Meddelande 2/2003-2004

	Ålands landskapsstyrelse	MEDDELANDE nr 2/2003-2004
		Datum
		2004-02-26
	Till Ålands lagting

Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2004 och verksamhet år 2003

 

 

I meddelandet redogör landskapsstyrelsen för den huvudsakliga dagordningen inom Europeiska unionen år 2004 och landskapsstyrelsens prioriteringar i förhållande till denna.

     Landskapsstyrelsen redogör även för verksamheten med EU-ärenden under år 2003.

     Landskapsstyrelsen överlämnar härmed ovannämnda meddelande till lagtinget i enlighet med 51 § lagtingsordning för landskapet Åland.

 

 

 

 

Mariehamn den 26.2.2004
L a n t r å d	Roger Nordlund
Föredragande ledamot	Jörgen Strand

 

INNEHÅLL

 

1.     Landskapsstyrelsens övergripande målsättning för EU-politiken och medel för uppnående av denna  3

2.     Landskapsstyrelsens prioriteringar gällande EU-ärenden för 2004. 4

2.1. Dagordningen inom EU för 2004. 4

2.2. Landskapet och regeringskonferensen. 5

2.3. Landskapets ställning i Europeiska unionen enligt självstyrelselagen för Åland. 6

2.4. Landskapsstyrelsens prioriteringar gällande arbetet med EU-ärenden inom enskilda områden år 2004  6

2.4.1. Kansliavdelningens ansvarsområde. 6

2.4.2. Finansavdelningens ansvarsområde. 7

2.4.3. Trafikavdelningens ansvarsområde. 7

2.4.4. Social- och miljöavdelningens ansvarsområde. 8

2.4.5. Utbildnings- och kulturavdelningens ansvarsområde. 8

2.4.6. Näringsavdelningens ansvarsområde. 10

3. Landskapets arbete med EU-ärenden år 2003. 12

3.1. Konventet och regeringskonferensen. 12

3.2. Deltagande i beredningen av sekundärrätt inom EU-institutionerna. 13

3.3. Genomförandet av gemenskapsrätten i landskapet14

3.3.1. Genomförandet av EU-direktiv i landskapet14

3.3.2. Överträdelseförfarandet och EG-domstolsärenden. 16

 

 

 

Tabell 1. Handläggning av kommissionsinitiativ.13

Tabell 2. Landskapsstyrelsens samråd med Ålands lagting.14

Tabell 3. Fördelning inom landskapsstyrelsen av kommissionsinitiativ.14

Tabell 4. Landskapsstyrelsens notifieringar av direktiv.15

Tabell 5. Fördelning inom landskapsstyrelsen av notifieringar.15

Tabell 6. Fördelning områdesvis av notifieringar.15

Tabell 7. Överträdelseförfaranden påbörjade mot Finland.16

Tabell 8. Anledning till överträdelseförfarande gällande Åland.17

Tabell 9. Oavslutade överträdelseförfaranden gällande Åland den 1 december 2003.17

 

 

1.              Landskapsstyrelsens övergripande målsättning för EU-politiken och medel för uppnående av denna

 

 

I samband med EU-medlemskapet upprättade landskapsstyrelsen meddelande nr 3/1994-95 om riktlinjerna för Ålands politik inom Europeiska unionen. I detta meddelande fastställs landskapsstyrelsens allmänna målsättning för Ålands EU-politik som även gäller idag:

 

”Landskapsstyrelsens allmänna målsättning för Ålands EU-politik är att inom ramen för samtliga tillgängliga resurser, med begagnande av alla tillbudsstående informations- och påverkningskanaler, samt under samverkan med lagtinget, på ett så effektivt och ändamålsenligt sätt som möjligt bevaka och främja frågor av åländskt intresse, dels de vilka bereds inom Europeiska unionens institutioner och organ, dels de vilka avser unionen och dess utveckling.”

 

I meddelandet anges även rättsområdesvis Ålands mera preciserade intressen och intentioner inom unionen. Landskapsstyrelsens allmänna målsättningar framgår även ur meddelande nr 4/1995-96 som innehåller en redogörelse över landskapsstyrelsens arbete med externa frågor. Detta meddelande innehåller även en redogörelse över de medel som landskapet förfogar över för att uppnå nämnda målsättningar. Dessa huvudsakliga medel som landskapet kan utnyttja vid utövandet av sin EU-politik utgörs av:

 

·        ett deltagande i den nationella beredningen vid statsrådet av de EU-ärenden som är anhängiga inom Europeiska unionens institutioner på det sätt 59a § själv­styrelsela­gen möjliggör,

·        en fungerande intern beredning och koordine­ring av de för Åland väsent­ligaste frågorna jämte samråd med lagtinget i EU-relaterade frågor, samt ett effektivt uttnyttjande av den in­formation landskaps­sty­rel­sens specialråd­givare i Bryssel kan förmedla till hemmaförvaltningen vid sidan av den övriga dokumen­ta­tion som lands­kapssty­rel­sen erhåller,

·        rätten att i stöd av 59b § självstyrelselagen, inom ramen för landskapets behörighet, formulera Finlands nationella ställningstagande vid tillämpningen av Europeiska gemenska­pernas gemensamma politik på Åland (t.ex avseende målprogram och andra gemenskapsini­tiativ för utdelande av stöd ur EG:s struk­turfonder),

·        ett deltagande i Regionkommitténs verksamhet i stöd av 59c § självstyrelsela­gen,

·        ett uttnyttjande av det nätverk av kontakter på såväl politiker- som tjänste­manna­nivå som ­det formella nordiska samarbetet erbjuder inom ramen för Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets verksamhet, samt

·        ett åberopande av de konstitutionella rättigheter landskapet har i stöd av 58 och 59 §§ själv­styrelselagen i samband med beredningen av internationella fördrag eller vid fördrags­revisioner och vid Finlands ratificering av fördrag.

 

Utöver dessa medel som landskapsstyrelsen kan utnyttja i samband med utövandet av sin EU-politik kan man konstatera att landskapet de senaste åren allt oftare har utnyttjat det samarbete som de lagstiftande regionerna bedriver inom EU.

·        ett utnyttjande av de nätverk och organisationer som existerar i samarbetet mellan de lagstiftande regionerna

 

Enligt landskapsstyrelsens handlingsprogram skall landskapsstyrelsen trygga Ålands status som ett självstyrt, demilitariserat och neutraliserat område inom den Europeiska Unionen. Ålandsprotokollet skall tryggas i samband med den pågående regeringskonferensen. Åland bör erhålla egen talerätt inför EU:s institutioner. Åland skall fortsätta att kräva sin rättmätiga plats i Europaparlamentet som kompensation för den behörighet som överförts från självstyrelsen till EU. De lagstiftande regionernas plats i EUs beslutsfattande bör klargöras. Beslutsfattande bör bibehållas på lokalnivå så långt som möjligt. Landskapsstyrelsen skall sträva efter att finna rationella och effektiva lösningar i EU-administrationen för att undvika en överbyråkratisering av det lilla åländska samhället.

