Meddelande 2/2008-2009

	Ålands landskapsregering	MEDDELANDE nr 2/2008-2009
		Datum
		2009-03-05
	Till Ålands lagting

 

Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2009 och verksamhet år 2008

 

I meddelandet redogör landskapsregeringen för den huvudsakliga dagordningen inom Europeiska unionen år 2009 och landskapsregeringens prioriteringar i förhållande till denna.

     Landskapsregeringen redogör även för verksamheten med EU-ärenden under år 2008.

 

 

 

 

 

 

 

Mariehamn den 5 mars 2009

 

 

 

 

 

Lantråd                                                      Viveka Eriksson

 

 

 

Föredragande ledamot                                Roger Eriksson

 

1. Landskapsregeringens årliga meddelande. 3

1.1 Agendan på EU-nivå 2008. 3

1.1.1 Allmänt 3

1.1.2 Tillväxt och sysselsättning. 4

1.1.3 Klimatförändringarna och en hållbar utveckling i Europa. 4

1.1.4 Ett Europa nära medborgarna. 5

1.1.5 Europa som partner i världen. 5

1.1.6 Kommunikation och bättre lagstiftning. 6

1.2 Landskapsregeringens prioriteringar för arbetet med EU-ärenden år 2009  6

1.2.1 Lissabonfördraget 7

1.2.2 Kommissionens lagstiftningsförslag om handel med sälprodukter 8

1.2.3 Tillämpningsföreskrifterna för tullkodexen. 9

1.2.4 Kommissionens lagstiftningsförslag om certifiering av timmer och trävaror 10

1.2.5 Kommissionens lagstiftningsförslag om kontrollsystem för fiske  10

1.2.6 Kommissionens lagstiftningsförslag om ett europeiskt havsområde utan gränser 11

1.2.7 Kommissionens översyn av förordning 1406/2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå. 11

1.2.8 Förslag till förordning om passagerares rättigheter till sjöss  11

1.2.9 Tillämpning av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård  12

1.2.10 Kommissionens strategi för Östersjöområdet 12

1.2.11 Kommissionens meddelande om genomförande av Europeiska gemenskapens miljölagstiftning. 13

1.2.12 Kommissionens meddelande om EU:s framtida sjötransportpolitik  13

1.2.13 Kommissionens meddelande om en färdplan för fysisk planering i kust- och havsområden: Att uppnå gemensamma principer för EU.. 13

1.2.14 Kommissionens meddelande om beskattningens roll för energi- och miljöpolitik. 14

1.2.15 Kommissionens meddelande Meddelande om EU:s hållning inför FN:s klimatkonferens i Köpenhamn. 14

2. Landskapets arbete med EU-ärenden år 2008. 15

2.1 Deltagande i beredningen av sekundärrätt inom EU-institutionerna  15

2.2 Genomförandet av gemenskapsrätten i landskapet 18

2.2.1 Genomförandet av EU-direktiv i landskapet 18

2.2.2 Överträdelseförfarandet och EG-domstolsärenden. 20

 

1. Landskapsregeringens årliga meddelande

 

 

EU inverkar idag på de flesta samhällsområden och har ett omfattande regelverk som kontinuerligt uppdateras och utökas. Eftersom Åland har en i sammanhanget liten förvaltning går en stor del av resurserna åt till att genomföra det regelverk som alla EU-länder och dess lagstiftande regioner är förpliktigade att implementera. Det är därför av stor vikt att göra långsiktiga prioriteringar och noggrant välja ut de frågor i vilka Åland inte enbart ska lägga resurser på att implementera befintlig EU-lagstiftning, utan försöka påverka EU:s förslag till lagstiftning.

 

Varje år antar kommissionen flera dokument som rör planeringen av det kommande året. I februari 2008 kom kommissionens årliga politiska strategi för 2009. I november 2008 kom kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram för 2009. Lagstiftnings- och arbetsprogrammet innehåller listor över vilka förslag kommissionen planerar att lägga fram. Förutom dessa två centrala dokument finns även på kommissionens hemsida ett arbetsdokument som av kommissionen uppdateras en gång i månaden. Dokumentet innehåller närmare uppgifter om de förslag kommissionen planerar att lägga fram under året, exempelvis datum för framläggande, rättslig grund,  kort fakta m.m. Dokumentet är benämnt Detaljerad planering av kommissionens viktigaste initiativ 2009.

 

Ur dess tre dokument har landskapsregeringen i överensstämmelse med landskapsregeringens EU-program 2008-2011 plockat ut de förslag som ledamöterna bedömer som viktiga eller potentiellt viktiga för landskapet. Varje utvalt EU-ärende redogörs för nedan under kapitel 1.2. Av texterna framgår vad ärendena rör, vad det kan finnas för eventuella konsekvenser för Åland och/eller vad landskapsregeringen har för preliminärt ställningstagande i ärendet, beroende på typ av ärende och i vilket skede ärendet berörs.

 

Nedan under kapitel 1.1 redogörs först för kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram.

 

1.1 Agendan på EU-nivå 2008

 

1.1.1 Allmänt

 

I kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram för 2009 börjar kommissionen med att konstatera att året 2008 gett EU ett flertal prövningar. Den förstnämnda är finanskrisen och den andra lågkonjunkturen som kommer att kräva ett enat Europa. Andra utmaningar som kommissionen nämner är de ökade mat- och energipriserna som drabbar hushållen, Irlands "nej" till Lissabonfördraget och konflikten i Georgien.

 

2009 är den nuvarande kommissionens sista år och kommissionen kommer att koncentrera arbetet under 2009 till att avsluta de initiativ den tagit under sin mandatperiod. Kommissionen vill försäkra sig om att de nyckelförslag som antagits även resulterar i lagstiftning och implementeras i praktiken. För att förverkliga detta kommer kommissionen att arbeta nära med övriga EU-institutioner för att nå detta mål.

 

 

Kommissionen tror att EU har främjats av kommissionens förslag för att förverkliga Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning, för att fastställa en uppdaterad social agenda för Europa idag, för att bekämpa klimatförändringen och främja energisäkerhet, och att ägna sig åt kontinentala frågor så som migration och en åldrande befolkning.

 

Kommissionen anser att mycket av den ambitiösa agendan man antog vid början av sin mandatperiod har förverkligats och uppger att man tillsammans med rådet och Europaparlamentet kommer att offentliggöra en rapport under våren 2009. Rapporten ska innehålla resultat av arbetet med att bygga upp Europeiska unionen under det tjugoförsta århundradet. Kommissionen betonar även att 2009 först och främst är ett europeiskt val år och att valet till Europaparlamentet i juni 2009 ger väljarna möjlighet att säga sitt om unionens framtida riktning. De politiska prioriteringar som läggs fram i lagstiftnings- och arbetsprogrammet för 2009 är:

 

• Tillväxt och sysselsättning
• Klimatförändringarna och en hållbar utveckling i Europa
• Ett Europa nära medborgarna
• Europa som partner i världen

 

1.1.2 Tillväxt och sysselsättning

 

Kommissionen kommer att fortsätta följa det fortsatta arbetet med att återställa förtroendet på finansmarknaderna bland annat genom att arbeta för en gemensam europeisk hållning i de internationella insatserna i efterdyningarna av den ekonomiska turbulensen. Kommissionen kommer även att arbeta för att strukturera om EU:s finansiella system. Redan under 2008 lade kommissionen flera lagstiftningsförslag gällande detta och ett av kommissionens huvudmål för 2009 är att arbeta effektivt och hjälpa Europaparlamentet och rådet så att de snabbt kan anta dessa bestämmelser. Kommissionen utarbetar även en strategi för att begränsa effekterna på tillväxten, stödja dem som förlorar arbetet och att se till att de europeiska ekonomierna klarar av konjunktursvängningarna. Kommissionen ska även samarbeta med medlemsstaterna för att skynda på genomförandet av sammanhållningsprogrammen 2007-2013 till stöd för offentliga investeringar. Kommissionen bereder även en rad förslag för att öka konsumentinflytandet, underlätta återhämtningen och främja handeln på den inre marknaden genom bättre skattelagstiftning och en modernisering av regelverket för näringslivet. Kommissionen kommer att förnya sin ungdomsstrategi och ett viktigt led i arbetet är initiativet "ny kompetens för nya arbetstillfällen" som ska göra det lättare för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Kommissionen anser även att det behövs ett tydligt engagemang för strukturreformer som på kort sikt ska stärka konsumenternas och investerarnas förtroende och på längre sikt ska göra ekonomierna mer motståndskraftiga och dynamiska.

