Meddelande 2/2010-2011
|
|
| ||
|
| MEDDELANDE nr 2/2010-2011 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2010-12-16 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Europeiska unionen och Åland - prioriteringar år 2011 och verksamhet år 2010
I meddelandet redogör landskapsregeringen för sina prioriteringar i förhållande till dagordningen inom Europeiska unionen år 2011. Dessutom innehåller meddelandet en redogörelse för verksamheten beträffande EU-ärenden under år 2010.
| Mariehamn den 16.12.2010 | |
|
L a n t r å d |
Viveka Eriksson |
|
Föredragande minister |
Roger Eriksson |
INNEHÅLL
1. Landskapsregeringens årliga meddelande
2. Landskapsregeringens prioriteringar för arbetet med EU-ärenden år 2011
2.1 Landskapets ställning och inflytande i EU-ärenden
2.1.1 Beredningen av EU-ärenden i landskapet
2.1.2 Beredningen av överträdelseärenden i landskapet
2.1.4. Åländsk representation i Europaparlamentet
2.1.5 Samarbete med Europaparlamentariker
2.1.6 Landskapets deltagande i den nationella beredningen av EU-ärenden
2.1.7 Nationell expert vid kommissionen
2.2 Landskapets enskilda prioriteringar
2.2.1 EU 2020 - En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla
2.2.2 Beskattningen och skattegränsen
2.2.3 Strukturfonder och företagsstöd
2.2.5 Kontrollregelverk för den gemensamma fiskeripolitiken
2.2.6 EU:s gemensamma fiskeripolitik
2.2.8 Översyn av EU:s svaveldirektiv
2.2.9 Certifiering av timmer och trävaror
2.2.10 Gränsöverskridande hälso- och sjukvård
2.2.11 Miljö- och energifrågor
2.2.12 Jakt på sjöfågel under våren
2.2.13 Skyddsjakten på storskarv
2.2.14 Ändring av tobaksdirektivet
2.2.15 EU-strategin för Östersjöområdet
3. Landskapets arbete med EU-ärenden år 2010
3.1 Deltagande i beredningen av sekundärrätt inom EU-institutionerna
3.2 Genomförandet av gemenskapsrätten i landskapet
3.2.1 Genomförandet av EU-direktiv i landskapet
3.2.2 Överträdelseförfarandet och EG-domstolsärenden
1. Landskapsregeringens årliga meddelande
I det här meddelandet kommer landskapsregeringen att redogöra för sina prioriteringar i EU-ärenden under det kommande året. Dessutom innehåller meddelandet en sammanställning över beredningen av EU-ärenden under 2010.
EU inverkar idag på de flesta områden och har ett omfattande regelverk som kontinuerligt uppdateras och utökas. Eftersom Åland har en i sammanhanget liten förvaltning går en stor del av resurserna åt till att genomföra det regelverk som alla EU-länder och dess lagstiftande regioner är förpliktigade att implementera. Detta meddelande återspeglar därför inte den verksamhet som idag bedrivs vid landskapsregeringen när det gäller EU relaterade frågor, utan behandlar de prioriteringar som landskapsregeringen noggrant valt ut i de frågor i vilka Åland inte enbart ska lägga resurser på att implementera befintlig EU-lagstiftning, utan försöka påverka EU: s förslag till lagstiftning.
Den nya kommissionen tillträdde den 10 februari 2010. Den 27 oktober 2010 presenterade kommissionen sitt arbetsprogram för 2011. Kommissionen årliga arbetsprogram innehåller en sammanställning över vilka förslag kommissionen planerar att lägga fram under året. Utgående från denna lista har landskapsregeringen valt ut de förslag som kommer att prioriteras inom landskapet under 2011. Landskapsregeringen har gjort dessa prioriteringar utgående från landskapsregeringens EU-program 2008-2011, varav framgår den politiska prioriteringen. Alla prioriterade ärenden för 2011 är inte nya. Beredningen av en del ärenden har redan påbörjats vid EU:s institutioner, vilket innebär att även handläggningen vid landskapsregeringen av dessa ärenden är påbörjad. I kapitel 2.2 finns ett avsnitt om varje prioriterat ärende. I avsnitten framgår vad ärendena rör, vad det kan finnas för eventuella konsekvenser för Åland och/eller vad landskapsregeringen har för preliminärt ställningstagande i ärendet, beroende på typ av ärende och i vilket skede ärendet berörs. I kapitel tre beskrivs landskapsregeringens EU-arbete under det gångna året (1.12.2009-30.11.2010).
2. Landskapsregeringens prioriteringar för arbetet med EU-ärenden år 2011
Nedan framgår hur landskapets målsättning och arbete med EU-frågor kommer att se ut under inkommande år. Landskapsregeringen avser att göra nedanstående prioriteringar för år 2011.
Landskapets ställning och inflytande i EU-ärenden:
- Beredningen av EU-ärenden i landskapet
- Beredningen av överträdelseärenden i landskapet
- Statligt stöd
- Åländsk representation i Europaparlamentet
- Samarbete med Europaparlamentariker
- Landskapets deltagande i den nationella beredningen av EU-ärenden
- Nationell expert vid kommissionen
- Regionkommittén
Landskapets enskilda prioriteringar:
- EU 2020 - En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla
- Beskattningen och skattegränsen
- Strukturfonder och företagsstöd
- Jordbruk
- Kontrollregelverk för den gemensamma fiskeripolitiken
- EU:s gemensamma fiskeripolitik
- Sjöfart
- Översyn av EU:s svaveldirektiv
- Certifiering av timmer och trävaror
- Gränsöverskridande hälso- och sjukvård
- Miljö- och energifrågor
- Jakt på sjöfågel under våren
- Skyddsjakten på storskarv
- Ändring av tobaksdirektivet
- EU-strategin för Östersjöområdet
- EU:s temaår 2011
- Sammanfattning av landskapsregeringens nya prioriterar i kommissionens arbetsprogram för 2011
2.1 Landskapets ställning och inflytande i EU-ärenden
2.1.1 Beredningen av EU-ärenden i landskapet
Sammanfattningsvis kan sägas att speciellt två saker präglar landskapets ställning vid beredning av ny lagstiftning i EU. För det första är Ålands inflytande främst av indirekt natur och för det andra är landskapsregeringens resurser begränsade. Därför är det viktigt att det finns klara riktlinjer för vilka EU-ärenden som är viktiga för landskapet. Landskapsregeringens prioriteringar i EU-frågor finns definierade i EU-meddelandet.
Kommissionens arbetssätt har på senare år förändrats så att kommissionen ofta innan man lägger fram ett förslag håller ett öppet konsultationsförfarande. Vid konsultationen har medlemsstater och andra intresserade parter möjlighet att inkomma med synpunkter. Möjligheten att vid konsultationer direkt till kommissionen framföra synpunkter är positiv för landskapsregeringen, eftersom det ger landskapsregeringen en kanal direkt till kommissionen. Denna möjlighet har utnyttjats, t.ex. gällande ändringen av tobaksdirektivet. Landskapsregeringen avser att fortsättningsvis delta i konsultationer i frågor som är av intresse för landskapet.
2.1.2 Beredningen av överträdelseärenden i landskapet
I samband med en ändring av självstyrelselagen den 1 juni 2004 infördes en ny bestämmelse som reglerar landskapets nationella ansvar i EU ärenden. Enligt lagen är, i de fall EU-domstolen dömt den finska staten att betala ett standardbelopp, ett vite eller något motsvarande penningbelopp, landskapet Åland ansvarigt för detta belopp gentemot riket till den del en åtgärd eller försummelse från landskapets sida är orsak till domen. Eftersom domstolen fastställer ett eventuellt bötesbelopp utgående från Finland som helhet ansågs det nödvändigt att infoga bestämmelser som möjliggör jämkning. Riket och landskapet kan således jämka utdömda ansvarsbelopp. Om en tvist skulle uppstå ska ansvarsfrågan behandlas som förvaltningstvistemål vid Ålands förvaltningsdomstol. Lagändringen föranledde följaktligen till ett behov att reglera landskapets rätt att föra sin egen talan inför EU-domstolen.
Landskapsregeringen utarbetade därför tillsammans med regeringen en proposition med förslag till ändring av 59c § självstyrelselagen. Enligt propositionen är syftet att på lagnivå förtydliga bestämmelserna så att det finns garantier för ett rättvist förfarande för landskapet Åland i situationer där Finland i egenskap av medlemsstat i Europeiska unionen ställs till svars för åtgärder eller underlåtenhet från landskapets sida. Den nya lagen godkändes och trädde sedermera i kraft den 12 december 2009.
Genom ändringen av självstyrelselagen skall landskapsregeringen i samverkan med riksmyndigheterna bereda innehållet i Finlands svar i samband med ett öveträdelseförfarande. Syftet med den gemensamma beredningen är att på det nationella planet anstränga sig för att sammanjämka landskapets och rikets ståndpunkter så att Finland i egenskap av medlemsstat endast har en ståndpunkt i sina svar till kommissionen och sina svaromål inför EU-domstolen. Även om Finlands regering i sista hand beslutar om innehållet i Finlands svar och ställningstaganden i fördragsbrottsärenden som gäller landskapet, skall man när svar och ställningstaganden bereds fästa särskild uppmärksamhet även vid landskapets rätt att försvara sig.
Av lagen framgår även att landskapets ståndpunkt alltid ska framgå av Finlands svar och ställningstaganden i en situation där medlemsstaten Finland ställs till svars på grund av något som landskapet har gjort eller underlåtit att göra. Utgångspunkten är, så som i alla EU-ärenden, att en gemensam ståndpunkt ska eftersträvas. Samordningen ska ske inom statsrådets beredningssystem, som har utvecklats genom ett principbeslut. Detta system innebär att dessa frågor vid behov kommer upp till behandling i EU-ministerutskottet, där lantrådet har rätt att delta. Dessutom skall det på begäran av landskapet ordnas ett möte med statsministern före ministerutskottsbehandlingen, där även den minister som ansvarar för Ålandsärenden samt de ministrar till vilkas ansvarsområde saken hör deltar.
En följd av att endast medlemsstater kan vara part i en prövning i EU-domstolen är att enbart medlemsstaten Finland, dvs. republiken Finlands regering är svarande. När också landskapet deltar kommer Finland följaktligen att ha två företrädare, d.v.s. statsombudet och landskapets representant. Landskapets representant kan även i dessa sammanhang ha rätt att plädera tillsammans med statsombudet, om domstolen ger tillåtelse att två ombud orerar. I en sådan situation måste ombuden samordna det som sägs före sessionen inleds.
Genom ikraftträdandet av Lissabonfördraget den 1 december 2009 har vissa förändringar skett i Europeiska unionens domstols organisation och behörighet. Den mest framträdande förändringen är att Europeiska Unionen ersätter Europeiska gemenskapen som juridisk person. Som en följd av detta blir namnet på hela unionens domstolssystem Europeiska unionens domstol.