 

2.              Landskapsstyrelsens prioriteringar gällande EU-ärenden för 2004

 

2.1. Dagordningen inom EU för 2004

 

Allmänt

 

Förutom att det inom Europeiska unionen år 2004 i vanlig ordning bereds och antas ny sekundärrättslig lagstiftning (främst direktiv och förordningar) präglas dagordningen särskilt av den pågående regeringskonferensen som skall reformera EU:s grundläggande fördrag.

     Den regeringskonferens som skall förhandla fram ett enda konstitutionellt fördrag påbörjade sitt arbete den 4 oktober 2003 i Rom. Regeringskonferensen kunde inte slutföra sitt arbete under Italiens ordförandeskap och förhandlingarna om att utarbeta ett konstitutionellt fördrag fortsätter under Irlands ordförandeperiod.

     År 2004 kommer också att avvika från den normala dagordningen inom EU eftersom det hålls val till Europaparlamentet i juni 2004 och den 1 november 2004 tillträder den nya kommissionen.

     Kommissionen styr till stor del den konkreta lagstiftningsverksamheten inom EU eftersom kommissionen är den institution som lägger fram lagstiftningsförslagen. Dagordningen inom EU och kommissionens prioriteringar för 2004 framgår ur kommissionens årliga lagstiftnings- och arbetsprogram för 2004.[1] Kommissionen lyfter fram tre övergripande politiska prioriteringar för 2004:

 

·        anslutning av tio nya medlemsstater;

·        stabilitet;

·        hållbar tillväxt.

 

Utvidgningen

 

I maj 2004 kommer tio nya länder att ansluta sig till EU. Anslutningsfördraget undertecknades i april 2003 och därefter förutsätts att både de anslutande länderna och de nuvarande medlemsstaterna godkänner fördraget enligt sina konstitutionella bestämmelser. Enligt 59 § 2 mom. självstyrelselagen för Åland skall lagtinget, för att bestämmelsen skall bli gällande i landskapet, ge sitt bifall till den författning genom vilken bestämmelsen sätts i kraft om fördraget innehåller en bestämmelse i en fråga som enligt självstyrelselagen faller inom landskapets behörighet. Anslutningsfördraget innehåller vissa bestämmelser som förutsätter lagtingets bifall. Landskapsstyrelsen har överlämnat ett meddelande till lagtinget om utvidgningens konsekvenser för Åland.[2]

     Med avseende på utvidgningen kommer kommissionen under 2004 bland annat att övervaka tillämpningen av gemenskapslagstiftningen i de nya medlemsstaterna och att fortsätta medlemskapsförhandlingarna med Bulgarien och Rumänien. Kommissionen skall även granska om Turkiet uppfyller medlemskapskriterierna och behandla Kroatiens ansökan om EU-medlemskap. Under 2004 skall EU:s budgetplan för perioden efter 2006 utarbetas, vilket bland annat innebär att kommissionen lägger fram budget- och lagstiftningsförslag för de mest omfattande finansieringsprogrammen efter 2006.

 

Stabilitet

 

När det gäller detta område har kommissionen fastställt två allmänna huvudmålsättningar för 2004:

 

·        att utforma stabila och allmänna politiska ramar för samarbetet med grannländerna för att skapa ett område med fred, stabilitet och välstånd och för att undvika nya skiljelinjer i Europa efter unionens utvidgning.

 

·        att utveckla en intern EU-politik som främjar stabilitet och säkerhet, sä skilt genom att befästa framstegen i arbetet med att skapa ett område med frihet, rättvisa och säkerhet (enligt Tammerforsagendan) och att på ett effektivt sätt integrera denna politik i ett samstämmigt agerande utanför Europeiska unionen. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att hantera de gemensamma gränserna på ett effektivt sätt, avväga bestämda åtgärder mot olaglig invandring och åtgärder för rättvis behandling och integration av lagligt bosatta invandrare samt ytterligare åtgärder för att bekämpa brottslighet och terrorism.

 

De viktigaste initiativen på detta område under 2004 framgår ur kommissionens årliga lagstiftnings- och arbetsprogram för 2004.

 

Hållbar tillväxt

 

Hållbar tillväxt är en av kommissionens allmänna prioriteringar som omfattar åtgärder för att främja och utveckla den europeiska ekonomiska och sociala modellen (välstånd, ekonomisk konvergens, social sammanhållning, miljöskydd och ökad liv kvalitet). Kommissionens målsättning är att lyfta fram några aspekter i denna prioritering som förtjänar särskild uppmärksamhet under 2004. Dessa initiativ framgår ur kommissionens årliga lagstiftnings- och arbetsprogram för 2004.

 

2.2. Landskapet och regeringskonferensen

 

Landskapsstyrelsen kommer att aktivt delta i beredningen och fastställandet av Finlands ställningstaganden vid regeringskonferensen utgående från de positioner som landskapsstyrelsen har fastställt under år 2003. Landskapsstyrelsen kompletterar dessa vid behov.

     På tjänstemannanivå sker samordningen av regeringens ställningstaganden vid regeringskonferensen till stor del i den s.k. beredningssektionen för institutionella frågor. Landskapsstyrelsen är representerad här. Regeringens ställningstaganden fastställs på politisk nivå i EU-ministerutskottet. Lantrådet har en rätt att höras i EU-ministerutskottet. Det har tillsatts en särskild förhandlingsdelegation för Finland vid regeringskonferensen och landskapsstyrelsens representant kan delta i förhandlingsdelegationens möten.

     Europeiska rådets möte i Bryssel den 12 och 13 december 2003 kunde inte enas om det konstitutionella fördraget och regeringskonferensen fortsätter under Irlands ordförandeperiod. Den 17 mars 2004 kommer Irland att ge en redogörelse för hur arbetet med det konstitutionella fördraget skall fortskrida, en vecka innan Europeiska rådets möte i Bryssel den 25-26 mars 2004. Det finns i dagens läge förhoppningar om att regeringskonferensen skall kunna slutföras under våren 2004 eller i varje fall under 2004.

    

2.3. Landskapets ställning i Europeiska unionen enligt självstyrelselagen för Åland

 

Ålands ställning i Europeiska unionen definieras både på en överstatlig och inomstatlig nivå. Ålandsprotokollet som har fogats till Finlands anslutningsfördrag innehåller vissa bestämmelser som ger Åland en särställning inom Europeiska unionen. Inom Finland utgör självstyrelselagen för Åland den rättsakt som primärt avgör vilka inomstatliga rättigheter och skyldigheter Åland har i Europeiska unionen.