 

1.1.3 Klimatförändringarna och en hållbar utveckling i Europa

 

FN:s klimatkonferens i Köpenhamn blir central för att pröva det internationella samfundets vilja att nå banbrytande förändringar. Kommissionen menar att åtgärdspaketet för att uppnå målen har högsta prioritet för EU:s trovärdighet som pådrivande kraft i de globala insatserna för att hantera klimatförändringarna. Kommissionen menar att åtgärder för att stimulera efterfrågan på grön teknik och energieffektivitet bör vidtas före valet till Europaparlamentet.

Kommissionen kommer i början av 2009 att lägga fram förslag till EU:s hållning för att nå ett ambitiöst och brett internationellt avtal. Kommissionens strategiska energiöversyn kommer att utmynna i riktlinjer för en säkrare energiförsörjning vilket inbegriper fortsatta konkreta åtgärder för energieffektivitet. Kommissionen uppger även att det behövs en gemensam målsättning om sammankoppling av systemen och effektiv lagerförvaltning, i synnerhet för att ansluta de nyare medlemsstaterna till det europeiska nätet. Kommissionen uppger att hållbarheten står i centrum för EU:s politik på området och att man under 2009 bör överväga den framtida inriktningen. Kommissionen kommer att lägga fram särskilda förslag, däribland förslag om en EU-strategi för Östersjöregionen för att göra den till en ur miljösynpunkt hållbar region med välfärd, tillgänglighet och säkerhet. Kommissionen kommer att inleda ett brett samråd om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken inom ramen för den integrerade havspolitiken för Europeiska unionen, med särskild vikt på biologisk mångfald. Besluten som fattats med anledning hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken skall implementeras. Bl.a. skall moduleringen, dvs. överföring av medel från de direkta utbetalningarna till landsbygdsutveckling genomföras. Dessa medel ska hjälpa till att möta utmaningarna i samband med klimatförändringarna, förnybar energi, vattenhushållning eller biologisk mångfald.

 

1.1.4 Ett Europa nära medborgarna

 

Konkreta åtgärder ska vidtas för den praktiska tillämpningen av konsumentskyddet i hela EU, livsmedelssäkerhet och djurs hälsa och välbefinnande ska bevakas kontinuerligt och kommissionen ska fortsätta att via EU:s folkhälsostrategi hjälpa medlemsstaterna att höja allmänhälsan på bästa sätt. Under 2009 kommer kommissionen tillsammans med det tjeckiska och det svenska ordförandeskapet att fortsätta med arbetet med demografifrågor. Vid Europeiska rådets vårmöte kommer en bedömning av EU:s beredskap för demografiska förändringar att läggas fram. Kommissionen prioriterar det fortsatta arbetet med en gemensam invandringspolitik. Under 2009 kommer även det europeiska migrationsnätverket att tas i bruk och det gemensamma europeiska asylsystemet ska kunna fullbordas till 2010, bland annat genom inrättandet av en europeisk byrå för stöd till samarbete i asylfrågor. Det praktiska samarbetet medlemsstaterna emellan och mellan medlemsstaterna och Frontex kommer också att uppmuntras inom ramen för återvändandepolitiken. EU vill under 2009 gå vidare på vägen mot ett verkligt område för rättvisa genom att lägga fram förslag som ska förbättra det civilrättsliga och straffrättsliga ömsesidiga erkännandet i en rad konkreta fall såsom ömsesidigt erkännande av domar, processuella rättigheter, arv och testamente. Kommissionen planerar även att lägga fram förslag för att bättre förebygga övergrepp mot barn och människohandel eller stärka det internationella samarbetet för att förebygga och ingripa mot dataintrång, medan andra förslag är avsedda att motverka terrordåd som involverar kemiska, biologiska, radiologiska eller nukleära hot.

 

1.1.5 Europa som partner i världen

 

Kommissionen kommer under 2009 att fortsätta bygga upp långsiktiga förbindelser med olika nyckelaktörer såsom USA, Ryssland, Kina, Indien och Japan eller andra länder med tillväxtekonomi såsom Brasilien. Kommissionen kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt följande frågor:

 

-                     Kommissionen kommer att arbeta för att fortsätta utvidgningsprocessen, i synnerhet när det gäller förhandlingarna med Kroatien som går in i ett avgörande skede.

-                     Kommissionen kommer att arbeta med att utveckla Barcelonaprocessen, en union för Medelhavsområdet och det östliga partnerskapet och därmed ge uttryck för vikten av effektiva och breda förbindelser med länder i EU:s närområde.

-                     Kommissionen vill att EU skapar ett effektivt samarbete med USA:s nya president för att kunna ta upp viktiga internationella frågor såsom klimatförändringarna, att främja säkerheten och stabiliteten samt utveckla samarbetet i ekonomiska och lagstiftningsmässiga frågor.

-                     Kommissionen prioriterar högt slutförandet av Doharundan.

-                     Kommissionen kommer även att fortsätta fördjupa de etablerade förbindelserna med utvecklingsländerna.

 

1.1.6 Kommunikation och bättre lagstiftning

 

En av huvudpunkterna som kvarstår är att främja en enklare och bättre lagstiftning utan administrativ börda. Detta genom att höja kvaliteten på nya förslag, förenkla befintlig lagstiftning och att minska den administrativa bördan.

 

För att förbättra kommunikationen om EU kommer ministerrådet, Europaparlamentet och kommissionen under 2009 för första gången enas om gemensamma prioriteringar, via det gemensamma meddelandet om samarbete för kommunikation om EU. Högsta prioritet är att få EU:s 375 miljoner medborgare att delta i valet till Europaparlamentet. Andra kommunikationsprioriteringar som de tre institutionerna har gemensamt är energifrågorna och klimatförändringarna, tjugoårsjubileet av demokratiseringsprocessen i Central- och Östeuropa, tillväxt, sysselsättning och solidaritet.

 

Del II av meddelandet innehåller bilagor där kommissionen angett de initiativ man planerar att lägga fram under 2009. Bilagorna innehåller 12 strategiska initiativ, 37 prioriterade initiativ, 33 förenklingsinitiativ samt en lista med 20 initiativ om tillbakadragande av förslag under behandling.

 

1.2 Landskapsregeringens prioriteringar för arbetet med EU-ärenden år 2009

 

I föregående avsnitt gavs en övergripande beskrivning av kommissionens prioriterade områden för år 2009. Kommissionen anger i en bilaga till lagstiftnings- och arbetsprogrammet för 2009 vilka mer specifika lagstiftningsåtgärder som planeras. Eftersom lagstiftning inom de olika områdena skall tillämpas även på Åland påverkar kommissionens planerade lagstiftningsåtgärder även landskapsförvaltningens agenda för år 2009. Nedan framgår hur landskapets målsättning och arbete med EU-frågor kommer att se ut under inkommande år. 

  För år 2009 avser landskapsregeringen att göra nedanstående prioriteringar.

