Meddelande 3/2005-2006

Lagtingsår: 2005-2006
Typ av dokument: Meddelande

Ladda ner Word-dokument

Ålands landskapsregering

MEDDELANDE nr 3/2005-2006

 

Datum

 

 

2006-04-25

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


 

 

 

Budgetram för år 2007 och plan för åren 2008 - 2009

 

I föreliggande meddelande redogör landskapsregeringen för den ekonomiska politiken i form av en verbal beskrivning där det väsentliga i olika politikområden berörs.

     Landskapsregeringen konstaterar att budgetåret 2007 enligt nu förhandenvarande uppgifter såväl enskilt som ackumulerat - trots en förhållandevis god beräknad inkomstnivå - kommer att uppvisa ett visst budgetunderskott. En orsak till detta är att den budgeterade investeringsnivån är hög bl.a. infaller huvuddelen av kostnaderna för anskaffandet av den nya frigående skärgårdsfärjan under nästa år. Med beaktande av situationen totalt sett anser landskapsregeringen att underskott för enskilda år kan försvaras då investeringsnivån är hög men att en långsiktig grundläggande budgetbalans måste föreligga. Fortsatta långsiktiga besparingsåtgärder måste därför vidtas.

     Enligt landskapsregeringens uppfattning är det viktigt att landskapet härvid i en ny ekonomisk politik koncentrerar resurserna till samhällets primära uppgifter såsom vård, skola och omsorg. Arbetet med att se över strukturerna och därmed rollfördelningen för landskapsregeringen, övriga landskapsmyndigheter, kommunerna och det privata näringslivet skall därför fortsätta under de kommande åren. Speciella överväganden skall ägnas vilka typer av insatser där motivet - helt eller delvis - är att främja näringslivsutvecklingen som landskapet helt bör finansiera. Landskapsregeringen anser att den förda ekonomiska politiken ger utrymme för det allmänna skatteavdraget och kommer därför att återinföra detta fr.o.m. år 2007 så att kommunerna kompenseras fullt ut.

     Beträffande landskapets egen verksamhet fortsätter arbetet med att granska rutiner och strävandena att åstadkomma flexibilitet för att därigenom kunna fördela arbetsbelastningen jämnare. Ett led i och för att skapa de nödvändiga instrumenten för en bra personalpolitik var lagframställningen med förslag om förändrat förflyttningsförfarande. Landskapsregeringen konstaterar att den nuvarande tjänstemannalagen från år 1987 även i övrigt behöver moderniseras för att skapa en tydlig och allmänt accepterad grund för en personalpolitik som samtidigt tillgodoser behovet av flexibilitet och anställningstrygghet. Avsikten är att genomföra utlokalisering av verksamheter som har ett begränsat behov av samverkan med den egentliga allmänna förvaltningen.

     Ålands landskapsregering är en kunskapsorganisation där tjänstemännen är förvaltningens största resurs. Tjänstemännen tillsammans med landskapsregeringen utgör kärnan i den åländska självstyrelsen. Landskapsregeringen kommer de närmaste åren att satsa resurser på kompetensutveckling. Dels för att tjänstemännen skall kunna möta nya, kommande krav och förväntningar, dels för att själva få möjlighet att utvecklas personligen och i sitt tjänsteutövande.

      Landskapsregeringen har under år 2006 påbörjat arbetet med en jämställdhetsplan för förvaltningen. Under planperioden avser landskapsregeringen att en implementering och konkretisering av planen förverkligas vilket är en av förutsättningarna för en optimal personal- och organisationsutveckling.

     Den av landskapsregeringen tillsatta skattegruppen har nyligen avlämnat sin slutrapport som behandlar möjligheter vid och konsekvenser av en överföring av lagstiftningsbehörigheten för vissa skatter. Landskapsregeringen avser att tillsätta en parlamentarisk kommitté som får i uppdrag att - på basis av rapporten och den utredning om ekonomiska system i europeiska autonomier som en av statsrådet tillsatt utredningsman förväntas färdigställa inom maj månad - ta politisk ställning till hur lagstiftningsbehörigheten inom skatteområdet bör förändras.

 

 

 

Mariehamn den 25 april 2006

 

 

L a n t r å d

 

 

Roger Nordlund

 

 

Föredragande ledamot

 

 

Lasse Wiklöf

 


INNEHÅLL

Budgetram för år 2007 och plan för åren 2008 - 2009. 1

Landskapsregeringen. 4

Kapitel 42.30 Ålands statistik- och utredningsbyrå. 4

Kapitel 42.40 Lagberedningen. 4

Kansliavdelningens förvaltningsområde. 5

Kapitel 43.01, 03, 04, 10, 15, 20, 30, 40 och 95 Kansliavdelningen allmänt 5

Kapitel 43.05 Radio- och TV-verksamhet 5

Kapitel 43.25 Främjande av bostadsproduktion. 6

Kapitel 43.27 Elsäkerhet och energi 6

Kapitel 43.32 Landskapsalarmcentralen. 6

Kapitel 43.70 Motorfordonsbyrån. 6

Kapitel 43.60 Ålands polismyndighet 6

Kapitel 43.80 Posten på Åland. 6

Finansavdelningens förvaltningsområde. 7

Kapitel 44.01 och 95 Finansavdelningen allmänt 7

Kapitel 44.05 Allmänna stöd till kommunerna. 7

Kapitel 44.10 Särskilda understöd, lån och investeringar 8

Kapitel 44.20 Penningautomatmedel 8

Kapitel 44.90 Pensioner 8

Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde. 9

Kapitel 45.01, 30 och 35 Social- och miljöavdelningen allmänt 9

Kapitel 45.10, 15 och 20 Socialpolitik 9

Kapitel 45.25 Penningautomatmedel 9

Kapitel 45.50, 52, 54, 56, 58 och 59 Miljöfrågor 9

Kapitel 45.70 Ålands hälso- och sjukvård. 10

Utbildnings- och kulturavdelningens förvaltnings-område. 11

Kapitel 46.01 och 03 Utbildnings- och kulturavdelningen allmänt 11

Kapitel 46.20 Europeiska Unionen - målprogram 3, åtgärd 1 och 2. 11

Kapitel 46.07, 09 och 80 Kulturområdet 11

Kapitel 46.11 och 13 Penningautomatmedel 12

Kapitel 46.15 och 25 Grundskoleväsendet 12

Kapitel 46.05, 32 och 34 Fritt bildningsarbete och övriga skolor 12

Kapitel 46.17, 19, 35, 40, 42, 44, 48, 50 och 52 Utbildning efter grundskolan. 13

Kapitel 46.55 Högskolan på Åland. 14

Kapitel 46.60 Museibyrån. 14

Näringsavdelningens förvaltningsområde. 14

Kapitel 47.01 Näringsavdelningen allmänt 15

Kapitel 47.03 och 05 Näringslivet 15

Kapitel 47.15, 17 och 19 Lantbruket 16

Kapitel 47.21 och 22 Skogsbruket 17

Kapitel 47.24, 26 och 58 Fiskerinäringen. 17

Kapitel 47.30 och 41 Arbetsmarknad. 18

Kapitel 47.44 Ålands teknologicentrum. 18

Kapitel 47.46 Försöksverksamheten. 18

Kapitel 47.52 och 55 Jord- och skogsegendomar 18

Trafikavdelningens förvaltningsområde. 18

Kapitel 48.01 Trafikavdelningen allmänt 18

Kapitel 48.10 Övrig trafik 19

Kapitel 48.20 Sjötrafiken. 19

Kapitel 48.30 Kostnader för väghållning. 19

Kapitel 48.31 Vägunderhållsverksamhet 19

Kapitel 48.32 Projekteringsverksamhet 20

Finansieringsutgifter och -inkomster 20

 

 


Landskapsregeringen

 

Kapitel 42.30 Ålands statistik- och utredningsbyrå

 

ÅSUB:s huvuduppgift är produktion av kvalificerad kunskap om Åland. Tematiskt fokus är grundläggande demografiska, sociala och ekonomiska särdrag och utvecklingsförutsättningar hos det åländska samhället, något som i sin tur kräver god kännedom om den ekonomiska och geopolitiska kontext som Åland är så beroende av. Kunskapsproduktionen är därtill också ofta policynära i den meningen att den syftar till ett förbättrat underlag för administrativa och politiska beslut.

