Under den senaste regeringskonferensen 1996, vilken ledde till undertecknandet av Amsterdamfördraget gavs de institutionella frågorna en central plats. Regeringskonferensen ansågs vara ett bra tillfälle att modifiera unionens institutionella strukturer och effektivisera beslutsfattandet för att ge unionen bättre beredskap att ta emot nya medlemsstater. Genom Amsterdamfördraget tillkom bl. a. att fler beslut får fattas med kvalificerad majoritet i rådet och man förstärkte kommissionsordförandens ställning och Europaparlamentets behörighet samt fastställde ett tak för antalet ledamöter av Europaparlamentet.

Däremot lyckades man inte lösa de svåraste institutionella frågorna, d v s kommissionens storlek och sammansättning samt vägningen av röster i rådet, utan man stannade för en lösning som tillät att utvidgningsförhandlingar inleds. Samtidigt kom man överens om fortsatta åtgärder. I enlighet med protokoll nr 11 till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen beslutade man att återkomma till de olösta frågorna då utvidgningen av unionen framskrider. I artikel 1 i protokollet föreskrivs att vid den tidpunkt då den första utvidgningen av unionen träder i kraft skall kommissionen bestå av en medborgare från varje medlemsstat, förutsatt att vägningen av röster i rådet då har ändrats på ett sätt som kan godtas av alla medlemsstater. Enligt artikel 2 i protokollet skall en ny regeringskonferens sammankallas minst ett år innan antalet medlemsstater i unionen överstiger tjugo, för att utföra en grundlig översyn av de bestämmelser i fördragen som rör kommissionens sammansättning och institutionernas funktionssätt.

Situationen har ändrats sedan protokollet undertecknades. EU:s utvidgningsprocess har framskridit snabbare än väntat och utvidgningsperspektivet är nu klarare. För att säkerställa att Europeiska unionens institutioner kan fungera effektivt även efter utvidgningen bekräftade Europeiska rådet i Köln 3-4.6.1999 sin avsikt att i början av 2000 inkalla en konferens med företrädare för medlemsstaternas regeringar. Enligt Europeiska rådets slutsatser syftar konferensen till att lösa de institutionella frågor som inte kunde lösas i Amsterdam och som måste avgöras före utvidgningen. Europeiska rådet beslutade också att konferensen bör avslutas och överenskommelse träffas om de nödvändiga ändringarna i fördraget i slutet av 2000.

I slutsatserna från Europeiska rådet i Helsingfors den 10-11 december 1999 välkomnar Europeiska rådet ordförandeskapets rapport om regeringskonferensen, den sk IGC-rapporten. I slutsatserna inskrevs att konferensen i enlighet med slutsatserna i Köln och mot bakgrund av IGC-rapporten, kommer att behandla kommissionens storlek och sammansättning, vägningen av röster i rådet och en möjlig utökning av området för användningen av kvalificerad majoritet samt de andra nödvändiga ändringar i fördragen beträffande de europeiska institutionerna som kommer upp i samband med ovan nämnda frågor och vid genomförandet av Amsterdamfördraget. Ordförandelandet Portugal kommer att rapportera till Europeiska rådet om de framsteg som görs vid konferensen och kan med avvikelse från utgångspunkterna i IGC-rapporten föreslå att ytterligare frågor skall tas upp på konferensens dagordning.

Tidtabellen för och upplägget av konferensen

Regeringskonferensen inleddes den 14 februari 2000.

På mötet den 14 februari fastställdes mandatet för konferensen, vilket utgår ifrån IGC-rapporten. Mandatet ligger sedan till grund för det arbetsprogram och den tidtabell för förhandlingarna som ordförandelandet gör upp.

Under konferensen förs förhandlingarna månatligen på utrikesministernivå. Ministermötena förbereds vid förhandlingar på tjänstemannanivå, som förs varannan vecka och i vilka företrädare för medlemsstaternas utrikesministrar och för kommissionens ordförande deltar.

Konferensen beräknas vara avslutad inom år 2000.

Landskapsstyrelsens åtgärder

Landskapsstyrelsen utarbetade våren 1995 ett meddelande till lagtinget (3/1994-95) med riktlinjer för Ålands politik inom den Europeiska unionen. Meddelandet innefattade även landskapets allmänna utgångspunkter inför 1996 års regeringskonferens. Landskapsstyrelsen tog därefter den 30 januari 1996 och den 5 februari 1996 fram förslag till Ålands reviderade postitioner inför regeringskonferensen 1996. Landskapsstyrelsen lämnade slutligen 1998 ett meddelande om innehållet i Amsterdamfördraget (4/1997-98).

