Gränshinder kostar för hela samhället, för konsumenter och inte minst för den som drabbas. Exakta belopp är svåra att få fram men ligger på den nivån att arbetet mot gränshinder bör fortsätta.

Målsättningen är att det ska gå att flytta, arbetspendla, studera och bedriva näringsverksamhet över gränserna i Norden utan att man ska behöva riskera att drabbas negativt eller hindras av oklara lagar och regler. Ett öppet Norden gagnar alla parter. Arbetet med att undanröja gränshinder i Norden handlar om att skapa ett öppnare Norden.

Norden består av fem länder och tre självstyrande områden med helt eller till vissa delar egen lagstiftningsbehörighet. Länderna och de självstyrande områdena kommer från olika politiska och administrativa traditioner. Tre länder och ett självstyrt område är medlemmar i EU, de andra är inte medlemmar. Att det mot den bakgrunden finns olikheter i lagstiftningen är helt naturligt. Strävan att hitta lösningar som fungerar i hela Norden gör att arbetet försvåras. Exempelvis Sverige har arbetspendling och stora flyttningsrörelser till och från tre stater samt ett självstyrt område, Åland. Att upprätta särlösningar på regional nivå gör ofta att gränshindret i fråga bara flyttar till nästa kommun- eller länsgräns. Likaså riskerar nya hinder uppstå vid andra gränser om man tar en lösning som fungerat bra i en region och genom nationell lagstiftning genomför den.

Alla svårigheter som en enskild medborgare eller företag råkar ut för kan inte klassas som gränshinder. Ibland har medborgaren eller företaget helt enkelt inte tagit ett eget förväntat ansvar och skaffat sig den information man borde gjort i förväg och därför hamnat i svårigheter, i andra fall uppfattar man en förmån som varit bättre i utflyttarlandet än i inflyttarlandet som ett gränshinder då det istället handlar om olika regerlverk i de nordiska länderna.

De sektorer som har de flesta gränshinder är bland annat skatter och socialförsäkring. Inom dessa två sektorer saknar Åland i huvudsak egen lagstiftningsbehörighet men för den skull är inte ålänningar undantagna från de problem som dessa sektorer skapar. Arbetspendlingen till Sverige och arbete ombord på svenskflaggade fartyg är vanliga orsaker till problem. Sett till det antal personer som arbetspendlar eller arbetar på svenskflaggat fartyg är det ändå förhållandevis få som drabbas. Rederierna eller företagen som har verksamhet i flera länder har även en stor kunskap för att förebygga och lösa uppkomna problem.

Arbetet med att förhindra gränshinder är idag effektivare än tidigare, inte minst genom ett allt starkare intresse hos politiker och tjänstemän att hitta lösningar. Nordiska ministerrådets Gränshinderforum har också en viktig roll som koordinator och pådrivare.

Landskapsregeringens uppfattning är att det finns en enighet med självstyrelsemyndigheterna avseende vikten av att bedriva ett effektivt arbete mot gränshinder.

Det nordiska gränshinderarbetet och Gränshinderforum

Vid sitt sommarmöte 2007 beslöt de nordiska statsministrarna att igångsätta det s.k. globaliseringsinitiativet i Nordiska ministerrådet. Ett av de områden som utpekades var arbetet med att lösa gränshinder. Som en följd av detta inrättades Gränshinderforum. Gränshinderforum skall i dialog med ländernas regeringar identifiera, prioritera samt föreslå lösningar på olika gränshinder. Till ordförande valdes ambassadör Ole Norrback som har en stor erfarenhet från området. I Gränshinderforum ingår en representant från vardera de nordiska länderna samt en representant från Åland. Det samordnande administrativa arbetet utförs av tjänstemän vid Nordiska ministerrådets sekretariat. Gränshinderforum möts 3-4 gånger per år för att koordinera sitt arbete. Trots att Åland endast innehar egen lagstiftningsbehörighet inom ett fåtal av problemområdena så är möjligheten att komma med synpunkter och kommentarer för att påverka rikslagstiftning viktig, det ger även en möjlighet att lyfta Ålands självstyrelse och interna behörighet.