 

När det gäller lagstiftningsförslag:

                      - Lissabonfördraget

- Handel med sälprodukter, KOM(2008) 469

- Tillämpningsföreskrifterna för tullkodexen

- Certifiering av skog, KOM(2008) 644

- Kontrollsystem för fiskeripolitiken, KOM(2008) 721

- Kommissionens översyn av förordning 1406/2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå, kommissionen planerar att lägga fram förslaget 22 juli 2009

- Kompensation till handikappade personer vid maritima transporter KOM(2008) 816

- Tillämpning av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård KOM(2008)415, KOM(2008)414

 

När det gäller meddelanden:

 

- EU:s strategi för Östersjöområdet 2009, kommissionen planerar att lägga fram förslaget inom juni 2009

- Genomförande av Europeiska gemenskapens miljölagstiftning, KOM(2008) 773

- Strategiska mål och rekommendationer för EU:s sjöfartspolitik fram till 2018, KOM(2009) 8

- Meddelande och handlingsplan för att inrätta ett europeiskt område för sjötransporter utan hinder, KOM(2009) 10

- Färdplan för fysisk planering i kust- och havsområden: Att uppnå gemensamma principer för EU, KOM(2008) 791

- Beskattningens roll för energi- och miljöpolitik, kommissionen planerar att lägga fram förslaget inom februari 2009

- På väg mot ett övergripande klimatförändringsavtal i Köpenhamn, KOM(2009) 39

 

 

1.2.1 Lissabonfördraget

 

Lissabonfördragets ikraftträdande är främst beroende av Irlands ratificering. I Tjeckien har underhuset gett sitt godkännande till ratificeringen av fördraget och det som återstår är senatens godkännande av detsamma, vilket planeras att ske i april. 

 

Europeiska rådet fastställde under sitt möte den 11-12 december 2008 ett förfarande för att Lissabonfördraget ska kunna träda i kraft under 2009. Europeiska rådet är överens om att det ska fattas ett beslut som innebär att kommissionen även fortsättningsvis omfattar en medborgare från varje medlemsstat.  

 

Från Irlands sida hade till Europeiska rådet framförts synpunkter på olika punkter. Europeiska rådet fastslog med anledning av detta att olika rättsliga garantier ska tas fram inom dessa områden. Irland förutsätts få till stånd en ratificering av Lissabonfördraget senast i slutet av den sittande kommissionens mandattid.

 

Landskapsregeringen har under år 2008 fört ingående förhandlingar gällande inflytandefrågorna kring Lissabonfördraget och har uppnått goda resultat.

 

Förstärkningen av Ålands inflytande i EU-ärenden fastslås i ett principbeslut som utarbetats inom statsrådet. Principbeslutet har behandlats och förordats vid statsrådets EU-ministerutskott den 12 september 2008. Principbeslutets ikraftträdande förutsätter ytterligare behandling inom statsrådet.  

 

Arbetsgruppen som utsågs av justitieministeriet den 2 september 2008 för att utarbeta ett förslag till komplettering av 59 c § självstyrelselagen för Åland överräckte den 26 november 2008 ett betänkande till justitieministeriet. Arbetsgruppens betänkande handlar om landskapet Ålands ställning vid fördragsbrott och i EG-domstolen. Betänkandet har i början av 2009 skickats för utlåtande till ministerier och till landskapsregeringen. Landskapsregeringen yttrade sig över betänkandet den 20 januari 2009 och understödde arbetsgruppens förslag. Statsrådet arbetar nu med en proposition som ska lämnas till riksdagen och lagtinget. 

 

Med anledning av att ett system för s.k. subsidiaritetskontroll skulle komma att införas genom Lissabonfördraget har inom statsrådet beretts ett utkast till ändring av självstyrelselagen. Avsikten med systemet är att de nationella parlamenten ska ha en möjlighet att övervaka om främst kommissionens förslag till EU-lagstiftning är förenlig med subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetskontrollen skulle införas inom EU om Lissabonfördraget träder i kraft. Beredningen av ändring i självstyrelselagen är beroende av tidtabellen för Lissabonfördragets ikraftträdande  

 

Landskapsregeringens målsättning är fortsättningsvis att erhålla en av Finlands platser i Europaparlamentet inför nästa val till Europaparlamentet.  

 

 

1.2.2 Kommissionens lagstiftningsförslag om handel med sälprodukter

 

Kommissionen lade den 23 juli 2008 ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om handel med sälprodukter, KOM(2008) 469. Enligt förslaget ska sälprodukter endast få sättas på den gemensamma marknaden om de jaktmetoder som använts uppfyller vissa djurskyddsnormer. Förslaget anger även att det ska finnas system för certifiering för att garantera att sälarna avlivats på ett humant sätt.

 

Den rättsliga grunden för förslaget är artiklarna 95 och 133. Förslaget kommer att beredas genom så kallat medbeslutandeförfarande.

 

Landskapsregeringen har hållit samråd med lagtinget i ärendet samt tillsänt Jord- och skogsbruksministeriet en promemoria med landskapsregeringens synpunkter på kommissionens förslag.

 

Landskapsregeringen har även deltagit i den finska beredningen av Finlands ställningstagande i Europeiska unionens råd och dess undersektioner. Näringsministern var på plats vid regeringens EU-ministerutskottsmöte i Helsingfors i oktober 2008.

 

Redan i april 2008 träffade näringsministern, Marcus Nordberg och Andreas Backfolk representanter från kommissionen för att diskutera sälfrågan. Andreas Backfolk deltog i ytterligare ett möte, anordnat av Jord- och skogsbruksministeriet, med representanter från kommissionen.

Landskapsregeringens näringsminister deltog även i Europeiska unionens råd i rådskonstellationen för miljöfrågor där kommissionen förslag behandlades. En majoritet av medlemsstaterna i EU är dock av en annan uppfattning än landskapsregeringen. För tillfället finns tre åsiktsgrupperingar i rådet. En grupp medlemsstater vill ha stramare lagstiftning och ta bort de möjligheter till undantag som finns i kommissionens förslag. En annan grupp stöder kommissionens förslag och en tredje grupp vill behålla befintliga undantag i kommissionens förslag, men även utöka möjligheterna till undantag.

 

Landskapsregeringen har haft ett nära samarbete med både riket och Sverige. Landskapsregeringen deltog genom näringsministern i Nordiska ministerrådets möte den 26 juni där Växsjö-deklarationen Sälen och samhället antogs. I deklarationen vädjar Nordiska ministerrådet till Europeiska kommissionen "att verka för att det uppnås en balans mellan bevarande och nyttjande av sälbestånden i Östersjön och Nordatlanten, som tillgodoser olika berörda intressen".

 

I Europaparlamentet är utskottet för den inre marknaden och konsumentfrågor (IMCO) ansvarigt utskott, där MEP Diana Wallis har utsetts till rapportör för förslaget. Rapportören har avgivit ett förslag till betänkande som behandlades i utskottet den 21 januari 2009. Landskapsregeringen har även lobbat Europaparlamentet, vilket lett till att MEP Henrik Lax för landskapsregeringens räkning lagt två ändringsförslag till förslaget till betänkande (ändringsförslag nr 142 och nr 145 i dokument PE418.413v02-00). IMCO utskottet kommer att rösta om förslaget till betänkande den 3 mars 2009 och ärendet beräknas komma upp i Europaparlamentets plenum den 1 april 2009. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI), utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (AGRI) och utskottet för internationell handel (INTA) har avgivit yttranden på kommissionens förslag till IMCO-utskottet.

 

Den ansvarige ledamoten är Jan-Erik Mattsson.

 

1.2.3 Tillämpningsföreskrifterna för tullkodexen

 

En moderniserad tullkodex antogs i april 2008. Som ett resultat av landskapsregeringens samarbete med finansministeriet infördes i tullkodexen en artikel som är avsedd att medge förenklade förfaranden för förflyttning av varor mellan Europeiska gemenskapen och tredjeterritorier som Åland. Eftersom artikeln i tullkodexen i sig inte är tillräcklig grund för att upprätthålla nuvarande förenklade skattegränsformaliteter så har landskapsregeringen arbetat med att få till stånd sådana bestämmelser i tillämpningsföreskrifterna till tullkodexen, som möjliggör förenklade skattegränsförfaranden i handeln mellan Åland och övriga EU.