     ÅSUB:s kunskapsproduktion sker i två huvudsakliga former: löpande statistikproduktion och olika typer av analyser och utredningar (inkl. forskning). Båda typer av produktion sker enligt de övergripande prioriteringar som läggs fast i ÅSUB-direktionens treåriga verksamhetsprogram. Under senare år har verksamhet i växande grad kunnat finansieras av extern efterfrågan - inte bara inom Åland utan även från beställare utanför Åland.

     ÅSUB:s verksamhetsvolym uppvisar för närvarande en snabb expansion, inte minst genom växande efterfrågan på den typ av policynära projekt som utgör en betydande del av ÅSUB:s kärnkompetens. Detta har lett till ökad press på ÅSUB:s verksamhet i termer av personalresurser, nya typer av kompetens, IT- och databasteknik, ökade administrativa krav och större och till arbetsuppgifterna bättre anpassade lokaler. Under de närmaste åren kommer detta sannolikt att få budgetkonsekvenser i form av ökade lokal- och IT-kostnader, men eventuellt också i vissa administrativa merkostnader.

     Landskapsregeringen konstaterar att en kontinuerlig utvärdering av statistikproduktionen och utredningsinsatserna är nödvändig för att säkerställa att resurserna inriktas optimalt.

 

Kapitel 42.40 Lagberedningen

 

Den större fokusering på politiken som följt av den s.k. parlamentarismreformen, och de övriga reformer som genomförts i samma anda, märks också i lagberedningsarbetet. Sålunda har den tid som åtgår för enskilda ärenden helt klart ökat.

     EG-medlemskapet och inte minst Finlands nya grundlag har medfört ökad tröghet i lagstiftningsarbetet. Dessutom har dessa faktorer medfört att beslutsmakten flyttats bort från landskapet vilket försvårar och i vissa fall omöjliggör en sådan planering som skulle kunna underlätta ett effektivt arbete.

     Landskapsregeringens ambitioner i handlingsprogrammet står i allt väsentligt fortfarande fast.

     I budgeten för år 2006 valde landskapsregeringen och lagtinget att i stället för att utöka personalen köpa tjänster på den öppna marknaden. Landskapsregeringen avser att fortsätta på den inslagna vägen.

     Under ettvart av de år som planperioden omspänner förutsätts medel åtminstone motsvarande nivån under år 2006 finnas tillgängliga för lagberedningsarbetet och inköp av lagberedningstjänster.

 

 

 

 

 

 

 

Kansliavdelningens förvaltningsområde

 

Kapitel 43.01, 03, 04, 10, 15, 20, 30, 40 och 95 Kansliavdelningen allmänt

 

Under år 2007 kommer en tjänst som förvaltningschef att inrättas och tillsättas.

     Landskapsregeringen eftersträvar att utöka behörigheten på jämställdhetsområdet. Detta kan ske genom en överenskommelseförordning mellan staten och landskapet eller genom ändringar i självstyrelselagen.

     Landskapsregeringen avser att i enlighet med EG rättsliga krav verka för att handha tillsyn över området motverkande av könsdiskriminering.

     I förhållande till EU är landskapsregeringens övergripande målsättning att tillvarata landskapets intresse då ärenden bereds inom unionen, särskilt i samband med ärenden som påverkar landskapet. För tillfället finns inte något akut behov av ytterligare personalresurser vid EU-enheten. Landskapets inträde i EU har medfört ett större behov av lagberedning och antagande av landskapslagstiftning. De eventuella tilläggsresurser som detta kan tänkas ge upphov till bör i första hand utvärderas i samråd med lagberedningen.

     Ett bearbetat förslag till ny plan- och bygglag beräknas vara klart under år 2006. I förslaget planeras att inta bestämmelser som ger landskapsregeringen möjlighet att utfärda riktlinjer gällande markanvändning för vissa ändamål, vilka har en betydande samhällsfunktion eller för visst betydande syfte. Riktlinjerna kan utgöra en form av sektorplanering gällande exempelvis kommunikation, energiproduktion m.fl.

     Gällande de tekniska och funktionella kraven på byggnader utreder landskapsregeringen möjligheterna att övergå till svenska bestämmelser för att härigenom eliminera språkproblemet vid användning av motsvarande finska bestämmelser.

     Enligt tidigare målsättning avser landskapsregeringen successivt avyttra sådana fastigheter som inte behövs för den huvudsakliga verksamheten eller som saknar särskilt landskapsintresse.

     Utgående från den fastighetsinventering som gjorts kommer beslut att fattas om vilka fastigheter som avyttras.

     Enligt den nya räddningslagen skall kommunerna utarbeta en samarbetsplan som anger hur det kommunala räddningsväsendet skall kunna administreras av en för hela landskapet gemensam kommunal räddningsmyndighet vilket i praktiken innebär att hela landskapet skulle utgöra ett räddningsområde med en gemensam räddningschef.

     Planen skall utarbetas inom tre år efter att lagen trätt i kraft. Om kommunerna inte har utarbetat planen inom den föreskrivna tiden skall landskapsregeringen göra det i samråd med kommunerna.

     Kommunerna skall således inom de närmaste åren påbörja arbetet med planen så att den kan färdigställas senast under år 2009.

 

Kapitel 43.05 Radio- och TV-verksamhet

 

Landskapsregeringens uppfattning är att det public service utbud och den verksamhet som i huvudsak finansieras med inkomsterna för innehav av televisionsmottagare kan upprätthållas enligt nuvarande volymer och i stort enligt nuvarande sändningstider.

 

Landskapsregeringen kommer däremot att överväga sättet att uppbära avgiften och hur den benämns med beaktande av att inkomsterna dels finansierar Ålands Radio och TV Ab:s programverksamhet och dels utsändning över landskapet av ett brett övrigt radio- och TV-utbud. Landskapsregeringen avser därtill att granska hur de tillgängliga frekvenserna utnyttjas och hur hörbarheten för en del av dem kan förbättras.

 

Kapitel 43.25 Främjande av bostadsproduktion

 

En arbetsgrupp tillsatt av landskapsregeringen slutför som bäst sitt arbete med en översyn av landskapsregeringens stöd till bostadsbyggandet. Landskapsregeringens beslut med anledning av arbetsgruppens förslag kommer att styra det framtida anslagsbehovet i stort. Detta beslut föreligger inte ännu varför det inte är möjligt att precisera de framtida behoven.

     Kostnader för tidigare beslutade räntestöd kommer sannolikt att öka eftersom marknadsräntorna stigit i stadig takt från november 2005. De beloppsmässiga kalkylerna görs i samband med uppgörande av årsbudgetförslaget 2007.

     Landskapsregeringen kommer med beaktande av läget på bostadsmarknaden att anpassa nivån på bostadslåneanslaget. Även räntestödsinstrumentet kommer att användas för enskilda projekt.

 

Kapitel 43.27 Elsäkerhet och energi

 

För att optimera förutsättningarna för en energiförsörjning som bygger på förnyelsebar energi avser landskapsregeringen utreda möjligheterna för en energiproduktion i landskapet med beaktande av lokala förutsättningar, sysselsättning, miljöhänsyn och ekonomi. Landskapsregeringen konstaterar att det med tanke på behovet av en hållbar utveckling är tillfredställande att energiproduktion med vindkraft har goda förutsättningar att utvecklas på marknadsmässiga villkor.

    

Kapitel 43.32 Landskapsalarmcentralen

 

Landskapsalarmcentralens tekniska utrustning skall förnyas under år 2007 vilket skall samordnas med motsvarande förnyelse av polisens larm- och förbindelseutrustning.

     Därtill skall övriga samarbets- och samordningsmöjligheter mellan alarmcentralen, räddningsverket och polismyndigheten utvärderas.