Gränshinderforum startade sitt arbete i början av 2008 och har sedan starten medverkat till att drygt 40 gränshinder har lösts. Gränshinderforum har uppmanat alla ämbetsmannakommittéer och ministerråd att ha gränshinder på agendan vid sina möten. Gränshinderforums mandat sträcker sig till och med 2013, men före utgången av mandatet skall Nordiska ministerrådet göra en översyn av hela gränshinderarbetets struktur inklusive gränskommittéer och Hallå Norden.

Gränshinderforums ordförande Ole Norrback konstaterar i sin rapport över arbetet 2011 att det gångna året varit det mest framgångsrika, inte på det viset att antalet lösta gränshinder har ökat dramatiskt men att intresset både bland politiker och tjänstemän är betydligt större. Ole Norrback pekar också på att gränshinder är följden av politiska beslut och att det också är politiker som kan ge sina förvaltningar starkare och tydligare signaler för att uppnå snabbare och bättre resultat.

Till sin hjälp för att följa upp situationen rörande de olika gränshindren har Gränshinderforum hjälp av en gränshinderdatabas som administreras av Nordiska ministerrådets sekretariat. I Nordiska ministerrådet har även beslutats att gränshinder skall vara en stående dagordningspunkt vid ministerrådsmöten.

Ålands representant i Gränshinderforum har regelbunden kontakt med berörda tjänstemän i de olika sakfrågorna. Hallå Norden-kontoret (se nedan) är en annan viktig kontaktpunkt liksom de andra ledamöterna i Gränshinderforum mellan mötena.

Landskapsregeringen kommer att fortsätta sitt deltagande i Gränshinderforum och därigenom påverka såväl finsk som övrig nordisk lagstiftning som har betydelse för Åland. Landskapsregeringen kommer även att ta initiativ till att aktuallisera gränshinder som kan hitta sin lösning effektivast genom Gränshinderforum. Landskapsregeringen har även omfattande kontakter med finska och svenska myndigheter i de fall där ett bilateralt förfarande är lämpligast.

Förebyggande arbete vid lagstiftning

Det är viktigt att man i samband med ny lagstiftning eller implementeringen av EU-direktiv gör en grundlig konsekvensanalys så att nya gränshinder inte skapas. I Helsingforsavtalet som reglerar det nordiska arbetet står det:

Artikel 4

De fördragsslutande parterna skola fortsätta lagsamarbetet i syfte att uppnå största möjliga överensstämmelse på privaträttens område”

Artikel 6

De fördragsslutande parterna skola eftersträva inbördes samordning av annan lagstiftning än som nu sagts på sådana områden, där detta ter sig ändamålsenligt”

Efterlevnaden av dessa två artiklar är enligt Gränshinderforum idag tveksam.

Vid Nordiska rådets session 2008 antog rådet rekommendation 37/2008 som handlar om det preventiva lagstiftningsarbetet i Norden. Rekommendationen antogs enhälligt och föreslår följande:

”att inarbeta hänvisningar till relevant lagstiftning i de övriga nordiska länderna, när förslag till en ny lag läggs fram i de nationella parlamenten samt upplysa om eventuella konsekvenser i förhållande till de övriga nordiska länderna”

Gränshinderforum har vid flera tillfällen uttalat sitt stöd för detta och även påtala det för parlamentarikerna i Nordiska rådet samt för stats- och fackministrar. Gränshinderforum har förståelse för att ländernas regeringar inte vill införa ytterligare byråkrati men ser det som särskilt viktigt att man gör en konsekvensanalys inom områdena socialförsäkring och beskattning. Även näringslivsområdet nämns som ett av de viktigare.