Lissabonfördraget innebär även att vissa förändringar har skett gällande överträdelseförfaranden. Enligt artikel 260 EUF-fördraget kan kommissionen föra ett ärende vidare till domstolen om den anser att den berörda medlemsstaten inte har uppfyllt sin skyldighet att underrätta om åtgärder för införlivande av ett direktiv.
I artikel 260.2 anges att kommissionen, i de fall en medlemsstat som inte vidtagit nödvändiga åtgärder för att följa domstolens dom, får väcka talan vid domstolen. Det är följaktligen inte nödvändigt att kommissionen avger ett motiverat yttrande i ärendet för att väcka talan vid domstolen. Detta gäller dock inte de fall som rör medlemsstaters undlåtenhet att införliva direktiv.
I artikel 260.3 anges att i samband med överträdelserärenden som gäller underlåtenhet att införliva direktiv kan domstolen ålägga medlemsstaten ekonomiska sanktioner. Medlemsstatens skyldighet att betala anges efter Lissabonfördragets ikraftträdande i domen. Skillnaden är då att kommissionen inte behöver väcka talan då en medlemsstat underlåtit att efterfölja dom för att domstolen skall ha möjlighet att utdöma standardbelopp eller vite. Kommissionen kan ange ett standardbelopp eller vite som den anser lämpligt i förestående fall. Domstolen kan inte ålägga ett högre standardbelopp eller vite än det som kommissionen angett.
Landskapsregeringen bedömer att ändringen genom Lissabonfördraget ökar sannolikheten att landskapet döms att betala böter. Genom systemet med blankettlagstiftning är landskapet i många fall beroende av rikets implementering. I de fall man i riket är försenad med sin implementering försenas även landskapsregeringens införlivande. Landskapsregeringen anser således att det föreligger ett behov av att fortsättningsvis effektivisera landskapsregeringens implementeringstakt samt att öka kontakten till de ministerier som ansvarar för beredningen i riket. Genom dessa åtgärder kan landskapet påbörja implementeringen i ett tidigare skede.
Landskapsregeringen anser även att det föreligger ett särskilt behov av att klargöra hur den jämkning som anges i 59c § självstyrelselagen ska ske mellan landskapsregeringen och riket. Utgångspunkten är att en eventuell jämkning av ett bötesbelopp bör beakta landskapets storlek och ekonomiska bärkraft.
Landskapsregeringen kommer att arbeta för att på olika sätt få till stånd en snabbare implementering av direktiv för att undgå att landskapet döms till standardbelopp eller vite av Europeiska Unionens domstol.
2.1.3 Statligt stöd
Statligt stöd innebär att nationella, regionala eller lokala myndigheter använder allmänna medel för att hjälpa vissa företag eller näringsgrenar. Ett företag som får statligt stöd får alltså konkurrensfördelar i jämförelse med sina konkurrenter på en specifik marknad. För att bevara ett fritt och rättvist konkurrensklimat inom EU har kommissionen till uppgift att kontrollera statliga stöds förenlighet med EU-rätten.
Enligt artikel 107 EUF-fördraget är det förbjudet för medlemsländerna att ge selektivt stöd eller stöd som tas från statliga medel som kan påverka handelsutbytena mellan medlemsländerna och snedvrida konkurrensen. Statligt stöd kan emellertid tillåtas om det ges till projekt av allmänt intresse, exempelvis stöd till mindre gynnade regioner, tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, främjande av små och medelstora företag, forskning och utveckling, miljöskydd, utbildning, sysselsättning eller kultur.
Kommissionen kontrollerar att det statliga stöd som medlemsländerna beviljar, oavsett om är det planeras eller om det redan utbetalats, för att se till att det inte snedvrider konkurrensen.
Kommissionen och EU-domstolen har tolkat begreppet "stöd" på ett mycket vidsträckt sätt när det gäller varifrån stödet kommer (staten, en regional eller lokal myndighet, ett organ där staten direkt eller indirekt utövar ett dominerade inflytande, privat eller offentligt företag med privaträttslig ställning osv.), stödets form (direkt eller indirekt stöd, t.ex. åtgärder för att minska företagens ekonomiska bördor) och dess syfte.
Reglerna och förfarandena för statligt stöd håller på att ändras. Syftet med ändringen är att det statliga stödet ska minska och vara bättre riktat för att i högre grad kunna förbättra den europeiska industrins konkurrenskraft och skapa hållbar sysselsättning.
Landskapsregeringens har alltsedan medlemskapet i unionen fortlöpande utfärdat olika stöd och stödordningar. Enheten för Europarätt och externa frågor övervakar och bistår landskapets myndigheter i utformningen av stöd och stödordningar. Landskapsregeringen följer även den juridiska utvecklingen på området inom unionen. Syftet med denna verksamhet är att säkerställa att samtliga stöd i landskapet är förenliga med unionens regler rörande statligt stöd.
Landskapsregeringen kommer under året att bevaka den juridiska utvecklingen inom EU rörande statligt stöd. Landskapsregeringen kommer även att utarbeta rutiner för att bistå kommunala förvaltningar i utformningen av lokala stöd och stödordningar. Genom dessa åtgärder avser landskapsregeringen förbättra tillsynen av utbetalningen av statligt stöd inom landskapet.
2.1.4. Åländsk representation i Europaparlamentet
Alltsedan anslutningen till EU har landskapet fört fram krav på att Åland ska erhålla representation i Europaparlamentet. Landskapet har vid flera tillfällen upprepat detta krav i samband med att lagtinget behandlade Amsterdamfördraget, Nicefördraget, konstitutionella fördraget samt i samband med behandlingen av Lissabonfördraget. En lagmotion angående en ändring till valkretsindelningen lämnades dessutom till riksdagen i april 2006. Lagförslaget förkastades sedermera av riksdagen den 13 februari 2007.
I grundlagsutskottets betänkande över lagmotionen sägs att initiativet är fullt begripligt med hänsyn till Ålands särställning. Enligt grundlagsutskottet överensstämmer förslaget dock inte med kravet på ett proportionellt valsätt och principen om lika rösträtt. Frågan om landskapets representation i Europaparlamentet kan därför inte lösas genom folkrättsliga principer eller bestämmelser i grundlagen, utan lösningen måste i sista hand vara politisk. Grundlagsutskottet anser vidare att det är viktigt med fortsatt diskussion på europeisk nivå om landskapets medinflytande i Europaparlamentet. Utskottet anser även att separat representation är motiverat då landskapet Åland har en unik särställning i Europa.
Regeringen har vid flera tillfällen avvisat att kravet på representation tillgodoses genom att landskapet erhåller en av Finlands platser i parlamentet. I statsrådets utredning om den nya fördelningen av platser i Europaparlamentet framkom att den finländska regeringen försökt påverka Europaparlamentet så att Finland skulle få en av de 16 extra platserna som omfördelades inför mandatperioden 2009-2014. Statsrådet hänvisar i sin motivering till landskapet Ålands särställning som självstyrande och principen om sjunkande proportionalitet.
I grundlagsutskottets utlåtande om statsrådets utredning sägs att regeringens syn på ambitionen att påverka Europaparlamentet för att få en av de extra platserna ligger helt i linje med den åsikt grundlagsutskottet förordade tidigare. Målet är, som utskottet uttrycker det, att lägga beslag på en extra plats på grund av Ålands särställning. Då skulle Finland ha en plats mer än andra medlemsstater av samma storlek. Detta skulle hjälpa till att lösa de hinder som kravet på proportionellt valsätt och principen om lika rösträtt ställer för att landskapet Åland ska bli en särskild valkrets. Utskottet anser även att regeringens argument angående proportionalitetsprincipen är ett separat argument som med en konsekvent tillämpning också omfattar medlemsstater som kan anses vara av samma storlek som Finland och talar för att antalet platser också för dem bör öka.
I statsrådets principbeslut om landskapet Ålands medverkan och inflytande i EU-frågor stadgas att det föreligger ett behov av att kompensera landskapet för den behörighet som genom EU-medlemskapet har överförts till unionens kompetensområde. Regeringen medverkar till att utveckla landskapets inflytande på arbetet i Europaparlamentet och fortsätter att i kommande förhandlingar på gemenskapsnivå om fördelning av parlamentsplatser hävda Ålands internationella särställning och självstyrande status.
Landskapsregeringen anser i likhet med statsrådet och självstyrelsepolitiska nämnden att det föreligger ett särskilt behov att kompensera landskapet för den behörighet som har överförts till EU:s institutioner. Landskapsregeringen anser emellertid att behovet inte kan tillfredställas på något annat sätt än genom att landskapet tillerkänns en formell representation i Europaparlamentet. Landskapet Ålands internationella särställning och självstyrande status innebär att representation måste betecknas som en nödvändighet för att garantera den demokratiska legitimiteten i integrationen av Europa. Följaktligen måste principen om demokrati väga tyngre än proportionalitetsprincipen.
Landskapsregeringen har under år 2010 fortsatt arbetet med att landskapet Åland tillerkänns representation i Europaparlamentet. I de fortsatta kontakterna med riksmyndigheter vidhåller landskapsregeringen alltjämt att statsrådet ska uppfylla de förpliktelser som stadgas i dess principbeslut särskilt med beaktande av landskapets representation i Europaparlamentet. Landskapsregeringen har fortlöpande upprepat kravet att statsrådet arbetar på EU-nivå för att landskapet Åland erhåller separat representation i Europaparlamentet.
I september år 2010 antog parlamentets utskott för konstitutionella frågor en rapport om val till Europaparlamentet. Rapporten innehåller bl.a. ett förslag på hur många platser varje medlemsland ska ha i framtiden. Enligt det preliminära förslaget skulle Finland få en plats till i parlamentet. Utökningen till fjorton platser bygger på principen om omvänd proportionalitet. Finlands regering har tidigare konstaterat att en eventuell finländsk tilläggsplats bör tillfalla Åland. Under år 2011 kommer rådet och parlamentet att besluta om förslaget kan godkännas. Därefter kommer en konferens att hållas där rådet, kommissionen, EU- och nationella parlament kommer att besluta om förslaget kan antas inför valet till Europaparlamentet år 2014.
Under det kommande året kommer landskapsregeringen att följa den pågående beredningen i Europaparlamentet och Europeiska rådet av den parlamentariska rapporten med förslag till ändring av Europaparlamentets sammansättning. Landskapsregeringen ställer alltjämt krav på att statsrådet uppfyller de förpliktelser som stadgas i principbeslutet. Om statsrådet inte kan tillförsäkra att landskapet Åland erhåller separat representation i Europaparlamentet framhåller landskapsregeringen att Finlands valkretsindelning ändras så att landskapet utgör en egen valkrets i samband med nästa val till Europaparlamentet.
2.1.5 Samarbete med Europaparlamentariker
Genom Lissabonfördragets ikraftträdande har Europaparlamentet erhållit utökade maktbefogenheter. Parlamentet har idag lagstiftningsmakt som omfattar en majoritet av de områden som ingår i EU:s lagstiftningsbehörighet. Över 40 nya områden har placerats under medbeslutandeförfarandet mellan parlamentet och ministerrådet; inklusive jordbruk, energipolitik, rättsliga frågor, hälsa och strukturfonder. Parlamentet har även fått en större roll när det gäller att fastställa EU:s budget. Dessutom krävs Europaparlamentets godkännande för en mängd internationella avtal som förhandlats fram av unionen, till exempel inom internationell handel.
