Meddelande 3/2013-2014
|
|
| ||
|
| MEDDELANDE nr 3/2013-2014 | ||
| Datum |
| ||
| 2014-03-10 |
| ||
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Ålands handlingsprogram mot riskbruk och missbruk 2013-2016
Landskapsregeringens förslag på nytt handlingsprogram mot riskbruk och missbruk har framställts av en tillsatt kommitté. Handlingsprogrammet omfattar hela ANDTS-området, alkohol, narkotika, doping, tobak och spel. Fokus ligger på samarbete, tidiga insatser och attitydförändringar. Handlingsprogram met är ett långsiktigt dokument som betraktar hur s åväl a ktivt som pa ssivt risk bruk/missbruk kan påverka en mä nniska under h ela livet. På Åla nd utförs re dan idag ett engagerat och bra ar bete mot missbruk på såväl prof essionell som ideell basis. Förutsättni ngarna för att nå fr amgång för ar betet mot missbruk kan förbättras y tterligare genom samordning, struktur, a nalys och en opt imal resursför delning. Riskbruk och missbruk är viktiga folkhälsofrågor då minskade missbruk går hand i hand med minskade medicinska, sociala och samhälleliga skadeverkningar. Åtgärderna i programmet skall syfta till att skapa och upprätthålla nyktra zoner. De nyktra zonerna intensifieras och består av gravida, barn och ungdom, idrott, skola, arbete och trafik. Programmet berör även s.k. tredje part och inte enbart personen med missbruksbeteende.
Övergripande politiska målsättningar i programmet är en nolltolerans av ANDTS hos barn och ungdomar under 18 år, höja åldern för eller helt eliminera alkoholdebut, minska totala alkoholkonsumtionen och begränsa alkoholens negativa effekter, höja åldern för eller eliminera tobaksdebut, minska totala tobaksbruket och begränsa tobakens negativa effekter, ett narkotika- och dopingfritt samhälle, begränsa narkotikans, dopingens och läkemedelsmissbrukets negativa effekter, motarbeta spelberoende och begränsa dess negativa effekter och motarbeta negativa trender och beteenden som kan skapa riskbruk och missbruk. Handlingsprogrammet stöder att tillsynen av privat- och offentlig socialvård samt brott mot tobakslagen flyttas till ÅMHM. En ny tobakslag kommer att antas samt en tobaksavvänjn ingsver ksamhet upprättas som en integrerad d el av primärvår den. Målsättningen är även att skapa ett åländskt kostnadsfritt telefonnummer till s luta-röka-linjen i Sverige. Det kommer även att införas 18- års åld ersgräns för pengasp el i lag när spellagarna ses öv er och lotterilagen revideras. En ny tills ynsmyndi ghet skapas för att övervaka PAF. Syftet är att separera tillsynen från ägaren.
Övriga lagändringar som ska ske inom perioden är inom trafikbrottslagen där den grövre promillegränsen sänks till 0,8 promille. Landskapsregeringen föreslår att 0,2-0,5 promille i blodet kan anses som rattfylleriförseelse och avser att sänka den lägre promillegränsen till 0,2 promille. Promillegränsen för sjötrafik ska även ses över. Sed an tidigare har l äkarna rätt a tt meddela my ndigheten när en person p.g.a. medicinska pr oblem inte lä ngre är lämplig att köra bil. I samband med att k örkortsla gen ändras u tökas detta till en skyl dighet att m eddela när en person p.g.a. medicinska problem inte längre är lämplig att köra bil. Medicinska pr oblem omfattar även person ers alkohol-, narkotika- och läk emedelspr oblematik. Ett brottsföreby ggande progr am kommer även att tas fram.
Fortsättningsvis genomförs rapporten Hälsa i sk olan vartannat år av Institutet för hälsa och välfärd (T HL) samt ÅSUB:s rapport om ålänningars missbruk och ris kbruk ska g enomföras vart fem te år, inom hela ANDTS-områd et. ÅSUB kompletterar und ersökningen med befintlig statistisk som rappo rteras in natio nellt till T HL (t.ex. från polisen och a lkohol- och drogmottagni ngar). I och med att PAF har system för kontinu erlig övervak ning för upptäckt av spel missbruksbe teenden hos sina spelare skapar detta m öjligheter att följa trender över tid vad gäller spelmiss bruk. Landskapsregeringen anser att utbildning och information är en viktig del av det förebyggande och främjande arbetet. Genom att ”Ansvarsfull alkohol servering” uppdateras och blir perman ent förbättras en generell samverkan m ellan tillståndsmyndighet en ÅMHM, polisen och ålä ndska krögare samt uppmuntrar s amarbetspr ojekt inf ör större helger. Ansvarsfull alkoholservering riktar sig bl.a. till krögare, serv itörer, vak ter och bartend ers red an i arbete och under utbildni ng. Frivilligsektorn arrangerar årli gen å terko mmande s eminariu m och informationstillfällen för att sprida i nformation om risk- och missbruk både till allmänh eten samt myndi gheter.
Alla kommuner ska upprätta handlin gsplaner och lämna in dem till Ålands la ndskapsregering s enast 31. 05.2015. Folk hälsans samor dnare ger st öd i det arbetet. Även landskapsregeringen avser att se över si na planer och poli cyn. För att lyfta P AF-bidrag måste för eningar i samba nd med a nsökan upprätta och/se ö ver missbrukspolicy och handlingsplan kring hur de ska förebygga, upptäcka och hantera missbr uk, dessa kan bifogas ve rksamhetsplanen. I verksamhetsbe rättelsen görs ock så en uppföljn ing. Övriga f öreningar rekomme nderas upprätta en policy och handlingsplan. Fo lkhälsans sam ordnare ger även stöd till t redje sektorn.