I Finland finns det en skyldighet att beskriva rättsläget i de andra nordiska länderna i regeringens propositioner till riksdagen. Vid justitieministeriets direktiv för uppgörande av regeringspropositioner står det bland annat.

”I översikten över existerande lagstiftning bör man redogöra för under beredning varande eller genomförda lösningar i synnerhet i de nordiska länderna och Europeiska unionens medlemsländer”

Gränshinderforum konstaterar att efterlevnaden av rekommendationen är ”lite si och så”. Justitieministeriet hänvisar till resursbrist och behov av att prioritera.

I Sverige har justitiedepartementet gjort ansträngningar för att påverka de övriga departementen att beakta lagstiftning i andra nordiska länder. Vid justitiedepartementet finns en tradition att göra en sådan bedömning. Då ett lagförslag bereds går det ut en uppmaning från statsrådsberedning alternativt regeringskansliets förvaltningsavdelning om samberedning med andra departement som berörs av förslaget. Till uppmaningen knyts ett följebrev där man pekar på frågor som man bör ta särskild hänsyn till så som till exempel EU-direktiv, miljöaspekter mm. Det är sedan upp till varje departement att göra sin egen bedömning av hur man bevakar frågan.

På Åland då lagberedningen bereder en lag under åländsk behörighet så görs vanligen en beskrivning av rättsläget i Finland och Sverige, men även de övriga nordiska länderna. Detta görs också då syftet med lagstiftningen är att genomföra EU-direktiv. Exempel på detta är högskolelagen, personuppgiftslagen, läroavtalslagen samt radio- och tv-lagen. I de fall ett blivande gränshinder kan identifieras löses dessa som regel snabbt om de ligger inom åländsk behörighet. Problem kan uppstå då problemområdet hör till finsk behörighet och Åland inte direkt kan påverka lagstiftningen. Ett exempel på gränshinder som uppkommit genom lagstiftning är den s.k. skattegränsen, där Ålands skatteundantag inom EU är den grundliggande orsaken till problemet.

Således gör landskapsregeringen en konsekvensanalys där man tittar på finsk och svensk lagstiftning för att förhindra att nya uppkommer då lagstiftning bereds. Dessutom skall landskapsregeringen uppmärksamma Finland på lagstiftning som får negativa återverkningar på åländska invånare och näringsliv. Landskapsregeringen anser att en större samordning mellan de nordiska länderna i detta avseende ytterligare kunde minska risken för att nya gränshinder uppstår.

Information

För att inte enskilda och företag skall hamna i svårigheter är tydlig information av stor betydelse. Här måste man lägga ett visst ansvar på den enskilda eller företaget själva. Det är samhällets roll att se till att informationen finns tillgänglig och att medborgaren eller företaget i möjligaste mån vet var den finns. Ålandskontoren i Helsingfors och Stockholm, Hallå Norden, Ålands näringsliv, Arbeta och Bo på Åland, Posten på Åland, FPA, skattebyrån och tullen förser alla ålänningar med information. EU-informationen finns under 2012 i Vasa men med ansvar att besvara frågor från Åland. På nordisk nivå finns tolv olika gränskommittéer som inom sina regioner innehar specialkompetens. Den mest kända är Öresundskommittén. Dessa gränskommittéer har uppkommit genom olika behov där man jobbar inom mindre eller större geografiska områden eller har specialkunskaper rörande samhällets olika sektorer. I Nordiska ministerrådets regi finns Hallå Norden-kontor i samtliga länder. Åland och Färöarna har under en försöksperiod sina egna kontor. Hos Hallå Norden kan man via telefon eller det internetbaserade Nordsvar få svar på gränsöverskridande frågor.

På internet finns ett antal portaler att tillgå.

· www.hallonorden.org där man under länken ”Norden för dig” kan ta sig vidare till de nordiska ländernas sidor. Åland har en egen länk sedan 2011 där hemsidorna under förra året gjordes om så att den hänvisar till åländsk lagstiftning efter att de tidigare ofta hänvisat till finsk lagstiftning, även inom områden under åländsk behörighet.