Landskapsregeringen uppmärksammade tidigt Europaparlamentets ökande inflytande och har därför under en längre tid samarbetat med flera parlamentariker och partigrupper. Genom att föra en dialog med parlamentariker har landskapsregeringen haft möjlighet att påverka den politiska processen inom EU till förmån för landskapets intressen. Alltsedan 2009 års val till Europaparlamentet existerar emellertid även ett formaliserat samarbete mellan landskapet och Europaparlamentariker. I och med ett högt valdeltagande i landskapet Åland och ett partiöverskridande samarbete hade landskapet möjlighet att utse en medarbetare till en av Finlands ledamöter i Europaparlamentet. Detta arrangemang har skapat nya kanaler och förbättrat insynen i parlamentets kontinuerliga arbete.
Under året har landskapsregeringen fortsatt arbetet med att utöka landskapets inflytande i Europaparlamentet. Detta arbete sker företrädesvis genom möten med relevanta nätverk och kontinuerligt informationsutbyte. Landskapsregeringen har även vid ett flertal tillfällen under året framfört landskapets ställningstagande i olika frågor till ett stort antal parlamentariker. Detta har resulterat i att flera parlamentariker även besökt Åland under det gångna året.
Landskapsregeringen ämnar under det kommande året att fortsätta samarbetet med Europaparlamentariker. Genom samarbete med olika parlamentariker, partigrupper och intresseorganisationer kan landskapsregeringen säkerställa att landskapets ståndpunkt förs fram i Europaparlamentet.
2.1.6 Landskapets deltagande i den nationella beredningen av EU-ärenden
Enligt 59a § självstyrelselagen har landskapsregeringen rätt att delta i beredningen av Finlands nationella ställningstagande gällande beslut som fattas inom EU. För att säkerställa landskapets rätt att medverka i den nationella beredningen av EU-ärenden har landskapet en representant i kommittén för EU-ärenden (statsrådets förordning om kommittén för EU-ärenden (373/2003) 3 § 2 mom.). Landskapsregeringen är därutöver även representerad i de cirka 40 beredningssektioner som lyder under kommittén för EU-ärenden. Dessutom har lantrådet rätt att bli hörd i EU-ministerutskottet, när ett ärende behandlas som hör till landskapets behörighet eller annars är särskilt viktigt för landskapet (SRRegL 26 § 3 mom.). Den nationella beredningen av EU-ärenden sker exklusivt på finska. Under möten i beredningssektionerna erbjuds inte tolkningsmöjligheter. Landskapsregeringens tjänstemän hänvisas istället till att på förhand inkomma med ett skriftligt ställningstagande.
Enligt självstyrelselagen ska landskapets ståndpunkter även delges i samband med att ärenden behandlas i någon av EU:s institutioner, om landskapsregeringen begär det och om saken gäller en fråga som enligt självstyrelselagen hör till landskapets lagstiftningsbehörighet. En representant från landskapsregeringen ska, med hänsyn till EU:s arbetsmetoder, delta tillsammans med en representant från rikets ministerier. Landskapets representant har dock ingen självständig rätt att yttra sig oberoende av Finlands ställningstaganden. Landskapets representant kan även på begäran erhålla rätten att närvara vid beslutsfattandet i rådet, när detta är möjligt enligt de arbetsrutiner som tillämpas. Det ansvariga ministeriets representant bestämmer dock om hur Finland använder sin röst i rådet.
Landskapets rätt att delta i EU-institutionernas arbete har emellertid utvidgats genom statsrådets principbeslut den 23 mars 2009 (även kallat Ålandsriktlinjerna). Enligt principbeslutet ska landskapets ställningstagande även föras fram i frågor som är av särskild betydelse för landskapet. Detta innebär att riket och landskapet i de ärenden som enligt självstyrelselagen hör till landskapets behörighet eller är av särskilt intresse för landskapet ska försöka nå ett gemensamt ställningstagande. Om detta inte är möjligt, t.ex. på grund av att förhållandena i landskapet anses kräva andra lösningar än i riket, är Finlands representanter skyldiga att delge landskapets ståndpunkter. I dessa fall kommer Finlands ställningstagande således att innehålla t.ex. förslag till särskilda arrangemang eller övergångstider för landskapet.
När det gäller den nationella beredningen betonar statsrådet i principbeslutet vikten av att landskapet i ett så tidigt skede som möjligt av beredningsprocessen ges möjlighet att föra fram sina synpunkter. Den nationella beredningen ska organiseras så att landskapets ställningstaganden kan föras fram i ett så tidigt skede att Finland kan påverka den slutliga utformningen av beslut på EU-nivå eller alternativt begära särlösningar eller undantag för Ålands vidkommande. Målet med processen är att landskapsregeringens och rikets ståndpunkter ska sammanjämkas och i de fall det inte är möjligt så ska behandlingen i EU-ministerutskottet föregås av en diskussion med statsministern. Den ansvariga ministern i landskapsregeringen samt eventuella andra ministrar som berörs bör delta i mötet. Om det inte är möjligt att sammanjämka ståndpunkterna ska landskapets ståndpunkter redovisas i beredningsdokumenten. Enligt principbeslutet ska ministerierna se till att E- och U-skrivelserna till riksdagen samt faktapromemoriorna i EU-ärenden innehåller en bedömning av vilka frågor som hör till landskapets behörighet.
Landskapsregeringen anser att 59a § i självstyrelselagen ger den rättsliga grund som behövs för att landskapsregeringen ska kunna föra fram landskapets ståndpunkter till EU-institutionerna. Vidare anser landskapsregeringen att statsrådets principbeslut kompletterar och förtydligar hur samarbetet ska gå till för att landskapets intressen bäst ska tillgodoses. Däremot anser landskapsregeringen att statsrådets språkliga rutiner måste förbättras. Enligt 36 § i självstyrelselagen är landskapet enspråkigt svenskt. Ämbetsspråket i stats-, landskaps- och kommunalförvaltningen är svenska. Enligt 38 § är skriftväxlingsspråket mellan landskapsmyndigheterna och centralförvaltningen svenska. Å andra sidan är statsrådets och ministeriernas interna arbetsspråk vanligen finska. Justitieministeriets anvisningar till ministerierna om Ålands ställning i beredningen av EU-ärenden anger att landskapsregeringen i god tid ska meddela sektionens sekreterare eller EU-sekretariatet om en representant för Åland behöver tolk vid sektionsmöten eller i kommittén för EU-ärenden eller i EU-ministerutskottet. Det ankommer på det behöriga ministeriet att ordna tolk när detta behövs. Landskapsregeringen har erfarit att statsrådet vid upprepade tillfällen nekat tolkning med hänvisning till tidsbrist. Då mötesagendan ofta skickas två dagar före mötet äger rum leder detta till att statsrådet i praktiken inte kan ordna tolkningsmöjligheter för landskapets tjänstemän.
Landskapsregeringen arbetar kontinuerligt i samverkan med rikets myndigheter för att ytterligare förbättra rutiner som garanterar landskapets deltagande i den nationella beredningen av EU-ärenden. Landskapsregeringen kommer även att ställa krav på att statsrådet ser över och förbättrar rutinerna rörande språket så att landskapsregeringen kan delta till fullo i beredningen av EU-ärenden inom statsrådet och att landskapsregeringens tjänstemän ska erbjudas tolkningsmöjligheter vid samtliga sektionsmöten man önskar delta i.
2.1.7 Nationell expert vid kommissionen
Landskapets inflytande inom EU har genom tre kompletteringar i självstyrelselagen ökat successivt. Syftet med lagändringarna har varit att stärka landskapets möjligheter att medverka i beslutsfattandet och att förbättra möjligheterna för landskapet att få sina synpunkter framförda i EU:s institutioner. Samtidigt har en bestämmelse om landskapets nationella ansvar för EU-medel och genomförandet av EU-rättsliga förpliktelser infogats i självstyrelselagen.
Lagändringarna garanterar landskapsregeringens deltagande i den nationella beredningen, dock tillskriver lagändringen inte landskapet några separata rättigheter på EU-nivå. Detta innebär att alla formella kontakter mellan landskapsregeringen och EU:s institutioner fortsättningsvis sker via rikets myndigheter. Som en konsekvens av detta har informationsutbytet mellan landskapet och EU-kommissionen varit bristfällig. Således anser landskapsregeringen att det föreligger ett behov att förbättra informationsutbytet mellan landskapsregeringen och EU:s institutioner på följande områden; kommande lagstiftning, överträdelseärenden samt tillämpning av befintlig lagstiftning.
För att underlätta informationsutbytet mellan landskapet och EU-kommissionen avser landskapsregeringen att tillsätta en tillfällig tjänst som nationell expert vid EU kommissionen under kommande år. En nationell expert är formellt sett anställd vid någon av kommissionens enheter och fullgör sina arbetsuppgifter där. Samtidigt behåller tjänstemannen en nära kontakt med landskapsregeringen. Den utsända tjänstemannen ska agera kontaktperson mellan EU-kommissionen och landskapsregeringen. I sina kontakter kan tjänstemannen informera landskapet om kommande lagstiftning, överträdelseärenden och om andra åtgärder som vidtas vid EU-kommissionen. Samtidigt kan tjänstemannen informera EU-kommissionen om den rådande situationen i landskapet. Det generella syftet med en nationell expert är att knyta EU:s institutioner närmare medlemsstaternas myndigheter.
Under det kommande året kommer landskapsregeringen att utarbeta rutiner för samarbetet mellan den utsända tjänstemannen vid EU-kommissionen och landskapsregeringen. Enheten för Europarätt och externa frågor kommer att samordna kontakterna mellan den nationella experten och landskapsregeringen.
2.1.8. Regionkommittén
Regionkommitténs ställning har stärkts genom Lissabonfördraget, där det sägs att regionkommittén skall kunna ge utlåtanden om alla förslag till EU-lagstiftning som kommissionen bereder. Regionkommittén har även givits rätt till att föra talan i EG-domstolen.
Finland har 9 platser varav en plats enligt självstyrelselagen tillsätts av Åland.
För Åland har regionkommittén betydelse bl.a. genom möjligheten att påverka de utlåtanden som görs. Den kontaktskapande verksamheten är viktig till andra regioner och lokala samfund från EU länderna i avsikt att skapa nätverk och allianser för att driva frågor som är av betydelse för Åland.