Den 14 mars 2002 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av självstyrelselagen för Åland.[3] Propositionen antogs av lagtinget den 19 januari 2004, och träder i kraft den 1 juni 2004. Lagen ändrar bland annat bestämmelserna i självstyrelselagen som behandlar Ålands ställning i Europeiska unionen. Bland annat tydliggörs Ålands deltagande i rikets beredning av nationella ställningstaganden  

Det bör omedelbart tillsättas två arbetsgrupper som får i uppdrag att bereda nästa steg i självstyrelseutvecklingen. Den ena av dessa arbetsgrupper skall ha till uppdrag att göra förslag till nödvändiga förändringar av självstyrelselagen för att trygga Ålands status och förbättra Ålands möjligheter till inflytande i EU:s berednings- och beslutsprocesser. Det konstitutionella fördraget kommer med stor sannolikhet att förutsätta inomstatliga arrangemang och tillägg till självstyrelselagen för Åland. Den andra arbetsgruppen avser behandla det ekonomiska systemet mellan landskapet och riket.

      

2.4. Landskapsstyrelsens prioriteringar gällande arbetet med EU-ärenden inom enskilda områden år 2004

 

Landskapsstyrelsen konstaterar att EU:s dagordning för 2004 framgår främst  ur kommissionens årliga lagstiftnings- och arbetsprogram för 2004.

     Nedanför redogörs i korthet vilka ärenden förknippade med EU som landskapsstyrelsen prioriterar inom enskilda ansvarsområden år 2004.

    

 

2.4.1. Kansliavdelningens ansvarsområde

Regeringskonferensen kommer att pågå åtminstone under våren 2004, och landskapsstyrelsen kommer fortsättningsvis att följa arbetet utgående från de positioner som landskapsstyrelsen formulerat.

     Finland har påbörjat sina förberedelser inför det finländska ordförandeskapet hösten 2006. Landskapsstyrelsen kommer att aktivt delta i planeringen. Inledande diskussioner på tjänstemannanivå hålls under mars 2004.

     EU-enheten vid kansliavdelningen följer aktivt med utarbetandet av nya upphandlingsregler inom EU. Kommissionen har för avsikt att lägga fram en handlingsplan för ett effektivt genomförande av de rättsliga ramarna för elektronisk offentlig upphandling. I slutet av 2003 har rådet och Europaparlamentet kommit överens om de sista detaljerna av nya regler för upphandling över de s.k. tröskelvärdena inom EU. Under år 2004 förväntas dessa regler träda ikraft och även föranleda beredandet av ny genomförande lagstiftning både i riket och landskapet.

     EU-enheten följer upp kommissionens arbete med den år 2001 antagna vitboken om styrelseformer och de eventuella nya initiativ som denna föranleder under 2004. EU-enheten ansvarar i vanlig ordning för handläggningen av EG-domstolsärenden och överträdelseförfarandena påbörjade av kommissionen.

 

2.4.2. Finansavdelningens ansvarsområde

 

Finansavdelningen prioriterar i sitt arbete EU-frågor som inverkar på skatteundantaget och den därmed följande skattegränsen. Dessutom prioriterar avdelningen EU-frågor som på sätt eller annat inverkar på landskapets möjlighet att bedriva en egen skattepolitik på direktbeskattningens område. Finansavdelningen prioriterar även den del av strukturfondspolitiken som hänförs till finansavdelningens förvaltningsområde.

     Finansavdelningen kommer under 2004 utgående från kommissionens handlingsprogram att prioritera följande:

 

·      Rådets direktiv om omläggning av skattebasen för årliga vägtrafik- och registreringsskatter så att beskattningen av personbilar blir mer koldioxideffektiv och samstämmig med den inre marknaden och om införande av ett system för återbetalning av registreringsavgifter

 

·      Kommissionens meddelande/rekommendation om tillämpning på försök av beskattning i hemlandet för små - och medelstora företag i EU

 

·      Förslag till direktiv om ändring av direktiv 77/388/EEG beträffande mervärdesskatt på tjänster som tillhandahålls inom postsektorn

 

Därtill kommer finansavdelningen att prioritera samtliga ärenden initierade av kommissionen som påverkar skattegränsförfarandet mellan Åland och EU:s skatteområde. Eftersom lagstiftningsbehörigheten i fråga om skattegränsrelaterade frågor ankommer på rikets myndigheter innehar rikets myndigheter huvudansvaret för att tillse att skattegränshanteringen mellan Åland och EU:s skatteområde blir så smidig som möjligt.

 

2.4.3. Trafikavdelningens ansvarsområde

 

Genom rikets förordning (FFS 1307/99) har rådets direktiv nr 98/18 om säkerhetsbestämmelser för passagerarfärjor implementerats i Finland. Eftersom behörigheten till denna del är rikets gäller denna förordning även i landskapet. Enligt artikel 6 i direktivet skall existerande passagerarfartyg i klass D (landskapets frigående färjor) följa nationella bestämmelser gällande vissa säkerhetskrav (bl.a. läckstabilitet) som skall vara likvärdiga med dem som avses i kapitlen II-1 och II-2 i bilagan till nämnda direktiv.  Utgående från att identiska regler med de i bilagan angivna bestämmelserna skulle gälla verkar detta medföra att landskapets samtliga frigående färjor utom m/s Viggen skulle behöva ersättas med nytt tonnage under åren 2008 - 2010.

Direktivet ger även möjligheter till vissa undantag. I nämnda rikets förordning har möjligheterna till undantag även angivits. Möjligheterna till undantag är i dagsläget oklara varför landskapsstyrelsen under det kommande året avser utreda dessa möjligheter.

 

2.4.4. Social- och miljöavdelningens ansvarsområde

 

Beträffande lagstiftningsarbetet inom det socialpolitiska området avser landskapsstyrelsen uppmärksamma arbetet med samordning av de sociala trygghetssystemen med hänsyn till den fria rörligheten för personer (KOM[2003] 596) och med förslaget till förordning om ändring av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (KOM[2003] 831). Vid sidan om kommissionens handlingsprogram kommer landskapsstyrelsen under året att överväga möjligheten att genomföra rådets förordning om gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor (EG) nr 1177/2003.

     Inom hälso- och sjukvården kommer landskapsstyrelsen att följa upp implementeringen av ett nytt handlingsprogram  för folkhälsa som skall genomföras under åren 2003-2008.

     Utanför kommissionens handlingsprogram för nästa år kommer landskapsstyrelsen att bevaka behandlingen av frågorna  om patienters fria rörlighet, sunda levnadsvanor samt revideringen av hälsoreglementet inom världshälsoorganisationen. Den sistnämnda kan på detaljplanet beröra frågor som tillhör den åländska lagstiftningsbehörigheten.