 

Landskapsregeringen kommer under år 2009 att fortsätta arbetet i avsikt att i samarbete med finansministeriet påverka kommissionens slutliga utformning av sitt förslag till tillämpningsföreskrifter så att artikeln i tullkodexen kan få en förmånlig praktisk tillämpning för områden som Åland. Beslutsprocessen för tillämpningsföreskrifterna till tullkodexen beräknas fortskrida så att bestämmelserna tidigast kan träda i kraft någon gång under år 2010. 

 

Landskapsregeringen har också som målsättning att fortsätta med sitt arbete att kontinuerligt bevaka skattegränsfrågan och i olika sammanhang lyfta upp Ålandsproblematiken.

 

Den ansvarige ledamoten är Mats Perämaa.

 

 

1.2.4 Kommissionens lagstiftningsförslag om certifiering av timmer och trävaror

 

Den 17 oktober 2008 lade kommissionen fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden, KOM(2008) 644. Landskapsregeringen utreder konsekvenserna för landskapet om förslaget till förordning antas. Landskapsregeringen är oroad över att den detaljreglering som föreslås av kommissionen kan drabba privata skogsägare och småföretagare beroende på hur kommissionen kommer att tolka och tillämpa förordningsförslaget. För landskapsregeringens del innebär förslaget ökad administration och lagstiftningsåtgärder.

 

Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 175.1 i EG-fördraget. Förslaget kommer att beredas genom det så kallade medbeslutandeförfarandet. Europaparlamentet har utsett Caroline Lucas till rapportör, vars förslag till betänkande antogs i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI) den 17 februari. Behandling i Europaparlamentets plenarsession beräknas till den 22 april 2009. Utskottet för internationell handel har avgivit ett yttrande på kommissionens förslag till ENVI-utskottet.

 

Syftet med förslaget är att ytterligare komplettera den internationella kampen mot olaglig skogsavverkning.

 

Landskapsregeringen har hållit samråd med lagtingets näringsutskott i ärendet och tillsänt Jord- och skogsbruksministeriet en promemoria med landskapsregeringens synpunkter på kommissionsförslaget.
Landskapsregeringen har även fortlöpande samarbete med Jord- och skogsbruksministeriet i den nationella beredningen.

 

Den ansvarige ledamoten är Jan-Erik Mattsson.

 

1.2.5 Kommissionens lagstiftningsförslag om kontrollsystem för fiske

 

Kommissionen antog den 14 november 2008 ett förslag till rådets förordning om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, KOM(2008) 721. Landskapsregeringen har påbörjat en genomgång av förslaget och befarar att förslaget kommer kräva en omfattande beredning för att utröna eventuella konsekvenser för landskapet.

 

Europeiska unionens råd i rådskonstellationen för jordbruk och fiske hade en inledande diskussion rörande förslaget på dess möte den 18-20 november. Europaparlamentet har utsett Raül Romeva I Rueda till rapportör för förslaget. Förslaget till yttrande har antagits i utskottet för fiske och ärendet beräknas tas upp i plenum den 24 april 2009. Fiske hör emellertid till ett område där gemenskapen är ensam behörig. Den rättsliga grunden för lagförslaget är artikel 37 i EG-fördraget och förslaget är föremål för samrådsförfarande. Europaparlamentet ska endast höras när det gäller detta förslag.

 

Den ansvarige ledamoten är Jan-Erik Mattsson och ansvarig tjänsteman är Tom Karlsson.

 

 

1.2.6 Kommissionens lagstiftningsförslag om ett europeiskt havsområde utan gränser

 

Kommissionens har antagit ett lagstiftningsförslag om ett europeiskt havsområde utan gränser inom 2008. Förslaget är en följd av 2006 års maritima grönbok och den efterföljande maritima blåboken. Syftet är att förstärka EU:s inre sjötransporters effektivitet och konkurrenskraft. Detta vill kommissionen åstadkomma genom att utvidga den inre marknaden till EU:s inre sjötransporter. Enligt kommissionen skulle detta medföra förenklingar av administrativa förfaranden och ökad säkerhet samt minskad trängsel, miljöförstöring och energiförbrukning samt begränsningar till finansiering av infrastruktur. Kommissionen förväntas anta förslaget som en del av ett "sjöpaket" tillsammans med ett meddelande om EU:s framtida sjötransportpolitik samt en översyn av förordning 1406/2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå.

 

Den ansvarige ledamoten är Mats Perämaa.

 

1.2.7 Kommissionens översyn av förordning 1406/2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå

 

Kommissionen förväntas anta ett förslag om en översyn av förordning 1406/2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå inom 2008. Syftet med översynen är att säkerställa att EMSA-förordningen är samstämmig med övrig lagstiftning i området för sjösäkerhet för att undvika osäkerhet och uppmuntra "bättre lagstiftning". Förslaget är en del av ett paket tillsammans med kommissionens lagstiftningsförslag om ett europeiskt havsområde utan gränser och ett meddelande om EU:s framtida sjötransportpolitik.

 

Den ansvarige ledamoten är Runar Karlsson.

 

 

1.2.8 Förslag till förordning om passagerares rättigheter till sjöss

 

Kommissionen föreslår i KOM(2008) 816 att Europaparlamentet och rådet genom en förordning ska skapa rättigheter för passagerare vid resor till sjöss eller på inre vattenvägar för att öka intresset för och förtroendet för fartygstransporter samt för att skapa lika konkurrensvillkor mellan företag från olika medlemsstater och mellan andra transportsätt. Det innehåller bestämmelser om icke-diskriminering av passagerare, tillgänglighet och stöd för funktionshindrade personer och personer med nedsatt rörlighet, skyldigheter för företag vid avbrott i resor (inställda och försenade), skyldighet att passagerarna informeras om sina rättigheter, handläggning av klagomål och allmänna regler om verkställighet.

 

Den ansvarige ledamoten är Katrin Sjögren.

 

1.2.9 Tillämpning av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård

 

Den 2 juli 2008 antog kommissionen ett meddelande med ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Syftet med meddelandet är att utveckla den inre marknaden genom att skapa ett klarare rättsläge när det gäller patienters rätt till ersättning för planerad vård i andra EU-länder. Kommissionens förslag till direktiv innehåller relevanta rättsliga definitioner och allmänna bestämmelser.  Kommissionen har delat in detta i tre huvudområden, gemensamma principer för alla hälso- och sjukvårdssystem i EU, särskilda regler för gränsöverskridande hälso- och sjukvård och europeiskt hälso- och sjukvårdssamarbete. Kommissionen anger att direktivet ska klargöra vilka rättigheter patienter har till vård i andra medlemsstater, vilka begränsningar medlemsstaterna kan införa för sådan vård utomlands samt nivån på den ekonomiska ersättning som utges för gränsöverskridande vård, utgående från principen att patienterna har rätt till ersättning upp till det belopp som skulle ha betalts om de hade vårdats i hemlandet.

 

Den ansvarige ledamoten är Katrin Sjögren.

 

1.2.10 Kommissionens strategi för Östersjöområdet

 

Kommissionen anger i sitt lagstiftnings- och arbetsprogram för 2009 att man kommer att lägga fram ett förslag om en EU-strategi för Östersjöregionen för att göra den till en ur miljösynpunkt hållbar region med välfärd, tillgänglighet och säkerhet. Kommissionen förväntas anta förslaget i juni 2009. Syftet med strategin är att koordinera olika aktörers åtgärder. Strategins fyra huvudsakliga mål är att göra Östersjöregionen till ett miljömässigt hållbart, välmående, attraktivt, tillgängligt och säkert område. Huvudämnen är miljö, ekonomi, energi, nytänkande, hälsa, turism, transport, brottsbekämpning, säkerhet på det civila området, sjösäkerhet etc.