2.2 Landskapets enskilda prioriteringar
2.2.1 EU 2020 - En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla
Den europeiska strategin för smart och hållbar tillväxt för alla antogs den 17 juni 2010. Syftet med EU 2020 (även kallad Europa 2020) är att skapa ett tillväxtklimat inom unionen som bygger på hållbar tillväxt och som möjliggör ökad sysselsättning, produktivitet och social samverkan. I kommissionens meddelande föreslås tre prioriteringar:
· Smart tillväxt – utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation
· Hållbar tillväxt – främja en resurseffektivare, grönare och mer konkurrenskraftig ekonomi
· Tillväxt för alla – stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning
Kommissionen föreslår även fem konkreta övergripande mål:
· 75 % av befolkningen i åldrarna 20 – 64 ska ha ett arbete
· 3 % av EU:s BNP ska investeras i forskning och utveckling
· Energi- och klimatmålen ”20/20/20” ska nås (inklusive en utsläppsminskning på 30 % på vissa villkor)
· Andelen ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 %, och minst 40 % av den yngre generationen ska ha avslutad högre utbildning
· Antalet personer som hotas av fattigdom ska minska med 20 miljoner
Kommissionen vill att EU:s mål omvandlas till nationella mål och
strategier i medlemsländerna. Sju huvudinitiativ föreslås för att påskynda
framstegen inom varje prioriterat område. De sju huvudinitiativen är
”Innovationsunionen”, ”Unga på väg”, ”En digital agenda för Europa”, ”Ett resurseffektivt Europa”, ”Industripolitik för en globaliserad tid”, ”En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen” samt ”Europeisk plattform mot fattigdom”.
De övergripande prioriteringarna i EU 2020 är betydande för landskapsregeringen inom flera områden, bl.a. när det gäller strukturfonder och företagsstöd (mer information nedan). Satsningen på innovationer samt på små och medelstora företag inom EU 2020 ligger i linje med den inriktning som landskapsregeringen arbetat med sedan 2007. Detsamma gäller informations- och kommunikationstekniken där landskapet redan arbetat med att tillgodose att hela Åland skall ha tillgång till bra bredband och där riket nu arbetat fram ett program som även Åland ingår i, eftersom området hör till rikets behörighet. Landskapsregeringen anser att informations- och kommunikationsteknik är viktigt för tillväxt och förbättring av produktiviteten. Utvecklandet av en digital inre marknad som underlättar gränsöverskridande handel utgör en viktig beståndsdel i den framtida tillväxten i perifera regioner såsom Åland.
Även flaggskeppet ett resurseffektivt Europa är av speciellt intresse för landskapet. Cleantech-området och att öka användningen av förnyelsebar energi finns redan idag som ett prioriterat områden inom näringspolitiken. Omställningen till grön energiproduktion, minskade koldioxidutsläpp inom transportsektorn samt hållbar tillväxt inom primärnäringarna är även områden som prioriteras av landskapet.
Inom utbildningsområdet följer landskapsregeringen aktivt flaggskeppen
”Innovationsunionen”, ”Unga på väg” samt ”En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen”. Insatserna inom utbildningsområdet stöder målsättningen för smart och hållbar tillväxt för alla. Utbildningssystemet tillhandahåller grundförutsättningar för ett livslångt lärande, ett system för validering av kompetens utvecklas, rörlighet för studerande och lärare främjas samt sysselsättningen av utbildad arbetskraft underlättas genom att utbildningen utvecklas i nära samarbete med arbetslivet och stöder arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft. Studieväglednings- och yrkesvägledningsfunktioner vidareutvecklas för att stöda och handleda olika målgrupper samt förebygga avhopp.
2.2.2 Beskattningen och skattegränsen
Tillämpningsföreskrifterna för artikel 1 punkten 3 i den moderniserade tullkodexen rör indirekt beskattning och faller inom rikets lagstiftningsbehörighetsområde, men är trots det av särskilt intresse för landskapet. Den moderniserade tullkodexen utgår från två principer som kan inverka på skattegränshanteringen. För det första att tullprocedurerna inom unionen avses bli så enhetliga som möjligt, vilket medför ett mycket begränsat utrymme för nationella avvikelser. För det andra ska tullförfarandena göras elektroniskt. I tillämpningsföreskrifterna för artikel 1 punkten 3 i den moderniserade tullkodexen är det möjligt att reglera de särskilda förenklingar som kan tillämpas vid handeln mellan EU:s skatteområde och områden som hör till EU men står utanför EU:s skatteområde. Avsikten är att den moderniserade tullkodexen och tillämpningsföreskrifterna ska träda i kraft under år 2013.
Det fortsatta arbetet med att utforma förslag till tillämpningsföreskrifter för artikel 1 punkten 3 i den moderniserade tullkodexen prioriteras högt under år 2011. Finansavdelningen, finansministeriet och tullstyrelsen samarbetar med EU-kommissionen och representanter för vissa andra berörda medlemsstater för att få fram ett gemensamt förslag till tillämpningsföreskrifter för artikel 1 punkten 3 i den moderniserade tullkodexen. Det gemensamma målet med arbetet är att handeln över den skattegräns som finns kring Åland ska vara minst lika smidig och förenklad som tidigare och att i mån av möjlighet ytterligare förenkla förfarandet vid import och export av varor mellan EU:s skatteområde och områden inom EU som står utanför EU:s skatteområde.
Även sådan unionsrätt som påverkar skattegränshanteringen och rörelsen av varor över den skattegräns som finns runt Åland, utvecklingen av unionsrätten i fråga om den direkta beskattningen samt frågor som rör autonomiers möjligheter för att självständigt utöva och utöka beskattningsbehörigheten kommer under 2011 att följas noggrant av landskapsregeringen.
2.2.3 Strukturfonder och företagsstöd
Under 2011 kommer konkreta förslag från ett av de i EU 2020 ingående flaggskeppsinitiativen, ”Innovationsunion”, att introduceras och implementeras. Innovationsunion är ett redskap för att uppnå målen i EU 2020-strategin för en smart, hållbar och inkluderande ekonomi. Dessa mål är i samklang med de åländska EU-strukturfondsprogrammen och uppföljningen av de ovan nämnda förslagen ligger i åländskt intresse.
De förslag som inom ramen för initiativet smart tillväxt, vilka kommer att lanseras under 2011, med målsättningen att skapa ett europeiskt standardiseringssystem, kommer att kunna ha positiva återverkningar på konkurrenskraften för små- och medelstora företag. Dessa företag är den klart dominerande typen av företag på Åland. I takt med att det europeiska standardiseringsarbetet fortgår, bör följderna av detta för det åländska näringslivet ses över på olika plan.
Inom ramen för EU 2020, tar kommissionen även upp visionen för resurseffektivitet som ett flaggskeppsinitiativ 2011, vilket har långsiktiga mål. Speciellt fokus kommer att sättas på energiinfrastruktur och effektivitet. Detta har i förlängningen en stor jobbskapande potential. De fortsatta initiativen från EU inom området hållbar utveckling kommer att ha konsekvenser för landskapsregeringens kommande utformning av olika stödåtgärder till näringslivet.
Viktigt är att följa med finansiella stödåtgärder och övriga åtgärder vidtagna av EU speciellt beträffande åtgärder som berör små- och medelstora företag. Dylika åtgärder kan t.ex. vara relaterade till den konjunkturmässiga utvecklingen i den globala ekonomin, syftar till en miljömässig hållbar utveckling samt även åtgärder relaterade till EU 2020.
Under andra halvan av år 2011 kommer kommissionen att presentera resultaten av hörandeprocesserna om de kommande strukturfonderna 2014-2020 och ambitiösa förslag för nästa generation av fleråriga finansiella program. Inriktningen på den kommande sammanhållningspolitiken börjar då ta form parallellt med budgetprioriteterna. Landskapsregeringens målsättning är att Åland fortsättningsvis ska kunna delta i EU-finansierade strukturfondsprogram.
En översyn av riktlinjerna för statliga stöd för regionala ändamål som styr medlemsländernas möjligheter att bevilja företag investeringsstöd ska göras under år 2012 så att dessa kan träda ikraft för perioden 2014-2020. Landskapsregeringen utformar ställningstaganden till reformen.
2.2.4 Jordbruk
Kommissionen har under 2010 genomfört ett offentlig hörande om den framtida jordbrukspolitiken som avslutades med ett seminarium i Bryssel där de olika idéerna och synpunkterna som kommit upp skulle debatteras och sammanfattas. Kommissionen klargjorde då att ett grunddokument skulle offentliggöras av kommissionen i slutet av året där målsättningarna och inriktningen för reformarbetet av jordbrukspolitiken skulle beskrivas. Kommissionen har talat om en grönare CAP som skall vara stödjande till EU2020-strategin där innovation, ökad konkurrenskraft och hållbar produktion fortsatt skall vara huvudmålsättningar samtidigt som arbetet med att bygga en marknadsanpassad jordbrukspolitik skulle fortsätta. I den efterföljande debatten har dock de som talar för små förändringar varit tongivande. I diskussionen har det också spekulerats i om LFA-stödet skall placeras i jordbrukspolitikens pelare 1 eller vara kvar i pelare 2 och landsbygdsutvecklingsprogrammet. Detta är en fråga som särskilt berör landskapet eftersom LFA-stödet då blir föremål för en behörighetsdiskussion eftersom alla stöd som finns inom pelare 1 i nuläget tillhör rikets behörighet. Under 2011 aviserar kommissionen att lämna de lagförslag som skall utforma den kommande jordbrukspolitiken och landskapsregeringen har för avsikt att noga följa och bereda dessa förslag.
Under 2010 lämnade kommissionen ett förslag om att förändra lagstiftningen rörande produktion av GMO-grödor så att länder skulle få möjlighet att med andra skäl än vetenskapliga förbjuda GMO-odling inom vissa områden. Landskapsregeringen har uttalat en vilja om att vara en GMO-fri zon. Detta är inte möjligt utifrån myndighetsbeslut enligt dagens EG-lagstiftning men skulle vara möjligt om förändringen förverkligas. Förslaget är dock inte okontroversiellt och har mött både stöd och motstånd där det i argumentationen hävdats att det nya förslaget skulle kunna snedvrida konkurrensen på den europeiska marknaden. Förslaget skall fortsatt diskuteras under 2011 och landskapsregeringen följer därför utvecklingen gällande förslaget från kommissionen.
2.2.5 Kontrollregelverk för den gemensamma fiskeripolitiken
I slutet av 2009 antogs rådets förordning (EG) nr 1224/2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs. Ett första förslag till tillämpningsförordning kom i juni 2010 och landskapsregeringen har gett utlåtande på förordningsutkastet till jord- och skogsbruksministeriet. Förordningsutkastet har därefter behandlats vid ett flertal tillfällen i ministeriets EU - beredningssektion för fiskerifrågor samt vid expertgruppsmöten i Bryssel, där även landskapsregeringen har varit representerad. Tillämpningsförordningen förväntas antas i mars 2011. Till följd av det kommer landskapsregeringen att arbeta med implementering av det omfattande kontrollregelverket under året.
2.2.6 EU:s gemensamma fiskeripolitik
Under 2009 presenterade kommissionen en grönbok om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken och ett samrådsförfarande pågick till året ut 2009. Under 2011 kommer kommissionen att presentera konkreta förslag till den nya fiskeripolitiken. Landskapsregeringen har specifikt framhållit vikten av att lyfta fram det småskaliga kustfisket och kommer aktivt att arbeta för en separering av detta fiske från den omfattande EU-regleringen.