 

2.4.5. Utbildnings- och kulturavdelningens ansvarsområde

 

Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000 fastställde de strategiska målen för unionen fram till år 2010 till att ”bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning”.

     En utpekad förutsättning för att nå målsättningen är att modernisera de sociala välfärds- och utbildningssystemen. Europeiska rådet uppmanade medlemsländerna att anpassa utbildningssystemen till kunskapssamhället, speciellt med hänvisning till en effektiv integrering av informations- och kommunikationstekniken[4]. Därefter har kommissionen låtit utarbeta handlingsplaner[5] och program[6] för hur Europa skall kunna integrera och öka nyttjandegraden av bl.a digital teknik i utbildningssystemen. Kommissionen slår fast att en ökad integrering av IKT i utbildningssystemet förbättrar tillgängligheten till den allmänna och yrkesinriktade utbildningen och höjer kvaliteten på lärandet samt ses som en viktig del i anpassningen av utbildningssystemet till kunskapssamhället.

 

En konsekvens av den övergripande målsättningen i unionen är att Europeiska rådet i mars 2001 antog 3 strategiska mål med 13 delmål för utvecklingen av utbildningssystemen som skall uppnås fram till år 2010[7]. Utbildningssystemen skall koncentreras på kvalitet, tillgänglighet och öppenhet mot omvärlden. År 2002 godkändes ett detaljerat arbetsprogram (Utbildning 2010)[8] för att uppnå dessa mål. Arbetet skall börja inom följande tre områden: Grundläggande färdigheter, Informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt matematik, naturvetenskap och teknik. Europeiska rådets slutsatser[9] om referensnivåer för genomsnittliga resultat i Europa inom allmän utbildning och yrkesutbildning i maj 2003 riktar in sig på åtgärder som berör unga som lämnar skolan i förtid, öka antalet akademiska slutexamen inom områden som berör matematik, naturvetenskap och teknik, öka andelen genomgången gymnasieutbildning, garantera grundläggande färdigheter, livslångt lärande samt investering i mänskliga resurser.

 

Landskapsstyrelsen kommer under år 2004 att arbeta med EU frågor i anslutning till de övergripande målsättningarna som Europeiska rådet slagit fast i anslutning till Utbildning 2010. Landskapsstyrelsen har godkänt ett projekt vid Ålands handelsläroverk med EUs MÅL 3 medel. Projektet kommer att pågå under åren 2004 – 2008 med målsättningen att utveckla ett system för flexibla kompetenshöjande studier för vuxna. Syftet är att skapa system för såväl formell som funktionell kompetens. De primära aktörerna som ingår i nätverken är de åländska gymnasialstadieskolorna vilka redan i dagsläget täcker in den eftersträvade teoretiska behörighetsgivande utbildningen.

     Landskapsstyrelsen strävar efter att öka flexibiliteten i och tillgängligheten till allmän och yrkesinriktad gymnasialstadie- och högskoleutbildning i landskapet. Landskapsstyrelsen har därför tillsatt en kommitté för att under åren 2004 – 2008 leda, stöda och främja utvecklingen av en kreativ, innovativ och samordnad användning av den nätbaserade undervisningsformen inom allmänbildande utbildning, yrkesinriktad utbildning samt högskoleutbildning. Landskapsstyrelsen strävar efter att uppnå en ökad samordning i användningen av befintliga personella och materiella resurser. Målsättningen uppnås genom att införliva, utveckla och stöda användningen av en nätbaserad undervisningsform och därigenom bredda utbildningsutbudet i landskapet.

     Landskapsstyrelsen strävar efter att uppnå tydlighet beträffande de kvalifikationer som uppnås i det formella examenssystemet och därmed gynna den enskilda individens möjligheter till rörlighet över landets gränser. Ett tillägg till utbildningsbevis utarbetas med hänvisning till det yrkesutbildningssystem som beviset tillhör. Tillägget rekommenderas i rådets och Europaparlamentets rekommendation om rörlighet från 2001[10].

     Inom ramen för landskapsstyrelsens stödprogram för att främja det livslånga lärandet genomfördes en halvtidsutvärdering av Ålands mål 3 program under år 2003. I utvärderingen framkom behovet av att genomföra en kartläggning av det åländska systemet för kompetenshöjning. Landskapsstyrelsen kommer under året att påbörja uppbyggnaden av ett system för kartläggning av vuxnas utbildningsbehov.

 

 

 

2.4.6. Näringsavdelningens ansvarsområde

 

Näringspolitiken på Åland är till stora delar beroende av EU:s målprogram inom strukturfonderna (regionalpolitik), den gemensamma jordbruks- och fiskeripolitiken och riktlinjerna för sjöfart. Därutöver finns strategier, policy - dokument, utredningar och projekt inom olika näringssektorer.

 

Europeiska rådet kom vid sitt möte i Lissabon i mars 2000 överens om målet att Europeiska unionen fram till 2010 skulle bli ”världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning”. Vid sitt möte i Göteborg i juni 2001 införde rådet miljöaspekten i Lissabonstrategin och fastställde samtidigt en strategi för hållbar utveckling. I arbetet ingår liberalisering av energimarknaderna och telekommunikationstjänster, inrättandet av ett europeiskt område för forskning samt förslag om liberalisering av järnvägs- och flygtransporter. En viktig faktor för Europeiska unionens slutliga framgång med att förverkliga Lissabonmålen kommer att vara medlemsstaternas engagemang.

     Den sociala agendan från Nice kompletterar och ingår i Lissabonstrategin. Den reviderades i juni 2003 för att beakta utvecklingen på arbetsmarknaden och i samhället. Kommissionen har infört den öppna samordningsmetoden för frågor som rör social integration och pensioner, uppdaterat EU:s sysselsättningsstrategi och samordnat Europeiska handikappåret. Kommissionen har tagit initiativ till specifika förslag till lagstiftning, t.ex. om arbetsmiljö och arbetskraft från bemanningsföretag.

 

De politiska prioriteringarna som fastställs i kommissionens strategi för 2004

 

·        anslutning av tio nya medlemsstater

·        stabilitet

·        hållbar tillväxt

 

påverkar näringspolitiken på ett allmänt plan.

 

Utvidgningen får främst effekter genom en större rörlighet på arbetsmarknaden och behovet av att klargöra reglerna för näringsrätt och arbetstillstånd.

     Utvecklad handel och ekonomiskt samarbete med nya EU-medlemmar och grannområden särskilt runt Östersjön främjar stabiliteten och säkerheten. Också Ålands medverkan i en sådan process har betydelse och utveckling kan också ses i samband med Ålands demilitariserade och neutraliserade status.

