Meddelande 2/2014-2015
|
|
| ||
|
| MEDDELANDE nr 2/2014-2015 | ||
| Datum |
| ||
| 2015-04-23 |
| ||
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Förslag till utbildningspolitiskt program för landskapet Åland
· Bilaga till landskapsregeringens meddelande nr 2/2014-2015
INNEHÅLL
Arbetsprocessen vid utformningen av förslaget till utbildningspolitiskt program
Förslaget till utbildningspolitiskt program – Kompetens 2025 har utarbetats av den parlamentariskt tillsatta Utbildningsdelegationen och framläggs som underlag för en temadebatt. Utbildningsdelegationens förslag till program omfattar målsättningar och insatser för att uppnå ett utbildningssystem som är hållbart, flexibelt, digitalt, jämlikt och jämställt, entreprenörsmässigt samt integrerat. De föreslagna målsättningarna och insatserna förutsätter ytterligare precisering och utformning. Förslaget till utbildningspolitiskt program finns i sin helhet som bilaga.
Landskapsregeringen och lagtinget har tillsammans ett övergripande politiskt ansvar för att det bedrivs en långsiktigt hållbar utveckling inom det åländska utbildningssystemet. Ansvaret för utvecklingen förverkligas genom att lagstiftning, läroplaner, läroplansgrunder och andra styrdokument utarbetas och antas, strategier, handlings- och utvecklingsplaner görs upp samt att tillräckliga resurser för förverkligande och uppföljning avsätts.
Landskapsregeringens avsikt är att utifrån förslaget till utbildningspolitiskt program – kompetens 2025 och den förda temadebatten, utforma och anta ett utbildningspolitiskt program som utgör en strategi för utbildningspolitiken i landskapet fram till år 2025.
| Mariehamn den 23 april 2015 | |
|
Lantråd |
Camilla Gunell |
|
Minister |
Johan Ehn |
Arbetsprocessen vid utformningen av förslaget till utbildningspolitiskt program
Landskapsregeringen tillsatte 17.6.2014 en utbildningsdelegation med uppgift att behandla aktuella och centrala utbildningspolitiska utmaningar och strategier. Utbildningsdelegationen är ett sakkunnigorgan och fungerar som ett forum för dialog, analys och prognostisering av framtida utbildningsbehov. I delegationen har centrala aktörer för de politiska partierna och arbetsmarknadens parter ingått.
Utbildningsdelegationen har även haft i uppdrag att avge ett förslag till långsiktigt utbildningspolitiskt program som beaktar arbetsmarknadens behov och tar sikte på utvecklings- och utbildningsstrategier fram till år 2025. I sitt arbete skulle delegationen särskilt beakta följande målsättningar:
att bereda alla ungdomar en studieplats efter grundskolan och
att utöka möjligheterna för vuxna som saknar utbildning att avlägga
yrkesexamen.
Utbildningsdelegationen utsåg 31.10.2014 fyra arbetsgrupper med uppdrag att mot bakgrund av en översiktlig nulägesanalys, ge förslag till insatser eller insatsområden som främjar utvecklingen inom det åländska utbildningssystemet utifrån följande målsättningar. ”Utbildningssystemet ska år 2025 präglas av kvalitet och relevans, samverkan och rörlighet, tillhandahålla ett brett utbildningsutbud med en möjlighet till utbildning för alla i en effektivt organiserad och finansierad utbildningsstruktur. Teman som hållbar utveckling, entreprenörskap, företagsamhet, digital kompetens och medie- och kommunikationskunskap, jämlikhet, integration och inkludering av grupper med olika behov ska genomsyra all utbildning oberoende av utbildningsnivå.”
De fyra arbetsgrupperna organiserades enligt olika utbildningsnivåer samt i vuxenutbildning. Medlemmarna i arbetsgrupperna representerade ledning, lärare, vägledare, studerande samt arbetsliv och organisationer. Arbetsgrupperna presenterade resultatet av sitt arbete på ett gemensamt seminarium i mars 2015. Utbildningsdelegationen har utifrån arbetsgruppernas föreslagna insatser utvecklat ett förslag till utbildningspolitiskt program och överlämnat det till Ålands landskapsregering för fortsatt behandling. Delegationen har sammanträtt till 9 protokollförda möten.
Visionerna i programmet
Den åländska utbildningen ska präglas av hållbarhet, jämlikhet och jämställdhet, integration, entreprenörskap, flexibilitet och digitalisering. Dessa utgör framgångsfaktorer för den åländska utbildningen. Det uppnås genom bl.a. aktivt medborgarskap, personlig utveckling och välbefinnande samt rätt kunskap och färdigheter för sysselsättning. Förutom de grundläggande kompetenserna, att läsa, skriva och räkna, krävs kompetenser som analysförmåga, initiativförmåga, kommunikativ förmåga, kunskaper i minst ett främmande språk utöver engelska, innovativt och entreprenörsmässigt tänkesätt samt IKT- och mediekompetens.
