Meddelande 3/2006-2007
|
|
| ||
| Ålands landskapsregering | MEDDELANDE nr 3/2006-2007 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2007-03-01 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Språkpolitiskt program
INNEHÅLL
Främjande av utökade kontakter till Sverige
Den 25 april 2006 färdigställde den kommitté som landskapsregeringen tillsatte den 30 september 2004 med uppgift att utarbeta ett språkpolitiskt program med konkreta förslag till åtgärder på basen av den rapport om svenska språkets ställning på Åland som färdigställdes i augusti 2003. Som framgår av det bifogade betänkandet ”Insatser för svenska språkets ställning – förslag till språkpolitiskt program för landskapet Åland, Problemställningar och åtgärder” föreslår kommittén att fyra konkreta åtgärder vidtas.
Åtgärderna som kommittén föreslår och som landskapsregeringen har för avsikt att vidta är följande: tillsättande av en språknämnd, återkommande undersökningar av språksituationens utveckling på Åland, effektiverad information om och ökat samarbete gällande språksituationen med finlandssvenska organisationer samt främjande av utökade kontakter med Sverige inom områden som handel, vård, utbildning och kultur (4.4).
Språknämnd
Tillsättande av en språknämnd hör till de viktigaste strategierna. Språknämnden skall få en självständig ställning och skall följa den språkliga utvecklingen inom alla samhällssektorer. Avsikten med en språknämnd är att följa utvecklingen och att stärka en kontinuerlig information om Ålands enspråkiga status. Nämnden skall behandla strukturella språkproblem med utgångspunkt i språkstadgandena i självstyrelselagen och hantera landskapsregeringens beslut i språkfrågor samt övervaka att den lagstiftning som berör Ålands språkliga status följs. Dessutom skall nämnden följa den språkliga utvecklingen inom utbildning, handel och andra samhällsområden. Nämndens övriga uppgifter bör vara att initiera språkutredningar och ge förslag till åtgärder på basis av dem. Språknämnden skall också klargöra vart enskilda personer kan vända sig om de känner sig språkligt felbehandlade.
Språknämnden skall assisteras av en tjänsteman inom landskapsförvaltningen. Denne skall fungera som nämndens föredragande tjänsteman och även ha ett informationsansvar gentemot allmänheten. Språknämnden skall årligen avge en rapport till landskapsregeringen om sin verksamhet inklusive en utvärdering av svenska språkets ställning.
Landskapsregeringen har för avsikt att tillsätta nämnden efter att lagtinget fått tillfälle att diskutera det språkpolitiska programmet.
Information och samarbete
Finland har huvudansvaret för informationen om Ålands svenskspråkiga status, men det har dock visat sig nödvändigt att även landskapet är aktivt på detta område. Felaktiga uppgifter eller missförstånd i finska medier angående Åland brukar tillrättaläggas av bland andra Ålandskontoret i Helsingfors. Landskapsregeringen bör intensifiera denna typ av bevakning och information, dels genom ovan nämnda språknämnd och dels genom att förvaltningen är uppmärksam och aktiv.
All slag av information om Åland, till exempel turistbroschyrer, måste tydligt visa Ålands internationella ställning och svenskans ställning. Bland annat är det viktigt att informera om att det vanligen går att få service på sitt modersmål som finskspråkig turist på Åland, men att språket i kontakterna till finska myndigheter skall ske på svenska.
Information, diskussion och påpekanden om svenskan på Åland behöver kontinuerligt göras gentemot riksmyndigheterna, såväl muntligt som skriftligt. Riksmyndigheterna kan även i sin tur hjälpa till med informationen om landskapet via sina egna kanaler såsom hemsidor och intranät.
I informationsstrategin ingår också att landskapsregeringen i samband med budgetberedningen samt landskapsregeringens verksamhetsberättelser skall beskriva vilka åtgärder som varje enskilt år avses vidtas respektive har vidtagits på de olika avdelningarna. Språkpolitiken bör också vara föremål för regelbundna samråd mellan landskapsregeringen och självstyrelsepolitiska nämnden.
Det är inte bara Åland som ser med oro på att det svenska språkets ställning i Finland i praktiken försvagas. Landskapet har anledning att kontinuerligt samverka i språkfrågor med finlandssvenska organisationer. På så sätt kan Åland bidra till att det svenska språket hålls levande i Finland, vilket på sikt gynnar landskapets egna kontakter till riket. Språknämnden får här en viktig kontaktskapande uppgift.
Beträffande det nordiska samarbetet bör Åland ovillkorligen följa de nordiska överenskommelser som inverkar på landskapets enspråkiga status. En översyn av gällande överenskommelser bör göras.
Undersökning av ÅSUB
Landskapsregeringen beställer en utredning av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) angående finska språkets inflytande. Frågor som är viktiga att få svar på är i vilka situationer ålänningarna upplever att de måste kunna finska eller att de inte får tillräcklig service på svenska. Undersökningen skall också rikta sig till åländska studerande utanför Åland och inflyttade i syfte att få svar på frågan huruvida språksituationen på Åland och möjligheten att få arbete här påverkar beslutet att flytta till eller återflytta till Åland. Undersökningen skall regelbundet följas upp av liknande undersökningar. En utredning som ger mätbara resultat och som kan upprepas ger goda möjligheter till långsiktiga språkpolitiska insatser.
Landskapsregeringen har funnit att den utredning som föreslagits om vilka merkostnader som orsakats av att Finland inte uppfyllt sina förpliktelser enligt Ålandsöverenskommelsen inte är tekniskt möjlig att genomföra.
Främjande av utökade kontakter till Sverige
En viktig, fortgående åtgärd för den åländska språkpolitiken är att upprätthålla och utveckla kontakterna till det svenska språket utanför Åland. Landskapsregeringen bör samverka dels med svenska riksmyndigheter, dels med grannregioner som av tradition är viktiga för Ålands närings- och kulturliv. De svenska öarna Gotland och Öland utgör också viktiga samarbetspartners inom ö-samarbetet B7 (Baltic Seven). Sveriges generalkonsulat utgör naturligtvis också en självklar diskussionspart.
Landskapsregeringen bör på olika sätt stimulera kontakter på alla samhällsområden och därigenom bidra till att göra Åland känt i Sverige. Särskilt viktigt är det att främja näringslivskontakter och att marknadsföra Åland som ett intressant landskap att bo och verka i för personer med svenska som modersmål. Frågor som gäller handelshinder, källskatt och vård är särskilt viktiga att arbeta vidare med i samverkan med svenska myndigheter. Ideella organisationer som önskar ansluta sig till svenska moderorganisationer bör beviljas understöd av landskapsregeringen för eventuella merkostnader som förorsakas av sådana åtgärder.
Sverige var en av de två berörda parterna vid Ålandsfrågans avgörande i Genève år 1921 och även om Sverige inte strikt juridiskt är någon garantmakt har det stöd Sverige genom åren gett Åland varit av stor betydelse. Detta har tagit sig olika former som i första hand sammanhängt med det svenska språket och kulturen, såsom inom utbildningssektorn och på mediaområdet, men även i form av upprätthållandet av ett generalkonsulat på Åland. Landskapsregeringens åsikt är att detta samarbete bör fortsätta som hittills och vid behov i samarbete med svenska aktörer stärkas och utvecklas.
| Mariehamn den 1 mars 2007 | |
|
L a n t r å d |
Roger Nordlund |
|
Vicelantråd |
Jörgen Strand |
Länk