Meddelande 3/2007-2008

Lagtingsår: 2007-2008
Typ av dokument: Meddelande

Ladda ner Word-dokument

Ålands landskapsregering

MEDDELANDE nr 3/2007-2008

 

Datum

 

 

2008-04-03

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


 

Landskapsregeringens EU-program 2008-2011

 

I meddelandet ingår landskapsregeringens program för 2008 - 2011, årets prioriterade områden inom EU-politiken samt en redogörelse för de EU- ärenden som har hanterats under år 2007. I landskapsregeringens EU-program 2008 - 2011 anges de övergripande målen för arbetet med EU-politiken.

 

 

 

 

 

 

 

Mariehamn den 3 april 2008

 

 

 

 

 

Lantråd                                                      Viveka Eriksson

 

 

 

Föredragande ledamot                                 Katrin Sjögren


 

1. Landskapsregeringens EU-program 2008-2011. 3

1.1 Inledning. 3

1.2 Övergripande mål 3

1.3 Delmål 4

1.4 Åtgärder. 5

2. Landskapsregeringens årliga meddelande. 7

2.1 Agendan på EU-nivå 2008. 7

2.1.1 Allmänt 7

2.1.2 Tillväxt och sysselsättning. 7

2.1.3 Ett hållbart Europa. 8

2.1.4 En integrerad syn på migration. 8

2.1.5 Medborgarna i första hand. 8

2.1.6 Europa som partner i världen. 9

2.2 Landskapsregeringens prioriteringar för arbetet med EU-ärenden år 2008  9

2.3 Högt prioriterade områden för landskapsregeringens EU-arbete 2008  10

2.3.1 Skatteundantaget och skattegränsen. 10

2.3.2 Jordbruks-, landsbygds- och fiskenäringen. 11

2.3.3 EU: s maritima strategi 12

2.3.4 Miljöområdet 13

2.3.5 Energifrågor 14

2.3.6 Lissabonstrategin - tillväxt för fler och bättre jobb. 14

2.4 Landskapsregeringens EU-arbete år 2008 inom mellanprioriterade områden  15

2.4.1 Utbildningsområdet 15

2.4.2 Jämställdhet 16

2.4.3 Trafikområdet 17

2.2.4 Statligt stöd och EU: s inre marknad. 17

2.5 Landskapsregeringens EU-arbete år 2008 inom övriga områden. 17

2.5.1 Kultur, ungdom och idrott 17

2.5.2 Livsmedels- och produktsäkerhet, kemikalier samt djurskydd. 18

2.5.3 Socialvård. 18

2.5.4 Hälso- och sjukvård. 19

3. Landskapets arbete med EU-ärenden år 2007. 19

3.1 Deltagande i beredningen av sekundärrätt inom EU-institutionerna  19

3.2 Genomförandet av gemenskapsrätten i landskapet 22

3.2.1 Genomförandet av EU-direktiv i landskapet 22

3.2.2 Överträdelseförfarandet och EG-domstolsärenden. 23


1. Landskapsregeringens EU-program 2008-2011

 

1.1 Inledning

 

Ålands inträde i Europeiska unionen gav upphov till särskilda frågeställningar. För att beakta Ålands särskilda behov förhandlades det s.k. Ålandsprotokollet fram, vilket är en del av Finlands anslutningsavtal. Ålandsprotokollet innehåller vissa undantag från unionens lagstiftning som främst syftar till att trygga hembygdsrätten och att bevara en livskraftig åländsk ekonomi. Samtidigt erkändes Ålands särställning enligt folkrätten i EG:s primärrätt.

Samarbetet i EU sker i många avseenden mellan medlemsstaterna. Detta är framförallt synligt i förhållande till EU:s institutioner. Dessa institutioner vidtar åtgärder och antar lagstiftning som ger rättigheter och skyldigheter även för den åländska befolkningen och de åländska myndigheterna. Landskapsregeringen arbetar för ett stärkande av det åländska inflytandet i EU för att därmed på ett fullvärdigt sätt delta i den europeiska integrationen.

Efter medlemskapet i EU har både lagtinget och landskapsregeringen konsekvent eftersträvat ett större inflytande för landskapet i förhållande till unionens institutioner. Detta arbete har skett både på EU-nivå, särskilt i samband med fördragsändringar, och nationell nivå. Syftet har särskilt varit att rätta till de konsekvenser som har uppstått av att unionen i de flesta sammanhang enbart erkänner medlemsstaterna. Landskapsregeringen fortsätter detta arbete och enligt handlingsprogrammet ligger tyngdpunkten på arbetet för representation i Europaparlamentet, landskapets möjligheter till deltagande i ministerrådsmöten och talerätt vid EG-domstolen.

I meddelandet ingår landskapsregeringens program för 2008 - 2011, årets prioriterade områden inom EU-politiken samt en redogörelse för de  EU-ärenden som har hanterats under år 2007. I landskapsregeringens EU-program 2008 - 2011 anges de övergripande målen för arbetet med EU-politiken. Inför varje nytt år kommer landskapsregeringen att formulera och ange konkreta åtgärder och prioriterade områden i en årlig handlingsplan som tar utgångspunkt i kommissionens årsprogram. Meddelandet utgår från de fördrag som för närvarande styr EU:s politik.

Landskapsregeringen kommer att avge ett meddelande till lagtinget angående Lissabonfördraget. Detta meddelande avges i samband med att republikens president inhämtar lagtingets bifall enligt 59 § självstyrelselagen för Åland. Detta kommer uppskattningsvis att ske i medlet av april. I meddelandet kommer landskapsregeringen att redogöra för bakgrunden till Lissabonfördraget och uppskatta vilka effekter det kommer att medföra för landskapet. Landskapsregeringen kommer också att redogöra för sitt arbete för att stärka det åländska EU-inflytandet.

 

1.2 Övergripande mål

 

Landskapsregeringen arbetar för att ta tillvara de positiva fördelarna med medlemskapet i Europeiska unionen och understryker samtidigt vikten av att EU utvecklas i en riktning som tar hänsyn till olika regionala särarter. EU är ett samarbete mellan olika länder och folkslag,  mångfalden skall vara en styrka och lokala traditioner och kulturyttringar respekteras. Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna skall efterlevas. 

Landskapsregeringen utgår från de bärande ideerna inom Europeiska unionen, ett samarbete för att uppnå ekonomisk stabilitet, fred och trygghet för medborgarna, fri rörlighet för varor, tjänster och kapital och samarbete över gränserna med lika tillträde till marknaden för alla människor.

Med EU:s bärande ideer som grund vill landskapsregeringen  stärka näringslivets konkurrenskraft och tillväxtpotential, medverka till  gränsöverskridande samarbete och trygga de fyra fria rörligheterna för varor, tjänster, personer och kapital. Landskapsregeringen kommer att arbeta för att försvara och stärka Ålands ställning i ett allt mer integrerat EU, som nu omfattar 27 medlemsländer och en befolkning på nästan en halv miljard invånare av vilka Ålands befolkning är en del.

 

1.3 Delmål

 

·        Landskapsregeringen kommer att fokusera och välja ut områden inom EU-politiken som är av väsentlig betydelse för Åland och i ett tidigt skede formulera åländska positioner i viktiga frågor.

 

·        Landskapsregeringen kommer att lägga särskild vikt vid landskapets medverkan i beredningsprocessens tidiga skeden och ta till vara de möjligheter som finns att ta initiativ i olika frågor.

 

·        Landskapsregeringen kommer att medverka till att stärka lagtingets möjligheter att delta i beslutsprocessen.

 

·        Landskapsregeringen kommer mer aktivt att utnyttja möjligheterna att påverka beredningen inomstatligt.

 

·        Landskapsregeringen arbetar för ett förstärkt inflytande i EU-processen. Delaktighet i beslutsfattandet ger möjligheter att styra utvecklingen i en för landskapet och befolkningen önskvärd riktning.

 

·        För att stärka näringslivets konkurrenskraft och öka tillväxtpotentialen och produktiviteten kommer landskapsregeringen att arbeta med EU:s olika strukturfondsprogram och verka för att de berörda skall få god information om de finansieringsmöjligheter som erbjuds.

 

·        Landskapsregeringen följer arbetet med EU:s gemensamma havspolitik och drar nytta av fördelarna för vårt näringsliv och våra närliggande havsområden.

 

·        Landskapsregeringen kommer att delta i arbetet för en hållbar utveckling, socialt, ekologiskt och ekonomiskt inom hela EU-området och alldeles särskilt när det gäller Östersjöregionen.

 

·        Landskapsregeringen ämnar belysa olika för- och nackdelar med EU-medlemskapet och därmed åstadkomma en fördjupad debatt i det åländska samhället om EU-medlemsskapet.

 

·        Åland har ett behov av mer arbetskraft och det är därför viktigt att nyinflyttade tas emot väl och ges bra möjligheter att inkluderas i det åländska samhället.

 

·        Skatteundantagets betydelse för den åländska ekonomin och transportförbindelserna försvaras, medan arbetet för minimeringen av skattegränsens negativa konsekvenser för det åländska näringslivet  fortsätter.

 

·        En sjöfartspolitik inom EU som inte baserar sig på konkurrensneutralitet leder till en större risk för utflaggningar. Landskapsregeringen jobbar för att fartyg inom EU konkurrerar på lika villkor.

 

1.4 Åtgärder

 

·        Landskapsregeringen kommer att fästa stor vikt vid de frågor i kommissionens årsprogram som har särskild betydelse för Åland. En tydlig problemformulering när ärenden anhängiggörs ger möjligheter att i ett tidigt beredningsskede påverka utvecklingen av olika ärenden.