 

Kommissionen anger i sin färdplan som bifogats lagstiftnings- och arbetsprogrammet att förslaget inte kommer att innehålla några lagstiftningsförslag utan att strategin kommer att främja länkning och koordinering av EU/nationella/regionala policies och instrument genom att använda existerande resurser och instrument på ett mer effektivt sätt. Strategin kommer att komma som ett meddelande med en bifogad åtgärdsplan.

 

Kommissionen har sedan hösten 2008 bedrivit ett samrådsförfarande där man dels anordnat konferenser och seminarier med Östersjöstrategin som tema, dels gett alla möjlighet att inkomma med synpunkter. Kommissionen kommer senast juni 2009 presentera ett förslag till strategi för Östersjöregionen och ärendet förväntas få hög prioriterat av Sveriges regering under dess EU-ordförandeskap juni-december 2009. Målsättningen är att strategin ska antas av Rådet hösten 2009.

 

Landskapsregeringen har skickat ett första ställningstagande gällande den kommande strategin till kommissionen och deltar i det fortsatta arbetet med strategin. Landskapsregeringen deltog genom vattenbiolog Mikael Wennström i den startkonferens som hölls i Stockholm i september 2008.  Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren deltog vid nordiska ministerrådet för miljöfrågor i oktober där frågan diskuterades. Landskapsregeringen följer beredningen av Finlands position. Landskapsregeringen deltar även aktivt i Nordiska ministerrådets arbetsgrupp om havsmiljöförvaltning där miljöfrågor för Östersjön behandlas.

 

Den ansvarige ledamoten är Katrin Sjögren.

 

1.2.11 Kommissionens meddelande om genomförande av Europeiska gemenskapens miljölagstiftning

 

Kommissionens meddelande om ”Genomförande av Europeiska gemenskapens miljölagstiftning” från den 18 november 2008 ska visa hur EU:s miljörätt kan genomföras bättre. Syftet med meddelandet är att visa hur de nya strategierna i meddelandet ”En Europeisk Union som bygger på resultat – tillämpningen av gemenskapsrätten” ska tillämpas på miljöområdet.

 

Meddelandet ger först en översikt över problemen i samband med tillämpningen av miljölagstiftning i EU. Därefter beskrivs de särskilda metoder som används för att främja och uppnå efterlevnad av denna lagstiftning. Meddelandet kompletteras av två separata kommissionsdokument, varav det ena innehåller en beskrivning av vilka utmaningar varje sektor står inför och av förebyggande åtgärder för att främja efterlevnaden och det andra en sammanfattning av en konsekvensbedömning.

 

Strategins resultat kommer att övervakas. Vid behov kommer kommissionen att föreslå ytterligare åtgärder för att förbättra genomförandet av EU:s miljölagstiftning.

 

Den ansvarige ledamoten är Katrin Sjögren.

 

1.2.12 Kommissionens meddelande om EU:s framtida sjötransportpolitik

 

Kommissionen har antagit ett meddelande om EU:s framtida sjötransportpolitik inom 2008. Kommissionsinitiativet tillkännagavs först i 2006 års mellanrapport över vitboken om transporter och i den maritima blåboken som antogs i oktober 2007. Meddelandet behandlar sjötransporternas roll och bidrag till EU:s ekonomiska system för första gången sedan 1996. Detta inkluderar konsekvenserna av globalisering, tillväxten i handeln, miljöbegränsningar och begränsningar på grund av klimatförändringen, säkerhetsfaktorer, hållbar utveckling, konkurrenskraft och framväxande trender inom logistik. Meddelandet är en del av ett paket tillsammans med kommissionens lagstiftningsförslag om ett europeiskt havsområde utan gränser och en översyn av förordning 1406/2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå.

 

Den ansvarige ledamoten är Mats Perämaa.

 

1.2.13 Kommissionens meddelande om en färdplan för fysisk planering i kust- och havsområden: Att uppnå gemensamma principer för EU

 

Syftet med Kommissionens meddelande ”Färdplan för fysisk planering i kust- och havsområden: Att uppnå gemensamma principer för EU” från den 25 november 2008 är dels att underlätta fysisk planering i kust och havsområdena i medlemsstaterna samt dels att främja genomförandet nationellt och på EU-nivå. De viktigaste principerna för den fysiska planeringen fastställs och tanken är att genom debatt uppmuntra utvecklingen av en gemensam strategi för medlemsstaterna. Den 10 oktober 2007 har Europeiska gemenskapen även antagit en blåbok med förslag till en integrerad havspolitik för Europeiska unionen samt en utförlig handlingsplan.

 

För att främja en diskussion kommer Europeiska kommissionen i början av

2009 att ta initiativ till ett arbetsprogram. Inom arbetsprogrammet kommer fyra seminarier, som för samman representativa aktörer från alla relevanta områden, att ordnas. Dessutom kommer olika pilotprojekt att anordnas för att utveckla de gränsöverskridande aspekterna av den fysiska planeringen i havsområden. Även en rapport, med förslag på fortsatta åtgärder, kommer att sammanställas.

 

Den ansvarige ledamoten är Katrin Sjögren.

 

1.2.14 Kommissionens meddelande om beskattningens roll för energi- och miljöpolitik

 

Syftet med meddelandet är att ge en överblick över viktiga ekonomiska frågor angående användningen av skatteåtgärder för energi- och miljöpolitik. I meddelandet diskuteras ekonomiska principer för miljöskatter.

 

Meddelandet kommer att åtföljas av ett lagförslag. Meningen är att anta en mer enhetlig beskattningsram som hjälper medlemsländerna att möta utmaningarna på energi- och klimatfronten.

 

Den ansvarige ledamoten är Mats Perämaa.

 

1.2.15 Kommissionens meddelande Meddelande om EU:s hållning inför FN:s klimatkonferens i Köpenhamn

 

Meddelandet innehåller förslag till hur de internationella klimatförhandlingarna i Köpenhamn i slutet av 2009 ska bli en framgång. Tre centrala områden behandlas: mål och åtgärder, finansiering och skapandet av en effektiv global koldioxidmarknad. För att begränsa den globala genomsnittliga temperaturhöjningen till högst två grader över de förindustriella nivåerna bör de utvecklade länderna som grupp fram till 2020 minska sina utsläpp till 30 % under 1990 års nivåer. EU har åtagit sej att fram till 2020 minska sina utsläpp med 20 % och är villig att gå längre och fastställa ett minskningsmål på 30 % inom ramen för ett tillräckligt ambitiöst och heltäckande internationellt avtal som omfattar jämförbara minskningar i andra utvecklade länder och lämpliga åtgärder i utvecklingsländerna.

 

Meddelandet avslutas med ett förslag till ställningstagande i förhandlingarna.

 

Landskapsregeringen stöder målsättningen att de internationella klimatförhandlingarna i Köpenhamn i slutet av året ska bli en framgång.

 

Den ansvarige ledamoten är Katrin Sjögren.

 

2. Landskapets arbete med EU-ärenden år 2008

 

2.1 Deltagande i beredningen av sekundärrätt inom EU-institutionerna

 

EU-kommissionen har ensamrätt på att föreslå ny EU-lagstiftning inom unionens s.k. första pelare (även kallad EG). De s.k. kommissionsförslagen innefattar även annat än förslag till rättsakter. Det kan handla om olika typer av meddelanden samt grön- och vitböcker.

     Kommissionsdokument som är av intresse för landskapet diarieförs och handläggs vid landskapsregeringen. Enheten för Europarätt och externa frågor sköter om koordineringen av EU-ärendena, medan de enskilda tjänstemännen vid de olika avdelningarna handlägger och föredrar ärendena för den ledamot till vars ansvarsområde ärendet hör.

     Tabellen nedanför innehåller en sammanställning av uppgifter gällande handläggningen i landskapet av kommissionsinitiativ under tidsperioden 1.12.2007 – 30.11.2008. Antalet inkomna kommissionsinitiativ kan i förhållande till antalet diarieförda verka högt, men man bör komma ihåg att kommissionsinitiativen inte behöver vara förslag till rättsakter utan kan även vara meddelanden, handlingsprogram, grönböcker eller vitböcker. I den högra spalten återfinns de uppgifter som framkom i motsvarande meddelande för år 2007.