· www.nordisketax.net är en gemensam nordisk portal för de nordiska skattemyndigheterna. Även Färöarna, Grönland och Åland har egen information här. Portalen vänder sig enbart till privatpersoner och deras skattefrågor. Avdelningsjuristen vid finansavdelningen representerar Åland i styrgruppen.

· www.nordsoc.org är de nordiska socialskydds myndigheternas

egen portal för socialförsäkringsfrågor. Landskapsregeringen ar

betar för närvarande för att Åland skall få en egen länk med de

hänvisningar som behövs.

· www.komhem.nu är landskapsregeringens hemsida för personer som planerar att flytta till Åland.

Även de nationella myndigheterna i alla nordiska länder har ofta information på flera språk på sina hemsidor där man kan hitta mer detaljerad information om olika sakområden som berör just det landet.

Landskapsregeringen kommer att arbeta för att lättillgänglig och korrekt information finns att tillgå för alla berörda i samhället.

Hallå Norden-kontoret på Åland

Nordiska samarbetskommittén beviljade år 2010 300.000 DKK till ett Hallå Norden-kontor på Åland för a en försöksperiod under 2011-2012. Verksamheten utvärderas i slutet av perioden. Beloppet finansierar en tjänst om 50% av heltid. Hallå Norden på Åland har Föreningen Norden som huvudman och administrativ tillhörighet. Landskapsregeringen tillhandahåller lokaler, telefon och it. Hallå Norden fungerar som en katalysator av gränshinder som olika frågeställare ställs inför, därför har tjänstemannen hos Hallå Norden och Ålands representant i Gränshinderforum ett nära samarbete och möten för utbyte av information.

Genom Hallå Norden-kontoret på Åland har hemsidorna på www.hallonorden.org kunnat uppdateras för att stämma med åländska förhållanden. Tidigare har det varit vanligt med en hänvisning till den finska hemsidan där flera felaktigheter hittats, bland annat rörande hembygdsrätten och militärtjänstgöringen. Under år 2012 kommer verksamheten att fokuseras på marknadsföring direkt hos bland annat skolor, myndigheter och organisationer.

Landskapsregeringen kommer att begära i Nordiska ministerrådet att kontoret finns kvar i budgeten för 2013, detta eftersom det nästa år skall utföras en utredning över hela gränshinderarbetet inklusive Hallå Norden och de tolv gränskommittéerna, dessutom pågår en försöksverksamhet på Färöarna som tar slut sista december 2013. Dessa två försöksverksamheter borde därför samordnas tidsmässigt.

Arbeta och Bo på Åland

Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (Ams) driver sedan år 2000 informations- och rekryteringsverksamhet under namnet "Arbeta & Bo på Åland". Målet med verksamheten är att öka intresset för Åland som en attraktiv plats att leva och bo på. Huvuduppgiften är att snabbt ge svar på frågor som uppstår när man vill flytta till Åland. En del av informationen ges direkt av Arbeta och Bo, men mycket av jobbet går ut på att informera om vart men skall vända sig för att få ett utförligt och exakt svar på frågorna. Arbeta och Bo på Åland har ett brett kontaktnät bland företag, kommuner och skolor på Åland. Därutöver utvecklar och uppdaterar dom innehållet på webbsidan, skriver nyhetsbrev, uppdaterar de databaserna över arbetsgivare och intresserade ålandsflyttare samt deltar i seminarier och mässor. Primärt har arbetsinsatserna riktats mot åländska studeranden utanför Åland men även helt nya kontakter som inte har koppling till Åland sedan tidigare, har attraherats av informationen som man ger genom bland annat hemsidan www.komhem.nu.

Genom projektet har ett stort kontaktnät och en stor bas av kunskap skapats och kännedomen är stor om vilka problem en inflyttare kan råka ut för. Man kan därför förebygga dessa genom direktkontakt med frågeställare och genom att hålla sin hemsida uppdaterad.