 

·        Landskapsregeringen utformar tillsammans med lagtinget ett system så att  lagtinget blir mera delaktigt i landskapets hantering av EU ärenden.

 

·        Positionsbestämning i ett tidigt skede ger landskapsregeringen goda förutsättningar att påverka Finlands ställningstagande i beredningsskedet. En extra resurs skall stärka arbetet inom förvaltningen och bygga upp ett närmare samarbete mellan landskapet, landets regering och dess förvaltning.

 

·        Landskapsregeringen fortsätter arbeta för inomstatliga lösningar när det gäller talerätt vid EG-domstolen, representation i Europaparlamentet och landskapsregeringens  möjligheter att delta vid ministerrådsmöten.

 

·        Under perioden kommer beredningen inför nästa omgång av strukturfondsprogram att inledas. En utvärdering och uppföljning av nu gällande program genomförs. Målet är att till alla delar utnyttja de olika programmens finansieringsmöjligheter.

 

·        Landskapsregeringen kommer att delta i förverkligandet av EU:s målsättning gällande ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling genom nya affärskoncept, teknologisk utveckling, utbildning och miljö. Landskapsregeringen kommer att med särskild betoning på Östersjön arbeta för en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling.

 

·        EU:s gemensamma havspolitik, där det marina direktivet är centralt, är ett prioriterat politikområde. När det gäller EU:s gemensamma havspolitik kommer landskapsregeringen att ta ställning till konkreta lagstiftningsinitiativ allt eftersom de läggs fram av kommissionen. Landskapsregeringen deltar dessutom aktivt i implementeringen av HELCOMS:s åtgärdsprogram.

 

·        Landskapsregeringen breddar arbetet  för en hållbar utveckling genom att involvera olika delar av det åländska samhället i det gemensamma arbetet. EU:s nya klimat- och energimål skall implementeras.

 

·        Landskapsregeringen genomför en utredning där EU-medlemskapet utvärderas avseende både politiska, juridiska och ekonomiska konsekvenser.

 

·        Landskapsregeringen kommer att uppmärksamma de fördelar Åland har till följd av den fria rörligheten som har gett möjligheter att arbeta eller studera på andra orter inom EU. Detta bidrar till vidgade vyer och därmed bredare erfarenheter som, då de studerande återvänder, ger ett mervärde till det åländska samhället. Det ligger därför i landskapets intresse att uppmuntra åländska studerande att återflytta.

 

·        Landskapsregeringen ska ge nya åländska medborgare ett bra bemötande. För att uppfylla detta kommer landskapsregeringen genom EU-finansiering att utveckla sysselsättnings- och integrationsåtgärderna.

 

·        Landskapsregeringen kommer att fortsätta arbeta för att minska skattegränshanteringen.

 

 

I dokumentet fogat till detta meddelande redogörs även för den huvudsakliga dagordningen inom Europeiska unionen år 2008 och landskapsregeringens prioriteringar i förhållande till denna.

     Landskapsregeringen redogör även för verksamheten med EU-ärenden under år 2007.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2. Landskapsregeringens årliga meddelande

 

2.1 Agendan på EU-nivå 2008

 

2.1.1 Allmänt

 

De övergripande strategiska mål om att främja välstånd, solidaritet, säkerhet och frihet samt en starkare roll för EU i världen som kommissionen satte upp för sin mandatperiod 2005- 2009 kommer även för 2008 att ange huvudinriktningen[1]. Då många av de frågor som står högst på den politiska agendan, såsom klimatförändring, energipolitik samt migrationsströmmar, sträcker sig över flera strategiska mål krävs ett övergripande, flexibelt och konsekvent förhållningssätt. Kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram för 2008 är, precis som för föregående år, målinriktat och koncentrerat till vissa politiska initiativ. I dessa ingår de strategiska initiativen för en längre period samt de prioriterade initiativ som genomförs på 12- 18 månader. Arbetsprogrammet bygger dels på den politiska strategin för 2008 som arbetats fram i samarbete med Europaparlamentet och rådet, dels på bidrag från de nationella parlamenten.[2]

                      Kommissionen konstaterar i sitt lagstiftnings- och arbetsprogram först och främst att den Europeiska unionen ständigt utvecklas och att det ratificerade Lissabonfördraget, även kallat reformfördraget, kommer att ge unionen möjligheten att på ett bättre sätt ta itu med de utmaningar som finns och utarbeta politiken för 2000-talet [3]. Vidare konstateras att resultat från Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning börjar visas i form av en bättre ekonomi samt att unionen har tagit på sig ett historiskt löfte att motarbeta klimatförändringar och söka säkra en konkurrenskraftig och hållbar energi. Genom kontroll av den inre marknaden har kommissionen påbörjat utformningen av den framtida politiken och anser att det råder stor enighet kring att fokus bör läggas på hur dagens EU, med sina 27 medlemsstater, kan omvandla globaliseringen till möjligheter för medborgarna. De politiska prioriteringar som läggs fram i lagstiftnings- och arbetsprogrammet för 2008 är:

 

  • Tillväxt och sysselsättning
  • Ett hållbart Europa
  • En integrerad syn på migration
  • Medborgarna i första hand
  • Europa som partner i världen

 

2.1.2 Tillväxt och sysselsättning

 

För att föra fram en union med ökat välstånd, miljöansvar samt ökad social integrering i samarbete med medlemsländerna är Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning även fortsättningsvis det viktigaste redskapet. Unionen behöver hitta nya sätt att främja tillgång och möjligheter i samhället och genom en aktiv integration eliminera riskerna och orsakerna till social utslagning och fattigdom. En av hörnstenarna i Lissabonstrategin är att utveckla kunskapssamhället och sökandet efter nya möjligheter till utbildning, forskning och innovation fortsätter. Ett flertal nya initiativ som tagits fram genom undersökningen av den fria marknaden kommer att presenteras. Kommissionen kommer att arbeta för att såväl konsumenter som företag ska kunna dra full nytta av den inre marknaden och för detta krävs en del riktade åtgärder, exempelvis bättre samordning av marknadsövervakningen och en mer systematisk marknads- och säkerhetskontroll. De små och medelstora företagen kommer att kunna dra nytta av särskilda åtgärder som förbättrar deras marknadsresultat. Då det nu gått tio år sedan EMU introducerades kommer kommissionen att göra en strategisk översyn av den europeiska monetära unionen, den första januari 2008 införs euron också på Cypern och Malta.

 

2.1.3 Ett hållbart Europa

 

För att trygga ett hållbart välstånd är kampen mot klimatförändringarna en del i kommissionens prioriteringar för 2008, men eftersom dessa redan är ett faktum fokuseras det också på sätt för politiken att hjälpa till med anpassningen till de nya förhållandena. I linje med detta kommer kommissionen att lägga fram förslag till en vitbok om anpassningen till konsekvenserna av klimatförändringar. Av unionens politiker områden är det många som behöver anpassas, men särskilt fokus kommer att läggas på åtgärder för att uppmuntra till en grönare transportsektor. Också den globala övervakningen för miljö och säkerhet kommer att bli av vikt för EU:s politik.

En andra strategisk energiöversyn, som ska ligga till grund för den nya energihandlingsplanen för 2010, kommer att presenteras av kommissionen vid rådets vårmöte 2009. Jordbrukspolitiken kommer att ses över för att se huruvida 2003 års reform behöver anpassas, här bereds också vägen för framtida utformning och prioritering. Inom den gemensamma fiskepolitiken tas avgörande steg för ett hållbart fiske i och med att ramen för kontroll omarbetas och förstärks.

 

2.1.4 En integrerad syn på migration

 

Kommissionen anser migration och social integration vara några av 2000-talets största utmaningar och kommer därför att föreslå åtgärder som för unionen mot en gemensam migrationspolitik. Under det kommande året ska den europeiska gränsförvaltningsbyråns arbete utvärderas och ett europeiskt övervakningssystem kommer att hjälpa medlemsstaterna med hanteringen av den olagliga invandringen. Kommissionen kommer ytterligare att slå fast hur en framtida asylpolitik ska skötas på ett konsekvent och effektivt sätt.

 

2.1.5 Medborgarna i första hand

 

Ett viktigt mål i kommissionens arbete är att medborgarna ska placeras i fokus. Den kartläggning som gjorts av den sociala verkligheten och inre marknaden kommer att ligga till grund för EU:s sociala agenda. Denna syftar i sin tur till att exempelvis göra det lättare att kombinera ett yrkesliv med familjeliv och bekämpa diskriminering. Vad gäller patientsäkerhet och kvaliteten på sjuk- och hälsovård kommer konkreta initiativ att tas och för att utveckla infrastrukturerna för kommunikation på ett säkert sätt vill kommissionen se en konsekvent EU-strategi. Det Europeiska året för interkulturell dialog 2008 ser man kommer att bygga broar och skapa kontakter över hela Europa.

 

 

 

 

2.1.6 Europa som partner i världen

 

Kommissionen lyfter fram att den internationella dimensionen är ytterst viktig för att komma tillrätta med problem som klimatförändringar, hantera migration, bekämpa terrorism och trygga energiförsörjningen. I arbetet med de länder som förhandlar om anslutning till unionen kommer kommissionen att rapportera om framstegen och göra lämpliga rekommendationer för EU:s utvidgningsstrategi. Kosovos framtida status kommer att ges extra mycket uppmärksamhet. Vad gäller den europeiska grannskapspolitiken kommer kommissionen att lägga fram en analys av de reella framsteg som gjorts i varje enskilt partnerland, detta för  att stärka de politiska, ekonomiska och sociala reformer som görs. Man vill även se till att det effektiva agerandet fortsätter från unionens sida när det gäller att genomföra den gemensamma politiken.