Landskapsstyrelsen har den 20 januari 2000 antagit sina positioner inför regeringskonferensen 2000. Landskapsstyrelsen höll innan positionerna antogs ett samråd med lagtinget i ärendet. Positionerna utgjorde även kommentarer till ett utkast till Statsrådets redogörelse av Finlands utgångspunkter inför regeringskonferensen. Positionerna sändes inom anvisad tid till Finlands regering. Eftersom regeringskonferensen 2000 kommer att behandla frågor som behandlades redan i samband med regeringskonfernesen 1996 bygger landskapsstyrelsens positioner inför regeringskonferensen 2000 på de positioner som landskapsstyrelsen antog inför den tidigare regeringskonferensen.

Landskapsstyrelsens avsikt har varit att Ålands postioner inför regeringskonferensen skall slås fast i ett så tidigt skede att det finns reella möjligheter att integrera dem i den beredning av Finlands ställningstaganden inför konferensen som fortlöpande pågår vid statsrådet. Landskapsstyrelsen kommer fortlöpande att följa regeringskonferensen och kommer vid behov att anta reviderade positioner, om möjligt efter samråd med lagtinget.

De positioner som landskapsstyrelsen har tillställt Finlands regering har haft följande lydelse:

__________________

Ålands ståndpunkter inför regeringskonferensen som startar 14 februari 2000

I detta dokument antar landskapsstyrelsen sina ståndpunkter inför regeringskonferensen med början 14 februari 2000. Landskapsstyrelsen förbehåller sig rätten att vid behov i ett senare skede komplettera och precisera sina ståndpunkter allt eftersom mer detaljerad information om regeringskonferensens innehåll blir tillgänglig. Landskapsstyrelsen förutsätter att de dokument rörande regeringskonferensen som utarbetas tillställs landskapsstyrelsen på svenska.

Landskapsstyrelsen eftersträvar att de juridiska utgångspunkter och målsättningar som anges i denna position beaktas av regeringen samt integreras i Finlands förberedelser och förhandlingspositioner inför och under regeringskonferensen.

De juridiska utgångspunkterna

Landskapsstyrelsen konstaterar beträffande de procedurella aspekterna av Ålands ställning under regeringskonferensen samt beträffande ratifikationen av vid konferensen överenskomna fördragsändringar att 9 kap. självstyrelselagen (internationella fördrag) skall tillämpas.

Med beaktande av att regeringskonferensen är en konferens bestående av företrädare för medlemsstaternas regeringar och således inte bereds vid Europeiska unionens institutioner är förfarandena i 9 a kap. självstyrelselagen (ärenden som gäller Europeiska unionen) inte tillämpliga i fråga om Ålands roll i samband med regeringskonferensen.

Landskapsstyrelsen förutsätter att regeringen beaktar att landskapsstyrelsen enligt 58 § självstyrelselagen skall underrättas om förhandlingarna i angelägenheter som faller inom landskapets behörighet. Landskapsstyrelsen skall vidare enligt nämnda lagrum underrättas om förhandlingar i angelägenheter som annars kan ha särskild betydelse för landskapet, om så lämpligen kan ske. Härutöver skall landskapsstyrelsen, om särskilda skäl finns, ges möjlighet att delta i förhandlingarna. Av den allmänna motiveringen till denna bestämmelse framgår att särskilda skäl kan föreligga då ett fördrag kommer att gälla Ålands behörighet och det är av vikt att de åländska särförhållandena blir beaktade i ett tillräckligt tidigt skede med hänsyn till avtalets ikraftträdande och det bifall som landskapet skall ge avtalet enligt 59 §.

Landskapsstyrelsen konstaterar att regeringskonferensen skall behandla främst institutionella frågor, d v s kommissionens storlek och ansvar, vägningen av rösterna i rådet, eventuell utökning av användningsområdet för omröstningar med kvalificerad majoritet och andra nödvändiga ändringar i fördragen i samband med nämnda frågor och genomförandet av Amsterdamfördraget.

Landskapsstyrelsen anser att de institutionella frågor som regeringskonferensen avser behandla är av särskild vikt för Åland med hänsyn till att det rör principerna för utövandet av befogenheter som, till betydande delar, även Ålands lagting överfört till Europeiska unionens institutioner. Den nationella behörighetsfördelningen beträffande organiseringen av beslutsfattandet vid Europeiska unionens institutioner och andra institutionella frågor klargörs inte i självstyrelselagen för Åland, eftersom självstyrelselagen endast reglerar den nationella behörighetsfördelningen. De institutionella frågorna är närmast av sådan karaktär att varken riket eller landskapet förfogar över dem.

