Meddelande 2/2000-2001

Lagtingsår: 2000-2001
Typ av dokument: Meddelande

Ladda ner Word-dokument

 

 

Ålands landskapsstyrelse

MEDDELANDE nr 2/2000-2001

 

Datum

Arkivbeteckning

 

2001-08-23

M0220002001

 

 

Diarienummer

 

 

U20/00/1/14

 

 

Till

 

 

Ålands lagting

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Etermediepolitiskt program för landskapet Åland

·       Bilaga 1: Radio- och ITV-verksamheten 1995-2000

·       Bilaga 2: Utvecklingstendenser inom radio och TV-området

 

I N N E H Å L L

1. Medierna som politikområde. 3

2 Public service – en definition. 3

3. Etermediepolitisk  målsättning. 3

4. Etermediepolitiska  riktlinjer4

4.1 Radio. 4

4.2 TV. 5

4.3 Finansieringen av medier i samhällets tjänst5

5 Förslag till åtgärder6

 

 

Landskapsstyrelsens meddelande om etermedierna i landskapet utgör en revidering av Mediepolitiskt program för radio och TV (Åländsk utredningsserie 1995:17). Det mediepolitiska programmet antogs år 1995, inför Ålands radios inledning av verksamheten som landskapsägd radio.

     Inför revideringen har landskapsstyrelsen inhämtat yttranden från de politiska partiernas lagtingsgrupper och Ålands kulturdelegation samt ett flertal aktörer inom medieområdet, bland dessa Ålands radios styrelse, som yttrat sig vid två tillfällen.

     Medierna är inte enbart företag bland andra företag. De är också demokratins och kulturlivets institutioner, positioner som inte bestäms av lönsamhetspåverkan. Medierna bör medverka till ålänningarnas förståelse för vad som händer så att vi kan påverka både vår egen tillvaro och det samhälle vi lever i. Omvälvande förändringar genom integrationen i Europa och världen ställer stora krav på ålänningarna som medborgare.

     Mediepolitik handlar innerst om vem som ska ha rätten att påverka och formulera opinionen. Politiken i den moderna demokratin utspelas till en stor del i medierna. Medierna har en politisk uppgift, en forumfunktion, som inte kan förnekas.

     Meddelandet inleds med en kort beskrivning av politikområdet och public servicebegreppet och fortsätter med övergripande etermediepolitisk målsättning och riktlinjer. Programmet avslutas med förslag till åtgärder.

     I bilagor redogörs kort för dagens radio/TV-verksamhet på Åland och de åländska etermediekonsumenternas prioriteringar samt för utvecklingstendenserna inom radio- och TV-området.

 

Landskapsstyrelsen överlämnar härmed ovan nämnda meddelande till lagtinget och avser, beaktande lagtingets beslut, vidta de åtgärder som nämns sist i meddelandet.

 

Mariehamn den 23 augusti 2001

 

 

 

L a n t r å d

Roger Nordlund

 

 

Landskapsstyrelseledamot

Gun Carlson

 


1. Medierna som politikområde

 

Massmedierna medverkar till den gemensamma kunskap och allmänbildning som är en förutsättning för ett vitalt, demokratiskt samhälle. Inom det nordiska samarbetet är mediepolitiken högaktuell. Snabba förändringar inom medieområdet gör att mediepolitiken bör markeras som ett särskilt politikområde.

     Mediepolitik är ett omfattande område med nära kopplingar till kulturpolitik och till Ålands självstyrelsepolitiska frågor. Landskapsstyrelsen avser att organisera medieärendena inom landskapsförvaltningen så, att Åland förmår följa utvecklingen internationellt och i Norden i synnerhet.

     Landskapet har lagstiftningsbehörigheten på radio- och TV-området och därmed det övergripande ansvaret för det utbud som produceras och distribueras med hjälp av landskapsmedel. Landskapsägda Ålands Radio och TV Ab har en central roll för samhörigheten i det svenska landskapet Åland, för dess kulturliv, för demokratin och samhällsdebatten.

     Etermedierna i allmänhetens tjänst skall nå alla lyssnare/tittare på lika villkor. Den konkreta utvecklingen i landskapet av i första hand radio men även TV i allmänhetens tjänst - alltså medier med ett publikt uppdrag och i offentlig tjänst - handhas av Ålands Radio och TV Ab. Övriga mediepolitiska ärenden skall handläggas av kansliavdelningens allmänna byrå samt utbildnings- och kulturavdelningens kulturbyrå.