 

2.2 Landskapsregeringens prioriteringar för arbetet med EU-ärenden år 2008

 

EU inverkar idag på de flesta samhällsområden och har ett omfattande regelverk som kontinuerligt uppdateras och utökas. Eftersom Åland har en i sammanhanget liten förvaltning går en stor del av resurserna åt till att genomföra det regelverk som alla EU-länder och dess lagstiftande regioner är förpliktigade att implementera. Det är därför av stor vikt att göra långsiktiga prioriteringar och noggrant välja ut de frågor i vilka Åland inte enbart ska lägga resurser på att implementera befintlig EU-lagstiftning, utan försöka påverka EU: s förslag till lagstiftning.

I föregående avsnitt gavs en övergripande beskrivning av kommissionens prioriterade områden för år 2008. Kommissionen anger i en bilaga till arbetsprogrammet för 2008 vilka mer specifika lagstiftningsåtgärder som planeras. Eftersom beslut inom de olika områdena skall tillämpas även på Åland påverkar kommissionens planerade lagstiftningsåtgärder även landskapsförvaltningens agenda för år 2008. Under enskilda sakområden framgår hur landskapets målsättning och arbete med EU-frågor kommer att se ut under inkommande år. 

  För år 2008 avser landskapsregeringen att göra följande prioriteringar:

 

2.2.1 Högprioriterade områden

 

Högprioriterade områden är ämnesområden där landskapsregeringen anser att Åland, förutom att implementera EU-lagstiftning, har ett stort självstyrelsepolitiskt intresse av att försöka påverka EU: s förslag till lagstiftning.  Landskapsregeringen bevakar därför aktivt hela området, skriver promemorior beträffande lagförslag som bedöms intressanta för Åland och försöker komma in i Finlands EU-beredning på ett tidigt stadium, samt framför motsvarande åsikter direkt på EU-nivå genom påverkan i de organ och internationella samarbeten där Åland har inflytande. 

För år 2008 bedömer landskapsregeringen att följande områden är av hög prioritet: inflytandefrågor, skatteundantaget och skattegränsen, Lissabonstrategin, jordbruks-, landsbygds- och fiskenäringen, den maritima strategin, samt miljö- och energifrågor.

 

2.2.2 Mellanprioriterade områden

 

Mellanprioriterade områden är områden där tyngdpunkten läggs vid att implementera lagstiftning, men där det kan vara av intresse för Åland att försöka påverka i enskilda frågor. Landskapsregeringen bevakar därför området för att sålla ut de lagstiftningsinitiativ som är av intresse för Åland, och försöker i dessa fall påverka aktivt genom att i en promemoria som förs till samråd till lagtinget ta fram Ålands positioner och sedan framföra dessa på nationell och EU-nivå.

För år 2008 bedömer landskapsregeringen att följande områden är mellanhög prioritet: utbildning, jämställdhet, trafikfrågor och statsstödsärenden.

 

2.2.3 Övriga områden

 

Övriga områden är områden där Åland generellt sett inte har något självstyrelsepolitiskt intresse av att försöka påverka EU: s lagstiftning. På dessa områden används därför landskapsregeringens resurser till att hålla landskapets lagstiftning à jour med EU: s reglering. Inkommande lagstiftningsförslag bevakas dock för det fall att enskilda förslag är av intresse för Ålands del.

För år 2008 bedömer landskapsregeringen att följande områden inte är av hög eller mellan prioritet, beträffande Ålands intresse av att påverka EU:s lagstiftning: Livsmedel- och produktsäkerhet, kemikalier, kulturfrågor, hälso- och sjukvård samt socialvård.

 

2.3 Högt prioriterade områden för landskapsregeringens EU-arbete 2008

 

2.3.1 Skatteundantaget och skattegränsen

 

Finansavdelningen prioriterar inom sitt förvaltningsområde sådan EG rätt som faller inom landskapets behörighet eller som har särskild betydelse för Åland. Då det är fråga om frågor som faller inom landskapets behörighet men där frågan inte är av särskilt intresse för landskapet begränsar sig avdelningens beredning till implementering av nya rättsakter.

 

Skatteundantaget och skattegränsen

 

Skatteundantaget har förutom bibehållen skattefri försäljning vid resor till och från Åland lett till skapandet av en skattegräns runt Åland. Landskapsregeringen har under år 2007 tillsammans med finansministeriet arbetat med förslaget till ny tullkodex. I denna kodex har Europeiska unionens råd fattat beslut om en artikel som möjliggör vissa förenklingar i handeln med områden som Åland. Europaparlamentet antog i februari 2008 tullkodexen inklusive artikeln som kan komma att medge vissa förenklingar. Landskapsregeringen har i ett antal promemorior informerat lagtinget om processen gällande tullkodexen och möjligheterna till förenklingar.

Landskapsregeringen prioriterar under år 2008 arbetet med att verka för att tullkodexens tillämpningsföreskrifter utformas utgående från den åländska handelns perspektiv på ett så bra sätt som möjligt. Tillämpningföreskrifterna beräknas bli färdiga 2009-2010.

Landskapsregeringen bevakar de ärenden som påverkar skattegränshanteringen. Eftersom behörigheten i fråga om den indirekta beskattningen ankommer på riket är det dock i första hand rikets uppgift att identifiera och åtgärda problem som uppkommer i samband med skapande av ny EG rätt.

 

Beskattningen

 

Kommissionen kommer under 2008 att arbeta bla med ett förslag till en gemensam skattebas för företagsbeskattningen inom EU som företag kan välja att använda. Samtidigt pågår ett antal processer gällande tillämpningen av reglerna om statligt stöd på beskattningens område. Landskapsregeringen följer utvecklingen av gemenskapsrätten i fråga om den direkta beskattningen och för, då möjlighet finns, fram autonomiernas rätt att bedriva en egen skattepolitik inom EU med samma begränsningar som en medlemsstat. Något avgörande från EG domstolen i målet avseende Gibraltar[4] och förenligheten av dess skattesystem med reglerna om statligt stöd har ännu inte kommit.

 

2.3.2 Jordbruks-, landsbygds- och fiskenäringen

 

Jordbruks- och landsbygdsnäringen

 

Under år 2006 och 2007 har landskapsförvaltningen berett ett förslag till nytt landsbygdsutvecklingsprogram för Åland som lämnats till kommissionen, programmet för 2007-2013 godkändes av kommissionen den 15 februari 2008. Implementeringen av programmet inleddes redan under 2007 men kommer att fortsätta för alla föreslagna åtgärder inom programmet under 2008.

Under 2008 planerar kommissionen att genomföra en ”hälsokontroll” av den gemensamma jordbrukspolitiken. Det handlar i klartext om en halvtidsutvärdering med tillhörande justeringsåtgärder av gårdsstödsreformen som genomfördes år 2003. De flesta frågorna inom ”hälsokontrollen” berör områden utanför landskapets behörighetsområde men landskapsförvaltningen kommer att följa med arbetet och bevaka de av landskapets behörighetsområden som eventuellt kommer att beröras.

Under året kommer kommissionen att lägga fram förslag på ny lagstiftning inom flera för Åland intressanta områden som bör bevakas. Det kanske viktigaste området är översynen av stödordningen för mindre gynnade områden där kommissionen under 2007 utrett och utvärderat befintligt system. Det nya förslaget är tänkt att skall implementeras från år 2010. Kommissionen har sagt att målsättningen är att minska antalet mindre gynnade områden. Kommissionen har också för avsikt att under 2008 lämna ett förslag på en förenklad lagstiftning kring övervakningen av tvärvillkoren som utgörs av en rad lagstiftning inom miljö, hygien och djurskydd riktade till lantbruket. Tvärvillkorssystemet har utvärderats under 2007 och det är utgående från denna utvärdering som förenklingarna föreslås.

 

Fiskerinäringen

 

Under år 2007 har fiskeribyråns arbete med olika EU-frågor dominerats av beredningen av den nationella strategin och det operativa programmet för fiskerinäringen för programperioden 2007-2013. Ärendet har beretts i samarbete med näringen och övriga berörda förvaltningsområden inom landskapsregeringen samt med riksmyndigheterna. Landskapsregeringen har godkänt en strategiplan och ett förslag till operativt program som reviderats efter konsultationer med kommissionen. Programmet för 2007-2013 godkändes av kommissionen 20 november 2007. Under år 2008 inleds implementeringen av det nya fiskeriprogrammet för perioden 2007-2013, vilket i viss mån innebär nya riktlinjer och tillämpningsregler och rutiner för beredningen och beviljande av investerings- och utvecklingsstöd samt övervakning, kontroll och uppföljning. Under året skall fiskeribyrån även bereda stängningen av strukturprogrammet för perioden 2000-2006.

Bland övriga aktuella EU-ärenden under året kan nämnas beredningen av fiskekvoter och andra styrningsregler för fisket i Östersjön för år 2008, olika övervakningsfrågor, den fortsatta beredningen av den maritima strategin samt revideringen av gemenskapens vattenbruksstrategi.

Utgående från kommissionens arbetsprogram bedöms år 2008 för fiskerinäringens del inte medföra några större nya frågor på gemenskapsnivå, vilka direkt eller indirekt påverkar landskapets fiskeriförvaltning.