Europeiska unionens institutioner skiljer sig från de flesta andra internationella organ på det sättet att de fattar beslut för medlemsstaternas räkning inom de områden där medlemsstaterna avstått befogenheter till förmån för unionen. De beslut som fattas inom Europeiska unionen har en djupgående inverkan på utformningen av medlemsstaternas lagstiftning och skötseln av förvaltningsuppgifter. Landskapsstyrelsen anser att bedömningen av den nationella behörighetsfördelningen mellan landskapet och riket bör göras med beaktande av de speciella särdrag som beslutsfattandet inom Europeiska unionen uppvisar.

Frågor som kommer upp vid regeringskonferensen 2000

Regeringskonferensen bör enligt IGC-rapporten ha tre klara mål: Dagordningen bör koncentreras till de nödvändiga institutionella reformer som utvidgningen kräver. Vidare bör konferensen sträva efter ett balanserat slutresultat som går att motivera politiskt och som förstås och godtas av medborgarna i medlemsstaterna. Dessutom bör regeringskonferensen avsluta sitt arbete inom 2000 för att undvika förseningar i utvidgningsprocessen.

Det huvudsakliga innehållet vid regeringskonferensen fastslogs vid Europeiska rådets möte i Helsingfors i december 1999. Tyngdpunkten vid regeringskonferensen kommer att ligga vid de institutionella frågorna, d v s kommissionens sammansättning och storlek, vägningen av rösterna i rådet samt utökningen av användningsområdet för omröstning med kvalificerad majoritet.

Landskapsstyrelsens målsättningar inför regeringskonferensen

Landskapsstyrelsens nedanstående målsättningar baserar sig på landskapsstyrelsens meddelande om riktlinjerna för Ålands EU-politik från våren 1995 samt landskapsstyrelsens positioner inför regeringskonferensen år 1996. Landskapsstyrelsen har även tagit del av ordförandeskapets slutsatser rörande regeringskonferensen 2000 som sammanfattats i en rapport av den 7 december 1999 samt utkaststet till statsrådets redogörelse till riksdagen om Finlands utgångspunkter och mål vid Europeiska unionens regeringskonferens 2000. Landskapsstyrelsens position beskrivs utgående från ordförandeskapets slutsatser i den s k IGC-rapporten av den 7 december 1999, vilka sätter ramarna för vilka frågor som kommer att behandlas vid regeringskonferensen.

1. Allmänt

Landskapsstyrelsens målsättning är att Ålands nuvarande status på det konstitutionella, EG-rättsliga och folkrättsliga planet säkras och vid tillfälle ytterligare förstärks och utvecklas. Landskapsstyrelsen framhåller i detta sammanhang att Ålands permanenta undantag i EG:s primärrätt uttryckligen baserar sig på Ålands speciella status enligt folkrätten.

Landskapsstyrelsen erinrar om Ålands konstitutionellt och folkrättsligt förankrade enspråkiga status och framför som målsättning att regeringskonferensen inte genomför fördragsändringar som på något sätt äventyrar svenska språkets nuvarande likvärdiga ställning som officiellt språk inom Europeiska unionen.

Landskapsstyrelsens målsättning är att de av medlemsstaternas regioner som har lagstiftande makt erkänns på fördragsnivå. Detta kan t ex ske genom att lagstiftande regioner skulle ges rätt att föra talan och på annat sätt självständigt agera vid EG-domstolen mot rättsakter som kränker regionernas lagstiftande befogenheter. Det är även viktigt att lagstiftande regioner ges möjlighet att tillvarata sina intressen i förhållande till Europeiska unionens övriga institutioner.

2. Eventuell utökning av användningsområdet för omröstningar med kvalificerad majoritet

I enlighet med slutsaterna från Europeiska rådet i Helsingfors kommer frågan om en utökning av användningen av majoritetsbeslut (kvalificerad majoritet) att finnas på regeringskonferensens dagordning. Till detta hör även diskussionen om att ta i bruk medbeslutandeförfarandet. Syftet med en utökning av området för omröstningar med kvalificerad majoritet är att öka effektiviteten och dynamiken i en utvidgad union. Tanken är att kvalificerad majoritet skall införas på vissa, men inte på alla områden.