 

Kapitel 43.70 Motorfordonsbyrån

 

Verksamheten vid Motorfordonsbyrån fortsätter att växa vilket ger en motsvarande ökning av utgifter. När ett kommande lagförslag om ändrade besiktningsintervaller träder i kraft innebär det en minskning av Motorfordonsbyråns besiktningsinkomster.

 

Kapitel 43.60 Ålands polismyndighet

 

I enlighet med tidigare presenterad plan avser landskapsregeringen förverkliga om- och tillbyggnaden av polishuset i Mariehamn, för att härigenom skapa goda förutsättningar för polisens verksamhet. Planeringen av om- och tillbyggnaden kommer att inledas under våren 2006 och en byggstart beräknas kunna ske i början av år 2007 och slutföras under samma år.

     Landskapsregeringen har tillsatt en arbetsgrupp, som har till uppgift att lösa skärgårdspolisfrågan.

 

Kapitel 43.80 Posten på Åland

 

Posten på Åland fortsätter sin verksamhet i enlighet med hittillsvarande principer så att samspelet mellan landskapet som ägare och affärsverket tydliggörs och utvecklas utgående från de i budgeten för år 2006 angivna principerna för dimensioneringen av avkastningen från Posten. Under planperioden genomförs utbyggnaden av postterminalen i Sviby.

 

 

Finansavdelningens förvaltningsområde

 

Kapitel 44.01 och 95 Finansavdelningen allmänt

 

Verksamheten vid avdelningen inriktas på kontinuerlig utveckling av avlönings-, informations- och redovisningssystemen samt i samband med utarbetande av förslag till ny finansförvaltningslag tydliggörande av rollfördelningen i förhållande till de underlydande myndigheterna. Som grund för utvecklingen av nya lönesystem fungerar den lönepolicy som landskapsstyrelsen efter överläggningar i en partssammansatt arbetsgrupp antog år 2002 och enligt vilken målet för landskapets lönepolitik är en rättvis lön för landskapets samtliga löntagare och löntagargrupper. Genom införande av lönesystem för arbetsvärdering motverkas omotiverade löneskillnader t.ex. mellan kvinnor och män.

 

Bevakningen av landskapets intressen i de lagstiftningsprocesser som har betydelse för hur handeln mellan Åland och övriga EU kan utformas har visat sig allt mer tidskrävande. Ett särskilt tyngdpunktsområde är att ta fram underlag för landskapsregeringens ställningstaganden i skattefrågor och frågor i anslutning till det ekonomiska systemet.

 

Kapitel 44.05 Allmänna stöd till kommunerna

 

Enligt landskapsregeringens handlingsprogram skall en utredning om en kommunreform göras. Arbetet har inletts med att Ålands statistik- och utredningsbyrå gör en förstudie, som beräknas vara klar till sommaren. Avsikten är att den skall resultera i förslag till vilka sakområden som bör få en djupare analys i det fortsatta utredningsarbetet. Utgångspunkten har varit att nalkas ämnet förutsättningslöst. Närheten till och kvaliteten på servicen för befolkningen är högt prioriterad i utredningen.

     Landskapet Åland tillämpar i fråga om kommunal indelning rikets kommunindelningslag (FFS 1196/1997) med vissa undantag. Enligt gällande lagstiftning betalas om kommunindelningen ändras så att antalet kommuner minskar det år som förändringen träder i kraft och under följande år till de kommuner som är verksamma efter ändringen ett sammanslagningsstöd som fastställs på kalkylerade grunder. Under den period som rambudgeten omspänner kommer dessa stöd dock att med stor sannolikhet att aktualiseras redan på den grund att kommunerna Finström och Geta inkommit med en anhållan om utredning över landskapsandelarna och sammanslagningsunderstödet vid ett samgående mellan dem.

     Vid sidan av utredningen om en kommunreform pågår utredningar om utvecklande och finansiering av den kommunala välfärdservicen som underlag för reformeringen av landskapsandelssystemet. En utvärdering av de första utredningsresultaten pågår men landskapsregeringen anser preliminärt att en överföring av finansiering från anläggningsprojekt till drift torde vara ändamålsenligt för att ge kommunerna större utrymme för alternativa lösningar i serviceproduktionen. Reformeringen av landskapsandelarna ansluter till den s.k. äldreomsorgsutredningen bl.a. genom huvudmannaskaps- och finansieringsansvarfrågorna för den vård som nu bedrivs vid Gullåsen. Landskapsregeringen har i de pågående diskussionerna med kommunförbundet konstaterat att den utveckling av den kommunala äldrevården som behövs i landskapet kan medföra att vården vid Gullåsen kan minska i omfattning och i större grad inriktas på sådan vård där det medicinska inslaget är klart dominerande. I den kommande reformen förefaller det därför ändamålsenligt att dryfta en modell i vilken landskapet i sin helhet finansierar vården vid Gullåsen. Eftersom beredningen av landskapsandelsreformen kommer att erfordra ytterligare tid avser landskapsregeringen att inför år 2007 med kommunförbundet förhandla om en temporär ändring av det nuvarande systemet varvid det förefaller mest ändamålsenligt att rikta in sig på just kommunernas betalningsandelar för vården vid Gullåsen.

     Eftersom landskapsregeringen anser att det är viktigt att den temporära förhöjningen av understödet enligt prövning som ingår redan i budgeten för år 2006 fördelas på ett sätt som har bred förankring och upplevs som rättvist har landskapsregeringen vänt sig till Ålands kommunförbund och begärt synpunkter på vilka parametrar som bör läggas till grund för fördelningen. Dessa synpunkter förväntas inom april månad varefter landskapsregeringen har beredskap att genomföra en utbetalning.

     Landskapsregeringen har även för avsikt att även i budgeten för år 2007 genom anslag för finansieringsstöd enligt prövning motverka de nackdelar som det nuvarande landskapsandelssystemet anses ha. Enligt landskapsregeringens uppfattning bör fördelningen genomföras utgående från kommunernas faktiska ekonomiska situation. Då det inte är ändamålsenligt med utdragna temporära lösningar anser landskapsregeringen att det är angeläget att den reviderade landskapsandelslagstiftningen och anslutna reformer kan träda i kraft fr.o.m. år 2008 och har beredskap att anslå tiläggsresurser om så erfordras för att möjliggöra detta.

 

Kapitel 44.10 Särskilda understöd, lån och investeringar

 

Landskapsregeringen har under år 2006 inbegärt nya entreprenadanbud på det planerade kultur- och kongresshuset i Mariehamn.

     Efter att nya anbud inkommit kan landskapsregeringen summera kostnaderna för projektet och presentera förutsättningarna för lagtinget. Samtidigt presenteras det anbud som inlämnats gällande hyra och drift av anläggningen samt en försäljning av Fastighets Ab Ålands Turisthotell.

     Med beaktande av ovannämnda beräknas en byggstart kunna ske i början av hösten 2006 och anläggningen tas i bruk i juni 2008.

 

Kapitel 44.20 Penningautomatmedel

 

Landskapsregeringen avser i detta skede att kanalisera den utökade avkastningen till investeringar såsom utbyggnaden av Ålands sjöfartsmuseum och grundrenoveringen av Pommern. Därtill kommer lån till kommuner för sociala projekt att övervägas.

 

Kapitel 44.90 Pensioner

 

Pensionsutgifterna beräknas fortsätta öka. Ännu under den nu aktuella planperioden beräknas en fortsatt nettoöverföring till pensionsfonden ske varvid överföringen till budgeten antagits uppgå till ca hälften av pensionskostnaderna d.v.s. i storleksordningen 9 miljoner euro per år.

     Den ekonomiska utvecklingen för pensionsfonden är även beroende av om och i vilken takt landskapets pensionsansvar täckes av pensionsförsäkring för den nyanställda personalen. Landskapsregeringen har nu tagit fram ett lagförslag i ärendet som antas bli behandlat i lagtinget under de närmaste månaderna.