 

 

2 Public service – en definition

 

Synen på massmediernas uppgifter och betydelse varierar i olika länder beroende på olikheter i traditioner och samhällssystem. Till skillnad från en av alla myndigheter oberoende radio och TV med vidsträckta rättigheter, oftast baserad på fri marknadsekonomi, som i USA, betonar den europeiska medietraditionen samhällets och massmediernas ansvar för att säkerställa alla medborgares rätt till information och respekt för enskilda människors privatliv. Detta synsätt, som är förhärskande sedan 1920-talet i de nordiska länderna och i stora delar av Europa, kommer till uttryck i public serviceprincipen som ställer medier i allmänhetens/offentlighetens tjänst.

     Den bärande idén i begreppet radio/TV i allmänhetens tjänst är att den med licens-/samhällsmedel finansierade programverksamheten skall vara självständig och inte till sitt innehåll påverkas av vare sig offentliga eller kommersiella intressen. Radio/TV i allmänhetens tjänst har som huvuduppgifter att sakligt och opartiskt granska och beskriva samhället och världen, ta särskilda hänsyn till minoriteters behov, på ett allsidigt sätt förmedla nyheter, försvara demokratins grundidéer, vara en kulturbärare och erbjuda god underhållning samt förmedla nöd- och katastrofmeddelanden från myndigheterna. Etermedier i allmänhetens tjänst skall nå alla lyssnare/tittare på lika villkor.

 

 

3. Etermediepolitisk  målsättning

 

Landskapsstyrelsens övergripande mål för etermediepolitiken är

 

·         att säkerställa yttrandefriheten samt public servicemediernas tillgänglighet och oberoende. För åländska etermedier gäller  public serviceprinciperna (se definition ovan).

 

Ålands Radio och TV:s programutbud skall lägga tonvikten på förhållanden och skeenden av specifikt åländskt intresse, vara kritiskt granskande och bedriva fri journalistik enligt vedertagna pressetiska regler. Utbudet skall också bidra till ökad insikt i och förståelse för de grundläggande principerna för självstyrelsen och bevarandet av Ålands svenska språk och kultur.

     Landskapsstyrelsen strävar till fortlöpande kvalitativ utveckling av etermediebolagets utbud. Landskapsstyrelsen avser att genom effektiv finansiering trygga Ålands Radio och TV:s verksamhet på lång sikt. Utbudet skall, trots de möjligheter lagen ger angående reklam, enligt landskapsstyrelsens mening vara fritt från reklam medan undantagsvis sponsorering av enskilda program kan förekomma.

 

·         att den samhällsfinansierade radio- och televisionsverksamheten på Åland skall ge ett mångsidigt och för alla ålänningar meningsfullt informations- och underhållningsmedium med ett programutbud av hög kvalitet. De samhällsfinansierade etermedierna skall alltså utvecklas så, att de beaktar olika ålders- och intressekategorier.

 

 

4. Etermediepolitiska  riktlinjer

 

Det är drygt fem år sedan landskapsstyrelsen utarbetade det gällande etermediepolitiska programmet. Nya erfarenheter av etermedier har gjorts. Nu behövs uppdaterade riktlinjer för finansieringen och arbetet inom public service i landskapet.

 

4.1 Radio

 

Ålands radio har karaktären av en landskapsradio. Som sådan skall Ålands radio vara en radio i allmänhetens tjänst med ansvar att skildra och informera om skeenden som anknyter till självstyrelsen och övriga händelser som sker på Åland eller som berör landskapet.

     Som en institution i allmänhetens tjänst skall den av landskapet finansierade radion och TV:n värna om yttrande- och åsiktsfrihet, vara kritiskt granskande och följa principen om en fri och opartisk journalistik. Programutbudet skall vara mångsidigt, av god kvalitet och i sin helhet tillgängligt för alla som bor på Åland.

     Tyngdpunkten i Ålands radios programinnehåll skall ligga på nyheter, samhälls- och kulturprogram inklusive olika slag av bildningsprogram. Ålands radio skall även erbjuda lyssnaren möjlighet att utan kanalbyte kunna få nyheter och annat material från omvärlden. Huvuddelen av programutbudet skall vara egen produktion. Programutbudet skall vara mångsidigt och ta tillvara olika målgruppers intressen. Med egen produktion avses såväl program producerade av egen personal som beställda program, dvs. inköpta av frilansproducenter eller fristående produktionsbolag, som uppfyller krav på public service. Förvaltningsrådet kan även teckna avtal med andra public servicebolag.

     Ålänningar ute i världen utgör en målgrupp vars intresse för skeenden på Åland skall tillgodoses. Eftersom Ålands radios hörbarhet utanför landskapet är begränsad utgör nyhetsförmedling med hjälp av ny informationsteknologi ett viktigt komplement till radioutsändningar. Redan nu sänds Ålands radio över internet och bolaget avser utveckla detta utbud. Alla åländska nyheter, kultur- och debattprogram producerade av Ålands radio bör finnas arkiverade under en viss tid och vara tillgängliga på internet.