EU-bestämmelserna för fisket i Östersjön har endast ringa betydelse för Åland beroende på att totalförbudet för drivgarnsfiske trädde i kraft vid årsskiftet samt att Åland inte har någon havsgående flotta kvar för fiske av strömming och vassbuk. För torskfiskets del skärps regleringen ytterligare, vilket kan medföra lönsamhetsproblem för landskapets två nuvarande torskfiskebåtar. Det i dagsläget och på sikt för Åland dominerande fisket utgörs av småskaligt kust- och skärgårdsfiske av sådana fångstarter som i praktiken ännu inte omfattas av de nuvarande EU-bestämmelserna, även om den gemensamma fiskeripolitiken innefattar allt fiske och ända till strandlinjen. Kommissionen kommer under år 2008 att fortsätta utveckla regler och system för förbättrad övervakning och kontroll av fisket i Östersjön, med målsättningen att stärka, harmonisera och förenkla lagstiftningen. Av ovan nämnda orsaker kommer detta inte i nämnvärd grad att påverka det åländska fisket.

Under år 2008 kommer sannolikt en ny vattenbruksstrategi att godkännas av kommissionen, med målsättningen att identifiera de begränsningar och utmaningar som främst hämmar hållbar tillväxt och avgöra vilken roll olika berörda parter, speciellt offentliga myndigheter, har för att skapa förutsägbara villkor för näringen. Regelverket på gemenskapsnivå bedöms inte ha direkta konkreta konsekvenser för Ålands del eftersom dessa kan förmodas vara på en övergripande och allmän nivå.

Det fortsatta arbetet med EU:s maritima strategi kan påverka alla delområden inom fiskerinäringen och bör sålunda ägnas särskild uppmärksamhet.

 

Jakt

 

Landskapsregeringen har under 2007 fortsatt arbetet med de vetenskapliga undersökningarna för sjöfågeljaktens försvar för att utreda jaktbarheten samt förekomsten av de sjöfåglar som traditionellt jagats under våren. Undersökningarna fortsätter åtminstone under år 2008.

 

2.3.3 EU: s maritima strategi

 

Landskapsregeringen har deltagit i den ettåriga samrådsprocessen som följde efter grönboken Unionens framtida havspolitik: En europeisk vision för oceanerna och haven[5]. I oktober 2007 antog kommissionen dels ett meddelande Slutsatser från samrådet om en europeisk havspolitik[6] och dels ett meddelande En integrerad havspolitik för Europeiska unionen[7],  det sistnämnda kallas även "blåboken". I blåboken anger kommissionen inom vilka områden kommissionen kommer att agera och i den åtföljande handlingsplanen anger kommissionen ungefärliga tidsramar och detaljer för de aktioner man omnämner i det ovannämnda meddelandet.

I blåboken berörs ett flertal viktiga områden som i olika grad kommer att beröra Åland och vilka landskapsregeringen kommer att följa noggrannare. Bland dessa kan exempelvis nämnas ett europeiskt sjötransportområde utan hinder, en färdplan för medlemsstaternas fysiska planering i kust- och havsområden, en strategi för att mildra klimatförändringarnas inverkan på kustområden samt minskning av koldioxidutsläpp och föroreningar från sjöfarten. Under år 2008 kommer landskapsregeringen att välja ut vilka av initiativen som skall prioriteras för att kunna påverka inriktningen på gemenskapspolitiken.

 

2.3.4 Miljöområdet

 

Landskapsregeringens allmänna målsättning på miljöområdet är att aktivt arbeta för en hållbar utveckling där särskilt frågorna om klimatförändringarna och ren miljö i Östersjön är viktiga. I det åländska miljöarbetet är EU-arbetet en mycket viktig del, då åtgärder ofta behöver vidtas även i vår omvärld för att resultat skall nås. Åtgärder mot och anpassning till klimatförändringarna ställer ökade krav på samarbete mellan sektorerna, varför landskapsregeringen gör ett gemensamt arbete inom det området.

Under 2008 kommer landskapsregeringen att arbeta med genomförandet av flera EU-direktiv varav de viktigaste är miljöansvarsdirektivet[8], Inspiredirektivet[9] och batteridirektivet.[10] Dessutom kräver ytterligare några direktiv en del arbetsinsatser för att genomföras i landskapet.

Kommissionen förväntas lämna ett flertal förslag till nya och ändrade direktiv på miljöområdet. Av ändringsförslagen kommer särskilt ändringen av direktivet om nationella utsläppstak för vissa atmosfäriska luftföroreningar, direktivet om prioriterade ämnen enligt vattendirektivet, elektronikskrotdirektiven och bränslekvalitetsdirektivet att behandlas av landskapsregeringen. Under hösten förväntas ett förslag till direktiv om grön offentlig upphandling. Även det kommer att aktivt att bevakas av landskapsregeringen. Förslaget till ett direktiv om markskydd som gavs 2006 kommer att följas med.

Av de förväntade förslagen som inte kräver lagstiftningsåtgärder kommer landskapsregeringen särskilt att följa med aktionsplanen för hållbar konsumtion och produktion, vitboken om klimatförändringar, kommunikationen om åtgärder mot främmande arter, rapporten om implementering av åtgärdsplanen om biologisk mångfald och kommunikationen om biologisk behandling av avfall. Dessutom kommer arbetet med att utforma en gemensam europeisk havspolitik och dess effekter på våra näraliggande havsområden att bevakas.

Under 2007 har landskapsregeringen fortsättningsvis arbetat med att påverka utformningen av det marina direktivet. Miljöbyrån har även deltagit i att ta fram ett ställningstagande till den marina delen i den maritima strategin och även fört fram det inom B7-samarbetet.

En del förordningsändringar har gjorts som berör olika miljödirektiv, exempelvis deponeringsdirektivet.

En rapport gällande miljöövervakningen av de åländska vattenområdena, dvs grundvatten, sjöar och skärgård, har skickats till kommissionen i enlighet med ramvattendirektivet. Ytterligare har en rapport skickats om genomförandet av ett flertal avfallsdirektiv.

Natura 2000-programmet har, förutom det kontinuerliga arbetet med att upprätthålla en gynnsam skyddsnivå inom befintliga områden, föranlett en del arbete. Dels har materialbearbetning och rapportering enligt habitatdirektivet utförts, och dels har landskapsregeringen deltagit i en utredning om behovet av Natura 2000-områden i ekonomiska zonen.

 

 

2.3.5 Energifrågor

 

Inom energiområdet har fokus på klimatfrågorna ökat markant under de senaste åren. Utsläpp av växthusgaser är till stor del kopplat till energisektorn. Klimatfrågan berör både på det lokala och globala planet. Skall kraftfulla åtgärder genomföras bör gemensamma målsättningar mellan länder genomföras. Många av de åtgärder som skall genomföras sker dock på det lokala planet.

Landskapsregeringens energiarbete fokuserar till stor del på energiproduktion och konsumtion med reducerad klimatpåverkan. I klimatstrategimeddelandet som Landskapsregeringen överlämnade till Lagtinget under våren 2007 antar Landskapsregeringen de av EU fastslagna målsättningarna gällande CO2 reducerade åtgärder samt användning av förnyelsebar energi och effektivering. Ett energistrategidokument har även utarbetats där målsättningar och intressanta områden inom energiproduktion identifieras. Inom den närmsta tidsperioden förväntas fokus ligga på befintlig teknik för att senare erbjuda nya eller utökade möjligheter. 

För att i konkret handling uppnå målsättningarna har Landskapsregeringen för avsikt att stimulera åtgärder inom en rad områden. En viktig åtgärd är att öka användningen av förnyelsebara energikällor och öka effektiveringen.

Viktigt är även att konvertera från fossilbränsleuppvärmning. Goda ersättare är biobränslen och i tätbebyggda områden biobränslebaserad fjärrvärme. Solfångare är ett utmärkt komplement och kan under sommarhalvåret förse hushållen med tappvarmvatten. Landskapsregeringen betalar ut stöd för konvertering från direkt el- och oljeuppvärmning i fastigheter.

Vidare har Landskapsregeringen påbörjat uppdateringen av den energiplan som utformades år 2001. Den kommande planen utformas i samarbete med övriga B7-medlemmar samt Sardinien. Övriga medlemmar är Islenet och danska Planenergi som är energikonsult. Delfinansiering har beviljats av kommissionens IEEA (Intelligent Energy Executive Agency). Detta är ett utmärkt exempel på nyttan och behovet av samarbete i dessa frågor eftersom detta möjliggör utbyte av kunskap, information och erfarenheter. Planen är ett viktigt styrinstrument och innehåller bland annat nulägesanalys, målsättning och strategier. I arbetet ingår även informationsspridning till allmänhet och aktörer gällande metodval och åtgärder.

För att bevaka det mångfacetterade energiområdet fortsätter landskapsregeringens energigrupp samt energisamordnaren. De kommer fortsättningsvis att undersöka och sträva till ökad användning av förnyelsebara energikällor, samt aktivt bevaka utvecklingen inom området på det regionala och internationella planet.

 

2.3.6 Lissabonstrategin - tillväxt för fler och bättre jobb

 

Enligt meddelandet förblir Lissabonstrategin det viktigaste redskapet för att främja ökat välstånd, ökat miljöansvar och större social integrering inom Europeiska unionen. Målen full sysselsättning, kvalitet och produktivitet i arbetet samt social sammanhållning skall uppnås genom att behålla fler människor på arbetsmarknaden, öka arbetskraftsutbudet, modernisera de sociala trygghetssystemen, förbättra arbetstagarnas och företagens anpassningsförmåga samt öka investeringarna i det humana kapitalet genom bättre utbildning och ökade färdigheter.