Under 2011 kommer även förslag till EU-förordningar för nästa strukturfondsprogram för fiskerinäringen, 2014-2020. I dagsläget finns bra stödmöjligheter för vattenbruket och förädlingssektorn, medan stödmöjligheterna till yrkesfisket är mer begränsade. Landskapsregeringen kommer att särskilt arbeta för fortsatt goda utvecklingsmöjligheter för hela fiskerinäringen men särskilt för utökade möjligheter att stöda en utveckling av det småskaliga kustfisket.
2.2.7 Sjöfart
Under år 2011 ska kommissionens riktlinjer för stöd till maritima transporter förnyas. Regelverket utgör grunden för att medlemsstaterna ska kunna ge sjöfartsnäringen inom EU konkurrenskraftiga förutsättningar genom tonnageskattesystem och stöd för bemanningskostnader i form av t.ex. restitution av löneskatter. Riktlinjerna utgör ramarna och sedan kan medlemsstaterna utforma system inom dessa. Landskapsregeringen anser att systemet bör fortsätta för att säkerställa en inhemsk sjöfart.
Inom sjöfartsområdet kommer även ett förslag om en social maritim agenda att presenteras under 2011. I denna agenda diskuteras olika aspekter av ”human element” i samband med maritima transporter, t.ex. utbildning och certifiering av sjömän.
Enligt EU:s lagstiftning inom klimat- och energiområdet bör det även vidtas åtgärder för att sjötransporter ska minska utsläppen av växthusgaser. Kommissionen kommer därför att lägga fram ett förslag om detta under perioden 2012-2014, ifall inte en internationell överenskommelse om detta nås under 2011.
2.2.8 Översyn av EU:s svaveldirektiv
Artikel 7 i rådets direktiv 1999/32/EG av den 26 april 1999 om att minska svavelhalten i vissa flytande bränslen och om ändring av direktiv 93/12/EEG anger att kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet gällande implementeringen av direktivet och att kommissionen ska överväga att lämna ett förslag med ändringar. Kommissionen ska då särskilt beakta:
- i fråga om andra generationens gränsvärden för svavel som skall fastställas för varje bränslekategori, och
- utseende av ytterligare svavelkontrollområden,
- en eventuell sänkning till 0,5 % av gränsvärdena för svavel i marint bränsle som används i svavelkontrollområden,
- en eventuell användning av ekonomiska instrument, inklusive åtgärder som differentierade tullar och kilometeravgifter, köp- och säljbara utsläppsrätter och kvittning förutsatt att fördelar för miljön och människors hälsa tydligt kan påvisas.
- alternativa eller kompletterande åtgärder.
Landskapsregeringen anser att en eventuell sänkning av gränsvärdena för svavel kan innebära att den åländska sjöfartsnäringen inte kan konkurrera på lika villkor som aktörer från länder som inte antagit IMO:s riktlinjer. Landskapsregeringen anser även att en sänkning av gränsvärdena kan motverka direktivets syfte. Sålunda kommer landskapsregeringen att alltjämt verka för att regeringen, Europaparlamentet, kommissionen och rådet förhindrar att en ofördelaktig konkurrenssituation uppkommer för den åländska sjöfarten. Landskapsregeringen har deltagit i rikets planering av ärendet och planerar även att delta i kommissionens allmänna konsultation som pågår till början av 2011.
Kommissionen håller ett offentligt samråd om en eventuell översyn av direktiv 1999/32/EG om en minskning av svavelhalten i vissa flytande bränslen som pågår fram till den 5 januari 2011.
2.2.9 Certifiering av timmer och trävaror
Europaparlamentets och Rådets förordning om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden antogs i rådet den 11.10.2010. Landskapsregeringen har kontinuerligt motsatt sig oproportionerliga krav på småskaliga verksamhetsutövare, privata skogsägare och övervakande myndigheter. Landskapsregeringen har under ärendets beredning samarbetat med både Finland och Sverige och även aktivt kontaktat berörda EU-parlamentariker i frågan. Vissa delar av kritiken har beaktats, men den slutliga förordningen har ändå fått en mycket sträng och oproportionerlig lydelse, främst genom behandlingen i Europaparlamentet.
Förordningen, som är direkt tillämpbar i medlemsstaterna, träder i kraft 20 dagar efter offentliggörandet i Europeiska Unionens officiella tidning. Förordningen skall tillämpas efter 27 månader, men medlemsstaterna skall bl.a. redan inom 6 månader utse behöriga myndigheter som skall svara för tillämpningen av förordningen, vilket kan medföra problem pga de begränsade administrationsmöjligheterna på Åland. Förordningen kommer även att innebära ökad kontrollverksamhet och lagstiftningsåtgärder. Tolkningen av förordningen är ännu oklar till stora delar och kommissionen skall inom 18 månader utarbeta en tillämpningsförordning.
2.2.10 Gränsöverskridande hälso- och sjukvård
Rådet och Europaparlamentet har alltsedan kommissionen under 2008 presenterade sitt förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård arbetat med ärendet. Syftet med direktivet är att utveckla den inre marknaden genom att skapa ett klarare rättsläge när det gäller patienters rätt till ersättning för planerad vård i andra EU-länder. Kommissionens förslag till direktiv innehåller relevanta rättsliga definitioner och allmänna bestämmelser. Kommissionen anger att direktivet ska klargöra vilka rättigheter patienter har till vård i andra medlemsstater, vilka begränsningar medlemsstaterna kan införa för sådan vård utomlands samt nivån på den ekonomiska ersättning som utges för gränsöverskridande vård, utgående från principen att patienterna har rätt till ersättning upp till det belopp som skulle ha betalts om de hade vårdats i hemlandet. Europaparlamentet antog ett betänkande gällande förslaget redan under våren 2009 medan rådet först i början av hösten 2010 kom fram till en gemensam ståndpunkt. Under hösten 2010 har rådet, kommissionen och Europaparlamentet arbetat för att försöka ena de olika institutionernas synpunkter för att rådet och Europaparlamentet ska kunna anta direktivet. Landskapsregeringen följer fortsättningsvis med ärendets utveckling både nationellt och internationellt.
2.2.11 Miljö- och energifrågor
I november 2010 presenterade kommissionen ett förslag på ändring av förordning (EG) nr 648/2004 vad gäller användningen av fosfater och andra fosforföreningar i tvättmedel för hushållsbruk. Landskapsregeringen deltar tillsammans med riket i beredningen av den nya förordningen.
Kommissionen kommer under 2011 att presentera flera förslag inom energiområdet. Förslag på ett nytt energidirektiv, som kommer att ersätta direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster, kommer att presenteras. Landskapsregeringen kommer att utreda hur det nya direktivet kommer att påverka landskapet.
Kommissionen planerar även att presentera ett förslag till direktiv om införandet av intelligenta nät i unionen. I och med en övergång till intelligenta nät ökas energieffektiviteten och större mängder energi från förnyelsebara energikällor ska kunna upptas. Genom utvecklingen av intelligenta nät skapas även en mera anpassad infrastruktur för elfordon.
Landskapsregeringen kommer även att följa med utvecklingen av kommissionens färdplaner om hur medlemsländerna ska kunna minska sina koldioxidutsläpp och bli mer energieffektiva. Kommissionen kommer även att presentera riktlinjer gällande vissa statliga stödåtgärder inom systemet för handel med utsläppsrätter.
Under 2011 kommer kommissionen även att lägga fram ett förslag om utvecklingen av ramvattendirektivet samt föreslå nya lagstiftningsåtgärder angående ett ramverk för maritim geografisk planering. Landskapsregeringen planerar att aktivt följa båda dessa ärenden och utreda hur de påverkar landskapet. Landskapsregeringen kommer även att bevaka implementeringen av EU-lagstiftning och EU-strategier inom miljöområdet samt revideringen av direktiv 2001/95/EG om generell produktsäkerhet.
2.2.12 Jakt på sjöfågel under våren
Landskapsregeringen fick i slutet på januari 2009 den från Uppsala universitet beställda rapporten över sjöfåglarnas jaktbarhet på hösten, "Sjöfågel på Åland och sydvästra Finland - höstinventeringen 2007-2008". En ny höstinventering har gjorts under hösten 2010. Rapporterna är väsentliga för att utröna om det finns förutsättningar att, med stöd av fågeldirektivet, jaga någon art av sjöfågel under våren. Samarbetet med jord- och skogsbruksministeriet, liksom öppenheten mot kommissionen, fortsätter i den pågående behandlingen av sjöfågeljaktsärendet.
2.2.13 Skyddsjakten på storskarv
BirdLife Finland och Finlands Naturskyddsförbund har riktat en klagan till kommissionen där de anser att den åländska skyddsjakten på storskarv strider mot rådets direktiv 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar. Landskapsregeringen har vid ett paketmöte den 4 november 2009 informerat kommissionen om den åländska skyddsjakten. Landskapsregeringen har den 22 februari 2010 ytterligare kompletterat sin information till kommissionen. Enligt kommissionen måste landskapsregeringen göra omformuleringar i jaktlagen gällande skyddsjaktsbestämmelserna för att tydliggöra att innehållet är överensstämmande med rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda fåglar och däggdjur samt rådets direktiv 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar, även kallade habitat- och fågeldirektivet. Landskapsregeringen har påbörjat en revision av jaktlagen i syfte att säkerställa att lagen överrensstämmer med direktivet. Någon materiell ändring av jaktlagen kommer inte att föreslås.
2.2.14 Ändring av tobaksdirektivet
Kommissionen utreder potentiella effekter av en eventuell öppning för ändringar i Europaparlamentets och rådets direktiv av den 5 juni 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror. Kommissionen gav företaget RAND i uppdrag att göra en utredning om eventuella konsekvenser av en ändring av tobaksdirektivet, utgående från olika scenarier. Landskapsregeringen har i denna fråga även samarbetat med den svenska regeringen, som delar landskapsregeringens uppfattning att rådande situation inte överensstämmer med EU:s regler om fri rörlighet av varor.
Landskapsregeringen uppmärksammade kommissionen i september på Ålands situation i samband med EU:s snusförbud och fick ett svar från kommissionen i oktober. Kommissionen har även hållit en offentlig konsultation samt en konsultation som riktar sig medlemsstaterna. Landskapsregeringen har deltagit i både kommissionens offentliga konsultation samt i rikets beredning av Finlands ställningstagande i konsultationen för medlemsstaterna. Den offentliga konsultationen pågår till den 17 december och konsultationen för medlemsländerna fram till årsskiftet. Därefter planerar kommissionen att arbeta fram en konsekvensanalys utgående från de synpunkter som framkommit. Utgående från vad konsekvensanalysen visar kommer man eventuellt föreslå förslag till ny lagstiftning.
2.2.15 EU-strategin för Östersjöområdet
Europeiska rådet antog i november 2009 en strategi för Östersjöområdet inklusive en tillhörande åtgärdsplan. Landskapsregeringen har aktiverat sig i några av de prioriteringsområden som finns med i åtgärdsplanen.