     Hållbar tillväxt är en allmän prioritering som skall utveckla den europeiska ekonomiska och sociala modellen för utveckling av välstånd, ekonomisk konvergens, social sammanhållning, miljöskydd och ökad livskvalitet. En för Åland viktig betoning i den europeiska modellen är territoriell sammanhållning som ett resultat av konventet inför den fortsatta regeringskonferensen under Irlands ordförandeskap och därefter Hollands under 2004. Den territoriella dimensionen i modellen kan öppna nya möjligheter för regionalpolitik som är av intresse för Åland. Några av de viktigare förslagen för den åländska näringspolitiken är

 

·        program för företagens konkurrenskraft

·        uppföljning av innovationspolitiken

·        integration av personer som står utanför arbetsmarknaden

·        reviderad handlingsplan för eEurope 2005

 

Strategierna i EU ligger i linje med en näringspolitik för Åland med nya tyngdpunksområden som anknyter till teknologiutveckling, utbildning och miljö och som syftar till ekonomisk tillväxt, stabilitet och hållbar utveckling.

 

Allmänna byrån

 

Våren 2004 behandlar kommissionen den tredje sammanhållningsrapporten om strukturpolitiken och målprogrammen för perioden 2000-2006. Byrån bevakar arbetet med att ta fram nya riktlinjer för perioden 2007-2013.

Olika förslag till nya rättsakter kommer att föras till lagtinget för samråd.

Landskapsstyrelsen har ingen godkänd stödordning för stöd till företag som befinner sig i ekonomiska svårigheter, men avser att under året följa upp översynen av riktlinjerna för statligt stöd för undsättning och omstrukturering

     Inom ramen för arbetet med näringsutvecklingen på Åland följer byrån upp program för företagens konkurrenskraft, meddelande om innovationspolitiken, grönboken om entreprenörskap och handlingsplanen eEurope 2005 i den utvidgade Europeiska unionen.

 

Jordbruksbyrån

 

Jordbruksbyrån följer arbetet med genetiskt modifierade organismer (GMO) som används i framställning av djurfoder. Arbetet syftar till att säkra spårbarheten i produkterna och därmed stärka säkerheten.

     Byrån uppmärksammar också arbetet med att fastställa regelverk för att förhindra användningen av animaliska biprodukter i djurfoderframställning.

Planerade förändringar inom växtskydd och reglering av gödselmedel kommer att föranleda översyn av lagstiftningen.

     Inom stödpolitiken kommer jordbruksbyrån att implementera kommissionens beslut om fortsatt tillåtelse till nationella stöd i Finland enligt artikel 141 i anslutningsfördraget och följa det inledande arbetet med att ta fram nya riktlinjer för strukturstöd och landsbygdsutvecklingsåtgärder inför kommande programperiod.

 

Arbetsförmedlingen

 

Under 2004 kommer Arbetsförmedlingen att prioritera ärenden som har samband med utvidgningen av EU.

     Åland har redan idag ett relativt stort antal "gästarbetare" från de nya medlemsländerna som delvis får en annan status vid anslutningen den 1 maj. Frågor om näringsrätt och arbetstillstånd kommer särskilt att bevakas.

 

 

Fiskeribyrån

 

Reformen av EU:s gemensamma fiskeripolitik (CFP) kommer att implementeras i EU:s och den nationella lagstiftningen. Reformen innehåller bl.a. förändringar av regelverket för fiskekapacitet och beviljande av stöd inom ramen för strukturprogrammet samt riktlinjer för en framtida hållbar utveckling av vattenbruket.

     De gemensamma fiskeresurserna i Östersjön är föremål för kontinuerlig diskussion och utvärdering inom ramen för internationella fiskerikommissionen (IBSFC) där utvidgningen av unionen under år 2004 förändrar förutsättningarna. Regionala rådgivande kommittéer skall upprättas.

     Fiskeribyråns beredning och uppföljning av olika aktuella EU-frågor samordnas och integreras så långt som möjligt med Jord- och skogsbruksministeriet.

 

Prioriterade ärenden under år 2004 är:

 

·        eventuella förändringar av förvaltningen av de kvoterade fiskarterna (främst torsk och strömming/vassbuk)

·        inrättande av regionala rådgivande kommittéer, implementerande lagstiftning rörande reformen av CFP, inklusive vattenbruksstrategin och bestämmelserna om strukturstöd

·        beredningen av förslaget om förbud mot drivgarnsfiske

·        utvecklingen rörande bestämmelserna om och faktaunderlaget rörande dioxin i fisk (nuvarande undantagsbeslut omprövas år 2006)

·        beredning av åländskt handlings-/åtgärdsprogram rörande skador orsakade av säl, inklusive notifiering av ersättningssystem

·        uppföljning och rapportering av strukturprogrammet för fiskerinäringen 2000-2006.

 

Skogsbruksbyrån

 

Skogsbruk omfattas inte i så stor utsträckning som de övriga primärnäringarna av lagstiftningen på EU-nivå, men berörs indirekt genom olika EU-direktiv på bl.a. miljöområdet.

     EU:s strategi för skogsbruket, som fastslogs 1998, betonar skogsbrukets mångfunktionella karaktär och betydelsen av hållbar skogsförvaltning.

      

Jaktenhetens EU-frågor domineras helt av frågan om av bibehållandet av vårjakt på sjöfågel. EU-åtgärder i fråga om skyddsjakt på gråsäl kommer att bevakas.

 

3. Landskapets arbete med EU-ärenden år 2003

 

3.1. Konventet och regeringskonferensen

 

Landskapsstyrelsen följde aktivt med avslutningen av det s.k. framtidskonventets arbete år 2003. År 2003 utarbetades ett utkast till konstitutionellt fördrag och delar av detta fördrag överlämnades vid Europeiska rådets möte i Thessaloniki i juni 2003. Arbetet med fördragsutkastet fortsatte dock ännu i juli och det slutliga fördragsutkastet överlämnades den 18 juli 2003. Den regeringskonferens som behandlar detta fördragsutkast påbörjade sitt arbete den 4 oktober 2003 under Italiens ordförandeskap.

     Med anledning av konventets arbete beställde statsrådets kansli en utredning av förvaltningsråd Niilo Jääskinen. Utredningen ”EU:s behörighet och Åland” överlämnades åt statsrådets kansli den 14 januari 2003.

     Landskapsstyrelsen utarbetade och fastställde ställningstaganden både då konventets arbete pågick och då det slutliga fördragsutkastet hade överlämnats. Landskapsstyrelsen hade samråd med lagtingets självstyrelse-politiska nämnd om dessa ställningstaganden. Landskapsstyrelsens positioner med anledning av pågående konvent och kommande regeringskonferens fastställdes den 15 april 2003. Landskapsstyrelsens kompletterande ställningstaganden inför regeringskonferensen fastställdes den 19 augusti 2003.