 

Tabell 1. Handläggning av kommissionsinitiativ
	Antal totalt 2008	2007
Inkomna kommissionsinitiativ	864 st	941 st
Diarieförda kommissionsinitiativ	33 st	33 st
Samråd enligt 42a § lagtingsordningen	3 st	3 st
Informationsärende	3 st	3 st
Upprättade promemorior där förslaget bedömts inte lämpa sig för samråd/informationsärende (promemorian skickas för kännedom till lagtinget)	12 st	29 st

 

Av de 864 inkomna kommissionsinitiativen utgjordes ungefär en tredjedel av ärenden som inte bedömdes vara av intresse för landskapet. Dessa registreras i en av EU-enheten upprätthållen databas, men sänds inte vidare. De resterande två tredjedelarna har sänts för kännedom till berörd tjänsteman/berörda tjänstemän. EU-enheten diarieför förslag som är av uppenbart intresse för Åland, men bedömningen av om förslaget är av intresse för Åland har i allt större utsträckning övergått till de enheter och tjänstemän som är sakkunniga på området och som beslutar om ärendet skall diarieföras och beredas. Som ses i tabellen ovan är det endast en liten andel som diarieförs och bereds, men antalet måste ses i förhållande till de resurser som landskapsförvaltningen har till sitt förfogande.

  

 

 

 

 

Under tidsperioden 1.12.2007 – 30.11.2008 har sammanlagt 18 stycken promemorior upprättats i EU-ärenden. Tre ärenden fördes för samråd med lagtinget och tre översändes till lagtinget som informationsärenden. 12 ärenden bedömdes inte vara av sådan karaktär att de lämpade sig som samråds- eller informationsärenden. Promemoriorna som upprättades i dessa ärenden skickades för kännedom till lagtinget. Lagtinget kan alltid begära att ett samråd hålls om ett enskilt ärende.

 

 

 

 

 

Tabell 2. Landskapsregeringens samråd med Ålands lagting
Utskott	Antal samråd 2008	2007
Näringsutskottet	2 st	1 st
Kulturutskottet	-	-
Social- och miljöutskottet	-	1 st
Självstyrelsepolitiska nämnden	-	1 st
Finansutskottet	1 st	-
Totalt	3 st	3 st

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 3. Landskapsregeringens informationsärenden med Ålands lagting
Utskott	Antal informationsärenden 2008	2007
Näringsutskottet	-	-
Kulturutskottet	-	1 st
Social- och miljöutskottet	-	-
Självstyrelsepolitiska nämnden	3 st	-
Finansutskottet	-	1 st
Lagutskottet	-	1 st
Totalt	3 st	3 st

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

De diarieförda kommissionsinitiativen fördelas på avdelningar och enheter inom landskapsregeringen på följande sätt:  

 

Tabell 4. Fördelning inom landskapsregeringen av diarieförda kommissionsinitiativ
Enhet inom landskapsregeringen	Antal 2008	2007
Kansliavdelningen
Allmänna byrån (K10)	1 st	1 st
Administrativa enheten II (K14)	1 st	3 st
EU-enheten (K16)	5 st	3 st
Byggnadsbyrån (K20)	1 st	1 st
Brand- och räddnings enheten (K24)	1 st	-
El- och energienheten (K26)	3 st	4 st
Finansavdelningen
Allmänna byrån (F10)	11 st	14 st
Avtals- och pensionsbyrån, (F30)	1 st	-
Social- och miljöavdelningen
Hälso- och sjukvårdsbyrån (S20)	-	1 st
Miljömedicinska byrån (S30)	-	-
Miljöbyrån (S40)	2 st	3 st
Utbildningsavdelningen
Kulturbyrån (U20)	-	1 st
Yrkesutbildningsbyrån (U32)	1 st	-
Näringsavdelningen
Allmänna byrån (N10)	-	2 st
Fiskeribyrån (N30)	2 st	-
Skogsbruksbyrån (N40)	1 st	-
Skogsbruksbyrån II (N42)	1 st	-
Trafikavdelningen
Allmänna byrån (T10)	2 st	-
Totalt	33 st	33 st

 

 

2.2 Genomförandet av gemenskapsrätten i landskapet

 

2.2.1 Genomförandet av EU-direktiv i landskapet

 

Inom EU antas bindande rättsakter som förordningar, direktiv och beslut. Förordning och beslut är direkt tillämpliga vilket innebär att de som sådana binder även landskapets myndigheter. Direktiv är däremot bindande med avseende på det resultat som skall uppnås. Direktiv innehåller vanligtvis en s.k. implementeringstid inom vilken medlemsstaterna skall meddela kommissionen om de nationella bestämmelser som genomför ett direktiv. Även landskapet meddelar (notifierar) kommissionen hur ett enskilt direktiv har genomförts i landskapet.

      Under tidsperioden 1.12.2007 – 30.11.2008 har EU-institutionerna antagit 114 st direktiv.  Tabellen nedanför redogör för antalet notifieringar av direktiv som landskapsregeringen gjort under tidsperioden 1.12.2007 – 30.11.2008 och hur många av dessa direktiv som har fallit inom ramen för rikets eller för landskapets behörighet.

 

Tabell 5. Landskapsregeringens notifieringar av direktiv
	Antal notifieringar 2008	2007
Rikets behörighet	33 st	33 st
Landskapets behörighet	62 st	72 st
Totalt	95 st	105 st

 

De notifierade direktiven inom landskapets lagstiftningsbehörighet fördelas på olika enheter inom landskapsregeringen enligt tabellen nedanför.

 

Tabell 6. Fördelning inom landskapsregeringen av notifieringar
Enhet inom Landskapsregeringen	Antal notifieringar 2008	2007
Kansliavdelningen
Allmänna byrån (K10)	1 st	6 st
Administrativa enheten I (K12)	3 st	6 st
Administrativa enheten II (K14)	5 st	8 st
EU-enheten (K16)	1 st	29 st
Personalenheten (K18)	1 st	1 st
Brand- och räddningsenheten (K24)	-	2 st
El- och energienheten (K26)	5 st	2 st
Finansavdelningen
Allmänna byrån (F10)	14 st	3 st
Avtals- och pensionsbyrån, (F30)	3 st	-
Social- och miljöavdelningen
Hälso- och sjukvårdsbyrån (S20)	3 st	3 st
Miljömedicinska byrån (S30)	21 st	17 st
Miljöbyrån (S40)	6 st	5 st
Miljöbyrån III (S45)	2 st	-
Utbildningsavdelningen
Allmänna byrån (U10)	1 st	-
Yrkesutbildningsbyrån (U32)	4 st	-
Näringsavdelningen
Jordbruksbyrån (N20)	12 st	20 st
Jordbruksbyrån IV (N26)	5 st	-
Skogsbruksbyrån II (N 42)	-	2 st
Trafikavdelningen
Allmänna byrån (T10)	8 st	1 st
Totalt	95 st	105 st

    

Direktiv som faller inom ramen för landskapets behörighet kan föranleda beredning och antagande av landskapslagstiftning. Vid genomförande av vissa typer av direktiv används i regel blankettlagstiftning, d.v.s. rikets bestämmelser görs gällande i landskapet. Landskapet tillämpar blankettlagstiftning gällande t.ex. kemikalier och livsmedel. I tabellen nedanför redogörs för till vilka områden av landskapets lagstiftningsbehörighet som landskapsregeringen har meddelat att de under tidsperioden 1.12.2007 – 30.11.2008 notifierade direktiven anses höra. 