Kommissionen kommer att föreslå ytterligare steg mot en gemensam migrationspolitik för unionen. Innehållet i en sådan politik omfattar bland annat en väl organiserad arbetskraftsinvandring och främjande av utbildning och integration av invandrare i ett större sammanhang.

Detta rimmar väl med det arbete som påbörjats inom landskapsregeringen som avser en ökad aktivitet på integrationsområdet. Den fortsättningsvis stora efterfrågan på arbetskraft inom en rad sektorer samt landskapets uttalade målsättning om en balanserad befolkningstillväxt förutsätter en fortsatt inflyttning till landskapet, vilket ställer integrationsfrågorna i fokus. Hittills har åtgärder huvudsakligen inriktats på undervisning i svenska för personer med annat modersmål, men framöver behövs åtgärder även inom andra områden för att en fortsatt positiv utveckling skall säkras.

 

2.4 Landskapsregeringens EU-arbete år 2008 inom mellanprioriterade områden

 

2.4.1 Utbildningsområdet

 

Landskapsregeringen avser att under år 2008 intensifiera arbetet för att uppnå de övergripande målen för utbildningssystemen, kvaliteten, tillgängligheten och öppenheten mot omvärlden i paritet med de målsättningar som Europeiska rådet slagit fast i anslutning till sitt arbetsprogram ”Utbildning 2010”. Detta betyder bland annat att landskapsregeringen avser att målmedvetet arbeta med de indikatorer och referensvärden för övervakning av framstegen med att uppnå Lissabonmålen i Lissabonstrategin i enlighet med EG-kommissionens meddelande 21.2.2007, KOM(2007) 61 slutlig. Indikatorer och referensvärden är centrala element när det gäller att utarbeta en evidensbaserad utbildningspolitik. De kan användas som verktyg för statistiskt stöd för planeringen, för analys av arbetet med att regionalt genomföra Lissabonmålen, för att kartlägga och dra nytta av goda exempel från andra regioner och för att göra jämförelser med resultat i andra regioner och länder.

     Vidare avser landskapsregeringen att aktivt utveckla vuxenutbildningen och strukturen och regelverket för den bland annat utgående från ett betänkande avgivet av Vuxenutbildningskommittén (ÅUS 2007:3, 3.4.2007) och med stöd av den handlingsplan för vuxenutbildning som framlagts i ett meddelande från EG-kommissionen till Rådet 27.9.2007, KOM(2007) 558 slutlig.

Åtgärderna ovan betyder att landskapsregeringen stöder och initierar åtgärder för kompetensutveckling, utveckling av entreprenörskap, innovation och forskning, som stöder utbildningen och samhällsutvecklingen. En högkvalitativ utbildning på olika nivåer är viktig för att garantera konkurrenskraften och individens och samhällets utveckling. Att investera i utbildning och i att utveckla ändamålsenliga och kvalitativa utbildningssystem för olika målgrupper är betydelsefullt för att garantera yrkeskunskap, kompetensutveckling, möjligheter till livslångt lärande och underlättande av fri rörlighet.  Ett införande av rambestämmelser för yrkeskvalifikationer och ett ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer (EQF) ingår därför som en väsentlig del av arbetet inom området för landskapets utbildningsansvar.

Med hög kompetens och en välutbyggd utbildningssektor kan Åland profilera sig som ledande på utbildningsområdet. Grundläggande kunskaper ger en stabil plattform för det livslånga lärandet.

Ovanstående övergripande beskrivning av utvecklingsfrågorna i ett EU-perspektiv genomsyrar det konkreta utvecklings- och tillsynsarbetet inom utbildningssektorns olika delområden och utbildningsnivåer, från grundskolan till högskolan och från vuxenutbildningen till den fria bildningen.

Som ett exempel från grundskoleområdet kan nämnas projektet den "kulturella skolryggsäcken", där olika kulturupplevelser för elever, prövas under kulturåret 2009 och förbereds under år 2008. Till projektet utarbetas ett kompletterande undervisningsmaterial om Ålands särställning.

För utbildningen efter grundskolan utarbetas en utvecklingsplan för gymnasialstadiet, som formuleras i samråd med skolorna. Förändringar i gymnasieskolornas övergripande struktur/organisation skall ta hänsyn till skolornas särskilda identitet och utformas i enlighet med utvecklingsplanen och tillsammans med skolorna. Utvecklingen av utbildningen sker i samverkan med näringslivet och i enlighet med de förväntningar som ställs på utbildningens innehåll och kompetens.

Kultur och idrott lyfts fram som ett område för fördjupning och möjligheter till införande av kortare yrkesförberedande utbildningsinriktningar skall utredas. I utvecklingsarbetet på gymnasialstadiet betonas allt mer miljöfrågorna och hanteringen och produktionen av livsmedel blir allt mer avancerad, vilket beaktas i utbildningen.

Högskolan på Åland bidrar på sin nivå till ökad konkurrenskraft, innovation och tillväxt och vidareutvecklas i nära samarbete med näringslivet. Särskilda kompetensområden profileras och samarbetsnätverken med omkringliggande högskolor och universitet förstärks.

Ett heltäckande system och en samlad funktion för all vuxenutbildning utarbetas och ansvarsfördelningen mellan olika aktörer klarläggs. Läroavtalsutbildningen utvecklas som ett viktigt led i det livslånga lärandet, liksom också ett system för validering av realkompetens, där en samordning sker med motsvarande arbete inom EU med de nordiska länderna som primära samarbetsområden.

Integrationsutbildningen för ungdomar och även för vuxna utvecklas på Åland som ett led i strävan att underlätta fri rörlighet inom EU och särskilt för att underlätta för inflyttade att integreras i det åländska samhället.

Landskapsregeringen har under år 2007 slutfört beredning av ett nytt strukturfondsprogram i enlighet med målsättningarna för programperioden ”Regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-13”. Medlen från Europeiska socialfonden (ESF) inom arbetsmarknadsintegrering har i det nya programmet allokerats till utbildnings- och kulturavdelningen. Tyngdpunkten i programmet ligger på integration och på utbildningsinsatser för utanförgrupper och personer som hotas av exkludering på arbetsmarknaden. Den övergripande strategin konkretiseras i ett operativt program som innehåller ett prioriterat område: Kompetens och sysselsättning (ESF).

 

2.4.2 Jämställdhet

 

Då det gäller området jämställdhet (lika behandling av kvinnor och män) och motverkande av alla former av könsdiskriminering har Ålands landskapsregering som målsättning att inom sitt behörighetsområde vidta åtgärder i enlighet med EU:s färdplan för jämställdhet 2006-2010.

Ålands jämställdhetsdelegation och landskapsregering har avgivit ett reviderat ramprogram för jämställdhetsarbetet på Åland till lagtinget. Ojämställdhet kräver konkreta mål kopplade till medvetna, aktiva åtgärder. Ramprogrammet innehåller bl.a. utmaningar och strategiska riktlinjer i linje med EU:s färdplan för jämställdhet. Programmet  åtföljs av årliga handlingsplaner med projekt, aktiviteter och konkreta åtgärder för genomförandet.

Ålands landskapsregering konstaterar i sitt regeringsprogram att våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem och en kränkning av mänskliga rättigheter. Landskapsregeringen kommer därför under året att påbörja arbetet med att skapa en övergripande handlingsplan för kvinnofridsarbetet på Åland.

Ålands landskapsregering fortsätter under året det långsiktiga, målmedvetna och strukturerade arbetet med att införliva ett genus- och jämställdhetsperspektiv i grundskolans verksamhet .

Landskapsregeringen konstaterar att statistik är ett viktigt redskap i jämställdhetsarbetet och därför har man som målsättning att  individbaserad statistik i större utsträckning än idag är insamlad, analyserad och presenterad, indelad på kön.

 

2.4.3 Trafikområdet

 

Genom rikets förordning (FFS 1307/99) har rådets direktiv nr 98/18 om säkerhetsbestämmelser för passagerarfärjor implementerats i Finland och eftersom behörigheten till denna del är rikets gäller denna förordning även i landskapet. Detta direktiv kanske skulle kunna medföra att landskapets samtliga frigående färjor utom m/s Viggen skulle behöva ersättas med nytt tonnage under åren 2008 - 2010 vilket tungt skulle belasta landskapets budget. En arbetsgrupp, i vilken även Åland ingått, tillsattes. Arbetet har gått ut på att ge Sjöfartsverket möjlighet att för inrikes trafik bestämma vilka regler som skall tillämpas och som ger motsvarande säkerhetsnivå. Arbetsgruppens mandat har förlängts till årsskiftet 2007 / 2008.

Landskapsregeringen har även beviljats ett Mål 2-bidrag för en geologisk undersökning av bottenförhållanden inför ett eventuellt tunnelbygge till Föglö.

 

2.2.4 Statligt stöd och EU: s inre marknad

 

Landskapsregeringen kommer också att följa med de initiativ som presenteras under 2008 och som skall främja en inre marknad som bygger på en stark, innovativ och konkurrenskraftig industri. Landskapsregeringen kommer särskilt att följa med det arbete som riktar sig till små och medelstora företag och som förbereds i en särskild rättsakt för småföretag samt med det förenklingsarbete som kommissionen påbörjat i form av en ny mer omfattande gruppundantagsförordning. Den nya allmänna gruppundantagsförordningen kommer att täcka både områden som redan täcks av gruppundantag (utbildning, sysselsättning, små och medelstora företag) och nya områden (innovation, miljö, riskkapital, regionalstöd).