     Finlands regering överlämnade en redogörelse till riksdagen om konventets slutresultat och regeringskonferensen. Landskapsstyrelsen deltog i beredningen av redogörelsen och den innehåller ställningstaganden gällande landskapet. Riksdagen behandlade denna redogörelse i september 2003. Landskapsstyrelsens representanter hördes i riksdagens grundlagsutskott och utrikesutskott. Även utskottens utlåtanden om statsrådets redogörelse innehåller ställningstaganden om Åland.

     Finlands regerings EU-ministerutskott har den 11 december 2003 konstaterat att det nya konstitutionella fördraget inte förändrar Ålands folkrättsliga status och att detta även kommer att konstateras i regeringens proposition som ges med anledning av fördraget.  

3.2. Deltagande i beredningen av sekundärrätt inom EU-institutionerna

 

EU-kommissionen har ensamrätt på att föreslå ny EU-lagstiftning inom unionens s.k. första pelare (även kallad EG). Dessa förslag behandlas i vanliga fall av både ministerrådet och Europaparlamentet. Europeiska unionen och EU:s institutioner har i de grundläggande fördragen tilldelats lagstiftande befogenheter och dessa befogenheter kan överlappa landskapets behörighet. Den sekundärrätt som antas av EU:s institutioner kan således falla inom landskapets lagstiftande behörighet som främst framgår ur 18 § självstyrelselagen för Åland.  

     I samband med EU-medlemskapet infördes bestämmelser i kapitel 9a i självstyrelselagen för Åland som fastställer vilken inomstatlig ställning landskapet har i samband med beredningen av ny sekundärrättslig EU-lagstiftning. Enligt 59a § självstyrelselagen för Åland skall landskapsstyrelsen underrättas om de ärenden som bereds inom Euopeiska unionens institutioner om saken faller inom landskapets behörighet eller annars kan ha särskild betydelse för landskapet. Landskapsstyrelsen har rätt att delta när dessa ärenden bereds vid statsrådet.

     Landskapsstyrelsen kan således delta och framföra sina synpunkter i samband med statsrådets beredning av Finlands ställningstaganden i ministerrådet till ett av kommissionens lagstiftningsförslag. Denna beredning i statsrådet sker i ministerierna, i olika beredningssektioner, i EU-kommittén och i EU-ministerutskottet. Landskapsstyrelsen kan samråda med lagtinget i dessa EU-ärenden enligt 42a § lagtingsordningen.

     Under år 2003 har inom lagtinget utarbetats riktlinjer för lagtingets hantering av EU-ärendena. Dessa skiljer sig till vissa delar från tidigare praxis och föranleder även ändringar i landskapsstyrelsens hantering av EU-ärenden. De åtgärder som föreslås av lagtinget skall utvärderas i november 2004.

     För landskapet viktiga förslag till EU-lagstiftning diarieförs och handläggs vid landskapsstyrelsen. Enheten för Europarätt och externa frågor sköter om koordineringen av EU-ärendena, men de enskilda tjänstemännen vid de olika avdelningarna handlägger och föredrar ärendena för den ledamot till vars ansvarsområde ärendet hör.

     Tabellen nedanför innehåller en sammanställning av uppgifter gällande handläggningen i landskapet av förslag till EU-lagstiftning under tidsperioden 1.1.2003 – 30.11.2003.

 

Tabell 1. Handläggning av kommissionsinitiativ.

	Antal totalt
Inkomna kommissionsinitiativ	654 st[11]
Diarieförda kommissionsinitiativ	49 st
Samråd enligt 42a § lagtingsordningen	7 st

 

Samråden i Ålands lagting har skett i följande utskott enligt tabellen nedanför.

 

Tabell 2. Landskapsstyrelsens samråd med Ålands lagting.

Utskott	Antal samråd
Kulturutskottet	1 st
Näringsutskottet	4 st
Social- och miljöutskottet	1 st
Självstyrelsepolitiska nämnden	1 st
	7 st

 

De diarieförda kommissionsinitiativen fördelas på avdelningar och enheter inom landskapsstyrelsen på följande sätt:

 

Tabell 3. Fördelning inom landskapsstyrelsen av kommissionsinitiativ.

Enhet	Antal
Finansavd., allmänna byrån (F10)	7 st
Kansliavd., allmänna byrån (K10)	2 st
Kansliavd., adm.enheten (K14)	7 st
Kansliavd., EU-enheten (K16)	5 st
Kansliavd., el- och energienheten (K26)	3 st
Näringsavd., allmänna byrån (N10)	1 st
Näringsavd., jordbruksbyrån (N20)	2 st
Hälso- och sjukvårdsbyrån (S20)	2 st
Miljömedicinska byrån (S30)	5 st
Miljöbyrån (S40)	10 st
Trafikavdelningen (T10)	3 st
Utbildnings- och kulturavdelningen	2 st
	49 st

 

3.3. Genomförandet av gemenskapsrätten i landskapet

 

3.3.1. Genomförandet av EU-direktiv i landskapet

 

Enligt artikel 10 i EG-fördraget skall medlemsstaterna vidta alla lämpliga åtgärder, både allmänna och särskilda, för att säkerställa att de skyldigheter fullgörs som följer av fördraget eller av åtgärder som vidtagits av gemenskapens institutioner. Inom EU antas olika former av rättsakter varav förordningar och direktiv är de främsta. En förordning är direkt tillämplig vilket innebär att de som sådana binder även landskapets myndigheter.

     Direktiv är däremot bindande med avseende på det resultat som skall uppnås. De EU-direktiv som antas kan i många fall beröra områden som faller inom ramen för landskapets lagstiftningsbehörighet. Detta kan förutsätta att lagstiftning antas i landskapet för att direktivet skall efterlevas. Direktiv innehåller vanligtvis en s.k. implementeringstid inom vilken medlemsstaterna skall meddela kommissionen om de nationella bestämmelser som genomför ett direktiv. Även landskapet meddelar (eller notifierar) kommissionen hur ett enskilt direktiv har genomförts i landskapet.

     I samband med medlemskapet notifierade landskapsstyrelsen över 1000 direktiv och varje år antas ett stort antal nya direktiv. EU-medlemskapet har medfört att vissa områden har kommit att belastas mera än andra av de rättsliga förpliktelser som främst EU-direktiven medför. Under tidsperioden 1.1.2003 – 30.11.2003 har EU-institutionerna antagit 98 st direktiv.  