Den tillämpade forskningen ska stöda en diversifiering och utveckling av det åländska näringslivet samt kartlägga och utvärdera förhållanden i det egna samhället som grund för samhällsutveckling.
Den åländska utbildningspolitiken koordineras med den långsiktiga strategin för omställning av det åländska samhället till ett långsiktigt hållbart, välmående och konkurrenskraftigt samhälle år 2051. Strategin fokuserar på samhällsplanering, ekonomisk tillväxt, ökad skattekraft och hållbar utveckling.
På EU-nivå definieras de allmänna färdigheterna för ett livslångt lärande som de nyckelkompetenser som ska utrusta individen för vuxenlivet och förhindra utslagning från utbildning och arbetsliv. Nyckelkompetenserna är en kombination av kunskaper, färdigheter och kompetenser som ger individen verktyg för på ett flexibelt sätt kunna anpassa sig till förändringar i samhälle och i arbetsliv. Dessa är särskilt viktiga för självförverkligande och personlig utveckling, social sammanhållning, aktivt medborgarskap och ett framtida yrkesliv. Goda möjligheter till utveckling av kreativa färdigheter, motion och rörelse samt fysiska lärmiljöer fria från mobbning ökar elevers och studerandes trivsel och välmående.
Genomströmningen i skola och utbildning förbättras genom samverkan. Samarbetet med olika aktörer inom barn- och ungdomsarbetet stärks för ökad trivsel i skolan, studiemotivationen ökas genom förändrade pedagogiska arbetssätt och metoder. Vägledningsfunktioner förtydligas och övergången till fortsatta studier stöds så att slutförande av studier möjliggörs. Allas inlärning ska stödas för att uppnå optimala inlärningsresultat.
Arbete sker allt mer i nätverk där olika deltagare tillsammans söker nya lösningar. Här behövs kompetens att samarbeta, samverka kommunicera och dela kunskaper och färdigheter både nationellt och internationellt.
Framtidens arbetsliv förutsätter att arbetstagaren utför sina arbetsuppgifter i internationella nätverk och i mångkulturella sammanhang. Eleverna och de studerande lär sig arbeta i mångkulturella och flerspråkiga miljöer som en del av studietiden både hemma, på nätet och utomlands. Mobiliteten för elever, studerande och lärare ökar genom att skolorna deltar i inlärning, utvärdering och kulturellt utbyte internationellt.
Genom att skapa nätverk där olika parter ingår, garanteras att skola och utbildning håller en hög kvalitet, att kunnande och goda exempel delas samt att befintliga resurser utnyttjas mångsidigt.
Den flexibla skolan beaktar skillnader på olika stadier av skol- och utbildningssystemet, från förundervisningen, grundskolan, till högskolan och vuxenutbildningen. I det flexibla utbildningssystemet organiseras undervisning och utbildning utifrån den enskilda individens behov och förutsättningar. Flexibilitet kan innebära individuella studievägar men även valet av undervisningsmetoder, form, tid och rum.
Digitaliseringen är den enskilda faktor som har störst påverkan på sam-hällsutvecklingen och på lärandet i skola och utbildning. Den förändrar arbetslivets verksamhetsförutsättningar, arbetssätt, processer, interaktion och samspel samt hanteringen av fakta. En digital skola möter flexibelt den snabba förändringstakten i samhälle och arbetsliv.
Alla elever och studerande har möjlighet att utifrån sina förutsättningar utveckla en god hälsa, inkomst och möjlighet att påverka. Skolan är jämlik och organiseras enligt individens behov.
Den åländska skolan och utbildningen är entreprenörsmässig där företagsamhet, intraprenörskap och entreprenörskap sammanvävs i undervisningen och i skolans sätt att verka. Elever och studerande utvecklar sina kreativa och kommunikativa färdigheter och kompetenser.
En integrerad skola är en skola som även fullvärdigt beaktar dem som p.g.a. bristande språkkunskaper har svårt att tillgodogöra sig skolans undervisning. Anpassningen till det åländska samhället och en ökad integration stärks genom insatser för att stärka kunskaperna i svenska. Landskapsregeringen betraktar de olika språkgrupperna som stor en resurs.
Den fortsatta arbetsprocessen
Landskapsregeringen avser att slutligt fastställa programmet efter lagtingets diskussion.
Föreslagna målsättningar och insatser förutsätter en fortsatt analys. De föreslagna insatserna är riktgivande och detaljplaneringen kvarstår. Ett framgångsrikt utvecklingsarbete utifrån kommande utbildningspolitiska strategier förutsätter att landskapsregeringen utarbetar handlingsplaner, tidtabeller, förädlar insatser, fördelar ansvar och följer upp vidtagna åtgärder.
Programmet uppdateras och kompletteras på basis av omvärldsbevakning. Förutom aktiv uppföljning och utvärdering på det lokala planet förutsätts även en aktiv omvärldsbevakning på EU- och nordisk nivå inom utbildningens område.
Bilaga 1
· Bilaga till landskapsregeringens meddelande nr 2/2014-2015