Gränshinder under åländsk behörighet

Åland brukar nämnas som ett område som har en ovanligt stor mängd gränshinder. Faktum är att de gränshinder där Åland har egen lagstiftningsbehörighet är få till antalet. De hinder som främst drabbar ålänningen som studerar, flyttar eller arbetspendlar kan knytas till skatter eller socialförsäkring d.v.s. områden under huvudsakligen rikslagstiftning. Dessa problem är desamma för medborgare och företag i Finland.

Landskapsregeringen har goda kontakter med myndigheter både i Sverige och Finland och för kontinuerligt diskussioner med dessa myndigheter för att lösa gränshinder bilateralt. I arbetet mot att nya gränshinder uppkommer under finsk lagstiftningsbehörighet uppmärksammar landskapsregeringen Finlands regering på konsekvenser för Åland och uppmana regeringen att ta hänsyn till åländska förhållanden vid lagstiftning.

Se bilaga 1.

Gränshinder under finsk lagstiftning

Den klart största delen av de gränshinder som även berör Åland är hinder under finsk lagstiftningsbehörighet. Ålands roll i Gränshinderforum är att påtala åländska intressen och följa upp arbetet tillsammans med berörda åländska tjänstemän.

Expertgruppen för social- och hälsopolitik samt arbetsliv

På förslag av de nordiska arbetsmarknadsministrarna har en expertgrupp bildats under Nordiska ministerrådets ämbetsmannakommitté för social- och hälsopolitik och ämbetsmannakommittén för arbetsliv. Expertgruppen inledde sitt arbete i december 2010. Uppgiften har varit att kartlägga och komma med lösningsförslag inom sina sektorer. Ämbetsmannakommittéerna kommer att besluta om åtgärder. Även Gränshinderforum kommer behandla gruppens lösningsförslag. I rapporten behandlas också områden som berör Åland men ligger under finsk lagstiftningsbehörighet. Exempel på dessa är: studerandes socialförsäkring i Sverige, finska fyramånadersregeln, arbetsrehabilitering i bosättningslandet med mera. Sammanlagt har expertgruppen behandlat 36 olika områden. Under behandlingen har man gjort en uppdelning mellan:

1. Frågor som kräver ändring i nationell lagstiftning

2. Frågor som kräver ändring av EU-tolkning

3. Frågor som berör bristande information

4. Frågor som kan lösas bilateralt

5. Frågor som kräver ändring i EU-lagstiftning eller bättre
information mellan EU-länder.

Rapporten färdigställs under 2012 och skall därefter behandlas i sina respektive ministerråd och kommer debatteras på Nordiska rådets session i Helsingfors i slutet av oktober 2012.

Landskapsregeringen kommer via sina representanter i ämbetsmannakommittén för social- och hälsopolitik och ämbetsmannakommittén för arbetsliv samt representanten i Gränshinderforum att påverka, följa och rapportera om arbetet med expertgruppen lösningsförslag.

Bilateralt lösta gränshinder

Genom åren så har flera gränshinder mellan Åland och i första hand Sverige hittat sina lösningar via direkta bilaterala kontakter. Bland dessa kan nämnas:

· Behörighet till svensk högskola

· Rättvisare värdering mellan åländska och svenska betyg

· Möjlighet att spela på svenska AB Trav och galopps (ATG) spel på Åland

· Fortsatt möjlighet att se svensk TV även efter digitaliseringen

Landskapsregeringen bedömer vid uppkomsten av ett gränshinder om den bilaterala eller nordiska vägen är mest ändamålsenlig för att effektivast hitta lösningar.

Bilaga 1

Åland

Hinder att lösa tillsammans i Norden:

Ledarhund, vid resa

Idag behandlas personer som reser med ledarhund inom EU på samma sätt som turister som reser med sällskapsdjur. Detta innebär höga kostnader och långa behandlingstider för vaccinationer och intyg för hunden.