     Tabellen nedanför redogör för antalet notifieringar av direktiv som landskapsstyrelsen gjort under tidsperioden 1.1.2003 – 30.11.2003 och hur många av dessa direktiv som har fallit inom ramen för landskapets behörighet.

 

Tabell 4. Landskapsstyrelsens notifieringar av direktiv.

	Antal notifieringar
Rikets behörighet	35 st
Landskapets behörighet	50 st
Totalt	85 st

 

Dessa notifierade direktiv fördelas på olika enheter inom landskapsstyrelsen enligt tabellen nedanför.

 

Tabell 5. Fördelning inom landskapsstyrelsen av notifieringar.

Enhet inom landskapsstyrelsen	Antal notifieringar
Miljömedicinska byrån (S30)	19 st
Näringsavd., jordbruksbyrån (N20)	15 st
Miljöbyrån (S40)	8 st
Finansavdelningen, allmänna byrån (F10)	8 st
Kansliavd., el- och energienheten (K26)	7 st
Trafikavdelningen (T10)	6 st
Kansliavd., adm.enheten (K12)	5 st
Finansavd., avtals- och pensionsbyrån (F30)	3 st
Hälso- och sjukvårdsbyrån (S20)	3 st
Kansliavd., adm.enheten (K14)	2 st
Skogsbruksbyrån (N40)	2 st
Kansliavd., räddningsinsp. (K24)	2 st
Kansliavd., personalsekr. (K18)	2 st
Kansliavd., allmänna byrån (K10)	1 st
Fiskeribyrån (N30)	1 st
Näringsavd., allmänna byrån (N10)	1 st
Totalt	85 st

 

Om direktiven faller inom ramen för landskapets behörighet kan de föranleda beredning och antagande av landskapslagstiftning. Ofta kan det vara tillräckligt att genomföra ett direktiv med en landskapsförordning men i vissa fall krävs antagandet av landskapslagar. Vid genomförande av vissa typer av direktiv används i regel blankettlagstiftning, d.v.s rikets bestämmelser görs gällande i landskapet. Landskapet tillämpar blankettlagstiftning gällande t.ex. kemikalier och livsmedel. I tabellen nedanför redogörs för till vilka områden av landskapets lagstiftningsbehörighet som landskapsstyrelsen har meddelat att de under tidsperioden 1.1.2003 – 30.11.2003 notifierade direktiven anses tillhöra.

 

Tabell 6. Fördelning områdesvis av notifieringar.

Område	Antal
Kemikalier	10 st
Livsmedel	10 st
Miljövård	6 st
Jord- och skogsbruk	5 st
Djurskydd	4 st
Foder	4 st
Vägtrafik	5 st
Elektricitet	2 st
Transport av farliga ämnen	2 st
Postverksamhet	1 st
Tobaksprodukter	1 st
Totalt	50 st

 

 

 

 

3.3.2. Överträdelseförfarandet och EG-domstolsärenden

 

Överträdelseförfarandet och Åland

 

Det s.k. överträdelseförfarandet enligt artikel 226 i EG-fördraget består av ett administrativt förfarande och det egentliga domstolsförfarandet. Det administrativa förfarandet påbörjas genom att kommissionen sänder en officiell anmärkning (alt. formell underrättelse) till medlemsstaten. Därefter kan kommissionen sända ett motiverat yttrande. Före det administrativa förfarandet förekommer ofta informella kontakter mellan kommissionen och medlemsstaten på basis av vilka kommissionen bedömer om det egentliga överträdelseförfarandet skall öppnas.

     Om medlemsstaten inte rättar sig efter en fällande dom i EG-domstolen kan kommissionen påbörja ett förfarande enligt artikel 228 i EG-fördraget som gör det möjligt för EG-domstolen att döma ut standardbelopp eller vite.[12]

     I följande tabell framgår hur många officiella anmärkningar, motiverade yttranden och talan i EG-domstolen som kommissionen har påbörjat mot Finland under tidsperioden 1.1.2003 – 30.11.2003. I samma tabell framgår hur många av dessa som berör landskapet.

 

Tabell 7. Överträdelseförfaranden påbörjade mot Finland.

	Officiella anmärkningar	Motiverade yttranden	Talan i EG-domstolen	Totalt
Berör enbart riket	9 st	6 st	4 st	19 st
Berör både landskapet och riket	5 st	2 st	2 st	9 st
Berör enbart landskapet		1 st		1 st
Totalt	14 st	9 st	6 st	29 st

 

Enligt tabellen berör ungefär hälften av överträdelseförfarandena Åland. Man bör komma ihåg att särskilt de officiella anmärkningarna kan dölja ett stort antal direktiv som inte har genomförts i tid. Kommissionen brukar till de officiella anmärkningarna foga förteckningar över direktiv som inte har genomförts i tid. De fem officiella anmärkningarna som berör både landskapet och riket gäller totalt 63 st direktiv varav 49 st direktiv inte hade genomförts på Åland inom den i direktivet utsatta tiden.

     Under perioden 1.1.2003 – 30.11.2003 har kommissionen i två fall påbörjat en talan mot Finland som även berör landskapet. I mål C-292/03 Kommissionen mot Finland har kommissionen påbörjat en domstolsprocess p.g.a. att varken landskapet eller riket har implementerat det s.k. skrotbilsdirektivet i tid.[13] Finland har medgett detta i sitt svaromål. Landskapslagstiftning för implementering av det berörda direktivet utarbetas för närvarande vid landskapsstyrelsen.

     I mål C-344/03 Kommissionen mot Finland anser kommissionen att Finland inte tillämpat undantaget enligt artikel 9.1 i fågeldirektivet i enlighet med kriterierna i den artikeln då Finland inte visat att dessa undantagsvillkor uppfylls vid vårjakten på vissa sjöfåglar på finska fastlandet och i landskapet Åland, särskilt vad gäller tillämpningen av kriteriet ”om det inte finns någon annan lämplig lösning” och kriteriet ”i litet antal”. 

     Förutom målet C-344/03 gällande vårfågeljakten utgör överträdelseförfarandet avseende genomförandet av förbudet i direktiv 2001/37/EG mot att släppa ut tobak för användning i munnen det enda fallet där det rör sig om en oenighet om tolkningen av gemenskapsrätten. Kommissionen har i april 2003 skickat ett motiverat yttrande till Finland angående implementeringen av detta förbud i landskapet Åland.

     Merparten av de överträdelseförfaranden som berör Åland är sådana där förfarandet har påbörjats p.g.a. att landskapsstyrelsen inte i tid har meddelat på vilket sätt ett direktiv har genomförts i landskapet. Orsakerna till att landskapsstyrelsen inte har inkommit med en notifiering i tid kan variera. Det kan t.ex. vara så att blankettlagstiftning tillämpas på området och att den rikslagstiftning som genomför direktivet i riket inte har antagits inom utsatt tid. I nedanstående tabell fördelas överträdelseförfarandena som berör Åland enligt orsak till att förfarandet påbörjats:

 

Tabell 8. Anledning till överträdelseförfarande gällande Åland.