 

 

 

Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde

 

Kapitel 45.01, 30 och 35 Social- och miljöavdelningen allmänt

 

Arbetet med att systematisera och renodla verksamheten på avdelningen fortsätter. En organisatorisk översyn av byråindelningen på avdelningen kommer att ske i syfte att minska sårbarheten och öka flexibiliteten. I arbetet skall även effektiva kontaktytor med den kommande miljö- och hälsoskyddsmyndigheten eftersträvas.

     Inom det miljömedicinska området kan behovet av insatser för att bekämpa spridning av smittsamma djursjukdomar öka, varför åtminstone tillfälliga tilläggsresurser för ändamålet kan krävas.

 

Kapitel 45.10, 15 och 20 Socialpolitik

 

Arbetet med att utveckla en egen socialpolitik för Åland fortsätter. I syfte att revidera lagstiftningen för utkomststöd, bostadsbidrag och sociala företag, påbörjas ett omfattande utredningsarbete under år 2006. Fortsatta tilläggsresurser för arbetet behövs även framledes, då en översyn av lagen om specialomsorger och lagen om service och stöd på grund av handikapp planeras. Landskapsregeringens utredning inom äldreomsorgen slutförs under våren 2006. En implementering av de förslag som följer av utredningen kan leda till lagstiftning om de äldres rättigheter och påverka landskapsandelssystemet. Särskilda satsningar inom det drogpolitiska området, i synnerhet för att minska narkotikamissbruket, kommer fortsättningsvis att ske, i syfte att eftersträva ett snabbt omhändertagande. Landskapsregeringen avser att finna en långsiktig lösning i frågan, där samarbete mellan socialvård respektive hälso- och sjukvård främjas och verksamheterna kan skötas rationellt.

     Arbetet med den nu gällande socialvårdsplanen för åren 2006 - 2010 påvisade ett behov av utbyggnader inom såväl barn- som äldreomsorgen. Landskapsregeringen utreder som bäst hur stödsystemet kan utvecklas för att på ett neutralt och rättvist sätt gynna framtagandet av ändamålsenliga lokaler för respektive verksamhet. I detta skede har landskapsregeringen dimensionerat anslagen utgående från nuvarande system vilket medför utökat behov av anslag.

 

Kapitel 45.25 Penningautomatmedel

 

Understödsverksamheten avses under år 2007 fortsätta i stort enligt nuvarande omfattning. Se även kapitel 44.20.

 

Kapitel 45.50, 52, 54, 56, 58 och 59 Miljöfrågor

 

Den pågående samordningen av landskapets myndighetsutövning inom miljö- och hälsoskyddsområdet resulterar i att en ny myndighet bildas under år 2007. Den nya myndigheten kommer att omfatta de verksamheter som bedrivs inom miljöprövningsnämnden, djurskyddet, laboratorie­området samt hälso-, miljö- respektive alkoholinspektionen. Landskapets verksamhet inom laboratorieområdet - livsmedel, miljö respektive jord - samorganiseras till en gemensam enhet under den nya myndigheten. Bildandet av den nya myndig­heten medför budgetkonsekvenser av huvudsakligen teknisk karaktär.

     I övrigt kommer miljöbyråns arbete att bedrivas i enlighet med landskapsregeringens miljöhandlingsprogram. Ett genomförande av programmet kan till vissa delar kräva tilläggsmedel. Inom t.ex. vattenvårdsarbetet kommer byrån att genomföra inventeringar av växter och djur, samt ta fram underlag för klassificering i enlighet med miljöhandlingsprogrammet. Miljöledningsarbetet inom landskapsregeringen kommer att stärkas, på så sätt att arbetet får en starkare förankring på avdelningarna. Ett fortsatt förverkligande av Natura 2000 programmet medför ökade kostnader för skötsel, tillsyn och till viss del även anskaffningar av markområden. Naturvårdsinventeringen från år 1973 behöver uppdateras. Genomförande av pågående avloppsvattenprojekt jämte några nya sådana samt eventuella projekt för färskvatten, medför ett ökat bidragsbehov. Härtill kommer behov av medel för bidrag till kommunerna för sluttäckning av deponier.

 

Kapitel 45.70 Ålands hälso- och sjukvård

 

Ålands hälso- och sjukvårds verksamhet kommer på flera punkter att ändras i takt med nya krav och strukturer.  Det preventiva arbetet inom primärvården - att minska riskerna för och förebygga uppkomsten av s.k. livsstilssjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes, övervikt, alkoholmissbruk  m.m.) - bör få en utökad uppmärksamhet. 

     Äldreomsorgen kommer under de kommande decennierna, i takt med att befolkningen blir allt äldre, att ställa nya och större krav både på social- och hälsovårdens servicestruktur och -utbud. Ålands hälso- och sjukvård svarar för flera av nivåerna i tjänsteutbudet, inom specialsjukvården och inom primärvården. Gullåsens roll i den åländska sjukvården föreslås enligt förhandsuppgifter från en av landskapsregeringen tillsatt arbetsgrupp att på sikt i högre grad integreras med ÅHS:s övriga verksamhet såväl funktionellt som ekonomiskt. Det kräver i sin tur att resurserna inom socialvårdens omsorg och primärvårdens hemsjukvård utökas och att samverkan utvecklas.  Det innebär dessutom en betydande förändring av betalningsströmmarna mellan landskapet och kommunerna och påverkar därmed volymen och uppbyggnaden av stödet till kommunerna. Se även avsnittet om kapitel 44.05.

     Också den ökade ohälsan med psykiska störningar i bakgrunden kräver förstärkta insatser. Dels är det rimligt att ansvaret för den psykiska hälsan breddas till att allt mer också omfatta primärvårdens olika funktioner, dels bör den specialiserade psykiatrin förstärkas på flera punkter. En utökad tillgänglighet till tjänsterna inom den öppna psykiatrin  och en  genomgående förstärkning av missbrukarvården samt servicen för barn och ungdomar är påkallad.

     Vård utom Åland utgör viktig del av den åländska specialiserade sjukvården. Remitteringen till Uppsala innebär i regel betydligt högre enhetskostnader än motsvarande remittering till riket. Det ursprungliga syftet med att remittera till Sverige var att erbjuda patienterna, då de så önskar, ett garanterat svenskspråkigt alternativ inom sjukvården. Detta motiv har delvis kommit i skymundan och det renodlade patientperspektivet bör på nytt lyftas fram.

     Under de närmaste åren kommer fortsättningsvis förverkligandet av den s.k. fastighetsutvecklingsplanen från år 2002 att vara i fokus inom organisationen. Under detta år pågår byggnadsarbetena för den s.k. etapp I och samtidigt planeringen av etapperna II och III. Avsikten är att byggnadsarbetena till denna del pågår under resten av planperioden.

     Landskapsregeringen konstaterar att verksamhetsutgifterna för ÅHS under år 2005 uppgick till drygt 61.850.000 euro. Med beaktande av de kostnadsökningar som skett och beräknas ske under åren 2006 och 2007 samt de merkostnader som nytillkommande utrymmen medför anser landskapsregeringen att myndigheten bör få ett anslag om 65.500.000 euro. Samtidigt beräknar landskapsregeringen att inkomsterna kommer att vara på en lägre nivå, dels beroende på att en arbetsgrupp med uppgift att se över de nuvarande avgifterna och avgiftssystemet i syfte att föreslå hur dessa på ett ändamålsenligt sätt kan sänkas och dels beroende på att ersättningarna från kommunerna för vården vid Gullåsen med hänvisning till avsnittet om kapitel 44.05 kan komma att sänkas.

 

 

Utbildnings- och kulturavdelningens förvaltnings-område

 

Kapitel 46.01 och 03 Utbildnings- och kulturavdelningen allmänt

 

De utbildningspolitiska målen är fortsättningsvis att ge alla ålänningar relevant och kvalitativ utbildning i alla livets skeden. Inom gymnasialstadiet genomförs under planperioden en omfattande utbildningspolitisk reform som för samman landskapets sju skolor inom studieförberedande och yrkesinriktad utbildning till en organisation. Reformen Struktur-07 tar sikte på en större samverkan mellan yrkesämnen och teoretiska studier och ger de studerande ökande flexibilitet och valfrihet. Motivet till sammanslagningen är det sjunkande elevunderlaget och det faktum att flera skolor idag är mycket små. Reformen syftar också till att få ett bättre helhetsgrepp om utbildningen på gymnasialstadienivå samt överföra ett större lednings- och utvecklingsansvar från landskapsregeringen till skolorganisationen. Ålands gymnasieskola planeras vara slutligt genomförd 1.8.2009.