 

Tabell 7. Fördelning områdesvis av notifieringar där landskapet har lagstiftningsbehörighet
Område	Antal 2008	2007
Kemikalier	9 st	11 st
Livsmedel	12 st	10 st
Miljövård	2 st	5 st
Jord- och skogsbruk	-	5 st
Djurskydd	-	1 st
Foder	1 st	6 st
Vägtrafik	6 st	8 st
Beskattning	-	1 st
Kosmetiska produkter	2 st	-
Energi	1 st	4 st
Likabehandling	-	-
Elektricitet	-	-
Transport	7 st	3 st
Avfall	3 st	-
Tobaksprodukter	2 st	2 st
Produktsäkerhet	1 st	6 st
Statistik	-	2 st
Fri rörlighet för varor och personer	-	3 st
Behandling av personuppgifter	1 st	-
Växtskydd	14 st	-
Jakt	-	2 st
Val	-	2 st
Posttjänster	1 st	1 st
Totalt	62 st	72 st

 

 

 

 

2.2.2 Överträdelseförfarandet och EG-domstolsärenden

 

Överträdelseförfarandet och Åland

 

Om kommissionen anser att en medlemsstat underlåtit att uppfylla en skyldighet kan kommissionen påbörja ett s.k. överträdelseförfarande enligt artikel 226 i EG-fördraget. Det administrativa förfarandet påbörjas genom att kommissionen sänder en officiell anmärkning till medlemsstaten. Därefter kan kommissionen sända ett motiverat yttrande. Ifall medlemsstaten inte rättar sig efter yttrandet inom utsatt tid, kan kommissionen föra ärendet till EG-domstolen. Om medlemsstaten inte rättar sig efter en fällande dom i EG-domstolen kan kommissionen påbörja ett förfarande enligt artikel 228 i EG-fördraget som gör det möjligt för EG-domstolen att döma ut standardbelopp eller vite.

 

Strängare sanktioner om EG-domstolens domar inte följs

 

Kommissionen publicerade i december 2005 nya riktlinjer för hur kommissionen yrkar på vite och standardbelopp vid EG-domstolen. Enligt kommissionens meddelande kommer kommissionen i framtiden att yrka på både vite och standardbelopp. Tidigare har kommissionen prioriterat yrkanden om vitesbelopp. De nya principerna baserar sig på EG-domstolens praxis och på behovet av att ytterligare stärka sanktionssystemet. I sitt nya meddelande anger kommissionen att den i framtiden alltid kommer att yrka på ett standardbelopp. Formeln för hur kommissionen beräknar standardbelopp motsvarar till stor del den formel som används i samband med vitesbelopp. Det minsta möjliga standardbeloppet för Finlands del uppgår till 1 620 000 €. Utgångspunkten i självstyrelselagen är att landskapet ansvarar för belopp som landskapet har orsakat.

Standardbeloppen kommer att beräknas utgående från tidpunkten för den första domen och kommissionen anger att den inte kommer att lägga ner ett förfarande enligt artikel 228 i EG-fördraget enbart för att en medlemsstat åtgärdar överträdelsen efter att ärendet har förts till EG-domstolen en andra gång. EG-domstolen kan därmed döma ut ett standardbelopp även om medlemsstaten har åtgärdat fördragsbrottet före en andra fällande dom, dvs. detta förfarandesätt har en mera bestraffande kvalitet än utdömandet av vite. Med detta eftersträvar kommissionen en effektivare efterlevnad av EG-domstolens domar.

Då kommissionen den 23 oktober 2007 beslutade att föra snusärendet till domstol en andra gång gavs även ett förslag till standardbelopp. Enligt informella uppgifter skulle standardbeloppet i snusärendet uppgå till strax över 2 000 000 €, eller 3 900 € per dag från fällande dom enligt artikel 226 tills överträdelsen upphör eller, om överträdelsen inte har upphört, den dag då domen enligt artikel 228 meddelades. Utöver detta skulle kommissionen yrka på ett löpande vite som uppgår till 19.828,8 €/dag. Domstolen är inte bunden att följa kommissionens förslag, men har i praktiken i stor grad följt kommissionens beräkningssätt.

 I följande tabell framgår hur många officiella anmärkningar, motiverade yttranden och talan i EG-domstolen enligt artikel 226 som kommissionen har påbörjat mot Finland under tidsperioden 1.12.2007 – 30.11.2008. I samma tabell framgår hur många av dessa som berör landskapet.

Utöver dessa anmärkningar enligt artikel 226 har landskapet under denna tid även fått ett motiverat yttrande enligt artikel 228 i ärenden som tidigare påbörjats. Dessa ärenden beskrivs närmare under rubriken EG-domstolens domar gällande Åland.

 

 

Tabell 8. Överträdelseförfaranden påbörjade mot Finland
	Officiella anmärkningar		Motiverade yttranden		Talan i EG-domstolen		Totalt
	2008	2007	2008	2007	2008	2007	2008	2007
Berör enbart riket	10 st	8 st	13 st	11 st	4 st	2 st	27 st	21 st
Berör både landskapet och riket	11 st	12 st	6 st	1 st	1 st	-	18 st	13 st
Berör enbart landskapet	-	-	1 st	-	-	-	1 st	-
Totalt	21 st	20 st	20 st	12 st	5 st	2 st	46 st	34 st

 

 

Kommissionen ser kontinuerligt över sina arbetsrutiner för övervakningen av medlemsstaternas införlivande och tillämpning av EU-rättsliga regler. Under det senaste året har kommissionen fortsatt gå igenom tillämpningen av gemenskapsrätten med hänsyn till den resolution som Europaparlamentet antog i frågan i samband med paketet om bättre lagstiftning 2005. En strategisk översyn av programmet kom i slutet av 2006[1]. I denna har kommissionen fastställt olika prioriteringar för medlemsstaterna, Europeiska rådet, Europaparlamentet och för kommissionen själv. Dessa går i hög utsträckning ut på att förenkla existerande lagstiftning, men också på att skärpa till genomförandet av gemenskapsrätten.

Antalet överträdelser ger inte en helt korrekt bild av hur många enskilda direktiv som de facto är föremål för överträdelseförfarande. Särskilt de officiella anmärkningarna kan dölja ett stort antal direktiv som inte har genomförts inom implementeringstiden. Kommissionen brukar till de officiella anmärkningarna foga förteckningar över direktiv som inte har genomförts i tid. De elva officiella anmärkningarna som berör både landskapet och riket gäller totalt 53 st direktiv varav 20 st direktiv inte hade genomförts på Åland inom den i direktivet utsatta tiden. Ytterligare 3 st anmärkningar berörde felaktig eller otillräcklig implementering.

Den övervägande majoriteten av överträdelseförfaranden under perioden 1.12.2007 – 30.11.2008 rör sådana ärenden som påbörjats p.g.a. att landskapsregeringen inte i tid har meddelat på vilket sätt ett direktiv har genomförts i landskapet. Orsakerna till att landskapsregeringen inte har inkommit med en notifiering i tid kan variera. Det kan t.ex. vara så att blankettlagstiftning tillämpas på området och att den rikslagstiftning som genomför direktivet i riket inte har antagits inom utsatt tid. 

Vissa områden inom landskapsförvaltningen är föremål för antagandet av ett större antal EU-direktiv och belastas mera av implementeringen av dem. Landskapet är inom dessa områden därför föremål för flera överträdelseförfaranden än inom andra områden. Den 30 november 2008 var implementeringen i landskapet av 26 st direktiv fortfarande föremål för ett oavslutat överträdelseförfarande. Dessa direktiv fördelas enligt enheter i landskapsregeringen enligt tabellen nedan.