	Officiella anmärkningar	Motiverade yttranden	Talan i EG-domstolen	Totalt
Försenat genomförande av EU-direktiv	5 st	2 st	1 st	8 st
Oenighet gällande tolkningen av EG-rätt		1 st	1 st	2 st
Totalt	5 st	3 st	2 st	10 st

 

Man bör även här komma ihåg att de officiella anmärkningar som har föranletts av ett försenat genomförande av direktiv i Finland döljer ett försenat genomförande av totalt 49 st direktiv på Åland. Denna typ av överträdelseförfaranden är således de klart vanligaste och antalet direktiv som är föremål för ett överträdelseförfarande är på årsbasis relativt omfattande. 

     Speciellt vissa områden inom landskapsförvaltningen är föremål för antagandet av ett större antal EU-direktiv och belastas mera av implementeringen av EU-direktiv. Landskapet är inom dessa områden därför föremål för flera överträdelseförfaranden än inom andra områden. Den 1 december 2003 var implementeringen i landskapet av 30 st direktiv fortfarande föremål för ett oavslutat överträdelseförfarande. Dessa direktiv fördelas enligt enheter i landskapsstyrelsen enligt tabellen nedanför.

 

Tabell 9. Oavslutade överträdelseförfaranden gällande Åland den 1 december 2003.

Enhet	Antal
Miljömedicinska byrån, S30	16 st
Jordbruksbyrån, N20	6 st
Kansliavdelningen, administrativa enheten, K14 (trafikfrågor)	3 st
Hälso- och sjukvårdsbyrån, S20	2 st
Socialvårdsbyrån, S10	1 st
Enheten för jakt- och viltvårdsfrågor	1 st
Miljöbyrån, S40	1 st
Totalt	30 st

 

Förhandsavgörandeförfarandet

 

Enligt artikel 234 i EG-fördraget kan nationella domstolar begära tolkningsavgöranden av EG-domstolen. Under tidsperioden 1.1.2003 – 30.11.2003 har några av dessa förhandsavgörandeförfaranden även varit av intresse för landskapet.

     I mål C-42/02 Diana Elisabeth Lindman gav EG-domstolen dom den 13 november 2003. Diana Elisabeth Lindman, bosatt i Saltviks kommun på Åland, hade köpt en lott i ett av AB Svenska Spel arrangerat lotteri. Lindmans lotterivinst på 1 miljon SEK räknades som skattepliktig förvärvsinkomst vid inkomstbeskattningen. Enligt inkomstskattelagen betalar enskilda personer däremot inte inkomstskatt på lotterier som anordnas i Finland.

     Ålands förvaltningsdomstol fann att ärendets avgörande fordrar en tolkning av gemenskapsrätten. Den beslutade därför att vilandeförklara målet i förvaltningsdomstolen och fråga EG-domstolen om artikel 49 i EG-fördraget utgör hinder mot att en medlemsstat tillämpar regler enligt vilka lotterivinster från lotterier som anordnats i andra medlemsstater vid inkomstbeskattningen räknas som skattepliktig inkomst för vinnaren samtidigt som lotterivinster från lotterier som anordnats i ifrågavarande medlemsstat är skattefria vid inkomstbeskattningen.

     EG-domstolen fann att artikel 49 i EG-fördraget utgör hinder mot att en medlemsstat tillämpar regler enligt vilka lotterivinster från lotterier som anordnats i andra medlemsstater vid inkomstbeskattningen räknas som skattepliktig inkomst för vinnaren samtidigt som lotterivinster från lotterier som anordnats i ifrågavarande medlemsstat är skattefria vid inkomstbeskattningen.

     EG-domstolen har i oktober 2003 gett sin dom i mål C-182/02 Ligue pour la protection des oiseaux m.fl.. En fransk domstol hade begärt tolkning av artikel 9 i fågeldirektivet i samband med en nationell domstolsprocedur om den franska jaktlagstiftningen. EG-domstolen konstaterade bland annat att medlemsstaterna kan medge undantag för jakt enligt artikel 9.1 i fågeldirektivet. Domen är betydelsefull för tolkningen i målet angående vårfågeljakten på Åland.

     EG-domstolen har den 6 november 2003 avgivit dom i mål C-243/01 Piergiorgio Gambelli m.fl.. I detta mål ställde en italiensk domstol en tolkningsfråga om huruvida vissa aspekter av den italienska lagstiftningen om vadhållning är förenlig med EG-fördraget. Det är oklart vilka mera generella effekter domen kan få för nationella spelmonopol även om domen innehåller skrivningar som ställer större krav på hur staten inskränker anordnandet av spelverksamhet i staten.

     I mål C-434/02 Arnold André har en tysk domstol frågat av EG-domstolen om förbudet i direktiv 2001/37/EG mot att släppa ut tobak för användning i munnen är ogiltigt p.g.a. att det strider mot principer i gemenskapsrätten och bestämmelser i EG-fördraget. Finland har i sina skriftliga kommentarer till EG-domstolen från mars 2003 understött förbudet mot att släppa ut tobak för användning i munnen. En motsvarande tolkningsfråga har uppkommit i mål C-210/03 Swedish Match and others. I detta mål har tolkningsfrågorna ställts av en engelsk domstol. Även i detta mål har Finland framfört skriftliga kommentarer i linje med kommentarerna i mål C-434/02.

    

Övrigt

 

Kommissionen påbörjade ett s.k. statsstödsförfarande enligt artikel 88 i EG-fördraget mot Portugal gällande nedsatta skattesatser i den autonoma regionen Azorerna.[14] Detta beslut publicerades i den officiella tidningen och landskapsstyrelsen inkom med sina kommentarer i detta ärende. Efter detta har landskapsstyrelsen också inkommit med kommentarer i ett motsvarande statsstödsärende gällande Gibraltar.[15]

     Kommissionen fattade sitt slutliga beslut gällande Azorernas skatteåtgärder 11.12.2002. Kommissionen anser att generellt lägre skattesatser i en autonom region inte kan defineras som en sådan allmän skatteåtgärd som inte strider mot statsstödsreglerna. Portugal har i mål C-88/03 Portugal mot kommissionen påbörjat en s.k. ogiltighetstalan enligt artikel 230 i EG-fördraget mot kommissionen gällande detta beslut. Landskapsstyrelsen begärde Finland framföra landskapsstyrelsens synpunkter i detta mål till Portugals fördel, men denna begäran tillmötesgicks inte av Finland.[16]