     Vuxenutbildningens olika enheter sammanförs till en helhet inom den kommande gymnasieskolan för att bättre synliggöra de utbildningsvägar som erbjuds vuxenstuderande. Förutom de utvecklingsprojekt som tidigare angetts avser landskapsregeringen göra en speciell satsning på e-learning och virtuell pedagogik.

     I och med att landskapslagen för myndigheten för arbetsmarknad och studieservice trätt i kraft 1.3.2006 övergår personal samt de i lagen beskrivna studieserviceärendena till denna myndighet. Den förnyade landskapslagstiftningen om studiestöd (94/1995) som träder i kraft under år 2006 med förbättrade förmåner för studerande och ett ökande antal studerande under den kommande treårsperioden innebär en viss kostnadsökning av studiepenningen.

 

Kapitel 46.20 Europeiska Unionen - målprogram 3, åtgärd 1 och 2

 

Eftersom EU:s arbete med nya förordningar för strukturfondspolitiken 2007 - 2013 försenats, finns det ännu inte beslut om samtliga EU-förordningar och storleken av EU:s medfinansiering. Det livslånga lärandet är en central fråga för landskapet och under strukturfondsperioden 2007 - 2013 betonas den förnyade Lissabonstrategin med följande tre fokusområden: (1) att göra Europa mer attraktivt för investeringar och arbetskraft, (2) att skapa tillväxt genom kunskap och innovation och (3) att skapa fler och bättre arbetstillfällen. Dessa områden prioriteras också i landskapets utbildningspolitik med fokus på kunskapssamhället, samverkan i nätverk och kluster, utnyttjande av informations- och kommunikationsteknologi, e-förvaltning och ömsesidigt erkännande av kvalifikationer och realkompetens. Landskapregeringen samordnar sina närings- och utbildningspolitiska insatser inom ramen för kommande strukturprogram. Se närmare om strukturprogrammen nedan under avsnittet om näringsavdelningen.

 

Kapitel 46.07, 09 och 80 Kulturområdet

 

Förslaget till det nya kulturpolitiska programmet anger riktlinjerna för landskapets kulturpolitik de kommande åren. De kulturpolitiska målen är att tillgodose alla ålänningars behov av kvalitativ kultur, tillgodose mångfald och största möjliga öppenhet, kvalitet och förnyelse. Barn och unga är fortsättningsvis en särskild prioritet, liksom kultur för äldre i enlighet med principen om ett aktivt åldrande, kultur i skärgård och glesbygd och en större samverkan mellan kultur och näringsliv.

     Landskapsregeringen avser göra en översyn av det ungdomspolitiska programmet med sikte på att bättre kartlägga de ungdomspolitiska åtgärdsområdena.

             

Kapitel 46.11 och 13 Penningautomatmedel

 

Understöd för verksamhet utges under de kommande åren i stort i enlighet med vad som framgår av budgeten för år 2006. Ökade kostnader inom idrotten hänför sig till ett ökande behov av tränare inom barn- och ungdomsidrotten, speciellt eftersom antalet idrottande flickor ökar. Åland deltar år 2007 i ö-spelen på Rhodos. Ö-spelen 2009 är en stor händelse för Åland som landskapsregeringen stöder med ca 1 miljon euro under den kommande treårsperioden.

     Med hänvisning till kapitel 44.20 konstateras att om- och tillbyggnaden av Ålands sjöfartsmuseum projekteras och igångsätts och uppförandet av ett besökarcentrum i Bomarsund planeras så att ställning till utformningen kan tas.

     Mariehamns stad har uppskattat kostnaderna för restaureringen av Pommerns skrov till 600.000 euro. Enligt tidigare överenskommelser bidrar landskapsregeringen med 85 % vid större renoveringsarbeten på Pommern vilket landskapsregeringen beaktar i budgetplaneringen för de närmaste åren.

 

Kapitel 46.15 och 25 Grundskoleväsendet

 

På basis av uppgifter i befolkningsregistret och enligt ÅSUB:s prognoser beräknas kommuninvånarna i åldersgruppen 6 - 15 år framöver minska. Anslag för grundskolornas driftskostnader bör dimensioneras med beaktande av ett ökat behov av särskild stödundervisning i svenska samt andra integrationsfrämjande insatser. För att bättre tillgodose elever med särskilda behov avser landskapsregeringen att se över möjligheterna att tillsammans med skoldistrikten utveckla ett specialpedagogiskt kompetenscentrum. Även dessa elevers fortsatta möjligheter till utbildning på gymnasialnivå skall utvidgas till fler branscher än det som idag erbjuds.

     Landskapsregeringen utreder som bäst hur stödsystemet kan utvecklas för att på ett neutralt och rättvist sätt gynna framtagandet av ändamålsenliga lokaler.

 

Kapitel 46.05, 32 och 34 Fritt bildningsarbete och övriga skolor

 

För att bibehålla och utveckla hantverksutbildningen i landskapet föreslår landskapsregeringen att ett samarbete inleds med den under bildning varande stiftelsen för Ålands hantverksskola. Stiftelsen föreslår ett koncept med utökat antal externa kurser och en utveckling mot ett åländskt hantverks-, form- och designcentrum med placering i Tosarby. Landskapsregeringen föreslår också att ett bidrag på 500.000 euro för byggande av verkstad för trä- och metallundervisningen beviljas stiftelsen, under förutsättning att verksamhet bedrivs i enlighet med stiftelsestadgarna. Landskapet och stiftelsen överenskommer om innehåll i verksamheten samt dess finansiering genom avtal.

     Ny verksamhet inleds inom Ålands folkhögskola med satsningsområdena musik, integrationsfrämjande undervisning i svenska och samhällskunskap samt kompletteringsår för elever med ofullständiga betyg från grundskolan motsvarande ett tionde grundskoleår. Inom Ålands musikinstitut föreslås en utökning av nya elevplatser fördelade på stråkinstrument, pop- och jazzundervisning samt fagott och oboe.

 

Kapitel 46.17, 19, 35, 40, 42, 44, 48, 50 och 52 Utbildning efter grundskolan

 

Den praktiska planerings- och förverkligandefasen för bildandet av Ålands gymnasieskola fortgår år 2007 med bl.a. utarbetande av styrdokument och utveckling av den nya organisationen. En tvåårig övergångsperiod inleds med målet att utbildningen på gymnasialstadienivå samt vuxenutbildningen skall verka inom samma organisation från hösten 2009.

     Från år 2007 föreslår landskapsregeringen att yrkesprov införs som en integrerad del av den yrkesinriktade utbildningen på gymnasialstadiet. Införandet av yrkesprov är en nödvändighet för att utveckla examina inom yrke och särskilda resurser krävs för planering, genomförande och lärarfortbildning. För att öka antalet behöriga lärare inom yrkesutbildningen erbjuder landskapsregeringen i samarbete med Åbo Akademis pedagogiska fakultet en behörighetsgivande yrkeslärarutbildning (60 p) åren 2007 - 2009.

     I väntan på Sjöfartsutbildningskommitténs slutrapport avvaktar landskapsregeringen vidare åtgärder inom sjöfartsutbildningen. NätBas-kommittén med uppdrag att utveckla nätbaserad undervisning föreslår ett omfattande lärarfortbildningsprojekt för att öka kunnandet inom nätpedagogik. Projektet pågår år 2007 och 2008 föreslås bli ett temaår för implementering av nätbaserad undervisning på alla stadier.

     Begreppet kvalificerad yrkesutbildning (KY) föreslås infört som en etablerad examensbenämning i åländsk yrkesutbildning som en påbyggnadsexamen efter utbildning på gymnasialstadienivå. Pilotprojekt påbörjas under år 2007 inom hotell- och restaurangprogrammet inom de utbildningar som branschen prioriterar.