Medlemsstaterna skall rapportera till kommissionen om genomförandet av EU-regler om allmännyttiga tjänster. Samtidigt skall inlämnas en detaljerad beskrivning av tillämpningsvillkoren inom alla sektorer. Denna rapport skall lämnas in senast den 19 december 2008. Landskapsregeringen avser under 2008 göra en kartläggning av denna fråga och vidta nödvändiga åtgärder.

2.5 Landskapsregeringens EU-arbete år 2008 inom övriga områden

2.5.1 Kultur, ungdom och idrott

 

Under år 2007 har kommissionen antagit en vitbok om idrott som utgör en gedigen analys av idrottens fördelar som hälsofrämjande, integration och informell utbildning genom aktivt deltagande inom idrottsföreningar. Vitboken behandlar även idrottens problemställningar såsom dopning, utnyttjande av ungdomar och idrottsvåldet.

Sammanlagt innehåller vitboken ett femtiotal åtgärder på idrottspolitikens område under de kommande åren. Landskapsregeringen avser att tillsammans med Ålands idrottsförbund följa vissa för Åland särskilt intressanta åtgärder, bland andra åtgärder för finansieringen av den ideella idrotten.

Inom ungdomspolitiken pågår livliga aktiviteter inom EU, bland utbyte av s.k. best practise för ungdomars möjlighet till delaktighet och medinflytande. Utbildnings- och kulturavdelningen har sedan 2006 en tillfällig tjänst som ungdomskonsulent, vilket ger ökade möjligheter att följa utvecklingen på ungdomsområdet.

Mot bakgrund av rådande globalisering och inför risken för kulturkrockar och civilisationskonflikter avser Europaparlamentet utropa 2008 till Europeiska året för interkulturell dialog. Åland har anledning att följa de aktiviteter som genomförs på området, inte minst med anledning av den ökande inflyttningen och de strategier som landskapsregeringen började utarbeta år 2006.

COREPER beslöt i September 2007 att utlysa år 2009 till ett europeiskt år för kreativitet och innovation genom utbildning och kultur. Hur året kommer att utformas och vilka aktiviteter som kan bli aktuella är inte klart, inte heller hur stora medel EU avser anslå för genomförandet av temaåret. Landskapsregeringen avser dock att ta aktiv del i temaåret och föreberedelser inleds under år 2008.

 

2.5.2 Livsmedels- och produktsäkerhet, kemikalier samt djurskydd

 

EU-författningar gällande kemikalier, livsmedelshygien- och produktsäkerhet revideras kontinuerligt på EU-nivå.  Eftersom denna reglering främst är av teknisk natur brukar den implementeras i landskapet med stöd av s.k. blankettlagstiftning.

Under år 2007 har ett trettiotal direktiv på främst produktsäkerhets- och livsmedelshygienområdet implementerats.

Under året genomförs EU-övervakning av badvatten, dricksvatten, tvärvillkor och  djurskydd.

Övervakning av djurhandel utförs på basis av landskapets integrering i det internetbaserade databassystemet TRACES, (Trade control and expert system)  för övervakning av bl.a. djurtransporter och handel på EU-nivå.

År 2007 gjordes  rikets livsmedelslag (FFS 23/2006) gällande på Åland. Denna tillämpas bl.a. på genomförandet av förordningarna (EG) nr 178/2002, , (EG) nr 852/2004, (EG) nr 853/2004, (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004.

 

2.5.3 Socialvård

 

Landskapsregeringens huvudsakliga inställning till EU-samarbetet på socialvårdsområdet är att de nationella ersättningssystemen bör falla utanför unionens behörighet medan övriga frågor inom det sociala området lämpar sig för samarbete på EU-nivå.

Landskapsregeringen har under år 2007 följt kommissionens arbete gällande kartläggning av den sociala verkligheten. Syftet med kartläggningen av Europas sociala verklighet är att skapa ett samförstånd kring de gemensamma sociala utmaningar som européerna står inför. Kommissionen har startat ett brett samråd om de sociala frågor och utmaningar som EU står inför. Syftet är att nå ut till olika grupper för att diskutera vad som utgör EU:s ”sociala verklighet”. Med utgångspunkt i resultaten från detta samråd, som skall pågå fram till slutet av år 2007, kommer kommissionen att lägga fram en rapport. Rapporten kommer att ge en bild av den föränderliga sociala verkligheten i Europa, undersöka sociala tendenser och deras effekter samt dra fram de viktigaste frågorna och utmaningarna för EU på alla nivåer. Slutsatserna av kartläggningen av den sociala verkligheten kommer att utgöra grunden för en modern social agenda för EU.

Landskapsregeringen avser att även under år 2008 följa kommissionens arbete på området och ägna särskild uppmärksamhet åt de frågor som ligger inom den åländska lagstiftningsbehörigheten.

Landskapsregeringen kommer även att följa kommissionens meddelande om ett förnyat åtagande för social rättvisa i Europa och kommissionens rekommendation om aktiv integration som kommer att läggas fram av kommissionen under år 2008.  Kommissionens arbete kan komma att utgöra utgångspunkter för information och opinionsbildning i samhället samt påverka landskapets integrationsarbete.

 

2.5.4 Hälso- och sjukvård

 

Målsättningen med landskapets EU-arbete på området hälso- och sjukvårdsfrågor är att bevaka åländska intressen även i ärenden som inte direkt faller under åländsk lagstiftnings- eller förvaltningsbehörighet, då de ofta har en indirekt effekt på det åländska vårdsystemet och dess verksamhetsförutsättningar. Byrån (S20) har följt med de ärenden som berör hälso- och sjukvården genom  att delta i beredningssektionens EU33 arbete. Inget ärende har under året berört Åland  specifikt  men flera är av indirekt betydelse för landskapet. Beredskapen inför en influensapandemi, patienternas rörlighet - speciellt hur köerna, ansvarsfrågorna samt kostnadsansvaret och - fördelningen skall hanteras, Europas hälsostrategi,  hälsa och migration, läkemedelsfrågor samt EU:s strategi rörande hälsofrågor kopplade till nutrition samt övervikt och fetma är temata som har  behandlats under 2007 och flera är fortfarande aktuella under 2008. I kommissionens  arbetsprogram för det kommande året ingår också ett  meddelande om patientsäkerhet och kvalitet inom hälso- och sjukvården, en rekommendation om vårdrelaterade infektioner samt en grönbok om hälso- och sjukvårdspersonalens rörlighet inom unionen. Kommissionens vitbok "Tillsammans för hälsa: Strategi för hälsa  2008-2013  kommer för sin del att på ett övergripet sätt styra arbetet. Byrån fortsätter att följa upp ärendenas handläggning genom att aktivt delta i beredningssektionens arbete.

 

3. Landskapets arbete med EU-ärenden år 2007

 

3.1 Deltagande i beredningen av sekundärrätt inom EU-institutionerna

 

EU-kommissionen har ensamrätt på att föreslå ny EU-lagstiftning inom unionens s.k. första pelare (även kallad EG). De s.k. kommissionsförslagen innefattar även annat än förslag till rättsakter. Det kan handla om olika typer av meddelanden samt grön- och vitböcker.

     Kommissionsdokument som är av intresse för landskapet diarieförs och handläggs vid landskapsregeringen. Enheten för Europarätt och externa frågor sköter om koordineringen av EU-ärendena, medan de enskilda tjänstemännen vid de olika avdelningarna handlägger och föredrar ärendena för den ledamot till vars ansvarsområde ärendet hör.

     Tabellen nedanför innehåller en sammanställning av uppgifter gällande handläggningen i landskapet av kommissionsinitiativ under tidsperioden 1.12.2006 – 30.11.2007. Antalet inkomna kommissionsinitiativ kan i förhållande till antalet diarieförda verka högt, men man bör komma ihåg att kommissionsinitiativen inte behöver vara förslag till rättsakter utan kan även vara meddelanden, handlingsprogram, grönböcker eller vitböcker. I den högra spalten återfinns de uppgifter som framkom i motsvarande meddelande för år 2006.

 

 

Tabell 1. Handläggning av kommissionsinitiativ

 

Antal totalt

2007

2006

Inkomna kommissionsinitiativ

941 st

802 st

Diarieförda kommissionsinitiativ

33 st

53 st

Samråd enligt 42a § lagtingsordningen

 

1 st

5 st

Informationsärende

 

3 st

6 st

Upprättade promemorior där förslaget bedömts inte lämpa sig för samråd/informationsärende (promemorian skickas för kännedom till lagtinget)

29 st

25 st

 

Av de 941 inkomna kommissionsinitiativen utgjordes ungefär en tredjedel av ärenden som inte bedömdes vara av intresse för landskapet. Dessa registreras i en av EU-enheten upprätthållen databas, men sänds inte vidare. De resterande två tredjedelarna har sänts för kännedom till berörd tjänsteman/berörda tjänstemän. EU-enheten diarieför förslag som är av uppenbart intresse för Åland, men bedömningen av om förslaget är av intresse för Åland har i allt större utsträckning övergått till de enheter och tjänstemän som är sakkunniga på området och som beslutar om ärendet skall diarieföras och beredas. Som ses i tabellen ovan är det endast en liten andel som diarieförs och bereds, men antalet måste ses i förhållande till de resurser som landskapsförvaltningen har till sitt förfogande.