 

Tabell 9. Oavslutade överträdelseförfaranden gällande Åland den 30 november 2008
Enhet	Antal 2008	2007
Kansliavdelningen
Allmänna byrån, K10	2 st	-
Byggnadsbyrån, K20	1 st	1 st
El- och energienheten, K26	1 st	2 st
Finansavdelningen
Finansavdelningen, allmänna byrån, F10	1 st	-
Avtals- och pensionsbyrån, F30	1 st	-
Social- och miljöavdelningen
Socialvårdsbyrån, S10	2 st	2 st
Hälso- och sjukvårdsbyrån, S20	-	1 st
Miljömedicinska byrån, S30	3 st	4 st
Miljöbyrån, S40	5 st	2 st
Miljöbyrån, S43	-	1 st
Miljöbyrån, S45	1 st	-
Utbildningsavdelningen
Yrkesutbildningsbyrån, U32	1 st	2 st
Näringsavdelningen
Jordbruksbyrån I, N20	3 st	8 st
Jordbruksbyrån IV, N26	2 st	2 st
Trafikavdelningen
Trafikavdelningen, allmänna byrån, T10	3 st	2 st
Totalt	26 st	27 st

 

EG-domstolens domar gällande Åland

 

Från tidigare år finns det därtill överträdelser som lett till talan vid EG-domstolen.

Mål C-343/05 Kommissionen mot Finland hänför sig till genomförandet av förbudet i direktiv 2001/37/EG mot att släppa ut tobak för användning i munnen. I detta fall rör det sig inte i första hand om försenad direktivimplementering från landskapets sida utan om oenighet om tolkningen av gemenskapsrätten. Kommissionen skickade i april 2003 ett motiverat yttrande till Finland angående implementeringen av detta förbud i landskapet Åland. Det motiverade yttrandet ledde till väckande av talan, mål nummer C-343/05. Fällande dom avkunnades i målet den 18 maj 2006.

Som en följd av den fällande domen avgav landskapsregeringen en lagframställning om ändring av tobakslagen som antogs av lagtinget den 25.9.2006. I slutet av 2006 skickade kommissionen en formell underrättelse med anledning av att bestämmelserna inte ännu meddelats kommissionen. Lagstiftningen trädde i kraft den 1 februari 2007. Oenighet gällande tolkningen av domen ledde till att kommissionen i juli 2007 översände ett motiverat yttrande angående implementeringen av förbudet. Landskapsregeringen har sedan dess avgett två nya lagframställningar, varav den sista innehåller ett totalförbud mot snusförsäljning. Kommissionen tog den 23 oktober ett beslut om att föra ärendet till domstol. Landskapslag om ändring av tobakslagen för landskapet Åland (2007:101) trädde i kraft 1 januari 2008 och landskapslag om ändring av tobakslagen för landskapet Åland (2007:147) trädde i kraft den 21 januari 2008. Kommissionen tog den 6 maj beslut att avsluta ärendet.

Den fällande domen i mål C-240/00 Kommissionen mot Finland rör utseendet av SPA-områden (specially protected areas) i Finland. De åländska SPA-områdena omnämns inte i domen.  Kommissionen tillställde dock Finland en officiell anmärkning den 26 oktober 2006 med anledning av verkställandet av domen, där omfattningen av de åländska SPA-områdena ifrågasattes. Landskapet bestred de processuella grunderna för kommissionens förfarande. Dessa invändningar godtogs inte av kommissionen som i april 2007 skickade ett motiverat yttrande. Landskapsregeringen har under 2008 haft diskussioner med kommissionen som resulterat i att det har tillkommit vissa SPA-områden. Kommissionen har nu lagt ned ärendet.

I mål C-328/08Kommissionen mot Finland yrkade kommissionen domstolen skulle fastställa att Finland underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, eller i vart fall genom att inte omedelbart underrätta kommissionen om sådana bestämmelser. I detta fall rör det sig i första hand om försenad implementering från dels Finlands och dels landskapets sida.

Kommissionen skickade den 1 juni 2007 en formell underrättelse till Finland. Landskapsregeringen svarade 27 juni på utrikesministeriets remiss att man hade för avsikt att implementera direktivet inom juni 2008.

Finland svarade på kommissionens formella underrättelse den 25 juli 2007 och angav att man inte införlivat direktivet men att regeringen skulle lägga fram en proposition till riksdagen inom 2007.

Kommissionen skickade den 1 februari 2008 ett motiverat yttrande till Finland.

Kommissionen angav att Finland inte uppfyllt sina skyldigheter enligt artikel 19.1 och 19.2 genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktiv 2004/35/EG eller i vart fall genom att inte överlämna dessa bestämmelser till kommissionen. Landskapsregeringen svarade den 5 mars 2008 på utrikesministeriets remiss och angav att landskapsregeringen haft och fortsättningsvis har som avsikt att införliva direktivet genom att införa rikets lagstiftning på området genom så kallad blankettlagstiftning. Landskapsregeringen uttryckte sin förhoppning om att de nödvändiga landskapslagarna skulle kunna träda i kraft sommaren 2009. Finland svarade på kommissionens motiverade yttrande den 25 mars 2008 att man bedömde att regeringens proposition till riksdagen skulle kunna lämnas i juni 2008 och lagstiftningen kunna träda i kraft inom 2008 samt redogjorde för situationen för Åland.

Kommissionen väckte talan mot Finland den 17 juli 2008 för överträdelse av medlemsförpliktelserna enligt artikel 226 i EG-fördraget. Kommissionen yrkade att domstolen skulle fastställa domstolen att Finland underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, eller i vart fall genom att inte omedelbart underrätta kommissionen om sådana bestämmelser. Landskapsregeringen skickade den 19 augusti 2008 ett yttrande med anledning av utrikesministeriets utlåtandebegäran som redogjorde för vad som ovan beskrivits men att man nu hade förhoppningar om att landskapslagarna kunde träda i kraft inom 2009. Finland medgav talan men konstaterade också att regeringen hade för avsikt att lämna en proposition till riksdagen senast i december 2008 i syfte att direktivet skulle kunna implementeras under 2009.

Domstolen fastslog att Finland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet.

Den 18 december 2008 kom förstainstansrättens dom i målen T-211/04 och T-215/04Government of Gibraltar mot kommissionen. Förstainstansrätten ogiltigförklarade kommissionens beslut 2005/261/EG[2] med avseende på den planerade bolagsskattereformen i Gibraltar i sin helhet. Domstolen gjorde sin bedömning utifrån principerna som fastslogs i Azorerna-domen[3] för att avgöra om ett statligt stöd är selektivt. Landskapsregeringen följer utvecklingen av gemenskapsrätten i fråga om den direkta beskattningen och för, då möjlighet finns, fram autonomiernas rätt att bedriva en egen skattepolitik inom EU med samma begränsningar som en medlemsstat. I det aktuella ärendet tillställdes kommissionen ett yttrande från landskapsregeringen.

 

Formellt granskningsförfarande enligt artikel 88.2 EG-fördraget

 

Kommissionen beslöt den 30.1.2008 inleda ett formellt granskningsförfarande enligt artikel 88.2 i EG-fördraget gällande eventuellt stöd som Ålands landskapsregering skulle ha beviljat Ålands Industrihus. Finland mottog kommissionens beslut 31.1.2008. Det formella granskningsförfarandet gäller de kapitaltillskott som landskapsregeringen har gjort i Ålands Industrihus sedan 1997 och de kreditgarantier som företaget har beviljats sedan 2003.

     Landskapsregeringen lämnade sitt utlåtande till utrikesministeriet den 4.2.2008. Ärendet diskuterades därefter i EU-ministerutskottet och ett utlåtande lämnade av utrikesministeriet den 22.4.2008. Landskapsregeringen och Finland anser att de aktieteckningarna landskapsregeringen gjort i Ålands industrihus och kreditgarantier som landskapsregeringen beviljat inte utgör statligt stöd. Åtgärderna har inte påverkat handeln och konkurrensen mellan medlemsstaterna.

     Skulle åtgärderna utgöra statligt stöd enligt kriterierna i artikel 87.1 i EG-fördraget har stödet varit tillåtet på basis av godkända och notifierade stödordningar samt artikel 87.3 c. Det formella granskningsförfarandet avslutas genom att kommissionen fattar beslut.