     De om- och tillbyggnader av gymnasialstadiets skolor som diskuterats under ram- och planperioden är en om- och tillbyggnad av Ålands sjömansskola, grundrenoveringar vid Ålands yrkesskola, renoveringsarbeten i Ålands lyceums gamla byggnad, ett lösdriftsstall vid Ålands naturbruksskola samt andra riv- och byggarbeten i anslutning till skoljordbruket. Byggandet av det av staden anmodade parkeringsdäcket vid Ålands lyceum sker under planperioden. Landskapsregeringen prioriterar lösdriftsstallet vid naturbruksskolan år 2007 samt sjömansskolans renovering och tillbyggnad åren 2008 - 2009 beroende på utvecklingen inom Struktur-07.

     Inom utbildningen vid Ålands naturbruksskola pågår förändringar för att skapa större attraktionskraft för utbildning inom naturbrukssektorn. Ett nytt system för den praktiska husdjursundervisningen görs genom avtal med befintliga mjölkgårdar. För år 2007 planeras en natur- och miljöinriktad utbildning av naturföretagare.

     För att möta behoven inom vård- och omsorgssektorn föreslås att vuxenutbildningar inom Ålands vårdinstitut inleds för specialyrkesexamen inom äldreomsorg år 2007, fotvård år 2008 och mentalvård år 2009.

     Ålands handelsläroverk utvecklas inom den nya gymnasieskolan som ett centrum för vuxenutbildningen på Åland samt skolans resurs- och kompetenscentrum för ung företagsamhet och entreprenörskap. Undervisningen i Ålands lyceum föreslås utvecklas så att den möter de behov som språkundervisningen i grundskolan förutsätter med utvecklande av A2-språks undervisning i franska och tyska. Skolans nya tillbyggnad medför ökade driftskostnader.

 

Kapitel 46.55 Högskolan på Åland

 

Högskolan på Åland verkar i enlighet med det nya utbildningsavtalet för perioden 2006 - 2008. I nu gällande avtal har parterna beslutat att under avtalsperioden inte införa nya utbildningar utan istället fokusera på tidigare uppställda mål samt att öka samverkan med näringslivet. Indikatorer, mätinstrument och finansieringsmodeller för resultat och prestationer utvecklas under avtalsperioden samt en vidareutveckling av högskolans organisation utreds.

 

Kapitel 46.60 Museibyrån

 

Ett nytt kulturarvspolitiskt program utarbetas år 2006. I enlighet med detta kommer landskapsregeringen att delvis betona nya strategier och tyngdpunktsområden inom kulturarvspolitiken.

     Ett museimagasin för Alandia-arvet uppförs under åren 2006 - 2007 i Ribacka, Sund. Totalt har en summa av 1,5 miljoner euro avsatts för projektet. Anläggningen skall uppvärmas av biobränsle vilket kan medföra en högre investeringskostnad vid val av panna. Katalogisering av föremål moderniseras och datoriseras.

     I samband med att Ålands museum firar sitt 75 års jubileum år 2009 invigs en ny basutställning i museets lokaler. Målet är att skapa en modern och intresseväckande förmedling av det åländska kulturarvet. Den nya basutställningen medför också en utveckling av museishopen. Projektet kan komma att kräva en viss ombyggnation av utställningsutrymmena och ny entré. Åland deltar också i det med riket och Sverige gemensamma uppmärksammandet av rikssprängningen 1809.

     En ny kulturmiljöinventering är nödvändig för att tillhandahålla bra kunskapsunderlag i samhällsplaneringen. Den senaste kulturmiljöinventeringen utfördes för 30 år sedan. Arbetet påbörjas år 2007 för att intensifieras under år 2008.

     Bomarsundsområdet skall utvecklas i enlighet med lagtingets intentioner. En kommitté arbetar med planeringen av de kommande satsningarna i området som planeras som en helhet, en landskapspark där ett besökarcentrum utgör hjärtat i området och är ingången till besökarnas upplevelse. Landskapsregeringen återkommer med närmare förslag i samband med ordinarie budget.

     Med anledning av den lagmotion om fornminnen som lagtinget antar avser landskapsregeringen att komma med tydliga riktlinjer för omregistreringen av fornminnen så att alla markägare behandlas lika. Landskapsregeringen utreder inför budgetbehandlingen för år 2007 också de ekonomiska konsekvenser som en omregistrering medför så att lagtinget kan anslå erforderliga medel.

 

 

Näringsavdelningens förvaltningsområde

 

Landskapsregeringens övergripande målsättning är att skapa förutsättningar för en stabil näringsverksamhet, tryggad sysselsättning och goda utkomstmöjligheter på hela Åland inom ramen för en hållbar utveckling. Avsikten är att med beaktande av EU:s regelverk fortsätta stöda det åländska näringslivets utveckling med såväl finansieringshjälp som andra främjande åtgärder. Även deltagandet i det internationella arbetet kommer att fortsätta.             Landskapsregeringen står i beredskap att från år 2007 inleda en ny programperiod inom de Europeiska strukturfonderna. EU:s arbete med framtagande av nya förordningar för strukturfondspolitiken har emellertid framskridit i långsammare takt än beräknat, vilket medfört att det ännu inte finns beslut om samtliga EU förordningar eller om storleken av EU:s medfinansiering i de olika planerade programmen perioden 2007 - 2013. Förseningen påverkar även budgetberedningen.

     Landskapsregeringen ser på de praktiska förutsättningarna att utlokalisera i första hand skogsbruksbyrån och fiskeribyrån samt eventuellt delar av jordbruksbyrån till landskapets egna fastigheter på landsbygden.

 

Kapitel 47.01 Näringsavdelningen allmänt

 

Den nya programperioden 2007 - 2013 med delfinansiering från EU innebär förutom rent administrativa krav som bl.a. innefattar säkerhetskontroller, specifika databaser och utvärderingar även vissa informationskrav som förutsätter att nytt material behöver tryckas upp och att hemsidan behöver uppdateras. Kraven kan delvis täckas med så kallat tekniskt stöd inom de olika strukturprogrammen men inte till alla delar varför ett ökat anslag för inköp av tjänster är erforderligt.

     Resursinsatserna inom de nya programmen är ännu svåra att ta ställning till men ökade personalresurser kan komma att erfordras. För utvecklingsprojekt bör det vidare finnas medel under 47.01 att ta in projektanställda under avgränsade tidsperioder t.ex. för turismutveckling.

 

Kapitel 47.03 och 05 Näringslivet

 

Landskapsregeringens näringspolitiska roll skall vara att skapa förutsättningar för entreprenörer och företag att starta nya och utveckla befintliga företag. Den grundläggande principen för näringspolitiken är att ge goda och långsiktiga förutsättningar för utveckling av affärsidéer. De åländska företagen bör ges samma möjligheter att utvecklas som konkurrenterna i omvärlden. Politikområden som bidrar till att skapa gynnsamma omständigheter för företagande är bl.a. utbildning, kommunikationer, bostadsförsörjning samt integrations- och arbetsmarknadspolitiken. Inom näringsavdelningens förvaltningsområde består kärnan i de näringslivsutvecklande åtgärderna av:

-        projekt- och företagsfinansiering (näringslivets främjande och regional utveckling)

-        finansiering av företagsrådgivning (organisationsbidrag)

-        destinationsmarknadsföring

-        Ålands Utvecklings Ab (riskkapital)

-        Ålands teknologicentrum (företagsinkubator och innovationer)

-        aktieteckning i industrihusbolag (arbetsplatslokaler)

-        utveckling av affärs- och innovationssystem (samordna rådgivningsklustret).

     Under åren 2007 - 2008 kommer projekten finansierade genom programmen Mål 2 (Näringslivsutveckling och miljö), Mål 3 (Kompetens i arbetslivet) och Interreg III A Skärgården (näringslivs- och miljösamarbete med Stockholms och sydvästra Finlands skärgårdar) successivt att avslutas och förvaltningen kommer att avsluta programmen gentemot Europeiska unionen under år 2009. Ålands program för innovativa åtgärder, SAMKOM, genomförs under åren 2006 - 2007 samt avslutas senast under år 2009.