   Under tidsperioden 1.12.2006 – 30.11.2007 har sammanlagt 33 stycken promemorior upprättats i EU-ärenden. Ett av dessa ärenden fördes för ett omfattande samråd där självstyrelsepolitiska nämnden begärde utlåtanden av både närings- och social- och miljöutskottet. Fyra stycken ärenden översändes till lagtinget som informationsärenden. 29 ärenden bedömdes inte vara av sådan karaktär att de lämpade sig som samråds- eller informationsärenden. Promemoriorna som upprättades i dessa ärenden skickades för kännedom till lagtinget. Lagtinget kan alltid begära att ett samråd hålls om ett enskilt ärende.

 

Tabell 2. Landskapsregeringens samråd med Ålands lagting

Utskott

Antal samråd

2007

2006

Näringsutskottet

1 st

1 st

Kulturutskottet

-

-

Social- och miljöutskottet

1 st

1 st

Självstyrelsepolitiska nämnden

1 st

-

Finansutskottet

-

3 st

Totalt

3 st

5 st

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 3. Landskapsregeringens informationsärenden med Ålands lagting

Utskott

Antal informationsärenden

2007

2006

Näringsutskottet

-

1 st

Kulturutskottet

1 st

-

Social- och miljöutskottet

-

3 st

Självstyrelsepolitiska nämnden

-

1 st

Finansutskottet

1 st

1 st

Lagutskottet

1 st

-

Totalt

3 st

6 st

 

De diarieförda kommissionsinitiativen fördelas på avdelningar och enheter inom landskapsregeringen på följande sätt:  

 

Tabell 4. Fördelning inom landskapsregeringen av diarieförda kommissionsinitiativ

Enhet inom landskapsregeringen

Antal

2007

2006

Kansliavdelningen

 

 

Allmänna byrån (K10)

1 st

3 st

Administrativa enheten II (K14)

3 st

4 st

EU-enheten (K16)

3 st

11 st

Byggnadsbyrån (K20)

1 st

-

El- och energienheten (K26)

4 st

3 st

Finansavdelningen

 

 

Allmänna byrån (F10)

14 st

9 st

Avtals- och pensionsbyrån, (F30)

-

1 st

Social- och miljöavdelningen

 

 

Hälso- och sjukvårdsbyrån (S20)

1 st

-

Miljömedicinska byrån (S30)

-

2 st

Miljöbyrån (S40)

3 st

8 st

Miljöbyrån II (S43)

-

1 st

Miljöbyrån III (S45)

-

1 st

Utbildningsavdelningen

 

 

Kulturbyrån (U20)

1 st

1 st

Utbildningsbyrån II (U32)

-

1 st

Näringsavdelningen

 

 

Allmänna byrån (N10)

2 st

1 st

Allmänna byrån II (N12)

-

1 st

Fiskeribyrån (N30)

-

3 st

Trafikavdelningen

 

 

Allmänna byrån (T10)

-

3 st

Totalt

33 st

53 st

 

 

 

 

 

 

3.2 Genomförandet av gemenskapsrätten i landskapet

 

3.2.1 Genomförandet av EU-direktiv i landskapet

 

Inom EU antas bindande rättsakter som förordningar, direktiv och beslut. Förordning och beslut är direkt tillämpliga vilket innebär att de som sådana binder även landskapets myndigheter. Direktiv är däremot bindande med avseende på det resultat som skall uppnås. Direktiv innehåller vanligtvis en s.k. implementeringstid inom vilken medlemsstaterna skall meddela kommissionen om de nationella bestämmelser som genomför ett direktiv. Även landskapet meddelar (notifierar) kommissionen hur ett enskilt direktiv har genomförts i landskapet.

      Under tidsperioden 1.12.2006 – 30.11.2007 har EU-institutionerna antagit 94 st direktiv.  Tabellen nedanför redogör för antalet notifieringar av direktiv som landskapsregeringen gjort under tidsperioden 1.12.2006 – 30.11.2007 och hur många av dessa direktiv som har fallit inom ramen för rikets eller för landskapets behörighet.

 

Tabell 5. Landskapsregeringens notifieringar av direktiv

 

Antal notifieringar

2007

2006

Rikets behörighet

33  st

24 st

Landskapets behörighet

72 st

137 st

Totalt

105 st

161 st

 

De notifierade direktiven inom landskapets lagstiftningsbehörighet fördelas på olika enheter inom landskapsregeringen enligt tabellen nedanför.

 

Tabell 6. Fördelning inom landskapsregeringen av notifieringar

Enhet inom

landskapsregeringen

Antal notifieringar 2007

2006

Kansliavdelningen

 

 

Allmänna byrån (K10)

6 st

3 st

Administrativa enheten I (K12)

6 st

-

Administrativa enheten II (K14)

8 st

13 st

EU-enheten (K16)

29 st

-

Personalenheten (K18)

1 st

2 st

Brand- och räddningsenheten (K24)

2 st

1 st

El- och energienheten (K26)

2 st

1 st

Finansavdelningen

 

 

Allmänna byrån (F10)

3 st

13 st

Avtals- och pensionsbyrån, (F30)

-

1 st

Social- och miljöavdelningen

 

 

Socialvårdsbyrån (S10)

-

8 st

Hälso- och sjukvårdsbyrån (S20)

3 st

3 st

Miljömedicinska byrån (S30)

17 st

39 st

Miljöbyrån (S40)

5 st

12 st

Miljöbyrån III (S45)

-

2 st

Utbildningsavdelningen

 

 

Utbildningsbyrån II (U32)

-

1 st

Näringsavdelningen

 

 

Jordbruksbyrån (N20)

20 st

42 st

Jordbruksbyrån IV (N26)

-

19 st

Skogsbruksbyrån II (N 42)

2 st

-

Trafikavdelningen

 

 

Allmänna byrån (T10)

1 st

1 st

Totalt

105 st

161 st

 

    

Direktiv som faller inom ramen för landskapets behörighet kan föranleda beredning och antagande av landskapslagstiftning. Vid genomförande av vissa typer av direktiv används i regel blankettlagstiftning, d.v.s. rikets bestämmelser görs gällande i landskapet. Landskapet tillämpar blankettlagstiftning gällande t.ex. kemikalier och livsmedel. I tabellen nedanför redogörs för till vilka områden av landskapets lagstiftningsbehörighet som landskapsregeringen har meddelat att de under tidsperioden 1.12.2006 – 30.11.2007 notifierade direktiven anses höra. 

 

Tabell 7. Fördelning områdesvis av notifieringar där landskapet har lagstiftningsbehörighet

Område

Antal

2007

2006

Kemikalier

11 st

11 st

Livsmedel

10 st

19 st

Miljövård

5 st

14 st

Jord- och skogsbruk

5 st

6 st

Djurskydd

1 st

-

Foder

6 st

16 st

Vägtrafik

8 st

14 st

Beskattning

1 st

1 st

Kosmetiska produkter

-

6 st

Energi

4 st

-

Likabehandling

-

3 st

Elektricitet

-

1 st

Transport

3 st

-

Socialvård

-

3 st

Tobaksprodukter

2 st

1 st

Produktsäkerhet

6 st

8 st

Statistik

2 st

-

Fri rörlighet för varor och personer

3 st

-

Näringsverksamhet

-

1 st

Växtskydd

-

33 st

Jakt

2 st

-

Val

2 st

-

Posttjänster

1 st

-

Totalt

72 st

137 st

 

3.2.2 Överträdelseförfarandet och EG-domstolsärenden

 

Överträdelseförfarandet och Åland

 

Om kommissionen anser att en medlemsstat underlåtit att uppfylla en skyldighet kan kommissionen påbörja ett s.k. överträdelseförfarande enligt artikel 226 i EG-fördraget. Det administrativa förfarandet påbörjas genom att kommissionen sänder en officiell anmärkning till medlemsstaten. Därefter kan kommissionen sända ett motiverat yttrande. Ifall medlemsstaten inte rättar sig efter yttrandet inom utsatt tid, kan kommissionen föra ärendet till EG-domstolen. Om medlemsstaten inte rättar sig efter en fällande dom i EG-domstolen kan kommissionen påbörja ett förfarande enligt artikel 228 i EG-fördraget som gör det möjligt för EG-domstolen att döma ut standardbelopp eller vite.

 

Strängare sanktioner om EG-domstolens domar inte följs

 

Kommissionen publicerade i december 2005 nya riktlinjer för hur kommissionen yrkar på vite och standardbelopp vid EG-domstolen. Enligt kommissionens meddelande kommer kommissionen i framtiden att yrka på både vite och standardbelopp. Tidigare har kommissionen prioriterat yrkanden om vitesbelopp. De nya principerna baserar sig på EG-domstolens praxis och på behovet av att ytterligare stärka sanktionssystemet. I sitt nya meddelande anger kommissionen att den i framtiden alltid kommer att yrka på ett standardbelopp. Formeln för hur kommissionen beräknar standardbelopp motsvarar till stor del den formel som används i samband med vitesbelopp. Det minsta möjliga standardbeloppet för Finlands del uppgår till 1 620 000 €. Utgångspunkten i självstyrelselagen är att landskapet ansvarar för belopp som landskapet har orsakat.

Standardbeloppen kommer att beräknas utgående från tidpunkten för den första domen och kommissionen anger att den inte kommer att lägga ner ett förfarande enligt artikel 228 i EG-fördraget enbart för att en medlemsstat åtgärdar överträdelsen efter att ärendet har förts till EG-domstolen en andra gång. EG-domstolen kan därmed döma ut ett standardbelopp även om medlemsstaten har åtgärdat fördragsbrottet före en andra fällande dom, dvs. detta förfarandesätt har en mera bestraffande kvalitet än utdömandet av vite. Med detta eftersträvar kommissionen en effektivare efterlevnad av EG-domstolens domar.

Då kommissionen den 23 oktober 2007 beslutade att föra snusärendet till domstol en andra gång gavs även ett förslag till standardbelopp. Enligt informella uppgifter skulle standardbeloppet i snusärendet uppgå till strax över 2 000 000 €, eller 3 900 € per dag från fällande dom enligt artikel 226 tills överträdelsen upphör eller, om överträdelsen inte har upphört, den dag då domen enligt artikel 228 meddelades. Utöver detta skulle kommissionen yrka på ett löpande vite som uppgår till 19.828,8 €/dag. Domstolen är inte bunden att följa kommissionens förslag, men har i praktiken i stor grad följt kommissionens beräkningssätt.

 I följande tabell framgår hur många officiella anmärkningar, motiverade yttranden och talan i EG-domstolen enligt artikel 226 som kommissionen har påbörjat mot Finland under tidsperioden 1.12.2006 – 30.11.2007. I samma tabell framgår hur många av dessa som berör landskapet.

Utöver dessa anmärkningar enligt artikel 226 har landskapet under denna tid även fått en officiell anmärkning och två motiverade yttranden enligt artikel 228 i ärenden som tidigare påbörjats. Dessa ärenden beskrivs närmare under rubriken EG-domstolens domar gällande Åland.

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 8. Överträdelseförfaranden påbörjade mot Finland

 

Officiella

anmärkningar

Motiverade yttranden

Talan i EG-domstolen

Totalt

 

2007

2006

2007

2006

2007

2006

2007

2006

Berör enbart riket

8 st

13 st

11 st

17 st

2 st

1 st

21 st

31 st

Berör både landskapet och riket

12 st

7 st

1 st

2 st

-

-

13 st

9 st

Berör enbart landskapet

-

-

-

-

-

5 st

-

5 st

Totalt

20 st

20 st

12 st

19 st

2 st

8 st

34 st

45 st

 

 

Som anges i tabellen ovan ligger antalet överträdelseförfaranden på en konstant nivå i landskapet. Kommissionen ser kontinuerligt över sina arbetsrutiner för övervakningen av medlemsstaternas införlivande och tillämpning av EU-rättsliga regler. Under det senaste året har kommissionen fortsatt gå igenom tillämpningen av gemenskapsrätten med hänsyn till den resolution som Europaparlamentet antog i frågan i samband med paketet om bättre lagstiftning 2005. En strategisk översyn av programmet kom i slutet av 2006[11]. I denna har kommissionen fastställt olika prioriteringar för medlemsstaterna, Europeiska rådet, Europaparlamentet och för kommissionen själv. Dessa går i hög utsträckning ut på att förenkla existerande lagstiftning, men också på att skärpa till genomförandet av gemenskapsrätten.

Antalet överträdelser ger inte en helt korrekt bild av hur många enskilda direktiv som de facto är föremål för överträdelseförfarande. Särskilt de officiella anmärkningarna kan dölja ett stort antal direktiv som inte har genomförts inom implementeringstiden. Kommissionen brukar till de officiella anmärkningarna foga förteckningar över direktiv som inte har genomförts i tid. De tolv officiella anmärkningarna som berör både landskapet och riket gäller totalt 48 st direktiv varav 17 st direktiv inte hade genomförts på Åland inom den i direktivet utsatta tiden. Ytterligare 3 st anmärkningar berörde felaktig eller otillräcklig implementering.

Den övervägande majoriteten av överträdelseförfaranden under perioden 1.12.2006 – 30.11.2007 rör sådana ärenden som påbörjats p.g.a. att landskapsregeringen inte i tid har meddelat på vilket sätt ett direktiv har genomförts i landskapet. Orsakerna till att landskapsregeringen inte har inkommit med en notifiering i tid kan variera. Det kan t.ex. vara så att blankettlagstiftning tillämpas på området och att den rikslagstiftning som genomför direktivet i riket inte har antagits inom utsatt tid. 

Vissa områden inom landskapsförvaltningen är föremål för antagandet av ett större antal EU-direktiv och belastas mera av implementeringen av dem. Landskapet är inom dessa områden därför föremål för flera överträdelseförfaranden än inom andra områden. Den 30 november 2007 var implementeringen i landskapet av 27 st direktiv fortfarande föremål för ett oavslutat överträdelseförfarande. Dessa direktiv fördelas enligt enheter i landskapsregeringen enligt tabellen nedan.

 

 

 

Tabell 9. Oavslutade överträdelseförfaranden gällande Åland den 30 november 2007

 

Enhet

Antal

2007

2006

Socialvårdsbyrån

2 st

-

Hälso- och sjukvårdsbyrån, S20

1 st

1 st

Miljömedicinska byrån, S30

4 st

-

Miljöbyrån, S40

2 st

3 st

Miljöbyrån, S43

1 st

-

Miljöbyrån, S45

-

2 st

Jordbruksbyrån I, N20

8 st

5 st

Jordbruksbyrån IV, N26

2 st

2 st

Trafikavdelningen, allmänna byrån T10

2 st

1 st

Kansliavdelningen, administrativa enheten, K14

-

1 st

EU-enheten, K16

-

6 st

Byggnadsbyrån, K20

1 st

2 st

El- och energienheten, K26

2 st

1 st

Yrkesutbildningsbyrån, U32

2 st

-

Totalt

27 st

24 st

 

EG-domstolens domar gällande Åland

 

Från tidigare år finns det därtill överträdelser som lett till talan vid EG-domstolen.  

I mål C-344/03 Kommissionen mot Finland anser kommissionen att Finland inte tillämpat undantaget enligt artikel 9.1 i fågeldirektivet i enlighet med kriterierna i den artikeln då Finland inte visat att dessa undantagsvillkor uppfylls vid vårjakten på vissa sjöfåglar på finska fastlandet och i landskapet Åland, särskilt gällande tillämpningen av kriteriet ”om det inte finns någon annan lämplig lösning” och kriteriet ”i litet antal”. Muntlig förhandling i målet ägde rum den 22 september 2005. Fällande dom, förutom beträffande arten alfågel, avkunnades den 15 december 2005. Kommissionen tillställde i juni 2006 Finland en officiell anmärkning eftersom kommissionen inte ansåg att domen efterföljts på ett korrekt sätt i landskapet och på rikssidan då förbud mot utfärdande av jakttillstånd för vårfågeljakt inte införts i lagstiftning.

Med anledning av den officiella anmärkningen avgav landskapsregeringen efter diskussioner med kommissionen en lagframställning om ändring av jaktlagen. På grund av att ikraftträdandet dröjde skickade kommissionen även ett motiverat yttrande i juli 2007. Lagändringen trädde i kraft den 1 september 2007. I ett pressmeddelande daterat 31 januari 2008 anger kommissionen att Finland i december 2007 meddelade kommissionen att lagstiftning i överensstämmelse med direktivet hade antagits och att kommissionen därför anser ärendet avslutat.[12]

Mål C-343/05 Kommissionen mot Finland hänför sig till genomförandet av förbudet i direktiv 2001/37/EG mot att släppa ut tobak för användning i munnen. I detta fall rör det sig inte i första hand om försenad direktivimplementering från landskapets sida utan om oenighet om tolkningen av gemenskapsrätten. Kommissionen skickade i april 2003 ett motiverat yttrande till Finland angående implementeringen av detta förbud i landskapet Åland. Det motiverade yttrandet ledde till väckande av talan, mål nummer C-343/05. Fällande dom avkunnades i målet den 18 maj 2006.

Som en följd av den fällande domen avgav landskapsregeringen en lagframställning om ändring av tobakslagen som antogs av lagtinget den 25.9.2006. I slutet av 2006 skickade kommissionen en formell underrättelse med anledning av att bestämmelserna inte ännu meddelats kommissionen. Lagstiftningen trädde i kraft den 1 februari 2007. Oenighet gällande tolkningen av domen ledde till att kommissionen i juli 2007 översände ett motiverat yttrande angående implementeringen av förbudet. Landskapsregeringen har sedan dess avgett två nya lagframställningar, varav den sista innehåller ett totalförbud mot snusförsäljning. Kommissionen tog den 23 oktober ett beslut om att föra ärendet till domstol.

Den fällande domen i mål C-240/00 Kommissionen mot Finland rör utseendet av SPA-områden (specially protected areas) i Finland. De åländska SPA-områdena omnämns inte i domen.  Kommissionen tillställde dock Finland en officiell anmärkning den 26 oktober 2006 med anledning av verkställandet av domen, där omfattningen av de åländska SPA-områdena ifrågasattes. Landskapet bestred de processuella grunderna för kommissionens förfarande. Dessa invändningar godtogs inte av kommissionen som i april 2007 skickade ett motiverat yttrande. Landskapsregeringen har i detta skede pågående diskussioner med kommissionen om hur frågan bäst kan lösas.

 

 

 

 



[1] Strategiska mål 2005- 2009: Ett partnerskap för Europas förnyelse – välstånd, solidaritet och säkerhet, KOM(2005) 12.

[2] Årlig politisk strategi för 2008, KOM(2007) 65.

[3] Kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram för 2008, KOM(2007) 640.

[4] Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission, väckt den 9 juni 2004 av Gibraltars regering. Mål T-211/04.

[5] KOM(2006) 275 slutlig

[6] KOM(2007) 574

[7] KOM(2007) 575

[8] Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador

[9] Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen

[10] Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/66/EG om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och om upphävande av direktiv 91/157/EEG

[11] KOM(2006) 689, Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: En strategisk översyn av programmet ”Bättre lagstiftning” inom Europeiska unionen

[12] IP/08/153.