Landskapsregeringen anordnade under hösten 2009 ett seminarium om ekonomiska styrmedel för fartygstrafiken. Efter att den finländske Europaministern gjort en förfrågan om Åland var intresserade av att aktivt ta del i något av projekten om miljövänlig fartygstrafik deltog landskapsregeringen i januari 2010 i ett startmöte. Vid mötet utsågs HELCOM till att koordinera flera av projekten. Landskapsregeringen utsågs kort därefter till att vara s.k. "co-leader" till projekt som "främjar åtgärder för att minska utsläppen från fartyg". Uppgiften innebär att Åland tillsammans med svenska och finländska sjöfartsmyndigheter ska försöka se till att målsättningarna i Östersjöstrategin uppfylls. Ur landskapsregeringens perspektiv är detta en bra lösning. Mariehamns stad deltar i ett av de konkreta projekt som startat hösten 2010. Landskapsregeringen avser att fortsättningsvis följa det fortsatta arbetet för att vid behov försöka påverka utvecklingen av de olika projekten så att de blir så långsiktigt miljömässigt och ekonomiskt hållbara och så framgångsrika som möjligt. Landskapsregeringen avser att vid behov informera och samråda med näringen om vilka åtgärder som är de mest fördelaktiga ur åländsk synvinkel.
Landskapsregeringen beaktar även andra prioriteringsområden. Landskapsregeringen har i sitt åtgärdsprogram för de åländska vattnen sagt att den ska vara en pådrivande aktör för en mer hållbar fiskodling på Östersjönivå. Som ett led i detta följer landskapsregeringen aktivt med projektet "Främja hållbara produktionsmetoder inom vattenbruket" inom vilket en ”code of best practices" för vattenbruk i Östersjön ska tas fram.
Särskilt intressant ur åländsk synvinkel är även arbetet med att "Säkerställa ett hållbart fiske" och de övriga projekt som syftar till att minska näringsläckaget från olika landsbygdsnäringar inklusive jordbruk och turism.
2.2.16 EU:s temaår 2011
Rådet antog ett beslut om att utse 2011 till Europeiska året för frivilligarbete. Målet med beslutet är att förbättra miljön för frivilligarbete i EU, att höja kvaliteten på frivilligarbetet och att erkänna frivilligarbetets värde och vikt. Utbyte av erfarenheter och goda lösningar, forskning, konferenser och informationskampanjer återfinns bland de åtgärder som kan få stöd inom ramen för det europeiska året. I detta syfte har ett anslag på 8 miljoner EUR tilldelats i EU:s budget, av vilket minst 2 miljoner EUR ska riktas till konkret verksamhet i medlemsstaterna. I det temat spelar utbildning och kompetensutveckling en viktig roll. Landskapsregeringen avser att delta i implementeringen av rådets beslut och i planering och utformning av det Europeiska året för frivilligarbete 2011.
2.2.17 Sammanfattning av landskapsregeringens nya prioriteringar i kommissionens arbetsprogram för 2011
Nedan finns en tabell över de kommissionsförslag som landskapsregeringen prioriterar i kommissionens arbetsprogram för 2011.
Tabell 1: Initiativ som landskapsregeringen kommer att prioritera
| Hållbar tillväxt och energi |
|
|
|
| Färdplan mot en koldioxidsnål ekonomi år 2050 | Icke lagstiftnings- initiativ | I meddelandet analyseras den stegvisa utvecklingen mot en koldioxidsnål ekonomi år 2050, inklusive ett antal delmål som ska var uppfyllda år 2030. Syftena är bland annat att bidra till en tryggare energiförsörjning, främja hållbar tillväxt och sysselsättning, samtidigt som de åtgärder som föreslås måste vara kostnadseffektiva och inte får medföra negativa fördelningseffekter. Slutsatserna i fråga om nödvändiga strukturella och tekniska förändringar bidrar också till "Ett resurseffektivt Europa", ett av flaggskeppsinitiativen inom Europa 2020-strategin. | Första kvartalet 2011 |
| Färdplan för energipolitiken fram till 2050 | Icke lagstiftnings-initiativ | I denna färdplan kommer det att redogöras för ett antal möjliga utvecklingslinjer för energistrukturen inom EU fram till 2050, med olika vägar mot ett koldioxid snålt och resurseffektivt system. Detta bör göra det lättare att bedöma konsekvenserna av dagens beslut samt att avgöra vilka strategiska beslut som bör fattas redan nu (t.ex. i fråga om infrastruktur). | Tredje kvartalet 2011 |
| Färdplan mot ett resurseffektivt Europa | Icke lagstiftnings-initiativ | Färdplanen utgör en del av flaggskeppsinitiativet "Ett resurseffektivt Europa", och ska bygga vidare på och komplettera ett antal andra förslag inom ramen för detta. Den syftar bland annat till att skapa en sammanhållen ram för politiken och åtgärderna inom en rad olika politikområden, för att bidra till en resurseffektiv ekonomi. Det övergripande målet är att använda resurser mer produktivt och frikoppla ekonomisk tillväxt från resursanvändning och att minska de negativa miljöeffekterna av resursanvändningen, samtidigt som man bidrar till en ökad konkurrenskraft och stärker EU:s försörjningstrygghet och oberoende i resurshänseende. | Andra kvartalet 2011 |
| Direktiv om energieffektivitet och energibesparing | Lagstiftnings-initiativ | Detta kommer att utgöra en uppföljning av den europeiska handlingsplanen för energieffektivitet. Syftet är att fastställa tydligare ramar för medlemsstaternas politik för energieffektivitet och energibesparing. Därför bör man fastställa mål för politiken och reglera den roll som de nationella handlingsplanerna för energieffektivitet bör spela och den offentliga sektorns roll som föregångare, samt villkoren för finansiering och information till konsumenterna. I initiativet ingår också att utforma verktyg för att vidareutveckla marknaden för energitjänster och energiföretagens roll när det gäller att bidra till energibesparing genom hela försörjningskedjan, inklusive vid distributionen till slutanvändare. Samtidigt kommer det att fastställas rambestämmelser för hur effektiviteten kan ökas vid produktion, överföring och distribution av energi, bland annat för att stärka incitamenten till samtidig produktion samt fjärrvärme och fjärrkyla. Det planerade direktivet kommer att ersätta direktiv 2006/32/EG om energitjänster. | Tredje kvartalet 2011 |
| Initiativ till stöd för utbyggnaden av smarta nät | Lagstiftnings-initiativ | Syftet med den planerade lagstiftningen är att skapa en ram för utbyggnaden av smarta nät i medlemsstaterna. En storskalig utbyggnad av smarta nät är en nyckel till ökad energieffektivitet, bättre utnyttjande av el från förnybara energikällor samt skapandet av en infrastruktur för elfordon. Initiativet har också som mål att formulera kvalitetskriterierna för smarta nät, samt bestämmelser om kravet på att utveckla planer för arbetet på nationell nivå. |
|
| Åtgärder för att inkludera utsläpp från sjötransporter i EU:s åtagande om att minska utsläpp av växthusgaser om Ingen överenskommelse nåtts om internationella regler
| Lagstiftnings-initiativ | Enligt EU:s klimat- och energilagstiftning bör åtgärder vidtas för att inkludera utsläpp från sjötransporter i EU:s åtagande om att minska utsläpp av växthusgaser om inte dessa utsläpp ingår i en internationell överenskommelse om mål för minskning av utsläppen senast 2011. | 2012 |
| Miljöskydd |
|
|
|
| Översyn av förteckningen över prioriterade ämnen enligt ramdirektivet för vatten | Lagstiftnings-initiativ | Enligt ramdirektivet om vatten kan kommissionen se över förteckningen över prioriterade ämnen vart fjärde år. De prioriterade ämnena är de ämnen som utgör en risk för eller, vid spridning, via vattenmiljön på EU-nivå. De omfattas av EU:s strategi mot utsläpp av kemikalier i EU:s vatten. |
|
| Meddelande om genomförandet av EU:s miljölagstiftning och miljöpolitik: en gemensam utmaning | Icke lagstiftnings-initiativ | Det planerade meddelandet kommer att ta upp bristerna i genomförandet av miljöpolitiken och föreslå en strategi för det fortsatta arbetet. Det kommer också att innehålla en diskussion om praktiska tillvägagångssätt för att minska de befintliga luckorna i genomförandet. Till de frågor som kommer att tas upp hör bl.a. hur lagstiftningen kan göras mer sammanhållen samt hur man kan befrämja bättre efterlevnad, effektivisera kontrollerna och stärka de nationella domstolarnas roll i tillämpningen av EU-rätten. |
|
| Havsfrågor och fiske |
|
|
|
| Förslag till lagstiftningsåtgärder från Europaparlamentets och rådets sida i syfte att skapa en ram för fysisk planering i kust- och havsområden | Lagstiftnings-initiativ | Målet med initiativet är att se till att alla medlemsstater inrättar ett stabilt, integrerat och framåtblickande planeringssystem för detta område, så att kust- och havsområdena kan tas till vara på ett optimalt sätt till gagn både för den ekonomiska utvecklingen och den marina miljön, och så att detta sker på ett samordnat sätt som underlättar den fysiska planeringen av sådana kust- och havsområden som spänner över fler än en medlemsstat. |
|
| Hälsa och konsumentskydd |
|
|
|
| Översyn av direktiv 2001/95/EG om allmän produktsäkerhet | Lagstiftnings-initiativ | I kommissionens rapport från 2009 om genomförandet av direktivet för allmän produktsäkerhet angavs ett antal områden där det finns utrymme för förbättringar. Erfarenheterna av återkommande larm om bristande produktsäkerhet, svårigheterna med att fastställa praktiskt användbara riktmärken för säkerhet samt de utmaningar som följer av globaliseringen utgör centrala frågor i detta arbete. En god produktsäkerhet på den inre marknaden kräver enklare och tydligare regler som kan tillämpas mer effektivt än idag. Företagen behöver också likvärdiga konkurrensvillkor i detta avseende. Det är därför av central betydelse att medlemsstaternas myndigheter samordnar sina insatser på ett bättre sätt. Rapex-systemet, som bidrar till att ge alla europeiska konsumenter en likvärdig produktsäkerhetsnivå, är redan idag väl etablerat, men skulle kunna fungera ännu effektivare om lagstiftningen på området uppdaterades. |
|
| Konkurrensfrågor |
|
|
|
| Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport | Icke lagstiftnings-initiativ | Initiativet syftar till en översyn av riktlinjerna för statligt stöd till sjötransport. |
|
| Riktlinjer för vissa statliga stödåtgärder i samband med systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser | Icke lagstiftnings-initiativ | Det bör utfärdas riktlinjer för behandlingen av stöd som har samband med systemet för handel med utsläppsrätter. |
|
| Forskning och innovation |
|
|
|
| Meddelande om partnerskap för forskning och innovation | Icke lagstiftnings-initiativ | Kommissionen kommer att lägga fram ett meddelande om hur olika former av partnerskap för forskning och innovation (mellan offentlig och privat sektor eller mellan olika enheter inom den offentliga sektorn) kan bidra till målen för Europa 2020-strategin och "Innovationsunionen". I detta sammanhang kommer konceptet med partnerskap för innovation särskilt att diskuteras. |
|
| Transport |
|
|
|
| Paketet om en social agenda på sjöfartsområdet | Lagstiftnings- /icke-lagstiftnings- initiativ | Inom ramen för detta initiativ kommer olika aspekter av ”den mänskliga faktorn” i sjöfarten att diskuteras, särskilt utbildning och certifiering av sjöfolk (meddelande om en social agenda för sjötransporter, förslag till direktiv om övervakning av tillämpningen av ILO-konventionen, förslag till revidering av direktiv 2008/106/EG om utbildning för sjöfolk). |
|
3. Landskapets arbete med EU-ärenden år 2010
I det här kapitlet sammanfattas landskapsregeringens arbete med EU-frågor under det gångna året (1.12.2009 – 30.11.2010).