     I särskilt fokus under åren 2007 - 2009 kommer dock uppstarten av nya delvis EU-finansierade program att vara. Åland kommer att kunna ta del av finansiering i ett nytt Mål för regional konkurrenskraft och sysselsättning som skall gälla hela landskapet. Landskapsregeringen kommer under år 2006 att besluta om huvudinriktningen som t.ex. kan vara innovationer, riskkapitalfinansiering, tillgänglighet (bottenundersökning för tunnel), miljö (energihushållning), företagsutbildning, sysselsättningsåtgärder och insatser för att integrera nyinflyttade på den åländska arbetsmarknaden. Inom ramen för det nya landsbygdsutvecklingsprogrammet föreslås bl.a. insatser som syftar till att bredda näringslivet vid sidan av primärnäringarna samt för att stärka den sociala byagemenskapen. För genomförandet av dessa kan den s.k. Leader-dimensionen nyttjas som bygger på en mobilisering av det lokala engagemanget och där kommunernas roll kommer att bli avgörande. Sammantaget kommer EU-finansieringen åren 2007 - 2013 för Målet för regional konkurrenskraft och sysselsättning samt de nämnda landsbygdsåtgärderna att ungefär motsvara nuvarande programperiod för Mål 2 och Mål 3 åren 2000 - 2006. Dessa insatser inom landsbygdsutvecklingsprogrammet bedöms vara mer arbetskraftsintensiva än de övriga delarna och kan komma att kräva ökade personalresurser för att kunna genomföras.

     Europeiska kommissionen har i mars publicerat nya riktlinjer för regionalstöd 2007 - 2013. Dessa motsvaras på Åland av investeringsstöd för näringsverksamhet på landsbygden och i skärgården. Landskapsregeringen kommer på basen av dem att notifiera den stödkarta inom vilken de nya reglerna kommer att gälla samt utforma nya principer för investeringsstöd. Kommissionen har aviserat revideringar även av andra riktlinjer för stöd vilka kommer att analyseras och eventuellt beredas av landskapsregeringen och som kan innebära budgetkonsekvenser då stödordningarna kan byta karaktär och omfattning.

 

Kapitel 47.15, 17 och 19 Lantbruket

 

Landskapsregeringen skall år 2007 starta implementeringen av det nya EU-delfinansierade landsbygdsutvecklingsprogrammet perioden 2007 - 2013. Landsbygdsutvecklingsprogrammet innehåller åtgärder från tre olika insatsområden; förbättrad konkurrenskraft inom jord- och skogsbruket, förbättrande av miljön och landsbygden samt förbättrande av livskvaliteten och diversifierad ekonomi på landsbygden. Delar av det tredje insatsområdet genomförs genom den s.k. Leadermetoden. Finansieringsramen för landsbygdsutvecklingsprogrammet är ännu oklar.

     Fördelningsnyckeln med vilken EU finansierar medlemsländernas program beräknas vara färdig först i maj 2006. Enligt preliminära beräkningar framkommer att EU:s finansiering av landsbygdsutvecklingsprogrammen kommer att minska med ca 20 %. Den faktiska finansiella inverkan på programgenomförandet torde dock kunna bli mindre. EU:s minskade finansiering samt det krav om finansiell balans mellan insatsområdena som regleras i landsbygdsförordningen innebär att den nationella finansieringsandelen av landsbygdsutvecklingsprogrammet kommer att öka under perioden 2007 - 2013 jämfört med perioden 2000 - 2006.

     År 2004 infördes i Finland ett tilläggsstöd till miljöstödet och år 2005 ett tilläggsstöd till LFA/kompensationsbidraget. Stödformerna implementerades av riket och betalades också ut på Åland. En arbetsgrupp tillsatt av jord- och skogsbruksministeriet med representation även från landskapsregeringen och justitieministeriet fick i uppdrag att under åren 2004 - 2005 utreda behörigheten av nämnda tilläggsstöd. Arbetsgruppen föreslår i sin rapport (Arbetsgrupps-PM JSM 2006:2) att Åland administrerar och finansierar tilläggsstöden till åländska jordbrukare efter år 2006. Överföringen av ansvar betyder att landskapet i budgeten med start år 2007 upptar medel för finansieringen. Den totala kostnaden för stödformerna uppgick år 2005 till ca 1,7 miljoner euro. Tilläggskostnaden för implementeringen av stödordningarna är på sådan nivå att det inte är möjligt att finansiera ökningen med en omprioritering inom politikområdet.

 

Kapitel 47.21 och 22 Skogsbruket

 

Det åländska skogsbruket möts sannolikt av minskade avverkningsnivåer de kommande åren. Det är dock av största vikt att skogsvården trots detta inte åsidosätts. Landskapsregeringens understöd för skogsbruksåtgärder har en central roll för att dessa skogsvårdsåtgärder skall bli utförda. Under år 2006 kommer det regionala skogsprogrammet för Åland att förnyas. Programmet blir ett viktigt styrdokument under de kommande åren. Användningen av biobränsle från skogen kommer förmodligen att få en större vikt i det nya programmet. Landskapsregeringen utreder inför budgetberedningen vilka insatser landskapet bör göra för att på ett optimalt sätt främja skogsskötseln och utnyttjandet av skogsprodukter för energiproduktion.

     Som underlag för landskapets skogsbrukspolitik och för erhållande av modern och jämförande statistik avses den 10:e riksskogstaxeringen genomföras år 2007. Under åren 2008 - 2009 finns även behov av en ny flygfotografering samt modernisering av skogsbruksplaneringen.

     Landskapsregeringen avser vidare delta i olika vetenskapliga undersökningar av sjöfåglarnas förekomst och jaktbarhet.

     Landskapsregeringen avser att med i övrigt oförändrat system slopa avgifterna för tillstånd att fälla rådjur varvid inkomsterna för dessa bortfaller.

 

Kapitel 47.24, 26 och 58 Fiskerinäringen

 

Det övergripande målet för fiskeripolitiken är att förvalta och vårda de naturliga förnyelsebara fiskresurserna i den åländska vattenmiljön samt att befrämja ett optimalt samt hållbart nyttjande av dessa resurser i närings- och företagsverksamhet samt för husbehovs- och rekreationsändamål.

     Fiskerinäringen befinner sig idag till stora delar i en omstruktureringsfas som även påverkar budgetplaneringen och föranleder omfördelningar mellan olika budgetmoment. Tyngdpunkten inom yrkesfisket har överflyttats från mera storskaligt havsfiske till småskaligt kustfiske, vattenbruket står inför en omstrukturering för att uppnå de miljömål som finns angivna i landskapsregeringens miljöhandlingsprogram och fisketurismen har inkluderats i större utsträckning i fiskerinäringen och fiskeribyråns arbete. Implementeringen av den fiskeristrategi och det strukturprogram som skall utarbetas under år 2006 ställer stora krav på nytänkande och utvecklingsåtgärder inom alla sektorer av näringen. Landskapsregeringen har även utarbetat ett åtgärdsprogram för att förebygga och minska skadorna på fiskerinäringen förorsakade av säl, vilket skall implementeras under de närmast kommande åren.

     Totalt sett innebär dessa förändringar att tyngdpunkten inom fiskeribyråns budgetmoment bör överföras från olika direkta stödformer för främst yrkesfisket till andra delområden med inriktning på att befrämja utvecklingen av de olika delområdena av näringen.

     Budgetramarna för de kommande åren är i hög grad även beroende av finansieringsramarna för strukturprogrammet för perioden 2007 - 2013, vilka ännu inte har fastställts. Finlands andel av EU:s fiskerifond uppskattas uppgå till ca 35 miljoner euro, varav Ålands andel sannolikt kommer att utgöra högst 6 - 8 % (2 - 3 miljoner euro).

     Även verksamheten vid Ålands fiskodling i Guttorp kommer att beröras av förändringar under kommande år. Då miljölaboratoriet flyttar ut under hösten 2006 frigörs en del utrymme som i huvudsak kommer att tas i bruk för egna ändamål (provfiske, separat avelsfiskhantering och sociala utrymmen samt kansli-/gästforskarutrymmen), vilket kommer att föranleda extra kostnader för anpassning och renovering av utrymmena.

     Ålands miljöprövningsnämnd kommer sannolikt att under år 2006 eller senast under år 2007 att fatta beslut om miljötillstånd för verksamheten, vilket kan innehålla krav som föranleder åtgärder för att effektivera reningen och därmed även extra kostnader. 

 

Kapitel 47.30 och 41 Arbetsmarknad

 

Landskapsregeringen avser att föra en fortsatt mycket aktiv arbetsmarknadspolitik under treårsperioden 2007 - 2009, där de budgeterade anslagen i hög grad skall utnyttjas till förebyggande och aktiverande åtgärder i linje med uppställda arbetsmarknadspolitiska mål.

     Med tanke på den åländska arbetsmarknadens och samhällsekonomins sårbarhet med stor andel arbetsplatser i anknytning till resande- och transportnäringen samt den demografiska utvecklingen avser landskapsregeringen att ytterligare intensifiera arbetet för en ökad åter- och inflyttning ifråga om framförallt sådana målgrupper som kan skapa arbetsplatser och diversifiera näringslivet.

 

Kapitel 47.44 Ålands teknologicentrum

 

Ålands teknologicentrum är ett viktigt instrument i näringspolitiken med tyngdpunkten lagd vid utveckling av innovationer som kan leda till affärsmöjligheter för åländska företag och tillväxt i den åländska ekonomin. Företagsinkubatorn Växthuset har efter ett år av verksamheten nu ett företag som flyttar ut och bereder plats åt ett annat. Avsikten med Växthuset är att skapa en miljö som placerar idéer som kan utvecklas till säljbara produkter i centrum. Genom samarbete med andra näringslivsaktörer på och utanför Åland tillhandahålls relevant information, rådgivning och experthjälp för att påskynda kommersialiseringen av idéerna.

 

Kapitel 47.46 Försöksverksamheten

 

Försöksstationens verksamhet fortsättes enligt de målsättningar som anges i budgeten för år 2006 dock så att laboratoriet från år 2007 frigörs från försöksstationens verksamhet för att ingå i centrallaboratoriets verksamhet. Förändringen torde dock inte medföra några större förändringar i kostnaderna.

 

Kapitel 47.52 och 55 Jord- och skogsegendomar

 

Landskapets produktiva skogsmark minskar p.g.a. de markbyten och direkta avyttringar som förväntas genomföras under år 2006. Som en följd av detta måste även avverkningsmängden från de egna skogarna under åren 2007 - 2009 sänkas för att upprätthålla ett bärkraftigt skogsbruk. En lägre inkomst uppvägs dock av lägre avverkningskostnader varför nettoinverkan är marginell.

 

 

Trafikavdelningens förvaltningsområde

 

Kapitel 48.01 Trafikavdelningen allmänt

 

Allmän återhållsamhet iakttas i budgetering och förverkligande. Avdelningen utvecklas allt mera till en avdelning för kommunikationsfrågor. Fastställandet av busstidtabeller sker redan år 2006 på trafikavdelningen medan motorfordonsbyrån planeras att överföras från kansliavdelningen under år 2007 vilket i sig inte förväntas medföra några merkostnader.

     Genom en samordning av landskapets produktionsenheter verkstaden, lagret och projekteringsenheten från och med år 2008, kan stordriftsfördelar medföra en effektivare verksamhet inom hela produktionen. Under år 2007 genomförs förberedande utredningar för att klarlägga förutsättningarna för och konsekvenserna av detta.

     Landskapsregeringen ser samtidigt på de praktiska förutsättningarna att utlokalisera i första hand vägunderhållsverksamheten och projekteringen som nu är lokaliserade till självstyrelsegården.

 

Kapitel 48.10 Övrig trafik

 

Flygtrafiken till Helsingfors upprätthålls på kommersiell basis medan den till Stockholm från och med våren 2006 upprätthålls genom ett köptrafikavtal. Landskapsregeringen arbetar utgående ifrån att det skall finnas fungerande flygtrafik både till Sverige och Finland.

     Ett förslag till en modernisering av lagen om yrkesmässig trafik, vilken bl.a. skulle möjliggöra upphandling av kollektivtrafik, läggs fram under år 2006 som underlag för lagberedningsarbetet.

 

Kapitel 48.20 Sjötrafiken

 

Verksamheten upprätthålls i stort sett på samma nivå som år 2006. Förberedande arbete görs för att sjötrafikverksamheten övertas av ett samhällsägt bolag eller ett affärsverk.

     Turlistan för perioden 2005 - 2007 har fastställts, förutsatt att medel beviljas i årsbudget. En fortsatt utbyggnad av kortrutt prioriteras. Utbyggnad av fullständigt kortruttssystem på norra och södra linjen kräver omfattande investeringar som inte kan åstadkommas på några få år och därför görs årliga och kontinuerliga delinvesteringar, beaktande lagtingets behandling av meddelandet om kortruttstrafik i skärgården på så vis att alla projekt passar in i det framtida helhetskonceptet.

     Investeringen i ny färja verkställs i enlighet med tidigare rambeslut så att färjan levereras år 2008. Val av varv förväntas genomföras under senare delen av år 2006.

     Sjöfartsstyrelsen har hittills beviljat fartygsspecifika undantag från direktiv nr 98/18/EG om säkerhetsbestämmelser för passagerarfärjor. Inom kommunikationsministeriet har man tillsatt en arbetsgrupp som bereder en lagändring vilken avses ge sjöfartsstyrelsen direkt möjlighet att närmare besluta om vilka regler som skall tillämpas inom vissa trafikområden för inrikestrafik och som även motsvarar direktivet. Arbetet beräknas vara klart till årsskiftet 2006/2007 och målet är att alla fartyg skall kunna fortsätta som förut.

 

Kapitel 48.30 Kostnader för väghållning

 

Verksamheten upprätthålls i stort sett på samma nivå som år 2006. Någon ytterligare minskning av anslaget för skötsel, service, drift och underhåll av vägar kan inte genomföras, kostnaderna för detta har minskats betydligt från år 2003 till 2006 varvid driften av linfärjor tagit en allt större del av driftsbudgeten. För säkerställande av linfärjedriften bör investering i nytt tonnage övervägas inom de närmast kommande åren.

     Rivningen av Marsunds gamla bro skall enligt miljötillståndet vara genomförd senast år 2008.

 

Kapitel 48.31 Vägunderhållsverksamhet

 

Verksamheten, som fortsättningsvis är nettobudgeterad, föreslås i stort sett oförändrad. Vägunderhållsenheten handhar, genom egen verksamhet eller anlitande av underleverantörer, driften och underhållet av vägar, linfärjor, färjfästen, bryggor, hamnar och byggnader på basen av beställning.

 

Kapitel 48.32 Projekteringsverksamhet

 

Verksamheten föreslås i stort sett oförändrad. Under åren 2005 - 2006 har omfattningen av den egna projekteringsverksamheten minskat med fyra tjänster/arbetsförhållanden. Enheten utför projekteringar såväl internt som externt på basen av beställning.

 

 

Finansieringsutgifter och -inkomster

 

Vid utarbetandet av föreliggande meddelande har landskapsregeringen uppskattat inkomsterna av avräkningen utgående från regeringens överenskommelse om ramarna för statsfinanserna 2007 - 2011. På denna grund beräknas sålunda avräkningsbeloppet för år 2007 uppgå till 182 miljoner euro medan motsvarande belopp för år 2008 uppskattas till 186 miljoner euro och år 2009 till 191 miljoner euro.

     Inkomsterna av skattegottgörelserna har uppskattats till 15 miljoner euro under år 2007, 10 miljoner euro år 2008 och 7 miljoner euro år 2009. Som inkomst av återbäring av lotteriskatt har beräknats 6 miljoner euro årligen.