     Landskapsstyrelsen är redo att medverka till kurser och seminarier som ger verksamma journalister ökade möjligheter att fördjupa sina insikter i självstyrelsen, den åländska kulturen och samhället.

 

 

4.2 TV

 

Ålands Radio och TV Ab har ansvaret för distributionen av lokala TV-program samt organisationen av TV-verksamheten i allmänhetens tjänst. Över TV-masten i Smedsböle sänds program från Finland och Sverige.

     Tillgången till Sveriges TV-utbud är viktigt för det svenska Åland. Avtalet mellan Sverige och Finland från 1965 om att Sveriges TV ska kunna ses på Åland gäller även då Sverige övergår till digitala utsändningar. Landskapsstyrelsen skall arbeta för en fortsatt tryggad tillgång till svenska TV-program – framför allt från public servicekanalerna, men även de viktigaste kommersiella kanalerna.

     Ålands Radio och TV Ab kan i mån av ekonomiska möjligheter inleda försök med TV-nyheter. Privata programproducenter kan ges möjlighet att sälja tjänster till Ålands Radio och TV Ab, under förutsättning att public serviceprinciperna följts i programarbetet.

 

 

4.3 Finansieringen av medier i samhällets tjänst

 

Landskapsstyrelsen anser att kostnadsutvecklingen för radio och TV-verksamheten skall hållas inom rimliga gränser och kunna vara konjunkturkänslig. Kvaliteten i utbudet får dock inte äventyras, och en viss miniminivå skall garanteras för programproduktion- och distribution. Däremot kan antalet sändningstimmar/dag vid behov minskas.

     Fördelen med den nuvarande licensfinansieringen är att den gynnar interaktionen mellan Ålands Radio och TV Ab och licensbetalarna. Betalar man avgift kan man ha synpunkter på utbudet och känna samhörighet med sin radio. Det är viktigt att Ålands radio och TV Ab ytterligare stimulerar lyssnarnas aktiva intresse för sina offentliga åländska medier.

     Landskapslagen om rundradioverksamhet (117/93) ger landskapsstyrelsen rätt att besluta om påföljder för licensinnehavare som inte betalar avgiften:

 

Den som inte betalt i denna lag avsedd avgift inom utsatt tid eller som underlåtit att anmäla innehav av mottagare är skyldig att förutom avgiften betala dröjsmålsavgift i enlighet med vad landskapsstyrelsen bestämmer.  Avgifter som inte betalts inom utsatt tid kan indrivas utan dom eller utslag på det sätt som föreskrivs i lagen om indrivning  av skatter och avgifter i utsökningsväg (§ 7).

 

Landskapsstyrelsen anser dock att ålänningarna i princip är goda licensbetalare men strävar till att ytterligare förbättra uppbörden. När större kännedom finns om hur digital-TV utvecklas kan andra lösningar än dagens licenssystem övervägas.

     Landskapsstyrelsen avser utreda finansieringen av radio/TV-verksamheten. Aktuellt alternativ är att de totala intäkterna för medierna, licensmedel och samhällsbidrag, överförs till en särskild fond som Ålands Radio och TV Ab:s förvaltningsråd ansvarar för och utnyttjar utgående från långsiktig planering av mediernas arbete.

 

 

5 Förslag till åtgärder

 

Det konkreta utvecklingsarbetet beträffande radio- och TV i allmänhetens/offentlighetens tjänst handhas av Ålands Radio och TV Ab. Mediepolitiska frågor i övrigt skall handläggas av kansliavdelningens allmänna byrå och utbildnings- och kulturavdelningens kulturbyrå. 

     Landskapsstyrelsens prioriteringar inom etermedieområdet är följande:

 

·         Finansieringssystemet för public service på Åland utvecklas genom inrättande av en TV/radiofond, att förvaltas av Ålands Radio och TV Ab:s förvaltningsråd. Landskapsstyrelsen skall även granska fördelar och nackdelar med åtskild finansiering av programproduktion och –distribution. En utredning kan bedöma framtida finansieringsmöjligheter, t ex uthyrning av programkort och dekodrar i samband med Sveriges övergång till digital-TV.

 

·         Fortsatt arbete för ett mångsidigt svenskspråkigt TV-programutbud efter Sveriges övergång till digitala sändningar.

 

·         Yrkesverksamma journalister skall få  möjlighet till fortbildning rörande självstyrelsen och det åländska samhället med kultur och historia.

 

·         Återkommande utvärderingar av Ålands Radio och TV Ab:s public serviceuppdrag och även regelbundna lyssnarundersökningar skall göras.

 

__________________

 

·       Bilaga 1: Radio- och TV-verksamheten 1995-2000

·       Bilaga 2: Utvecklingstendenser inom radio och TV-området