3.1 Deltagande i beredningen av sekundärrätt inom EU-institutionerna
EU-kommissionen har ensamrätt på att föreslå ny EU-lagstiftning. Kommissionsinitiativen (även kallade kommissionsförslag) innefattar dock även annat än förslag till rättsakter, så som olika typer av meddelanden samt grön- och vitböcker. Tabellen nedan innehåller en sammanställning av uppgifter gällande handläggningen i landskapet av kommissionsinitiativ under tidsperioden 1.12.2009 – 30.11.2010.
Tabell 2. Handläggning av kommissionsinitiativ
|
| Antal totalt 2010 | 2009 |
| Deltagande i kommissionens konsultationer | 1 st | - |
| Inkomna kommissionsinitiativ | 746 st | 778 st |
| Diarieförda kommissionsinitiativ | 13 st | 28 st |
| Samråd enligt 42a § lagtingsordningen
| 3 st | 5 st |
| Informationsärende
| 2 st | 5 st |
| Upprättade promemorior där förslaget bedömts inte lämpa sig för samråd/informationsärende (promemorian skickas för kännedom till lagtinget) | 6 st | 20 st |
Kommissionen har allt mer börjat använda allmänna konsultationer, t.ex. när direktiv ska revideras. Eftersom detta har blivit ett vanligare tillvägagångssätt kommer landskapsregeringen att prioritera deltagandet i olika konsultationer. Landskapsregeringen har redan deltagit i en konsultation angående eventuella ändringar i Europaparlamentets och rådets direktiv av den 5 juni 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror. Under början av 2011 planerar landskapsregeringen att delta i kommissionens konsultation om svaveldirektivet.
Landskapsregeringen erhåller alla kommissionsinitiativ via e-mail och registrerar dem i en databas vid Enheten för Europarätt och externa frågor. De kommissionsinitiativ som är av intresse för landskapet diarieförs och handläggs. Enheten för Europarätt och externa frågor sköter om koordineringen av EU-ärendena, medan de enskilda tjänstemännen vid de olika avdelningarna handlägger och föredrar ärendena för den ledamot till vars ansvarsområde ärendet hör.
Av de 746 inkomna kommissionsinitiativen utgjordes ungefär en tredjedel av ärenden som inte bedömdes vara av intresse för landskapet. De resterande två tredjedelarna har sänts för kännedom till berörda tjänstemän. EU-enheten diarieför förslag som är av uppenbart intresse för Åland, men bedömningen av om förslaget är av intresse för Åland har under år 2010 till stora delar ankommit på de enheter och tjänstemän som är sakkunniga på området och som beslutar om ärendet skall diarieföras och beredas. Som ses i tabellen ovan är det endast en liten andel som diarieförs och bereds, men antalet måste ses i förhållande till de resurser som landskapsförvaltningen har till sitt förfogande. Orsaken till att färre kommissionsinitiativ diariefördes under 2010 är resursbrist - både vid EU-enheten och andra byråer inom landskapsregeringen.
Under tidsperioden 1.12.2009 – 30.11.2010 har sammanlagt sex stycken promemorior upprättats i EU-ärenden. Två ärenden fördes för samråd med lagtinget och tre översändes till lagtinget som informationsärenden. Ett ärende bedömdes inte vara av sådan karaktär att det lämpade sig som samråds- eller informationsärenden. Promemorian som upprättades i detta ärende skickades för kännedom till lagtinget. Lagtinget kan alltid begära att ett samråd hålls i ett enskilt ärende.
| Tabell 3: Landskapsregeringens samråd med Ålands lagting | ||
| Utskott | Antal samråd 2010 |
2009 |
| Näringsutskottet | - | 3 st |
| Kulturutskottet | - | - |
| Social- och miljöutskottet | - | - |
| Självstyrelsepolitiska nämnden | 2 st | - |
| Finansutskottet | - | 2 st |
| Totalt | 2 st | 5 st |
| Tabell 4. Landskapsregeringens informationsärenden med Ålands lagting | ||
| Utskott |
2010 | Antal informationsärenden 2009 |
| Näringsutskottet | - | - |
| Kulturutskottet | - | - |
| Social- och miljöutskottet | 1 st | 3 st |
| Självstyrelsepolitiska nämnden | 2 st | 2 st |
| Finansutskottet | - | - |
| Lagutskottet | - | - |
| Totalt | 3 st | 5 st |
De diarieförda kommissionsinitiativen fördelas på avdelningar och enheter inom landskapsregeringen enligt tabellen nedan.
| Tabell 5. Fördelning inom landskapsregeringen av diarieförda kommissionsinitiativ | ||
| Enhet inom landskapsregeringen | Antal 2010 |
2009 |
| Kansliavdelningen |
|
|
| Allmänna byrån (K10) | - | 1 st |
| EU-enheten (K16) | 9 st | 1 st |
| Finansavdelningen |
|
|
| Allmänna byrån (F10) | 1 st | 15 st |
| Social- och miljöavdelningen |
|
|
| Socialvårdsbyrån (S10) | 2 st | 1 st |
| Hälso- och sjukvårdsbyrån (S20) | - | 3 st |
| Miljöbyrån (S40) | 1 st | 3 st |
| Utbildningsavdelningen |
|
|
| Allmänna byrån (U10) | - | 1 st |
| Näringsavdelningen |
|
|
| Allmänna byrån (N10) | - | 2 st |
| Fiskeribyrån (N30) | - | 1 st |
| Trafikavdelningen |
|
|
| Allmänna byrån (T10) | - | - |
| Totalt | 13 st | 28 st |
3.2 Genomförandet av gemenskapsrätten i landskapet
3.2.1 Genomförandet av EU-direktiv i landskapet
Inom EU antas bindande rättsakter som förordningar, direktiv och beslut. Förordning och beslut är direkt tillämpliga, vilket innebär att de som sådana binder även landskapets myndigheter. Direktiv är däremot bindande med avseende på det resultat som skall uppnås. Direktiv innehåller vanligtvis en s.k. implementeringstid inom vilken medlemsstaterna skall meddela kommissionen om de nationella bestämmelser som genomför ett direktiv. Även landskapet meddelar (notifierar) kommissionen hur ett enskilt direktiv har genomförts i landskapet.
Under tidsperioden 1.12.2009 – 30.11.2010 har EU-institutionerna antagit 95 st direktiv. Tabellen nedan redogör för antalet notifieringar av direktiv som landskapsregeringen gjort under samma tidsperiod samt hur många av dessa direktiv som har fallit inom ramen för rikets eller för landskapets behörighet.
| Tabell 6. Landskapsregeringens notifieringar av direktiv | ||
|
| Antal notifieringar 2010 | 2009 |
| Rikets behörighet | 42 st | 29 st |
| Landskapets behörighet | 117 st | 77 st |
| Totalt | 159 st | 106 st |
De notifierade direktiven inom landskapets lagstiftningsbehörighet fördelas på olika enheter inom landskapsregeringen enligt tabellen nedan.
| Tabell 7. Fördelning inom landskapsregeringen av notifieringar inom landskapets behörighet | |||
| Enhet inom Landskapsregeringen | Antal notifieringar 2010 | 2009 | |
| Kansliavdelningen |
|
| |
| Allmänna byrån (K10) | 1 st | 1 st | |
| Administrativa enheten I (K12) | 1 st | - | |
| Administrativa enheten II (K14) | 8 st | 7 st | |
| EU-enheten (K16) | 2 st | - | |
| Byggnadsbyrån (K20) | 1 st | - | |
| Brand- och räddningsenheten (K24) | 5 st | 1 st | |
| El- och energienheten (K26) | 1 st | 1 st | |
| Social- och miljöavdelningen |
|
| |
| Hälso- och sjukvårdsbyrån (S20) | - | - | |
| Miljömedicinska byrån (S30) | 15 st | 1 st | |
| Miljöbyrån (S40) | 26 st | 14 st | |
| Miljöbyrån III (S45) | 1 st | 2 st | |
| Utbildningsavdelningen |
|
| |
| Yrkesutbildningsbyrån (U32) | 1 st | - | |
| Näringsavdelningen |
|
| |
| Jordbruksbyrån (N20) | 8 st | 1 st | |
| Jordbruksbyrån IV (N26) | 44 st | 48 st | |
| Trafikavdelningen |
|
| |
| Allmänna byrån (T10) | 3 st | 1 st | |
| Totalt | 117 st | 77 st |
|
Direktiv som faller inom ramen för landskapets behörighet kan föranleda beredning och antagande av landskapslagstiftning. Vid genomförande av vissa typer av direktiv används i regel blankettlagstiftning, d.v.s. rikets bestämmelser görs gällande i landskapet. Landskapet tillämpar blankettlagstiftning gällande t.ex. kemikalier och livsmedel. I tabellen nedan redogörs för till vilka områden av landskapets lagstiftningsbehörighet som landskapsregeringen har meddelat att de under tidsperioden 1.12.2009– 30.11.2010 notifierade direktiven anses höra.
| Tabell 8. Fördelning områdesvis av notifieringar där landskapet har lagstiftningsbehörighet | ||
| Område | Antal 2010 |
2009 |
| Avfall | - | 2 st |
| Behandling av personuppgifter | 1 st
| - |
| Energi | - | 1 st |
| Fri rörlighet för varor och personer | 1 st | - |
| Foder | - | 3 st |
| Jord- och skogsbruk | - | 2 st |
| Kemikalier | 20 st | 11 st |
| Kosmetiska produkter | 4 st | 1 st |
| Likabehandling | 1 st | 1 st |
| Livsmedel | 6 st | - |
| Natur- och miljövård | 8 st | 2 st |
| Offentlig upphandling | 1 st | - |
| Produktsäkerhet | 5 st | - |
| Rundradio- och televisionsverksamhet | 1 st | - |
| Räddningsarbete och säkerhet | 6 st | 1 st |
| Transport | - | 1 st |
| Utbildning | 1 st | - |
| Vägtrafik | 10 st | 7 st |
| Växtskydd | 52 st | 45 st |
| Totalt | 117 st | 77 st |
3.2.2 Överträdelseförfarandet och EG-domstolsärenden
Överträdelseförfarandet och Åland
Om kommissionen anser att en medlemsstat underlåtit att uppfylla en skyldighet kan kommissionen påbörja ett så kallat överträdelseförfarande. Det administrativa förfarandet påbörjas genom att kommissionen sänder en formell underrättelse till medlemsstaten. Därefter kan kommissionen sända ett motiverat yttrande ifall medlemsstaten inte vidtagit de nödvändiga åtgärderna efter den formella underrättelsen. Ifall medlemsstaten inte rättar sig efter det motiverade yttrandet inom utsatt tid kan kommissionen föra ärendet till EU-domstolen. Genom ratificerandet av Lissabonfördraget skedde emellertid vissa förändringar i Europeiska unionens domstols sanktionsförfarande. Om domstolen finner att en medlemsstat på något vis har försummat sin skyldighet jämte fördragen kan den åläggas ekonomiska sanktioner redan vid den första domen. Tidigare utdömdes ekonomiska sanktioner först efter den andra domen. Det finns dock vissa skillnader mellan fördragsbrott och andra överträdelser.
I artikel 260.2 EUF-fördraget anges att kommissionen, i de fall en medlemsstat inte vidtagit nödvändiga åtgärder för att följa domstolens dom, får väcka talan vid domstolen. Det är följaktligen inte nödvändigt att kommissionen avger ett motiverat yttrande i ärendet för att väcka talan vid domstolen. Detta gäller dock inte de fall som rör medlemsstats underlåtenhet att införliva direktiv.
I artikel 260.3 anges att i samband med överträdelserärenden som gäller underlåtenhet att införliva direktiv kan domstolen ålägga medlemsstaten ekonomiska sanktioner. Medlemsstatens skyldighet att betala anges efter Lissabonfördragets ikraftträdande i domen. Skillnaden mellan sanktionsförfarandet i Nicefördraget och Lissabonfördraget är att kommissionen inte behöver väcka talan då en medlemsstat underlåtit att efterfölja dom för att domstolen skall ha möjlighet att utdöma standardbelopp eller vite. Kommissionen kan i förestående fall ange ett standardbelopp eller vite som den anser lämpligt. Domstolen kan emellertid inte ålägga ett högre standardbelopp eller vite än det som kommissionen angett. Det är följaktligen viktigt att understryka att ratificeringen av Lissabonfördraget innebär att landskapet nu kan utdömas ekonomiska sanktioner i ett tidigare skede.
I följande tabell framgår hur många formella underrättelser, motiverade yttranden och talan i EG-domstolen enligt artikel 258 i EUF-fördraget som kommissionen har påbörjat mot Finland under tidsperioden 1.12.2010-30.11.2010. I samma tabell framgår även hur många av dessa som berör landskapet.
| Tabell 9. Överträdelseförfaranden påbörjade mot Finland | ||||||||
|
| Formella underrättelser | Motiverade yttranden | Talan i EG-domstolen | Totalt | ||||
|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Berör enbart riket | 4 st | 4 st | 4 st | 4 st | 1 st | - | 9 st | 8 st |
| Berör både landskapet och riket | 6 st | 11 st | 8 st | 4 st | - | - | 14 st | 15 st |
| Berör enbart landskapet | 1 st | - | 4 st | - | 1 st | - | 6 st | - |
| Totalt | 11 st | 15 st | 16 st | 8 st | 2 st | 0 st | 29 st | 23 st |
Antalet överträdelser ger inte en helt korrekt bild av hur många enskilda direktiv som de facto är föremål för överträdelseförfaranden. Särskilt de formella underrättelserna kan dölja ett stort antal direktiv som inte har genomförts inom implementeringstiden. Kommissionen brukar till de formella underrättelserna foga förteckningar över de direktiv som inte har genomförts i tid. De sex officiella anmärkningarna som berör både landskapet och riket gäller totalt 46 direktiv varav 21 direktiv inte hade genomförts på Åland inom den i direktivet utsatta tiden.
Den övervägande majoriteten av överträdelseförfaranden under perioden 1.12.2009 – 30.11.2010 rör sådana ärenden som påbörjats p.g.a. att landskapsregeringen inte i tid har meddelat på vilket sätt ett direktiv har genomförts i landskapet. Orsakerna till att landskapsregeringen inte har inkommit med en notifiering i tid kan variera. Det kan t.ex. vara så att blankettlagstiftning tillämpas på området och att den rikslagstiftning som genomför direktivet i riket inte har antagits inom utsatt tid.
Vissa områden inom landskapsförvaltningen är föremål för antagandet av ett större antal EU-direktiv och belastas mera av implementeringen av dem. Landskapet är inom dessa områden därför föremål för flera överträdelseförfaranden än inom andra områden. Den 30 november 2010 var implementeringen i landskapet av 17 st direktiv fortfarande föremål för ett oavslutat överträdelseförfarande. Dessa direktiv fördelas enligt enheter i landskapsregeringen enligt tabellen på nästa sida.
| Tabell 10. Oavslutade överträdelseförfaranden gällande Åland den 30 november 2009 |
| ||
| Enhet | Antal 2010 |
2009 | |
| Kansliavdelningen |
|
| |
| Administrativa enheten II, K14 | 1 st | - | |
| Byggnadsbyrån, K20 | - | 1 st | |
| Brand- och räddningsenheten, K24 | 2 st | 1 st | |
| El- och energienheten, K26 | 2 st | 2 st | |
| Finansavdelningen |
|
| |
| Finansavdelningen, allmänna byrån, F10 | - | 2 st | |
| Social- och miljöavdelningen |
|
| |
| Miljömedicinska byrån, S30 | 3 st | 7 st | |
| Miljöbyrån, S40 | 7 st | 5 st | |
| Miljöbyrån, S45 | - | 1 st | |
| Utbildningsavdelningen |
|
| |
| Yrkesutbildningsbyrån, U32 | - | 1 st | |
| Näringsavdelningen |
|
| |
| Jordbruksbyrån I, N20 | 1 st | - | |
| Jordbruksbyrån IV, N26 | 1 st | - | |
| Totalt | 17 st | 20 st | |
EG-domstolens domar gällande Åland
Kommissionen har vid Europeiska unionens domstol den 29 juli 2010 väckt talan mot Finland för överträdelse av medlemsförpliktelserna enligt artikel 258 i EUF-fördraget angående att Finland inte har anmält tillräckliga åtgärder för landskapet Ålands införlivande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire). Genom Inspire-direktivet införs en gemensam europeisk infrastruktur och gemensamma bestämmelser som rör utbyte, delning, tillgång och utnyttjande av offentliga rumsliga data och datatjänster som har förmåga att samverka. I och med att överträdelseförfarandet hade inletts innan Lissabonfördragets regler för överträdelseförfaranden trädde i kraft, tillämpades övergångsregler då talan väcktes i Europeiska unionens domstol. Detta innebär att talan för överträdelse av medlemsförpliktelserna väcktes enligt artikel 258 i EUF-fördraget istället för artikel 206(3) i EUF-fördraget.
Direktivet faller delvis inom landskapets och delvis inom rikets lagstiftningsbehörighet. Den delade behörigheten har komplicerat genomförandet då landskapet måste beakta rikets genomförandelagstiftning i sin implementering.
Landskapsregering gjorde en delnotifiering den 11 juni 2010. Angående de delar av direktivet som inte är implementerade enligt åtgärderna ovan utarbetade landskapsregeringen en lagframställning, som godkändes av Ålands lagting den 29 september 2010 och Finlands president den 5 november 2010. Landskapslagen kommer att träda i kraft den 1 januari 2011 och i samband med ikraftträdandet kommer landskapsregeringen att göra en slutgiltig notifiering av direktivet.
Ålands landskapsregering följer även utvecklingen av målen T-211/04 och T-215/04, Government of Gibraltar mot kommissionen. Den 18 december 2008 kom förstainstansrättens dom i målen. Förstainstansrätten ogiltigförklarade kommissionens beslut 2005/261/EG[1] med avseende på den planerade bolagsskattereformen i Gibraltar i sin helhet. Domstolen gjorde sin bedömning utifrån principerna som fastslogs i Azorerna-domen[2] för att avgöra om ett statligt stöd är selektivt.
Både kommissionen och Konungariket Spanien ingav den 18 respektive den 20 mars 2009 överklagande av den dom som förstainstansrätten meddelat i målet gällande Gibraltar. Kommissionen yrkade därvid i första hand att EG-domstolen skulle upphäva förstainstansrättens dom samt ogilla talan i målen. I andra hand yrkade kommissionen att EG-domstolen skulle återförvisa målen till förstainstansrätten för förnyad prövning. Konungariket Spanien yrkade att EG-domstolen skulle upphäva förstainstansrätten dom i sin helhet och meddela ny dom med förklaring om att kommissionens beslut är lagenligt.
Landskapsregeringen tillställde den 10 juli 2009 en skrivelse till utrikesministeriet där landskapsregeringen framhöll ärendets betydelse för landskapet Åland och landskapsregeringens ståndpunkter vad gällde ärendet. Landskapsregeringen begärde även att Finland skulle intervenera till stöd för Gibraltar och Förenade konungariket i mål C-106/09 P och C-107/09 P: Överklagande av den dom som förstainstansrätten meddelande i de förenade målen T-211/04 och T-215/05 Government of Gibraltar och Förenade kungariket mot kommissionen.
Europeiska unionens domstol behandlade målet den 16 november 2010 och domslutet förväntas komma inom kort. Landskapsregeringen följer utvecklingen av gemenskapsrätten i fråga om den direkta beskattningen och för, då möjlighet finns, fram autonomiernas rätt att bedriva en egen skattepolitik inom EU med samma begränsningar som en medlemsstat. I det aktuella ärendet tillställdes kommissionen ett yttrande från landskapsregeringen.
Formellt granskningsförfarande enligt artikel 88.2 EG-fördraget
Kommissionen beslöt den 30.1.2008 inleda ett formellt granskningsförfarande enligt artikel 88.2 i EG-fördraget gällande eventuellt stöd som Ålands landskapsregering skulle ha beviljat Ålands Industrihus. Finland mottog kommissionens beslut 31.1.2008. Det formella granskningsförfarandet gäller de kapitaltillskott som landskapsregeringen har gjort i Ålands Industrihus sedan 1997 och de kreditgarantier som företaget har beviljats sedan 2003.
Landskapsregeringen har genom de finländska myndigheterna besvarat frågor och sänt utredningar i ärendet till Europeiska kommissionen 3.4.2008, 21.1.2010, 18.2.2010, 20.5.2010 och 17.6.2010. Landskapsregeringen anser att de aktieteckningar landskapsregeringen gjort i Ålands industrihus och kreditgarantier som landskapsregeringen beviljat inte utgör statligt stöd. Åtgärderna har inte påverkat handeln och konkurrensen mellan medlemsstaterna.
Om Europeiska kommissionen trots det anser att dessa åtgärder utgör statligt stöd är stödet förenligt med den gemensamma marknaden på basis av godkända och notifierade stödordningar samt artikel 107.3c EUF-fördraget.
Det formella granskningsförfarandet avslutas genom att kommissionen fattar beslut. Kommissionen har ännu inte avgjort ärendet.