Ålands ståndpunkt:Landskapsstyrelsen konstaterar att IGC-rapportens lista över frågor där beslut med kvalificerad majoritet kunde fattas är väldigt generell, varför det blir upp till medlemsstaterna att vid regeringskonferensen forma det konkreta innehållet.

Regeringens förslag är mer konkret. Bland de områden där en övergång till beslutsfattande genom kvalificerad majoritet kan accepteras finns fri rörlighet för personer, beskattning, strukturfondernas verksamhet, utnämning av regionkommitténs ledamöter, industripolitik, miljöpolitik och kulturpolitik (kulturpolitiken gäller inte harmonisering av lagar). Dessa områden är sådana där landskapet enligt 18 § 5, 10, 14 och 22 punkterna samt 11 § självstyrelselagen för Åland har lagstiftningsbehörighet, varför de beslut som fattas direkt påverkar landskapets lagstiftnings- och förvaltningsuppgifter. Landskapsstyrelsen konstaterar vidare att området för det inre marknaden är väldigt vidsträckt och omfattar ett flertal områden där landskapet har lagstiftningsbehörighet, exempelvis energi, transporter, miljöfrågor och beskattning.

Landskapsstyrelsen kräver att de permanenta undantag i EG:s primärrätt som Åland har erhållit genom protokoll 2 till Finlands anslutningsfördrag till Europeiska unionen även i fortsättningen endast skall kunna ändras genom enhälliga beslut. Således delar landskapsstyrelsen regeringens uppfattning att ändringar som gäller fördragen och den övriga primärrätten skall ske genom enhälliga beslut.

Landskapsstyrelsen anser att de frågor som rör beskattningen är grundläggande för ett lands ekonomi och är nära förknippade med medlemsstaternas möjligheter att styra ekonomin samt ligger till grund för fördelningspolitiska frågor. Dessutom har skatteinstrumentet stor betydelse för medlemsstaterna och det faktum att skattesystemen skiljer sig åt så pass mycket mellan de olika medlemsstaterna talar för att beslut med kvalificerad majoritet inte skall förekomma inom detta område. Om en övergång till majoritetsbeslut sker inom skatteområdet måste åtminstone säkerställas att ärenden som gäller Ålands skatteundantag även fortsättningsvis avgörs genom enhälliga beslut.

På övriga punkter delar landskapsstyrelsen regeringens uppfattning.

3. Andra nödvändiga ändringar i fördragen i samband med ovan nämnda frågor och genomförandet av Amsterdamfördraget

Europaparlamentet

I Amsterdamfördraget begränsades antalet ledamöter i Europaparlamentet till 700 med tanke på utvidgningen. Detta innebär att det kan bli aktuellt att diskutera en minskning av medlemsstaternas platser under regeringskonferensen.

Ålands ståndpunkt: Landskapsstyrelsen framför, med hänvisning till vad som tidigare framförts i ärendet, bland annat i landskapsstyrelsens position inför regeringskonferensen i Turin 1996, att Åland med hänsyn till landskapet Ålands självstyrelse och landskapets lagstiftningsbehörighet bör utse en av Finlands representanter i Europaparlamentet oberoende av antalet platser för Finland.

Antalet representanter i Europaparlamentet valda I Finland minskar troligen till följd av regeringskonferensen. Landskapsstyrelsen anser trots detta att Finland bör föra fram frågan om en åländsk plats vid regeringskonferensen. På detta sätt kunde Finland möjligen tillförsäkras en tilläggsplats med hänvisning till Ålands särskilda konstitutionella och folkrättsliga status, vilket skulle gagna landet som helhet såväl som Åland.

Regionkommittén

Regionkommitténs ställning stärktes genom Amsterdamfördraget.

Ålands ståndpunkt: Beträffande Regionkommitténs roll anser landskapsstyrelsen att det förslag som fördes fram vid regeringskonferensen 1996-1997 på nytt bör tas upp till diskussion. Enligt det förslag, vilket understöddes av Regionkommittén, skulle Regionkommittén ges status av institution, med talerätt inför EG-domstolen för att kunna tillvarata sina institutionella rättigheter.

De övriga institutionella förändringarna som kommer att diskuteras vid regeringskonferensen kommer att ändra medlemsstaternas inbördes ställning. Det är inte otroligt att de små medlemsstaternas inflytande kommer att minska. Ett sätt att kompensera denna förskjutning av balansen mellan medlemsstaterna kunde vara att stärka Regionkommitténs roll.

Mariehamn den 16 mars 2000

L a n t r å d

Roger Nordlund

Vice lantråd

Olof Salmén

Meddelande 2/1999-2000

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter