Meddelande 3/2011-2012
|
|
| ||
|
| MEDDELANDE nr 3/2011-2012 | ||
| Datum | Diarienummer | ||
| 2012-04-16 |
| ||
|
|
| ||
|
|
| ||
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Landskapsregeringen och Nordiska ministerrådet – verksamheten 2011 och prioriteringar 2012
Meddelandet innehåller en redogörelse för Ålands landskapsregerings aktiviteteter i Nordiska ministerrådet 2011. Meddelandet innehåller dessutom landskapsregeringens prioriteringar inför 2012.
| Mariehamn den 16 april 2012 | |
|
L a n t r å d Camilla Gunell |
|
|
Minister Veronica Thörnroos |
|
Innehåll
1 Landskapsregeringens meddelande om arbetet i Nordiska ministerrådet (NMR)
2.1 Ålands representation i Nordiska ministerrådet
2.1.1 Ansvariga ministrar 1.1.2011 – 25.11.2011
2.1.2 Ansvariga ministrar 25.11.2011 – 31.12.2011
3.2.1 Globaliseringsinitiativet
3.2.5 Sammarbetet med Färöarna och Grönland
3.3.1 Samarbetsministrarna (MR-SAM)
3.3.3 Fiskeri och havsliv, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS)
3.3.8 Näringsliv, energi och regionalpolitik (MR-NER)
3.3.9 Social- och hälsopolitik (MR-S)
3.3.10 Utbildning och forskning (MR-U)
3.3.11 Ekonomi- och finanspolitik (MR-FINANS)
4 Landskapsregeringens prioriteringar 2012
4.1.1 Allmän språkpolitisk hållning
4.1.3 Mötesspråket i Nordiska ministerrådet
4.2.1 Tillgång till nordisk public service och upphovsrätt
4.3.1 Miljösamarbetet för Östersjön
4.4 Ålands, Färöarnas och Grönlands ställning i det nordiska samarbetet
4.4.2 Arbete för fullvärdigt medlemskap i institutioner
4.6 Gränshinderarbetet och näringsliv
4.6.2 Näringsliv och arbetsmarknad
4.7.1 Nordiskt kultursamarbete
4.8.1 Gränsöverskridande utbildning
4.10 Freds- och konfliktforskning
4.10.1 Ålandsexemplet som nordiskt varumärke
1 Landskapsregeringens meddelande om arbetet i Nordiska ministerrådet (NMR)
I enlighet med det av landskapsregeringen i september 2011 antagna dokumentet för det nordiska arbetet inom Ålands landskapsregering skall en årsberättelse upprättas och sändas som ett meddelande till Ålands lagting. Här ges en redogörelse för det gångna årets verksamhet. Meddelandet innehåller även landskapsregeringens kommande prioriteringar.
I Nordiska ministerrådet ingår medlemsländerna Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige och de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. Ålands möjligheter att delta i ministerrådets arbete får i praktiken anses nästan likvärdigt med nationernas. Åland har rätt att ta initiativ och väcka förslag.
Beslut i Nordiska ministerrådet sker enligt konsensusprincipen och är icke bindande. I de fall ett beslut skall bli bindande för Färöarna, Grönland och Åland så skall det godkännas i enlighet områdenas lagstiftning.
De nordiska statsministrarna har det överordnade ansvaret för Nordiska ministerrådet. I praktiken är ansvaret delegerat till de nordiska samarbetsministrarna (MR-SAM) och till Nordiska samarbetskommittén (NSK) som svarar för den löpande koordineringen av det officiella politiska nordiska samarbetet. Nordiska samarbetskommittén fungerar även som styrelse för Nordiska ministerrådets sekretariat i Köpenhamn.
Nordiska ministerrådet är - trots namnet - egentligen inte ett utan elva ministerråd (MR). De nordiska fackministrarna möts i sitt ministerråd ett par gånger om året.
Tjänstemännens beredande- och uppföljande möten sker i ämbetsmannakommittéerna. Ämbetsmannakommittéerna behandlar ärenden som senare kan föras upp till ett ministerråd eller avgöras i ett beslut direkt i ämbetsmannakommittén. Åland, Färöarna och Grönland deltar i både ministerråden och ämbetsmannakommittéerna med full yttranderätt. I de fall en eventuell omröstning äger rum har Åland, Färöarna och Grönland ingen rösträtt.
Beredningen i landskapsregeringen sker genom de utsedda tjänstemän som deltar i de olika ämbetsmannakommittéerna. Varje fackministerråd arbetar utifrån en egen dagordning varför tvärsektoriell beredning måste göras på initiativ av representanten i respektive ämbetsmannakommitté.
Landskapsregeringen har ett nära samarbete i nordiska frågor med Ålands lagting. Den samsyn som ofta finns i olika frågor är en unik styrka för Ålands möjligheter att göra sin röst hörd i Nordiska ministerrådet såväl som i Nordiska rådet.
2 Berättelse för 2011
2.1 Ålands representation i Nordiska ministerrådet
Av Nordiska ministerrådets elva ministerråd så är tio fackministerråd samt ett samordnande, ministerrådet för samarbetsministrarna MR-SAM som på regeringschefernas uppdrag i praktiken ansvarar för samordningen av det nordiska regeringssamarbetet.
Landskapsregeringens ministrar är även medlemmar av Ålands delegation i Nordiska rådet i enlighet med landskapslag (1984:25) om Ålands representation i Nordiska rådet. Om ministrarnas arbete och deltagande i Nordiska rådets delegation finns återgivet i delegationens berättelse. Landskapsregeringens delegationsledamöter skall utses inom januari månad för varje kalenderår. De av lagtinget och landskapsregeringen utsedda representanterna utgör Ålands delegation i Nordiska rådet.
Landskapsregeringens ministrar representerar Åland inom sina respektive ansvarsområden i de olika ministerråden. Under 2011 har Ålands representation i NMR varit följande:
2.1.1 Ansvariga ministrar 1.1.2011 – 25.11.2011
· samarbetsministrarna MR-SAM, Veronica Thörnroos
· arbetsliv MR-A, Torbjörn Eliasson
· närings-, energi och regionalpolitik MR-NER, Torbjörn Eliason,
· Roger Eriksson
· fiskeri och hav-, jordbruk-, livsmedel och skogsbruk
MR-FJLS, Torbjörn Eliasson
· jämställdhet MR-JÄM, Viveka Eriksson
· ekonomi- och finanspolitik MR-FINANS, Mats Perämaa
· kultur MR-K, Britt Lundberg
· lagstiftning MR-LAG, Viveka Eriksson
· miljö MR-M, Katrin Sjögren
· social- och hälsovård MR-S, Katrin Sjögren
· utbildning- och forskning MR-U, Britt Lundberg
2.1.2 Ansvariga ministrar 25.11.2011 – 31.12.2011
· samarbetsministrarna MR-SAM, Veronica Thörnroos
· (fr.o.m. 15.12.2011)
· arbetsliv MR-A, Fredrik Karlström
· närings-, energi och regionalpolitik MR-NER, Fredrik Karlström, Veronica Thörnroos
· fiskeri och hav-, jordbruk-, livsmedel och skogsbruk MR-FJLS, Fredrik Karlström
· jämställdhet MR-JÄM, Camilla Gunell
· ekonomi- och finanspolitik MR-FINANS, Roger Nordlund
· kultur MR-K, Johan Ehn
· lagstiftning MR-LAG, Camilla Gunell
· miljö MR-M, Carina Aaltonen
· social- och hälsovård MR-S, Carina Aaltonen
· utbildning- och forskning MR-U, Johan Ehn
3 Verksamheten 2011
3.1 Finlands ordförandeskap
Under 2011 har Finland innehaft ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Åland har haft en representant i planeringskommittén inför ordförandeskapet. 2011-års planering har inneburit en nedskärning av antalet ministerrådsmöten. Åland har varit värd för fyra ämbetsmannakommittémöten och ett styrelsemöte för institutionen Samnordisk skogsforskning (SNS). I enlighet med Ålandsdokumentet satt Ålands representant i Nordiska samarbetskommittén som ordförande under dess möte 16 juni.
Finlands sekretariatschef besökte Åland inför ordförandeskapet och redogjorde för ordförandeskapsprogrammet. Presentationen skedde vid ett öppet möte där ca 30 personer deltog. Konferensen ”Att välja sin väg” nordiska kvinnor om företagande, ledarskap och utveckling arrangerades på Åland som en del av ordförandeskapet.
3.2 Tvärsektoriellt arbete
3.2.1 Globaliseringsinitiativet
Som ett av de prioriterade områdena i Nordiska ministerrådet finns det s.k. globaliseringsinitiativet från 2007. Under 2011 har sammanlagt fjorton olika projekt fått medel från globaliseringsbudgeten. Globaliseringsbudgeten har uppgått till 72,4 miljoner DKK (9,6 miljoner Euro) Administrationen av de olika projekten sker inom ramen för respektive ministerråd. De sista projekten avslutas under 2013.
3.2.2 Gränshinderarbetet
Arbetet mot gränshinder har varit ett av de projekt som finansierats via globaliseringsbudgeten men är samtidigt ett arbete som bedrivs såväl bilateralt som inom enskilda sektorer. 2008 tillsatte samarbetsministrarna på uppdrag av statsministrarna Gränshinderforum som leds av ambassadör Ole Norrback. Medlemmarna i gränshinderforum utgörs av en representant från vardera de fem nordiska länderna samt Åland. Utöver att lösa befintliga hinder så påpekas risken att införa nya hinder vid lagstiftning eller i samband med implementeringen av EU-direktiv. De frågor som till största delen behandlas i forumet är socialförsäkrings- och skattefrågor, det vill säga frågor där Åland saknar egen behörighet. Gränshinderforum är ett sätt för Åland att hålla sig uppdaterat i utvecklingen och också kunna påverka även inom dessa sektorer. Specifikt åländska gränshinder där Åland har egen lagstiftningsbehörighet är få till antalet men har inte hindrat att Åland tagit initiativ och varit drivande i flera frågor. Bland dessa finns till exempel: ömsesidigt godkännande av ID-handlingar, momsåterbäring för företag vid egna inköp i Sverige, olika bedömning av rehabiliteringsbehov vid arbete i flera länder och socialförsäkringsskydd för studeranden. I frågan om behörighet till högskola i Sverige så fick Åland tidigare till stånd en egen bilateral lösning i december 2009. Frågan har senare drivits på initiativ av Island och de övriga länderna i Gränshinderforum, varför Sverige gör en återgång till det tidigare systemet under hösten 2012. Under 2011 löste Gränshinderforum tretton hinder.
Under året har på initiativ av arbetslivsministrarna tillsatts en arbetsgrupp från ministerrådet för social och ministerrådet för arbetsliv som särskilt skall se över problem inom social- och arbetstagarområdet. En rapport från gruppen kommer att presenteras våren 2012. Det har även beslutats att gränshinder skall finnas som en dagordningspunkt på alla ministerrådsmöten.
Den 30 november arrangerade Gränshinderforum en konferens i Stockholm med rubriken ”Tillväxtpotential – varför Norden inte har råd med gränshinder” Konferensen var välbesökt med många deltagare från Åland.
I början av året öppnades ett Hallå Norden-kontor på Åland med Föreningen Norden som huvudman. Hallå Norden är en informationsfunktion för privatpersoner som rör sig mellan de nordiska länderna. Kontoret fungerar även som förmedlare av gränshinder vidare till Gränshinderforum. Under året har Hallå Norden haft regelbundna möten med Ålands representant i Gränshinderforum. Kontoret har en försöksperiod på två år och finansieras av Nordiska ministerrådet med undantag för lokal, ADB och telefon som tillhandahålls av landskapsregeringen.
3.2.3 Grön tillväxt
De nordiska statsministrarna tillsatte sommaren 2010 en arbetsgrupp med representanter för de nordiska länderna och Färöarna, Grönland och Åland för att granska Nordens möjligheter inom grön tillväxt. Åland representerades i arbetsgruppen av Ålands teknologicenters verksamhetschef. Arbetsgruppens uppgift var att kartlägga de specifika nordiska styrkepositionerna och konkreta områden inom grön tillväxt där samarbetet mellan de nordiska länderna kan ge ett mervärde.
Rapporten ”Norden – ledande i grön tillväxt” var ett centralt underlag i diskussionerna mellan de nordiska statsministrarna i samband med det nordiska globaliseringsforumet den 31 oktober 2011 i Köpenhamn. Statsministrarna bestämde vid sitt möte, den 1 november 2011, att ge i uppdrag till de relevanta ministerråden att arbeta vidare med arbetsgruppens åtta rekommendationer. Norden kan och skall vara föregångare när det gäller dynamisk grön näringsverksamhet och hållbara lösningar. De områden som de nordiska länderna ska lägga extra kraft bakom är samarbete om och utveckling av; testcenter för gröna lösningar, utbildning och forskning för grön tillväxt, främja förbrukningsflexibilitet på den nordiska elmarknaden, gröna tekniska normer och standarder, gröna offentliga inköp, tekniker och metoder för avfallshantering, integration av miljö och klimat i utvecklingssamarbetet samt finansiering av gröna investeringar och företag. En samlad avrapportering skedde vid de nordiska statsministrarnas sommarmöte 2012.
Vid Globaliseringsforumet och Statsministermötet representerades Åland av tjänstemän.
3.2.4 Nordiska rådets session
Nordiska rådets 63:e session ägde rum den 1-3 november i Köpenhamn. På grund av valet till lagtinget och lagtingets öppnande den 1 november var inga åländska parlamentariker närvarande. För landskapsregeringen låg endast möten i ministerrådet för kultur och ministerrådet för utbildning så till i tid att vicelantrådet Britt Lundberg kunde närvara. Vid övriga ministerrådsmöten och Globaliseringsforum representerades Åland av tjänstemän.
Vid Nordiska rådets session 2010 tog lantrådet Viveka Eriksson initiativ till en redogörelse av Nordiska ministerrådets Östersjöarbete till de nordiska statsministrarna. Under 2011 beslöts att redogörelsen även skall lämnas till Nordiska rådet, vilket gjordes vid sessionen 2011.
3.2.5 Sammarbetet med Färöarna och Grönland
I slutet av januari besöktes Åland av en delegation från Färöarna och Grönland. Syftet var att hålla samtal hur samarbetet mellan de tre områdena kan förbättras och förstärka profileringen av Färöarna, Grönland och Åland inom det nordiska samarbetet. På grund av de färöiska och åländska valen avbröts processen senare på året men kommer att återupptas under 2012.
3.2.6 Besök
I maj besöktes Åland av en grupp från Tysklands förbundsdag ledsagade av parlamentarikern Franz Thönnes. Tema för besöket var det nordiska gränshinderarbetet.
Nordiska ministerrådets och Nordiska rådets kommunikationsavdelning förlade sitt årliga möte mellan avdelningen och externa informatörer, även det i maj, till Åland.
3.3 Sektoriellt arbete
3.3.1 Samarbetsministrarna (MR-SAM)
Ministerrådet för samarbetsministrarna är det ministerråd som har det samordnande ansvaret i Nordiska ministerrådet. De nordiska samarbetsministrarna har under året sammankommit till tre möten. Samarbetsministrarna biträds av tjänstemännen i Nordiska samarbetskommittén NSK som samtidigt har funktionen som Nordiska ministerrådets sekretariats styrelse. Nordiska samarbetskommittén möttes vid sju tillfällen, tre av dessa i samband med samarbetsministermöten.
Ministerrådet för samarbetsministrarna har bland annat avhandlat samarbetet med grannarna i väst, antagit ett nytt arktiskt samarbetsprogram, mottagit och diskuterat en rapport om grannlandssamarbetet med Nordväst Ryssland och Baltikum samt påbörjat diskussionen om en omdisponering av budgeten och inrättandet av en prioriteringsbudget, detta för att uppmuntra och underlätta för fler politiska initiativ samt få en tydligare definition av projektlängd.
En stor del av samarbetsministrarnas arbete utgörs av framtagandet av Nordiska ministerrådets budget. Budget för 2011 omsluter 935 miljoner DKK, ca 125 miljoner Euro.
Under året har en informell diskussion förts runt nordiska samarbetets utvecklande med en starkare fokusering mot nordisk nytta samt en översyn av projektperioder med tydligare avslut och utvärderingar.
3.3.2 Arbetsliv (MR-A)
Ministerrådet för arbetsliv sammanträder som regel en gång per år. 2011 hölls mötet den 21 november på Hanaholmens kulturcentrum i Esbo. Åland representerades av chefen för Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet. Före mötet hölls en temadiskussion med företrädare för arbetsmarknadens parter om insatser för att underlätta funktionshindrades deltagande i arbetslivet. Ett annat viktigt tema på mötet var gränshinderarbetet. Gränshinderforums ordförande Ole Norrback samt FPA:s representant i den gemensamma gränshindergruppen för arbetsmarknads- och socialsektorn presenterade sitt arbete. Bland annat situationen för de åländska sjömän som arbetar på Sverigeflaggade fartyg är uppmärksammad i utredningen.
Under ministerrådet för arbetsliv verkar ämbetsmannakommittén för arbetsliv, Ämbetsmannakommittén för arbetsliv, där myndighetschefen är landskapsregeringens representant, håller två möten varje år. Ämbetsmannakommittén för arbetsliv har i sin tur tre underutskott, för arbetsmarknad, arbetsmiljö och arbetsrätt. Åland är företrätt i det förstnämnda som har störst relevans för åländsk förvaltning.
Arbetsmarknadsutskottet möts två gånger per år. Utskottet fattar bland annat beslut om fördelning av forskningsmedel inom arbetslivsområdet.
3.3.3 Fiskeri och havsliv, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS)
Ämbetsmannakommittén för jord- och skogsbruk höll sitt vårmöte på Åland den 13-14 april 2011. Landskapsregeringen var lokala arrangörer och värdar för mötet. Den 13 april hölls exkursion med småskaligt hantverk, champagnefyndet, miljö och närproducerad mat som tema, medan den 14 april ägnades åt möte. Under mötet avhandlades av åländskt intresse bl.a. det kommande sommarmötet för ministrarna, ett nytt ramprogram för jord- och skogsbruk, uppföljningen av Selfossdeklarationen samt Ny Nordisk Mat.
Under Finlands ordförandeskap i nordiska ministerrådet så arrangerades vårens ämbetsmannakommitté-möte för fiskeri i Mariehamn. I samband med mötet anordnades ett seminarium om den pågående reformen av den gemensamma fiskeripolitiken, med fokus på det småskaliga kustfisket. Byråcheferna för fiskeribyrån och jordbruksbyrån deltog i Nordiska ministerrådets sommarmötet i Tavastehus.
Den 28 och 29 augusti höll ministerrådet för fiskeri-, jordbruk- livsmedel och skogsbruks projekt Ny Nordisk Mat styrgrupps möte på Åland med Ålands styrgruppsmedlem som värd. Besöket inleddes med en exkursion inriktad på mat och förädling på Åland och fortsatte med möte om projektets genomförande följande dag."
SamNordisk Skogsforskning (SNS)
SNS höll sitt vårmöte på Åland den 23-24 maj 2011 med landskapsregeringen som lokal värd och arrangör. Den 23 maj var exkursionsdag med den åländska naturvården, kulturlandskapet och skärgården som tema. Den 24 maj hölls styrelsemöte vid Havsvidden. Vid styrelsemötet diskuterades bl.a. SNS aktivitet inom Selfossdeklarationen, EFINORD och en evaluering av SNS verksamhet. Vidare presenterade representanter för 6 olika nätverk och CAR:s sin verksamhet.
Ålands representant i ämbetsmannakommittén representerade även landskapsregeringen vid SNS höstmöte i Stockholm den 15 november 2011. Mötet behandlade främst medelansökningar för projekt och nätverksaktiviteter.
3.3.4 Jämställdhet (MR-JÄM)
Regeringarna i de nordiska länderna och självstyrande områdena samarbetar på jämställdhetsområdet under ledning av de nordiska jämställdhetsministrarna som tillsammans bildar ministerrådet för jämställdhet (MR-JÄM).
Utgångspunkten för MR-JÄM är att det nordiska samarbetet på jämställdhetsområdet ska leda till nordisk nytta genom att man tillvaratar och delar med sig av kunskap, kompetens och erfarenheter på jämställdhetsområdet.
De nordiska jämställdhetsministrarna har under det finska ordförandeskapet 2011 hållit ett möte i Helsingfors där ministrarna bland annat fördjupade diskussionerna kring jämställdhetsintegrering som strategi samt jämställdhet och klimatförändring. Lantrådet Viveka Eriksson framförde i det sammanhanget förslag om att utveckla ett undervisningsmaterial om hållbar utveckling ur ett könsperspektiv i regi av det nordiska samarbetet. Ministrarna diskuterade också frågor om arbetsmarknad och familjeliv som ett resultat av bland annat olika lagstiftning gällande föräldraledigheterna.
Ämbetsmannakommittén för jämställdhetsfrågor (ÄK-JÄM) leder det praktiska arbetet gällande nordisk samarbete på jämställdhetsområdet och vid behov inrättas dessutom olika arbetsgrupper.
Ålands representant i ämbetsmannakommittén för jämställdhet tar initiativ gällande åländska intressen i jämställdhetssamarbetet, bevakar, utvecklar och följer upp frågor som är relevanta för landskapet.
Det nordiska jämställdhetsarbetet är omfattande och bygger på ett långsiktigt ramprogram ”Jämställdhet skapar ett hållbart samhälle” (2011-2014) med årliga handlingsplaner med konkreta åtgärder. Jämställdhetsintegrering samt pojkars och mäns aktiva deltagande i jämställdhetsarbetet är tvärgående teman.
Prioriterade områden i ramprogrammet är jämställdhet på arbetsmarknaden och inom utbildningen, kön, etnicitet och jämställdhet samt nolltolerans mot det könsrelaterade våldet.
Ämbetsmannakommittén har under det finländska ordförandeskapet haft fem möten.
Ämbetsmannakommittén har bildat en intern arbetsgrupp, en så kallad trojka som består av avgående ordförandeskap, pågående ordförandeskap och kommande ordförandeskap som kontinuerligt håller möten kring aktuella frågor inom jämställdhetsområdet.
En stor del av arbetet i ämbetsmannakommittén har rört sig runt processerna kring nedläggningen av Nordiskt institut för kunskap om kön (NIKK) i dess nuvarande form och upprättandet av ett nytt samarbetsorgan.
Ämbetsmannakommittén har även följt upp initiativ och beslut som tagits av ministerrådet för jämställdhet bland annat hur det nordiska samarbetet kan stödja nationella aktiviteter kring jämställdhetsintegrering och uppföljning av temat kön och klimatförändring.
Under året har ett möte hållits gällande det nordiskt-baltiska (NB8) samarbetet på jämställdhetsområdet.
Arbetsgrupper med åländskt deltagande:
Män och jämställdhet
Arbetsgruppens uppdrag är att utarbeta förslag till teman kring män och jämställdhet.
Jämställdhet, barnomsorg och skola
Arbetsgruppens uppdrag är att klargöra olika frågeställningar i samband med utarbetandet av jämställdhetsprojekt som tar sin utgångspunkt i bland annat Ålands arbete med och erfarenheter av projektet ”Jämställd barnomsorg”.
3.3.5 Kultur (MR-K)
De nordiska kulturministrarna, ministerrådet (MR-K), har mötts två gånger under året, i april i Åbo och i november i Köpenhamn.
Ämbetsmannakommittén för kultur (ÄK-K), som bl.a. har ett övergripande ansvar för fördelningen av tillgängliga anslag inom området, har under året förberett och följt upp ministerrådets ärenden.
Kulturministrarna har under året utvärderat den reform av kultursamarbetet som genomfördes 2007 och beslutat bland annat följande: Det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet och Kultur- och konstprogrammet fortsätter till 2016 enligt nuvarande system med sakkunniga. Möjligheten till politisk prioritering ska dock stärkas inom ramarna för dessa två program. Under 2012 ska ministerrådet också försöka hitta det optimala sättet att tillgodose intressen inom amatör- och frivilligsektorn. Detta ska ske i dialog med Nordiska kulturfonden.
Kulturkontakt Nord och Nordens institut i Finland slås samman från och med 2012. Nya stadgar för den nya organisationen har utarbetats under året.
De skandinaviska ambassadernas initiativ om att manifestera och profilera det nordiska samarbetet genom en Nordisk festival på Kennedy Center 2013 stöds. Det samnordiska evenemanget kan kompletteras med nationella bidrag. Ministerrådet för kultur ger sitt generella stöd till fortsatta internationella profileringsaktiviteter i linje med de genomförda globaliseringsprojekten 2009 – 2011 som ministerrådet har haft ansvar för. Landskapsregeringen framförde för sin del viss tvekan till detta slag av stora engångsmanifestationer.
Ett nordiskt barn - och ungdomslitteraturpris ska utredas och behandlas av ministerrådet under första mötet 2012. Ett fortsatt samarbete mellan de nationella myndigheterna i syfte att stärka Nordens kulturella och kreativa industrier ska stödas.
Slutligen har nya stadgar antagits för samtliga nordiska hus och institut. Ändringen innebär bland annat att Åland och de övriga självstyrande områdena har möjlighet att vara representerade i styrelserna för avsedda hus och institut, dock inte under en och samma period.
3.3.6 Lagsamarbetet (MR-LAG)
Inom MR-LAG behandlas huvudsakligen frågor som faller utanför landskapets behörighet. Åland har därför inte närvarat på något möte eller på annat sätt aktivt tagit del i arbetet under året.
3.3.7 Miljö (MR-M)
Ministerrådet för miljö, där landskapsregeringen företräddes av miljöminister Katrin Sjögren, har hållit två möten under året. Det första hölls i Bryssel dagen före EU:s miljörådsmöte. Vid det mötet diskuterades bl.a. ärendena vid EU:s miljörådsmöte och särskilt direktivförslaget om elektriskt och elektroniskt avfall och om klimatförhandlingarna. Det hölls även en temadiskussion om utveckling av mätare för hållbar välfärd bortom BNP. Vid miljöministrarnas möte under sessionen i Köpenhamn diskuterades statsministrarnas initiativ om grön tillväxt, klimatförhandlingarna, Rio +20-konferensen och nytt nordiskt miljöhandlingsprogran från 2013. Landskapsregeringen har deltagit i två av de tre mötena som hållits i miljötjänstemannagruppen. Dessutom har landskapsregeringen deltagit aktivt i följande underarbetsgrupper: avfallsgruppen och akvatiska gruppen.
3.3.8 Näringsliv, energi och regionalpolitik (MR-NER)
Ministerrådet för näringsliv- energi och regionalpolitik har sammanträtt en gång under året och företräddes av minister Roger Eriksson och näringsavdelningens chef. Aktuella frågor i ministerrådet är de nordiska ländernas demografiska utmaningar och särskilt befolkningsrörelserna från perifera områden till tätorter och en ökande andel äldre i befolkningen. Norden kan inte förlita sig på att den arbetskraftsbrist som uppstår kan korrigeras med arbetskraftsinvandring eftersom närliggande länder har en sämre situation. Roger Eriksson belyste Ålands situation med god befolkningstillväxt och hög sysselsättning men konstaterade att även Åland har arbetskraftbrist inom IT och hälso- och sjukvårdsområdet. Eriksson påpekade att det är positivt att allt fler lever längre och något som alla eftersträvar men det är utmanande att finna lösningar på hur välfärdstjänsterna ska ordnas och finansieras. På Åland har det nyligen gjorts en studie inom omsorgsområdet som ger underlag för framtida beslut. Eriksson utryckte sitt stöd för att fortsätta det nordiska samarbetet inom detta område.
Förnyelsen av EU:s sammanhållningspolitik innebär att det utformas en gemensam strategisk ram för utveckling av konkurrenskraft, sysselsättning, landsbygdsutveckling och fiskerinäringens utveckling. Landskapsregeringen stöder prioriteringarna om en smart, hållbar och inkluderande tillväxt i enlighet med visionen för EU 2020. Eriksson betonade hur viktigt det är att regelverket innebär faktiska förenklingar för dem som kan få ta del av EU-finansieringen. Dessutom bör EU-regelverken beakta autonoma områden. T.ex. kan inte Finland ingå avtal om EU-finansiering för Ålands del och det måste korrigeras i EU:s rättsakter som kommer att behandlas i parlamentet och rådet under det kommande året.
Åländska nystartade företag har delvis svårt att hitta riskkapital för innovativa affärsidéer och här kan den planerade Nordic Innovation Fund vara en lösning. De nordiska länderna tillsammans med European Investment Fund utreder möjligheterna att starta en gemensam riskkapitalfond. Eriksson påpekade att Färöarna, Grönland och Åland bör inbjudas till det samarbetet vilket mottogs positivt. Inom det första halvåret 2012 bör länderna och de självstyrande områdena ge klartecken om de vill delta i fonden 2013-2016.
Gränshinder diskuterades gällande införande av nordiskbehörighetsregler för elmontörer och gemensamt genomförande av standarder för byggområdet. Det är en mycket relevant fråga för Åland och det är viktigt att sätta en stram tidtabell för förverkligandet.
3.3.9 Social- och hälsopolitik (MR-S)
Ministerrådet för sociala frågor är det ministerråd som ansvarar för det nordiska samarbetet inom social- och hälsosektorn. Socialministrarna biträds av tjänstemännen i ämbetsmannakommittén för social- och hälsofrågor (ÄK-S).
De nordiska social- och hälsovårdsministrarna sammanträdde i Vasa i juni. På mötet diskuterade ministrarna välfärdspolitikens möjligheter och utmaningar. Främjandet av ett aktivt och sunt åldrande var ett viktigt tema som diskuterades. Ministrarna beslöt att de nordiska länderna på tjänstemannanivå ska utbyta erfarenheter avseende god praxis för ett aktivt och sunt åldrande. Andra ämnen som diskuterade var frågor gällande hälsovårdarberedskapen inför undantagsförhållanden, mental hälsa samt formerna för stöd riktat till familjer för att förhindra social utslagning. Finland presenterade vid mötet en ny publikation, i vilken nordiska erfarenheter och kunnande om familjecentralsverksamhet sammanställts. I samband med ministermötet träffade de nordiska social- och hälsovårdsministrarna världshälsoorganisationens (WHO) regionchef Zsuzsanna Jakab för att diskutera bland annat WHO:s Health 2020-process samt alkoholpolitik.
3.3.10 Utbildning och forskning (MR-U)
De nordiska utbildnings- och forskningsministrarna, ministerrådet (MR-U), har mötts en gång under året, i november i Köpenhamn. Representant för Åland har varit utbildnings- och kulturminister Britt Lundberg.
Ämbetsmannakommittén för utbildning och forskning (ÄK-U), som bl.a. har ett övergripande ansvar för fördelningen av tillgängliga anslag inom området, har under året förberett och följt upp ministerrådets ärenden. Representant i ämbetsmannakommittén för landskapsregeringen har varit avdelningschefen vid landskapets utbildnings- och kulturavdelning med byråchefen för kulturbyrån som ersättare. Ett av kommitténs möten hölls på Åland.
En angelägen fråga som återkommit under året i olika sammanhang är yrkandet på fullvärdigt medlemskap i institutioner och arbetsgrupper i enlighet med vad som överenskommits i Ålandsdokumentet år 2007. Ärendet har drivits starkt av Färöarna, Grönland och Åland. Saken kom till sin spets när yrkandet aktiverades i samband med tillsättandet av medlemmar i styrelsen för ledningsgruppen för samarbetet inom forskning och forskarutbildning i Norden (NordForsk). Färöarna, Grönland och Åland hävdade med gemensam röst sina tidigare framförda anspråk. Ämbetsmannakommittén för utbildning visade förståelse för synpunkterna och beslöt att återkomma till frågan vid ett senare ministerrådstillfälle.
Begreppet och temaområdet ”Kunskap för grön tillväxt och välfärd” har diskuterats flitigt under året. Man har även dryftat hur detta kan användas i det nordiska samarbetet kring utbildning, forskning och innovation. För landskapsregeringens del har utbildnings- och kulturavdelningen uppmanat skolorna på alla nivåer att medverka i de centrala temata som initierats av Nordiska ministerrådet. Klimatdagen har getts särskilt utrymme. Avdelningen har i samråd med skolornas ledning kartlagt hur man lyckats nå ut till skolorna. Indikationerna pekar dock mot att skolornas insatser på området initialt varit rätt begränsade. Den uppfattningen styrks av de rapporter på antal besökare på aktuella hemsidor som avdelningen tagit del av från Nordiska ministerrådet. Eftersom Klimatdagen är årligen återkommande avser landskapsregeringen i stöd av sitt tillsyns- och utvecklingsansvar verka för att skolornas verksamhet på området aktiveras. Till detta hör även hur entreprenörskap och kreativitet kan kopplas samman med området ”Kunskap för grön tillväxt och välfärd”.
Ämbetsmannakommittén för utbildning tog till orientering att det upprättas en gemensam projektorganisation för globaliseringsprojekten ”Främjande av högre utbildning” och ”Utveckling av det nordiska forsknings- och innovationsområdet” (NORIA). Kommittén beslutade att rådgivningsgruppen för nordiskt samarbete inom högre utbildning (HÖGUT) och Ad hoc forskningsgruppen deltar i projektgruppen. Åländskt deltagande säkras genom att högskolan på Åland är representerad på HÖGUT:s möten.
Ämbetsmannakommittén för utbildning beslutade i avseende å den vidare uppföljningen inom området kreativitet, innovation och entreprenörskap att rådgivningsgruppen för nordiskt samarbete om vuxnas lärande (SVL) och rådgivningsgruppen för nordiskt skolsamarbete (NSS) ska följa upp verksamheten och att eventuellt involvera andra fackexperter i arbetet.
Kommittén har avslutningsvis under året konstaterat att en fortsatt tät dialog mellan ämbetsmannakommittén och rådgivningsgrupperna behövs. Gemensamma möten är ett instrument för att främja en fördjupad dialog och förtydliga arbetsfördelning och beslutsprocesser mellan de olika grupperna.
Expertgruppen Nordens Språkråd (ENS)
Som ett rådgivande organ i språkfrågor inom ministerrådet för utbildning och ämbetsmannakommittén för utbildning och forskning har expertgruppen/språkrådet under verksamhetsåret givit förslag till hur förståelse för Nordens språk kan öka bland nordiska medborgare, hur språksamarbetet i Norden kan stärkas och hur den nordiska språkkonventionen och språkdeklarationen kan följas upp på nationell nivå.
Representant för Åland har varit rektorn vid Ålands lyceum och senare förvaltningschef vid Ålands gymnasium med byråchefen vid landskapsregeringens utbildnings- och kulturavdelning som ersättare.
Rådgivningsgrupp för nordiskt skolsamarbete (NSS)
Rådgivningsgruppen för nordiskt skolsamarbete (NSS), en organiserad sakkunniggrupp under ämbetsmannakommittén för utbildning har under verksamhetsåret arbetat med frågeställningar i anslutning till ministerrådets strategi för utbildnings- och forskningsområdet 2011 – 2013 kallad ”Kunskap för grön tillväxt och välfärd”.
NSS kärnaktiviteter har koncentrerats kring insatser som belyser globaliseringen, klimatförändringen, ungdomars väg från skola till arbetsliv och kvalitet i utbildningssystemet. Speciell tyngdpunkt har lagts på teman som kreativitet, innovation och entreprenörskap i utbildningen. Representant för Åland har varit byråchefen vid landskapets utbildnings- och kulturavdelning. Ett av gruppens möten hölls på Åland.
Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL)
Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL) har under verksamhetsåret arbetat med frågor i anslutning till uppföljning av det åländska valideringsprojektet. Vägledning – uppföljning av utvecklingen på Åland och fortsatt arbete med att värva en åländsk representant till NVL:s expertnätverk för vägledning har varit ett aktuellt område. Samverkan för kvalitetsarbete inom åländsk vuxenutbildning och samarbetet mellan Färöarna, Grönland och Åland har haft hög prioritet. Det sistnämnda har under 2011 fokuserat på att dels kartlägga nuläget inom vuxenutbildningen, dels påbörja ett arbete med jämförande analyser. Vidare har samverkan handlat om att medverka vid någon av de regionala konferenser som ordnats av eller i samverkan med NVL.
Rådgivningsgruppen för nordiskt samarbete inom högre utbildning (HÖGUT)
En substantiell del av rådgivningsgruppens (HÖGUT) arbete under verksamhetsåret har gått ut på att arbeta med förberedelser för och utveckling av det så kallade Nordic Master – programmet, vilket är en del av NMR:s så kallade globaliseringsinitiativ för åren 2007-2012. Nordic Master programmet är utbildning på magistersnivå som arrangeras gemensamt av flera nordiska länder. HÖGUT ska inom sig välja en arbetskommitté vars målsättning är att samla erfarenheter och förslag från evalueringen och andra intressenter och göra en plan för utvecklingen och etableringen av Nordic Master på långsikt. Speciella frågeställningar som kommittén ska arbeta med är bland annat att kartlägga de gränshinder som försvårar mobiliteten, föreslå hur dessa kan undanröjas samt föra fram en långsiktig finansieringsform, marknadsföring och branding för programmet. Representant för Åland har varit rektorn vid Högskolan på Åland. Ett av gruppens möten hölls på Åland.
Nordiskt organ med ansvar för samarbetet inom forskning och forskarutbildning i Norden (NordForsk)
Styrelsen för NordForsk har under året beslutat om medelstilldelningen för forskningssamarbetet och för Toppforskningsinitiativet inom klimat, energi och miljö (TFI) 2009 - 2013. I Nordforsk och TFI är de nordiska länderna representerade av medlemmar från forskningsråd, ministerier och industrin och de självstyrande områdena genom Färöarnas forskningsråd och högskolorna på Åland och Grönland. NordForsk höll i september 2011 sitt första möte i de baltiska länderna. Mötet hölls i Vilnius i Litauen. Målet med mötet var kunskapsutbyte med Estland, Lettland och Litauen som numera deltar i det nordiska samarbetet inom utbildning och forskning. Vid mötet presenterade representanter för forskningsråden i Estland, Lettland och Litauen sina länders forskningspolitiska program, organisationen av forskningen, forskningsfinansieringen och omfattningen av forskningen. De presenterade även pågående forskning vid sina universitet och forskningsinstitut. Principer för samarbete, ramar, aktiviteter och resultat diskuterades. Universitet i de baltiska länderna har redan några år ingått i Nordic Centers of Excellence. Representant för Åland har varit överläraren vid Högskolan på Åland.
Nordplus programmet
Inom ministerrådets stödprogram Nordplus för utbildning har över 10 000 lärare, elever och studerande på alla nivåer deltagit under verksamhetåret. Budgetanslaget om ca 9 miljoner euro omfattande fem olika delprogram; Nordplus junior, Nordplus högre utbildning, Nordplus vuxen, Nordplus horisontal och Nordplus nordiska språk har fördelats på verksamhet inom daghem, skolor, organisationer och andra berörda inom utbildning och livslångt lärande i Norden. Skolor och organisationer som deltagit i Nordplus på Åland är: Vikingaåsens skola, Ålands handelsläroverk, Ålands folkhögskola, Högskolan på Åland, medborgarinstitutet i Mariehamn och Ålands bildningsförbund. Representant i Nordplus programkommitté och Nordplus Informationspunkt Åland (InfoP-Å) har varit planeraren vid landskapsregeringens utbildnings- och kulturavdelning.
3.3.11 Ekonomi- och finanspolitik (MR-FINANS)
De nordiska regeringarnas samarbete inom ekonomi-finansområdet leds av de nordiska finansministrarna som utgör ministerrådet för finans. Samarbetet lägger grunden för att främja nordiska intressen internationellt och för en mer omfattande global ekonomisk integration. Vid mötena utbytes även aktuell information om den ekonomiska situationen i respektive land och den förda ekonomiska politiken. Därtill tas vissa gränshindersärenden och skatteavtalsfrågor upp. Landskapsregeringen har deltagit i ministerrådets möten.
Ämbetsmannakommittén för finans har främst till uppgift att förbereda ministerrådets möten och att ta ställning till olika projektansökningar. Landskapsregeringen har följt ämbetsmannakommitténs arbete och eftersträvat att delta i mötena då för Åland relevanta ärenden behandlats.
Rundabordssamtal
På inbjudan från Norden, Nordic innovation Centre, deltog avdelningsjuristen vid finansavdelningen vid rundabordssamtal den 5 april 2011 i Oslo. Diskussioner fördes kring problematiken angående deposition av mervärdesskatt vid temporär införsel av stora arbetsmaskiner. Genom uppdateringar och diskussioner om skatterättslig problematik ges de nordiska länderna möjlighet att tillsammans utveckla en mer gedigen skattehantering inom Norden.
Nordisk eTax
Landskapsregeringen har även deltagit i den s.k. e-taxgruppens arbete som syftar till att genom webbportal ge information om beskattningen i de olika nordiska länderna. Vid senaste möte i Oslo 9-10 november 2011, deltog avdelningsjuristen vid finansavdelningen som landskapsregeringens representant. Nordisk e-Tax uppfattas som ett mycket givande samarbete mellan de nordiska länderna vilket stärker kontakterna skatteförvaltningarna samt landskapsregeringen emellan samtidigt som information till de nordiska medborgarna ständigt förbättras.
4 Landskapsregeringens prioriteringar 2012
Detta meddelande utgör en utgångspunkt för att samordna och nedteckna landskapsregeringens prioriteringar för det kommande årets arbete i Nordiska ministerrådet. Syftet är att förstärka den tvärsektoriella samordningen mellan landskapsregeringens medlemmar i de olika fackministerråden samt förbättra kostnadseffektiv resursanvändning utgående från politiska prioriteringar.
4.1 Språket
4.1.1 Allmän språkpolitisk hållning
Det svenska språkets ställning på Åland kommer även framledes att befästas och tryggas genom att landskapsregeringen konsekvent, med stöd av självstyrelselagen, kommer att kräva att kontakten mellan landskapet och staten, såväl skriftlig som övrig, sker på svenska. Deltagandet i regeringens arbete med att förverkliga Ahtisaari-gruppens förslag, den sk nationalspråksstrategin för att stärka det svenska språkets ställning kommer att fortgå. Språkrådets arbete kommer under året att utvecklas.
4.1.2 Nordisk språkkonvention
Åland har inom ramen för Expertgruppen Nordiskt språkråd (ENS) i likhet med övriga nordiska länder deltagit i arbetet med att revidera den nordiska språkkonventionen. Landskapsregeringen har framfört sina synpunkter och språkkonventionen har överlämnats till nordiskt ministerråd.
4.1.3 Mötesspråket i Nordiska ministerrådet
Engelskan utgör ett allt vanligare mötesspråk, särskilt i samband med möten med de baltiska staterna.
Landskapsregeringen ser det som en självklarhet att skandinaviska är det ledande språket i umgänget med våra nordiska grannar. Landskapsregeringen anser att språket inom Nordiska ministerrådet även fortsättningsvis skall vara skandinaviska med simultantolkning till andra språk vid behov.
4.2 Media
4.2.1 Tillgång till nordisk public service och upphovsrätt
Ålands folkrättsliga ställning innefattar den övergripande målsättningen att trygga Ålands befolkning dess svenska språk, kultur, lokala sedvänjor. I linje med denna målsättning ingick Finland och Sverige redan på 1960-talet överenskommelse om erforderliga åtgärder som ska förbättra möjligheterna att se svenska televisionsprogram på Åland. Utvecklingen av internet har lett till att TV-program som finns tillgängliga på internet har ökat och sannolikt är att programutbudet på internet får en allt viktigare roll.
Landskapsregeringen ska arbeta för att trygga tillgången på Åland till svenska och nordiska TV-program, särskilt inom ramen för SVT Play. I detta sammanhang är en gemensam nordisk översyn av upphovsrättsreglerna av betydelse.
4.3 EU och Östersjöarbetet
4.3.1 Miljösamarbetet för Östersjön
Landskapsregeringen har alltid varit tongivande för att Nordiska ministerrådet skall prioritera miljöarbetet för Östersjön. Åländska politiker och tjänstemän har till exempel lyft frågan om utsläpp av avloppsvatten från båtar och fartyg och därigenom medverkat till det förbud om utsläpp från passagerarfartyg som inom kort träder i kraft.
Samarbete i denna fråga är en grundförutsättningarna för att nå målsättningen om en förbättrad vattenkvalitet i våra kust- och havsområden. Landskapsregeringen deltar sedan länge i Nordiska ministerrådets arbetsgrupp för Akvatisk ekologi, och stöder gruppens arbete för en ekosystembaserad och hållbar förvaltning av våra gemensamma havsområden. Åland kommer under perioden 2012-2014 fungera som ordförande för gruppen. Under perioden kommer ökat fokus läggas på klimatförändringens ökande påverkan på haven, något som på sikt kan komma att innebära omfattande förändringar på exempelvis fiskar och övriga vattenlevande djurs utbredning och därigenom påverka såväl den åländska allmänheten som de näringar som är beroende av kust och hav.
Åland ingår även i ett nordiskt nätverk för hållbar marin områdesplanering. Behovet och kraven på internationell samordning en sådan planering har under de senaste åren ökat. Landskapsregeringens tjänstemän kommer om tid och övriga resurser det medger att delta och driva de åländska intressena.
Nordiska ministerrådet betonar vikten av arbetet inom de internationella havsskyddskonventionerna. Efter flera års förhandlingar enades Östersjöstaterna och EU 2007 om gemensamma målsättningar och en gemensam åtgärdsplan för skyddet av Östersjöns miljö.
Landskapsregeringen förespråkar fortsatt samarbete och stöd till HELCOM:s Åtgärdsplan för Östersjön och betonar vikten av att uppnå de mål för minskade utsläpp som slagits fast.
Nordiska ministerrådet har även uttalat sitt stöd och vilja till samarbete gällande EU:s Östersjöstrategi, ett arbete med stora åländska intressen. Landskapsregeringen kommer i samråd med näringsutövarna särskilt aktivera sig i arbetet för en mer hållbar fiskodling och för en mer miljövänlig sjöfart, och kommer att stöda initiativ och projekt som överensstämmer med de åländska målsättningarna.
Landskapsregeringen tog 2010 initiativet för att Nordiska ministerrådet skall avge en redogörelse om Östersjöarbetet vid Nordiska rådets session, och kommer att kontinuerligt följa upp denna redogörelse.
4.3.2 EU
I mars 2012 erkände Nordiska rådets presidium skriftligen principen om att Åland, Färöarna och Grönland bereds möjlighet att bidra till Nordiska rådets EU-redogörelse. Syftet med Nordiska rådets EU-redogörelse är att samordna de nordiska ländernas EU-politik i frågor av gemensamt intresse. Landskapsregeringen anser att detta är positivt eftersom det ger nya möjligheter för Åland att föra fram sina synpunkter. Landskapsregeringen kommer att verka för att Norden intar gemensamma positioner och samarbetar i frågor av gemensamt nordiskt intresse i förhållande till EU.
Landskapsregeringen sammanställer årligen de politiska prioriteringarna i en EU-redogörelse till lagtinget.
4.4 Ålands, Färöarnas och Grönlands ställning i det nordiska samarbetet
4.4.1 Ålandsdokumentet
Ålandsdokumentet som antogs 2007 av samarbetsministrarna är ett dokument som pekar på flera av Ålands, Färöarnas och Grönlands rättigheter att medverka i Nordiska ministerrådets arbete på så lika villkor som länderna, i den utsträckning som Helsingfors-avtalet medger. En genomgång av Ålandsdokumentets resultat kommer att göras under året i samarbete med Nordiska rådets delegation. Ålandsdokumentet och ett närmande i samarbetet med Färöarna och Grönland kommer att utgöra en grund för gemensamma prioriteringar och i syfte att åstadkomma ett större inflytande i Nordiska ministerrådet. Landskapsregeringen anser att de självstyrande områdena ska stödja varandra i sakfrågor som är av särskilt intresse för en eller flera av dem.
Landskapsregeringen avser att i samarbete med NR-delegationen fortsätta diskussionerna med Färöarna och Grönland om ett närmare samarbete.
4.4.2 Arbete för fullvärdigt medlemskap i institutioner
Landskapsregeringen fortsätter tillsammans med Färöarna och Grönland att arbeta för möjligheten att delta i samtliga nordiska institutioner som fullvärdiga medlemmar där det finns en samhällelig nytta inom till exempel utbildning, forskning och näringsliv. En ansökan om fullt medlemskap kommer att understödjas av de andra självstyrande områdena.
4.5 Klimat, energi och miljö
4.5.1 Energiproduktion
Åland med sitt insulära läge är särskilt utsatt för förändringar i klimatet och möjligheterna till återvinningsbar och säker energiproduktion. Åland har även goda förutsättningar för ökad produktion av förnybara energikällor. Vinden är både hög och jämn i havsbandet och med moderna vindturbiner kan Åland öka andelen vindproducerad el avsevärt. Detta kräver dock nätutbyggnad och förbättrade kabelförbindelser till fastlandet. För att aktörerna ska genomföra nybyggnation måste dessutom förutsättningar för rimlig avkastning finnas. Även användningen av biobränsle och biogas kan ökas. I kommunerna byggs närvärmenät där pannorna använder biobränsle.
Framtida system kan även producera el. Effektiva processer och tekniker inom både miljö- och energi skapar nya möjligheter inom cleantech. Mindre enheter som infogas i intelligenta nät bidrar till ökad flexibilitet gällande tillskott och behov. Detta kräver dock förändringar i nätstruktur och krav på flervägskommunikation.
Åland stöder gemensamma nordiska initiativ för en mer hållbar energiproduktion och projekt som ger ökad kunskap om effekterna av klimatförändringar i olika delar av Norden. Gällande Östersjöstrategin se punkt 4.3.1.
4.6 Gränshinderarbetet och näringsliv
4.6.1 Gränshinderforum
Att lösa befintliga gränshinder och hindra nya från att uppkomma har alltid varit av största vikt för landskapsregeringen. Landskapsregeringen kommer via sin representant i det av statsministrarna tillsatta Gränshinderforum bevaka åländska intressen både utanför och innanför egen lagstiftningsbehörighet.
Angående gränshinderarbetet i övrigt hänvisas till meddelandet om landskapsregeringens arbete för att förhindra gränshinder. (M032011212)
4.6.2 Näringsliv och arbetsmarknad
För en liten öppen ekonomi som den åländska är tillgång på arbetskraft en väsentlig faktor för en gynnsam ekonomisk tillväxt. Landskapsregeringen bedömer att det gemensamma nordiska arbetet med att reducera hindren för personers rörlighet fyller en viktig funktion. Genom Hallå Norden har information tillhandahållits för privatpersoner och i Gränshinderforum kan gemensamma problem lyftas upp. Företagsspecifika frågor som rör t.ex. beskattning och olika länders krav på yrkesskicklighet eller standarder är viktiga att bevaka för Åland. Aktuellt under det kommande året är nordiskt kunskapsutbyte och samarbete kring positioner i förhållande till EU:s finansieringsprogram 2014-2020, regler kring olika företagsstöd samt möjligheten att inrätta en nordisk riskkapitalfond.
Föreningen Norden på Åland har ett stort nätverk runt om i Norden och har därför goda möjligheter att bidra till anställning av ungdomar till sommararbetsplatser runt om på Åland. FNÅ har under många år förmedlat nordisk personal till olika arbetsplatser, målet är 30 detta år.
Ett intressant och betydelsefullt projekt är Nordjobb – en förmedling av ungdomar från hela Norden på jobb/sommarjobb i grannregionerna. Utmärkta tillfällen för unga människor i åldern 18-28 år att lära känna sina grannar.
Syftet med Nordjobb är att stärka den nordiska arbetsmarknaden och öka rörligheten på denna. Nordjobb definieras därför som ett arbetsmarknadsprogram med fokus på kultur, språk och det nordiska samhället. Ett syfte är att minska ungdomsarbetslösheten.
4.6.3 Ny nordisk mat
Ny Nordisk Mat är inne på sin andra programperiod och verksamhetsperioden fortgår fram till 2014. Visionen är att det nordiska köket ska skapa och inspirera till matglädje, innovation, smak och mångfald, samt nå ut både nationellt och internationellt. Olika teman beskrivs genom olika projekt såsom mat & kreativa näringar, ny nordisk vardagsmat, mat & barn och mat & internationell representation dvs Nordic Food Diplomacy som är ett redskap för kommunikation av nordiska värden genom mat och måltidsgestaltning. Ny Nordisk Mat riktar sig till alla matintresserade i Norden oberoende ålder, yrke och språk.
Landskapsregeringen ser Ny nordisk mat som ett projekt att profilera Åland som en högkvalitativ region inom mat och bra lokalproducerade råvaror.
4.7 Kultur
4.7.1 Nordiskt kultursamarbete
Landskapsregeringen skall arbeta för att det nordiska kultursamarbetet utgör en stark helhet där konst och kultur utgör hörnstenen i den gemenskap som binder samman de nordiska länderna. Kultursamarbetet har stort inflytande på sin omvärld och återspeglar den grund av gemensamma värderingar som de nordiska länderna står på. Tjänstemän inom landskapsförvaltningen är delaktiga i arbetet i styrelserna för de nordiska husen på Färöarna, Grönland och Island. Nordens institut på Åland (NIPÅ), i vars styrelse landskapsregeringen även är representerad, medverkar till ett högfrekvent kulturutbyte med de övriga nordiska länderna.
Landskapsregeringen följer upp och deltar aktivt i arbetet att tillsammans med Nordiska kulturfonden förbättra förutsättningarna inom amatör- och frivilligsektorn. En Nordisk festival kommer under 2013 att ordnas på Kennedy Center i Washington. Landskapsregeringen deltar på en nivå som bedöms lämplig i paritet till landskapets ambitioner och ekonomiska möjligheter.
4.8 Utbildning
4.8.1 Gränsöverskridande utbildning
Det är av största vikt att främja möjligheterna till studier i andra länder, att stärka och utveckla det nordiska utbildningssamarbetet och bidra till att skapa ett nordiskt utbildningssamarbete. Genom gränshinderarbetet vidtas på utbildningens område åtgärder för att underlätta möjligheter och förutsättningar för ålänningar att studera i Sverige, bl.a. i högskolor och universitet.
4.8.2 Utbytesprogram
Inom Nordiska ministerrådets utbytesprogram Nordplus och TJUT-Tjänstemannautbytet finns möjligheter till kunskapsutbyte mellan de nordiska länderna. Nordplus programmet ger stöd åt projekt som har som mål att främja nordiskt språk och kultur och ömsesidig nordisk-baltisk språklig och kulturell förståelse, bidra till utvecklingen av kvalitet och innovation i utbildningssystemen för livslångt lärande via utbildningssamarbete, gemensamma utvecklingsprojekt, kunskapsutbyte och nätverksskapande.
Som ett självstyrt område har Åland enligt ett avtal med NMR i uppgift att inom utbildnings- och kulturavdelningens hägn upprätthålla Nordplus Informationspunkt Åland (InfoP-Å). InfoP-Å ansvarar för information om Nordplus-programmet i landskapet.
Landskapsregeringen uppmuntrar åländska intressenter att delta i aktiviteter inom ramen för Nordplus programmet då deltagandet utöver ökad språklig och kulturellförståelse för de åländska deltagarna också uppmärksammar övriga nordiska länder på Åland och vår roll i det nordiska samarbetet.
För säkra utbytesprogrammens framtid bevakar landskapsregeringen penningtilldelningen till programmen och poängterar dess betydelse i det nordiska samarbetet.
4.8.3 Global kunskapsmarknad
Det nordiska samarbetet för utbildning och forskning arbetar för att Norden ska kunna hävda sig på en global kunskapsmarknad. I dagens kunskapssamhällen är kunskap en konkurrensfaktor för att länder ska kunna attrahera talanger och öka sin tillväxt. Högre utbildning, såsom universitet och högskolor, blir viktiga producenter av denna kunskap. Landskapsregeringen skall medverka till att Norden har en ledande position som kunskaps- och kompetensregion. Landskapsregeringen kommer särskilt att följa arbetet i Rådgivningsgruppen för nordiskt samarbete inom högre utbildning (HÖGUT) och Nordiskt organ med ansvar för samarbetet inom forskning och forskningsutbildning i Norden (NordForsk). Detta för att Högskolan på Åland på bästa sätt ska kunna dra nytta av detta samarbete med anledning av landskapsregeringens arbete med att stärka högskolans samarbete med näringslivet och dess roll i tillväxtpolitiken.
Vidare kommer samverkan för kvalitetsarbete inom åländsk vuxenutbildning och samarbetet mellan Färöarna, Grönland och Åland fortsättningsvis att ha högprioritet inom ramen för Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL) då utvecklingsarbetet gällande vuxenutbildningen fortsätter.
4.9 Jämställdhet
4.9.1 Jämställdhet
Ett jämställt Norden innebär frihet från könsrelaterat våld. I det nordiska samarbetet är jämställdhetsintegrering strateginför jämställdhetsarbetet som ska garantera att kvinnors/flickors och pojkars/mäns erfarenheter, kunskaper, kompetens, perspektiv och livsvillkor tas tillvara för ett hållbart och demokratiskt åländsk samhälle. Jämställdhet är en av förutsättningarna för nordisk ekonomisk tillväxt och välfärd.
Åländska prioriteringar inom ramen för det nordiska samarbetet på jämställdhetsområdet:
· Insatser för jämställdhet i skolan för att motverka könstraditionella utbildningsval eftersom dessa befäster och återskapar den könsuppdelade arbetsmarknaden.
· Insatser för en jämnare fördelning av föräldraledigheten och det oavlönade hem- och omsorgsarbetet.
· Utvecklandet av jämställdhetsintegrering som strategi till att även omfatta den offentliga hälso- och sjukvården
· Ökad representation av kvinnor i det demokratiska beslutsfattandet
Under året vidtas följande åtgärder inom det nordiska samarbetet på jämställdhetsområdet:
· Utveckling av en nordisk jämförbar lätt tillgänglig könsuppdelad statistik med utgångspunkt i den egna statistiken.
· Kartläggning av vidtagna åtgärder och erfarenheter gällande arbetet för lika lön.
· Utveckling av jämställdhetsintegrering som strategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen.
· Utarbetandet av förslag till teman kring män och jämställdhet.
· Klargörande av olika frågeställningar i samband med skapandet av nordiskt jämställdhetsprojekt i barnomsorg och skola vilket ska ta utgångspunkt i bland annat landskapsregeringens arbete med och erfarenheter av projektet ”Jämställd barnomsorg”.
4.10 Freds- och konfliktforskning
4.10.1 Ålandsexemplet som nordiskt varumärke
Norden står idag inför utmaningar och behov av utvärdering och nytänkande om sin egen identitet som en fredsregion i Europa och världen.
Åland fungerar som mötesplats och kunskapskälla för besökare från hela världen, som kommer till Åland för att få kunskap om Ålandsexemplet och dess komponenter. Ålandsexemplet kan användas som inspiration och utgångspunkt för diskussioner och förhandlingar i konfliktlösningssammanhang. Begreppet Ålandsexemplet används för att beskriva Åland och dess självstyrelse, demilitarisering och neutralisering samt skyddet för språk och kultur i ett dynamiskt och fredsorienterat perspektiv. Begreppet inkluderar processer av fredlig konfliktlösning, förhandling, utveckling och samarbete över tid på regional, mellanstatlig och internationell nivå.
Ålandsexemplet fungerar redan i dag som inspirationskälla och Åland som mötesplats för aktörer som strävar efter fred och internationell konfliktlösning. Norden kan i framtida fredsutmaningar bidra med de egna erfarenheterna av regional integration, institutionaliserade samtal, en stark parlamentarisk kultur och samarbeten på många nivåer.
Nordiska rådet har via rekommendation 3/2011 uppmanat Nordiska ministerrådet att bistå i upprättandet av ett nordiskt nätverk för freds- och konfliktforskning. Landskapsregeringen kommer arbeta för att detta blir verklighet inom ramen för samarbetsministrarna och i samarbete med Ålands fredsinstitut.