Landskapsregeringen har tillsatt tre grupper inom programmet för att målfokuserat handla utifrån en dialog gentemot fältet, en parlamentarisk politisk referensgrupp, en styrgrupp och en operativ grupp. De olika grupperna står nära varandra för att driva handli ngsprogrammet framåt. Då den ena gr uppen reagerar på vad som händer ute på fä ltet så ska rörelse skapas i de t vå a ndra grupperna, på s amma sätt s om om det blir r örelser i d en politiska ref erensgruppe n, t.ex. ge nom ny lagstiftning, så förmedl as det ut till person er s om jobbar på fältet. Informationsmaterial ska uppdateras och distribueras. En handbok som presenterar hela åtgärdskedjan ska tas fram.
Handlingsprogrammet innehåller även ett nytt samordningsprojekt ”Vision Nolltolerans” där samordnare inom Folkhälsan anställts för att förbättra samordningen av det kommunala, frivilliga och offentliga missbruksarbetet genom information och handledning. En stor del av det förebyggande arbetet handlar om behovet av att förändra attityder och skapa en samsyn i samhället.
I enlighet med landskapsregeringens handlingsprogram översänder landskapsregeringen följande meddelade till lagtinget.
| Mariehamn den 10 mars 2014 | |
|
Lantråd |
Camilla Gunell |
|
Minister |
Carina Aaltonen |
Ålands handlingsprogram mot riskbruk och missbruk 2013-2016
INNEHÅLL
Sammanställning över större åtgärder 2013-2016
1. Faktabakg rund till d et nya han dlingsprog rammet
2. Handlingsprogrammets målsättning
5. Utgångsläget och kommande lagförän dringar
5.1.1. Tobaksmissbruk hos barn och ungd omar (under 18 år)
5.1.2. Tobaksvanor h os 18-69-åring ar
5.2.1. Alkoholmissbruk hos barn och ungd omar (under 18 år)
5.2.2. Alkoholvanor hos vuxna (18-69 år)
5.3.1. Missbruk av narkotika hos barn och ungdomar (under 18 år)
5.3.2. Missbruk av narkotika hos vuxna (18-69 år)
5.4.1. Missbruk av doping hos barn och ungdom ar (under 18 år)
5.4.2. Missbruk av doping hos vuxna (18-69 år)
5.5.1. Spelva nor hos barn och ungdomar (un der 18 år)
5.5.2. Spelva nor hos vuxna (1 8-69 år)
6. Tre grup per driver handlingsprogr ammet framåt
6.3.2. Förändring inom den operat iva gruppen sedan senaste han dlingsprogram
7. Riskfaktorer och friskfaktorer
8. Förebygga nde arbete på olika nivå er
8.1. Begränsa eft erfrågan, til lgången och utbudet
8.3. Samordningsprojekt effektiviserar Ålands förebyggande arbete
8.4 Ansvarsfull alkoholservering uppdateras och blir permanent
8.6. Spelproblematiken lyfts fram
8.7. Nyktra zoner och attitydförändring
8.7.1. Barn- och ungdomsperioden - en nykter zon
8.7.2. Trafiken - en nykter zon
8.7.3. Arbetslivet - en nykter zon
Bilaga 1. Förslag på vad en policy kan innehålla
Bilaga 2. Förslag på vad en handlingsplan kan innehålla
Bilaga 3. Missbruk och beroende enligt DSM-IV
Kommitténs uppdrag
Den 7 december 2011 tillsatte Åla nds landskapsreg ering en kommitté med uppdrag att revidera la ndskapets alko hol- och narkotikapolitiska program. Huvudmålsätt ningen skulle for tsättningsvis vara att minska alkoholk onsumtion en, höja al kohold ebutåldern och få ett narkot ikafritt samhälle. Kommittén besl öt att bre dda handlingspro grammet så att det sk ulle innefatta hela ANDTS-o mrådet. Detta i nnebär att progra mmet utöver alkohol, narkotika och tobak även omfattar missbruk och risk bruk vad gäller doping och spel.
Tryggheten h os medborga rna och nivån på s amhällsservice ska upprätthållas eller för bättras genom ett aktuellt ha ndlingsprogram kring missbruk och riskbruk. Tids perioden för regeringe ns handlingspro gram fortsätt er att vara begrä nsad för att gara ntera ett l evande han dlingsprogram med regelbunden a vstämning om hur arbet et fungerar i praktiken och naturliga m öjligheter till en revidering utifrån förändringar i sam hället. Handlings programmet ska ligga till grund för ett nära sa marbete och en bra dialog mellan olika aktörer. Samarbetet och dialo gen är av görande f ör en tidig upptäckt av missbruk /riskbruk och för en god vård och oms org, men i nte minst för att kunna s äkra en god föreb yggande ins ats från samhäll ets sida.
För att uppnå målen har kom mittén i enlighet med si tt uppdrag bl.a. påvisat vissa lagändringar som behövs för att kunna nå la ndskapets mål. Kommittén har också initierat ett samarbetspro jekt med resurser som ska s amordna, inf ormera och lära ut. Handlingsprogra mmet inne fattar också riktlinj er f ör den o perativa gr uppens arbet e. Målsättning en handlar om a tt föreb ygga, förhindra, begränsa och hantera både miss bruk och risk bruk. Förslag en i nnefattar också andra åtgärder s om behö ver utredas eller förändras.
Kommittén har bestått av: or dförande Carina Aal tonen, Tor björn Elia sson, Åke Matts son, Carita Nyl und och Göte Win é. Synn öve Jordas har varit sekret erare under kom mitténs möte n. Helena Flöjt- Josefsson har sammanställt programtext en.
Kommittén har sl utfört sitt uppdrag 31.05.20 13
Carina Aaltonen S ocialminister och ordförande (S)
Torbjörn Elias son Lagtingsledamot (C)
Åke Mattsson Lagtingsled amot (M)
Carita Nylund Lagti ngsledamot (Ob)
Göte Winé Lagti ngsledamot (S)
Synnöve Jordas Sekr eterare
Sammanställning över större åtgärder 2013-2016
Den 7 december 2011 tillsatte Åla nds landskapsreg ering en kommitté med uppdrag att revidera la ndskapets alko hol- och narkotikapolitiska program. Huvudmålsätt ningen skulle for tsättningsvis vara att minska alkoholk onsumtion en, höja al kohold ebutåldern och få ett narkot ikafritt samhälle. Kommittén besl öt att bre dda handlingspro grammet så att det sk ulle innefatta hela ANDTS-o mrådet. Detta i nnebär att progra mmet utöver alkohol, narkotika och tobak även omfattar missbruk och risk bruk vad gäller doping och spel.
Lagändringar
Tillsynen av den privata och offentliga s ocialvården över förs till Ålands miljö- och häls oskyddsmyndi ghet, ÅMH M.
Tobak:
- En ny tobakslag antas i li nje med n ordiska ministe rrådets dire ktiv. S ikte är ett tobaksfritt Åland år 2040.
– Ansvaret för til lsynen över br ott mot tobakslag överförs till Ålands miljö- och hälsoskydds myndighet, ÅMHM.
Spel:
- 18 års ålders gräns för pen gaspel införs i lag
– Spellagarna s es över och lotterilagen r evideras
– En ny tills ynsmyndig het skapas för att övervaka PAF. Syftet är att separera tillsy nen från ägaren.
Alkohol:
- Promillegr änserna s änks i trafiken.
– Sedan tidigare har läkarna rätt a tt meddela my ndigheten när en person p.g.a. medicinska pro blem inte längre är lämplig att köra bil. I samband med att k örkortsla gen ändras u tökas detta till en skyld ighet att medde la när en person p.g.a. medicinska problem inte längre är lämplig att köra bil. Medicinska pr oblem omfattar även person ers alkohol-, narkotika- och läk emedelspr oblematik.
Energidrycker: Behovet av en la gändring för infö randet av en å ldersgräns kommer att ses över.
Projekt
Samordningsprojektet ”Vision Nolltoler ans” drivs 20 13-2015 (Folk hälsan på Åland). Pro jektet ska effektivisera och förbättra samordningen av det ko mmunala, frivilliga och offentliga preventi onsarbetet i nom missbruk. In om projekt et erbjuds:
– Information och handledning;
* Föräldrastödsprogr am, manualer, metoder och material
* Utbildningstillfällen och kampanjer
Informationsmaterial
- En handbok tas fram som presenterar hela åtgär dskedjan och deras arb ete. Handboken ska ge bättre samordning och informatio n. Handboken ska fi nnas tillgänglig inom de olika i nstanserna och på a ndra strategiska platser.
– Broschyr en ”Ungdomar och missb ruk – sama rbete ger resultat” uppdat eras och distri bueras.
– Tonårsparlör en delas ut till årskurs 6 und er en treårsperi od (2013-20 15).
Organisation
- Genom proj ektet Nollvisi on får Åland en samordna re som samordnar och bistår tredje sekt orn och kommuner exempel vis vid upprättande av handlingsplan er och policyn.
– Den operativa gr uppen utökas med r epresentant er från Folkhälsan, A ms och PAF
– Styrgruppen utök as med repr esentanter från F olkhälsan, A ms och PAF
Övrigt
- En tobaksavvänjni ngsverk samhet upprättas som en integrerad del av primär vården
- Skapa ett åländskt k ostnadsfritt telefonnummer till s luta-röka-linjen i Sverige
- Ett brottsför ebyggande program t as fram.
Kartläggningar om ålänningars riskbruk och missbruk
– Rapporten Hälsa i sk olan fortsätter genomföras vartannat år av Institutet för hälsa och välfärd (T HL).
– ÅSUB:s rapport om ålä nningars missbruk och ris kbruk ska f ortsättningsvis genomföras vart f emte år, inom hela ANDTS-områ det. ÅSUB kompl etterar undersök ningen med befintlig statistisk som rappo rteras in natio nellt till T HL (t.ex. från polisen och a lkohol- och drogmottagni ngar).
– PAF har system för ko ntinuerlig öve rvakning för upptäckt av spel missbruksbe teenden hos sina spelare. Detta ska par möjligh eter att följa trender öv er tid vad gäller spelmiss bruk.
Utbildning/fortbildning
- ”Ansvarsfull alkoholserve ring” uppdateras och blir permane nt. Detta förbättrar en generell sam verkan mellan tillståndsmyndighet en ÅMHM, p olisen och ålä ndska krögare samt uppmuntrar s amarbetspro jekt inför st örre helger. Rik tar sig bl.a. till krögare, ser vitörer, vakter och bartenders redan i arbete och under utbildning.
* Under handlings programmets p eriod ska kursen bli r egelbundet åte r-kommande.
* Kursen ska uppdateras. Fr.o .m. 2014 u tökas kursen bl.a. med i nformati on om ris kerna med att blanda energidr ycker med a lkohol.
– En arbetsgrupp vid trafikavdelningen ser över kursen alko hol och trafik.
– Fri från narkotika arrangerar årligen åter kommande s eminarium.
– PAF arranger ar ett inter nationellt s eminarium hösten 20 13 med f okus på s pelansva r.
– PAF delar med sig av si na kunskaper om spel missbruk och sp elansvar till så väl allmänhe ten s om myndighetsinstans er och hjälper aktivt till att sprida information om ämn et via olika kanaler.
– Olika informations -/utbildningstillfällen kommer att arrang eras inom proj ektet Visi on Nolltol erans.
Handlingsplaner och policyn (se bilaga 1 och 2):
– Alla kommuner ska upp rätta handlingsplaner och lämna in dem till Ålands la ndskapsregering s enast 31. 05.2015. Ko mmunerna uppmanas också att utforma policyn, men dessa beh över inte l ämnas in. Olika kommunala ar betsplatser bör också ha egna policyn och handlingspro gram. Folkhälsans samor dnare ger stöd.
– Landskapets arbet splatser o ch arbetspl atser inom det priv ata rekommenderas ge nerellt se öv er si na planer och poli cyn.
– För att lyfta P AF-bidrag m åste föreningar i samband m ed ansökan upprätta oc h/se över missbrukspolicy och handlingsplan kring hur de ska förebygga, upptäcka och hantera missbruk, dessa kan bifogas verks amhetsplanen. I verksamhetsbe rättelsen görs också en uppföljn ing. Övriga f öreningar r ekommend eras upprätta en policy och handlingsplan. Fo lkhälsans sam ordnare ger stöd till t redje sektorn.
Intensifierande av nyktra zoner
– Barn, ungdom och graviditet. Traf ik, arbetsliv och idr ott.
Ökat samarbete ger ökad kunskap och ökad trygghet!
1. Faktabakgru nd till det nya handli ngsprogram met
Handlingsprogramm et är ett långsiktigt dokument som betraktar hur s åväl a ktivt som pa ssivt risk bruk/missbruk kan påverka en mä nniska under h ela livet. På Åla nd utförs re dan idag ett engagerat och bra ar bete mot missbruk på såväl prof essionell som ideell basis. Förutsättni ngarna för att nå fr amgång för ar betet mot missbruk kan förbättras y tterligare genom samordning, struktur, a nalys och en opt imal resursför delning. Inf ör att detta handlingspro gram skulle for muleras f ör 2013- 16 har kom mittén grans kat statistik och tagit avst amp i det häls opolitiska progra mmet år 2010-20, den parlame ntariska gruppens redo görelse 1, samt Sonja Lind-Söd erström/Glindra utredning från 2011. Även boken om spelmissbruk GaproCare har legat till grund för diskussion erna kri ng spelmissbruk. Ko mmittén har kallat samman till 14 protok ollförda möten där sakkunniga och exper ter har hörts.
Programmet har ett livscykelperspekti v, dvs. ett pers pektiv som granskar missbruket eller ri skbruket i li vets samtliga skeden, f rån fosterstadium fram till slutet. Det finns må nga olika sce narier med varianter som växlar från att vara t redje part till att utsättas för grupptryck eller drogas, a tt fatta egna destruktiva beslut el ler fastna i ett ofri villigt läke medelsmiss bruk p.g.a. brista nde rutiner.
1.2. Statistik
Statistik används som ett verktyg för att utläsa skillnader och för att synliggöra om något kan och bör påverkas genom e xempelvis politiska åtgärd er. Skillnad er kan handla om trender d.v.s. förändringar över tid, men också om jämförelser mellan olika grupper. Kön, ålder, utbildningsni vå och etnicitet är de fyra grundläggande grupperingarna som brukar i ngå i statistiska modeller f ör att ge en så komplett bild som möjligt och för att kunna utläsa signaler om di skriminering el ler orättvisa. Genom att granska olika grupper kan blir det möjligt a tt se om det finns skillnader när det gäller t.ex. attityder kring risk- och missbruk, om en event uell debut sker och när den i så fall sker.
För att fokuse ra på ungdoma rs vanor och livssituati on har kommittén låtit analysera enkätundersök ningen Hälsa i skolan som genomf örts av nuvara nde Institutet för hälsa och välfärd (THL).2 Vartannat år sedan 2001 har enkätunders ökningen riktat sig till flickor o ch pojkar i årskurserna 8 och 9 i de åländska högstadier na, 2003 i nkluderades även årskurs 1 och 2 på gym nasialt stadium och från 2009 yr kesutbildning ens årskurs 1 och 2. Enkäten s om handlar bl.a. om ungdomars missbruk och l evnadsför hållanden besvarad es på Åland 2011 av 571 hö gstadieele ver i klasserna 8 och 9, 248 stu derande vid årsk urserna 1 och 2 i gym nasiet samt 332 elev er vid yrkesutbil dningens årsk urs 1 och 2. Det är nu första gången s om nationella uppfölj ningsdata har sa mlats in av elev er vid yrkesläroanstalterna inom he la det aktu ella geografis ka områd et.3
1 Med tillhörande bil agor: Alkohol- och drogpolitiskt program 2007-2011 samt Sammanfattning av genomförda åtgärder i alkohol- och narkotiskapolitiska programmet, Parlamentari ska gruppen
2 Tidigare Forskni ngs- och utv ecklingscentr alen för s ocial- och häl sovården, Stakes
3 http://www.thl.fi/sv_SE/web/sv/meddelande?id=26562 Enkätundersökningen Hälsa i skolan ge nomfördes år 2011 i landskapen Norra, V ästra, Sydv ästra och Inre Finland och på Åland. En käten besva rades av eleverna i kl asserna 8 och 9 i gr undskolan och år skurserna 1 och 2 i g ymnasiet och yrke släroanstalter na. Antalet elever i hela studien uppgick totalt till 88 969 st. Fördelning av elever: grundskola 46 9 97, gymna siet 21 237 och yrkesläroan stalterna 20 735.
En överblick av ålännin gars alkoho l- och narkotikab ruk i 18-69 å rs ålder har kommittén fått genom att ta del av ÅSUB:s rappo rt 2011:6 Undersökn ing om ål änningars alkohol-, na rkotikabr uk samt spelv anor. ÅSUB har f ått liknande uppdrag t vå gånger ti digare 2001 och 2005. Rapporten 2011 har gjort det möjligt att bland annat kunnat granska missbruk och riskbruk ur ett köns-, ålders- och ut bildningspersp ektiv över tid. ÅSUB:s uppdrag var a tt undersöka ålänningarnas bruk av toba k, alkohol och narkotika samt kartlägga deras sp elvanor under år 20 11. Rapport en skulle genomf öras så att det skulle bli möjligt att jämföra med senaste f em respekti ve 10 åren. 64 proce nt (651 st) av de som fick enkäten valde att bes vara den och flera analyser k unde dessvärre inte säkerställas statisti skt.
Kontinuiteten i frågeställningarna s om både enkätund ersökningar från THL och ÅSUB är a vgörande f ör att följa upp hur och om riskbr uk och missbr uk ändrar ö ver tid.
ÅSUB:s rapporter om ålä nningarnas alkoh ol-, narkotikabr uk samt spel vanor har inte tagit etnicitet/ födelseort i beakta nde.4 Särskilt inom det förebygga nde arbetet har det i andra lä nder visat sig användbart som verktyg då det ko nstaterats att det underlättat att definiera ytt erligare riskgrupper. Även om en generalisering i nte är kor rekt då det även inom inflytt ade grupper fi nns stora variationer så har t ex Statens folkhäl soinstitut i Sverige ko nstaterat att andelen dagli grökare varit mer utbrett hos inflytta de perso ner än hos pers oner födda i S verige. To baksvanor na har spe glat t obaksbru ket i res pektive ursprungsland, vilk et också inne bär att snusning är mycket ovanligt bland person er födda utanför Norde n.5 Däremot bör en sådan statistik fortsä ttningsvis k orsrefereras med kön, utbildni ngsnivå och å lder. Risk grupper be höver d efinieras och synligg öras för att insatser ska kunna sättas in och riktas för bästa möjliga utfall.
I Finland följs det nationella alko hol- och narkotikapr ogrammet upp med hjälp av flera indikatorer, bl.a. hur såväl registrerade s om oregistr erade alkoh olkonsumtio nen utvecklas, men också hur olycksfallen, vålds brottslighet en, familje våldet och dödsfallen kopplas till detta br uk.6 Forskning har visat på en koppling mellan missbr uk och krimi nalitet både vad gäller våldsb rott och e konomisk brottslighet. ÅSUB:s databas och stati stiken kring dödsorsa ker på Åland är orsakerna för al lmänt hållna för a tt ge en användbar statist ik på hur många dödsfall som sker p.g.a. hälsoproblem eller skador som uppstått i och med tobaks-, alkohol-, doping- eller narkotikamissbr uk. Även om denna statist ik finns är det dock ändå alltid nödvändigt att reflektera ö ver ett o definierat m örkertal då flera dödsfall som i gr unden orsakad es av nå gon med missbruk i nte alltid blir känt annat än s om exempelvis våldsbro tt eller olycka.
4 I ÅSUB:s rapport 2012:4 Befolkningen 2011, fram kommer att d et fanns 28 355 ålänningar, varav 33,6 procent v ar födda ut anför Åland ( eller 14,2 pr ocent utan för Finland). D et kan vara värdefullt att veta om resultaten baseras på ett repre sentativt urval av den åländs ka befolkn ingen eller en spe- cifik grupp.
5 Statens fol khälsoinstitut 20 11, www.fhi.se
6 Statistisk år sbok om alkohol och narkotika 2012 s.45
Idag blir det svårt att få en h elhetsbild av ANDTS-bruket och vilka kringeffekt er/skade verkningar det har för det åländska sa mhället. I flera fall går inte ÅSUB:s insamlade stati stik att säkerställa stat istiskt på grund av Ålands lit enhet. Det är möjligt att få mer inf ormation kring hur missbruket ser ut och vad det har för följder genom att komplettera med en sammanställ ning av statistik s om redan förs på Åland. T.ex. kan ÅSUB komplettera sina fa kta med rattfyllerido mar, narkotikab rott, miss bruksrelaterade vålds- och brottsituati oner samt al kohol- och drogmotta gningens statistik över si na klienter. Statistiken b ehöver vara uppdelad på kön, ålder, utbildning och föd elseort. Ålands p olismyndigh et för ä ven statistik över om brott är miss bruksrelatera de samt om det är utövar en eller offret som varit påverkad. En så dan statistik kan ge en bild av hur tredje part drabbas och hur utbrett miss bruket är. En viss komplett erande bild kan fås genom I nstitutet för hälsa och välfärds (THL :s) ra pport Narkotikaberoende klienter inom missbrukarvården 2011 samt övrig s tatistik som THL samlat in ö ver Åland . 7 Sammanfattningen borde dock finnas med i ÅSUB:s rapport.
Genom att ta fram en handbok /sammanställning över åtgärdske djan och föra protokoll vid den operativa gr uppens och st yrgruppens möten är tanken att få en mer komplett bild över hur situationen på Åland s er ut 2013-201 6. Målet med detta är att utveck la fakta basen till följande handli ngsprog ram.
2. Handlingsprogrammets målsättning
Riskbruk och miss bruk är vikti ga folkhälsofrå gor. Förutom d en medicinska as pekten (f ysiska eller psykiska) hos pers onen med ANDTS-missbruk drabbas också tredje pa rt dvs. p ersoner i d ess omgivni ng. Minskade mis sbruk går ha nd i hand med minskade medici nska, sociala och samhälleliga ska deverkningar. Över gripande politi ska målsättningar:
– en nolltolerans av ANDTS hos barn och ungdomar under 18 år
– att höja åldern för, eller h elt eliminera, alkoholdebut
– minska totalalko holkonsumt ionen och begränsa alk oholens neg ativa effekter
– att höja åldern för, eller helt eli minera, tobaks debut
– ett minskat t otaltobaksbruk och begränsa tobakens negativa eff ekter
– ett narkotika- och dopningsfritt samhälle
– begränsa narkotika ns, dopinge ns och l äkemedelsmi ssbrukets neg ativa effekter
– motarbeta spel beroendet och begränsa dess negativa effekter
– motarbeta ne gativa t render och beteend en som kan skapa riskbruk och
missbruk
– minska r iskerna för återfall
Varje person på Åland har ett eget grundl äggande ansvar för sitt l iv. Samhället ska förse individ erna med en bra förebyggande kunskapsgrund om bland annat missbruk och riskbruk så att var och en har en grundförutsätt ning att aktivt kunna fatta egna beslut f ör en s und hälsa.
FN:s barnk onvention är en viktig vä rdegrund i detta program. Vid alla åtgärder som r ör barn, vare sig de vidtas av offe ntliga eller privata sociala välfärdsinstitutio ner, domst olar, administra tiva myndigh eter eller la gstiftande organ, ska barnets bästa komma i främsta rum met.
7 Bl.a. viss br ottstatistik, se www.sotkanet.fi
De mänskliga rättigheterna l yfter också fram att staterna ska vidta åtgärd er som främjar barnets sunda ut veckling och förbättrar samhällets hälsovår d. Rätten till hälsa är en grundläggande mänsklig rä ttighet och därför ansvarar också samhället för ett bra skyddsnät som inte diskri minerar pe rsoner med missbruk eller risk bruk. Tillgången till sj ukvård är en viktig del i de mänskli ga rä ttigheterna – men i nte den enda. Samhällets skyldighet är också att b edriva en politik som föreby gger sjukdo mar och leder till bästa uppnåeliga hälsa för alla männis kor.
Världshälsoorganisationens (WHO:s) definition av hälsa; ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaron av sjukdom eller handikapp”
En av målsättningarna är att upprätt hålla ett finmaskigt informat ions- och skydds nät genom samarbete och kont inuerlig dialog mel lan aktö rer i hela åtgärdske djan. Nätet inn efattar aktörer som arbetar med de främjande, för ebyggande, vårdande och rehabiliterande insatserna s amt de insatser som syftar till att minim era återfallsriskerna. I nsatserna förbättras genom s amordning och k ompetensut vecklin g.
Handlingsprogrammet syftar till att ge öve rgripande målsätt ningar och ram ar, medan de instanser som re presenteras i styrgr uppen och den operativa gruppen g ör upp egna och mer ingående åtgärds program i nternt inom sin m yndighet/or ganisation. Dessa åtgärdsprogr am omfattar bl.a. ansvarspe rsoner och metod. Programmen presente ras även kortfattat inför ö vriga i såväl styrgruppen som i den operativa gruppen. Ge nom i nblick i varandras verksamheter tillhandahålls bästa möjliga s kyddsnät och service.
Det attitydskapande arbetet fortsätter och fördjupas med hjälp av projekt et Vision Nolltolerans och en samordnare i nom tredje sek torn. Inom ramen för detta satsas bland annat på en medieka mpanj f ör att jobba med att förä ndra attityd er och ett nära samarbe te mellan olika aktörer, däribland föräldrar, kommun er, före ningar och la ndskapsregering en.
De åländska komm unerna upprättar handlings planer med konk reta åtgärder för hur målen i pr ogrammet s ka nås på lokal nivå. Målgruppen f ör kommunernas rus medelsför ebyggande ar bete är sa mtliga kommuninvå nare, med fok us på barn och unga. Landska pet ansvarar för tillsyn, la gstiftning och övergripande pla nering av området.
Äve n inom tredje sektorn för väntas handlings planer som berör ANDTS upprättas. Under ha ndlingsprogram mets peri od gäller detta samtliga föreningar som lyfter PAF-med el för sin verksam het. Även före ningar som in te ansöker om bidrag uppmuntras att upprätta handlingsplan er. Tre dje sektorn och k ommunerna kan vända sig till samordnaren f ör att ta del av nätverkets kompete ns inom områd et.
Handlingsprogramm et handlar om instanser o ch åtgärder s om begränsar t illgången, övervak ar och minim erar ink örsportar na till be roende/missb ruksbeteend e. Av den orsaken förs också en diskussion kring om bruket av beroendefr amkallande en ergidrycker hos mind eråriga också ska klassas som en ink örsport till a ndra beroenden och om det finns beh ov av en åld ersgräns.
3. Riskbruk o ch missbruk
Begreppet riskbruk används i allt större utsträckni ng inom ANDTS -området, äv en om det för närvarande inte finns en vederta gen definitio n.8 Ett riskabelt bruk, eller ett s.k. riskbruk, av alkohol, tobak och spel betrakt as ofta som en livsstil även om det är ett bruk som med t iden riskerar mynna ut i ett missbruk. Alla människor kan utveckla ett missbruk. Ett missbr uksbeteende påverkar vardagen och hälsan hos användar en, men även person er i omgiv ningen och sa mhället i stor t. H andlingsprogr ammet innebär en nollto lerans m ot miss bruk av na rkotika, doping och l äkemedel samt för alk ohol, tobak och pengaspel fö re 18 års ålde r. Allt bruk av olagliga medel är ett missbruk.
En beroendeskapa nde drog kan också göra personen mer mottaglig för en a nnan drog. Tobak och doping brukar lyftas fr am som en i nkörsport till missbruk av alko hol och ille gala droger. Hjärnan har ett belöningss ystem som ska par en lustbeto nad till följd av att dopamin frisätts. Dopamin et frisätts naturligt för att moti vera människan att exempelvis äta, dricka och f ortplanta s ig. Nikotin, a lkohol, narkot ika och doping påverkar också belöningssyste met så att do pamin frisä tts.9 Hjärnan kan inte själv avgöra om kä nslan har ett naturligt ursprung eller om det är en r eaktion på en tillförd substans. Forskning har visat att risk gruppen f ör flera av dessa beroendeskapa nde levnad svanor ofta u tgörs av samma personer.
Känsligheten för att utveck la ett beroende varierar fr ån i ndivid till individ. Till viss del i nverkar arvsanlag en hos människ an. Genetiska fakto rer kan vara hur till exemp el nikotinrec eptorerna är fördelade, vilka sorter som finns och hur många. Även fakt orer som hur levern klarar av att bearb eta nikotin kan vara genetisk, men generna bestämmer i nte om en p erson börjar r öka och de förhindrar i nte heller en person att sluta. En känslighet för nikotinber oende kan därem ot försvåra ka mpen att bli fri från b eroendet.
För en person med beroendebet eende är förne kelser och lögner en del av vardag en. Det är inte ovanligt att p ersonen kä nner både skam och sk uld och ofta drabbas familj och vänner av ko nflikter och slitningar. Det blir svå rare att hantera beteendet och all tmer tid och pengar läggs ned på missbruket medan annat som är viktigt i li vet förs ummas. Inom den medicinska vetenskapen är beroende- och missbr uksbeteenden sjukdo mar med dia gnosklassificering.
4. Tredje pa rt
För ungefär 100 år s edan startade nykt erhetsrörels erna i Nordeu ropa och Amer ika upp s om en reaktion på hur männens alkoh olproblem resulterade i fysiska, ps ykiska, sociala och ekonomiska li danden hos kvi nnor och barn. Det är inte något nytt fenomen att inse att även en tr edje part lider av ett missbr uk. Runt p ersoner med risk- och mi ssbruk finns o ckså närstående som på verkas i olika utsträc kning. Forsk ning visar att missbruk och risk bruk också har olika relationel la konsek venser där bar n, föräldrar, s yskon eller andra närstående lider bå de psykiskt och fysiskt. Oa vsett om d et handlar om ett missbruk av r usmedel eller ett riskabelt bruk av spel så känne tecknas betee ndet av att anhöriga halkar allt lägre ned på missbr ukarens prioriteringslista.
Bland tredje part fi nns anhöriga s om i kombinationen av maktlöshet och ovisshet upple ver ångest, ils ka, frustration och s org i kampen mot missbr uket. Till tr edje part hörs också barn som fö ds med f osterskad or eller abstin ens och foster som inte överlever till förlossning. Även de personer s om till följd av missbruket utsätts för bl.a. hot, trakasserier, vål d, kriminalitet, trafikolyckor ska betraktas som tredje part. I denna gr upp åt erfinns ibland ä ven anhöriga. U nder handlingspr ogrammets p eriod ska även tre dje part ly ftas fram och i nkluderas.
5. Utgångsläget och kommande lag förändri ngar
Bilder av hur ANDTS-br uket ser ut på Åland har huvudsakli gen samlats in av två olika aktör er: I nstitutet för hälsa och välfärd (THL) som st uderat barn och ungdomar under 18 år i Hälsa i skolan och ÅSUB som studerat v uxna i åldern 18-69 år i Rap port 201 1:6 Undersökni ng om ålänninga rs alkohol- o ch narkotikabruk s amt spelvanor år 2011.
Ofta beskrivs riskabla a lkoholvan or, narkotikaan vändning, tobaks bruk och riskabla spelvanor som problem oberoende av varandra. Och naturligtvis finns det männis kor som e nbart drabbas av ett problem och i nte det andra. I såväl Finland som i Sverige har st atistiken däremot visat på många samba nd mellan proble mområdena . 10 Detta är något som även ÅSUB:s och THL:s rapporter tyder på, även om de in te går att säkerställas statistiskt på gr und av Ålands lit enhet.
Under denna rubrik Utgångsläget och kommande lagförändringar kommer o van nämnda studi er att sammanfö ras och r edovisas uppdelat under de olika prepara ten eller missbr uken. Även de övergri pande politiska målen redo visas under rubriker na.
Inom de områd en där lagförslag är aktuella presenteras de under d enna rubrik me dan övriga åtg ärder s om inte är knutna till lagändringar prese nteras i därpå komma nde del av programmet. I början av handlingsprogra mmet finns äv en en sammanställning ö ver de större åtgärderna. Styrgr uppen och den operativa gruppen har s edan f ått i uppdrag att f okusera på hur må len ska uppnås i nom ramar na f ör den lagstiftning och de direktiv som de en skilda avdeln ingarna, myndighete rna eller bo lagen ska f örhålla sig till.
Övergripande politiskt mål kring socialvården:
Enligt maktfördel ningsprincipe rna ska inte samma nivå ansv ara för både lagstiftning och tillsy n. Resurserna för tillsy nen av den privata och den offentliga socialvå rden ska förstärkas och fö rutsättningar na att utveckla e nhetliga och tydliga metoder förbät tras.
Lagändring under handlingsprogrammets period:
Tillsynsansvaret över den privata och offe ntliga socialvården överförs till Ålands miljö- o ch hälsoskyddsmyndighet, ÅM HM.
Ansvar: Ålands landskapsregering, Ålands lagting.
10 Se bl.a. Institutet för hälsa och välfärd www.thi.fi/sv_SE Folkhälsoinstit utet i Sverige www.fhi.se
5.1. Tobak
Ett av de verksa mma ämnena i tobak är det ber oendeframkallande ämnet ni kotin. Ti digare var uppfattningen att det krävdes ett dagligt bruk av t obak för att ett beroe nde skulle uppstå, men ny forskning visar a tt barn och ungdomar som begränsar nikotinintaget till helgerna sannolikt r edan byggt upp ett beroende och får problem med att avstå från tobak.11
Oberoende av åldersgrupp upp visar de som anvä nder tobak ett märkbart större riskbeteende jä mfört de som inte gör det. Då hjärnan utsätts för nikotin ökar produktion en av dopa min. Eft ersom belöningss ystemet i hjärnan formas om blir perso nen mer m ottaglig f ör att öka dosen eller övergå till annat miss bruk eller börja med ett blandmissbruk. Andelen rökare bland perso ner som miss brukar alkohol och narkotika är dominera nde.12 Forskning visar att tobaksproduk ter är en av i nkörsportar na till drogmissbruk, men tobak är, och ska naturligtvis också b etraktas som skadligt i sig.
I västvärlden är bieff ekterna av tobaksrökning den a bsolut vanligaste dö dsorsaken av de som med enkla med el skulle kunna und vikas genom att få människ or att sluta röka. Trots att tobak är en la glig produkt p åverkas hälsan märkbart i ne gativ riktning hos röka re. Statistik visar att varannan person som rökt i de cennier dör i sjuk domar som orsaka ts av tobak. I Finland orsakas var tr edje cancersjukd om av tobak och vid vart femte hjärtrelaterat dödsfall utgör to baken den största riskfaktorn. Varje år sk ördar tobak en 5000 -6000 dö dsfall i Finland, vanligen av hjärtsjukdomar eller sjukdomar i bl odomlopps organen . 13 Denna statistik inkluderar ä nnu inte person er som snusat eller a nvänt t uggtobak.
Politiska mål:
– Nolltolerans för to baksanvändning före 18-års ålde r.
– Höj åldern för, ell er eliminera, tobaksdebut.
– Den totala tobakskonsumt ionen s ka minska och därmed oc kså riskerna för följdsjukdom ar och följdmissbr uk.
– Arbeta attitydskapande och minska återf allsriskerna.
– Allmänheten ska skyddas ytte rligare fr ån att exponeras av tobaks rök.
Åland ska vara en tobaksf ri zon till år 20 40.
Lagändring under handlingsprogrammets period:
– Ålands tobakslag revi deras.
– Tillsynsansvaret för b rott mot tobakslagen fly ttas helt till ÅM HM.
Ansvar: Ålands landskaps regering, Åla nds lagting.
11 www.fhi.se
12 Enligt svenska undersökningar är nio av tio alkoholister oc kså rökare.
5.1.1. Tobaksmissbruk hos barn och ungdomar (under 18 år)
Hos ungdomarna har testandet av cigaretter och att röka dagligen på Åla nd minskat för varje år under perioden 1977-2011 hos båda könen och i alla åldersgrupper. Hälsa i skolan visar också på att andelen rökfria unga har ökat markant under 2000-talet. 14 I 2011 års studie uppgav knappt hälften av eleverna i såväl gymn asiet som grundskola ns årskurser 8 och 9 att de aldrig rö kt. I yrkessk olan var samma siffra märkbart lägre då ung efär en fjärded el aldrig hade rökt.
Bland högstadieel everna på Åland uppgav 8 proce nt15 att de röker dagligen. I g ymnasiet var motsvarande siffra 4 procent 16 och vid yrkesläroa nstalterna 31 proce nt17. Andelen rökare var genomgå ende märkbart lägre hos flickorna än h os pojkarna. Även om rökningen har minskat så har snusanvändningen blivit klart va nligare bland både pojkar och flic kor sedan år 2005. Bla nd flickor var s nusandet dock säll synt. For tfarande använder barn och ungdomar på Åland to baksprodukter i mindre utsträc kning än i övriga Finland, men yrkesutbil dningen på Åland a vviker stort från övriga åländska s kolor och ligger bet ydligt när mare de fastländska res ultaten. Bland elever na vid yrkesut bildningarna fa nns också en större and el rökande föräldrar. Und er våren 2012 b lev även innehav av tobaksp rodukter ett lagbro tt för p ersoner under 18 år.
5.1.2. Tobaksvanor hos 18-69-åringar
Baserat på ÅSUB:s rap port 2011 :6 minskar to baksbruket generellt hos ålänningarna. En jäm förelse med resultaten från tidigare undersök ningar visar att and elen s varande s om röker och/eller s nusar r egelbundet har sjunkit: från 24 pro cent år 2 001 till 22 proc ent år 20 05, för att år 2011 vara nere vid 17 procent. Andelen svarande s om röker /snusar regel bundet har sålunda sj unkit, medan andel en s varande som rö ker/snusar då och då har ökat något (från 10 proce nt till 13 proc ent år 201 1).
5.1.2.1. Rökning hos 18-69- åringar
I ÅSUB:s rapport uppgav 76 procent av 18- 69 åringarna att de aldrig röker, 12 procent a tt de röker då och då och yt terligare 12 pr ocent att de röker r egelbundet. Bla nd de som röker är skillnaden mellan könen mä rkbar. Av de åländska kvinnorna röker 9 pr ocent reg elbundet medan motsvarande siffra f ör männen uppgår till 15 procent. 18 Även bland vuxna å länning ar syns ett klart samband me llan utbildni ngsnivå och rökning . Andelen personer som rökte på regel bunden basis uppgick till 25 procent h os pers oner med högsta ut bildning på grundskole nivå, m edan andelen var 5 pr ocent h os person erna med uni versitets- eller högskol eutbildning. Överlag uppgav de med högre utbildning också i st örre utsträck ning att de aldrig r öker.
15 snittet i Fi nland för hela undersökni ngen Hälsa i s kolan 2011 var märkbart högr e; 15 proce nt
16 snittet i Fi nland för hela undersökni ngen Hälsa i s kolan 2011 var mer än dubb elt så hög; 9 procent
17 snittet i Fi nland för hela undersökni ngen Hälsa i s kolan 2011 v ar; 39 proce nt
18 Tidigare studie har inte tagit kön i beaktande, varför en analys över tid inte går att utläsa.
Totalt uppgav 24 pr ocent att de rökte regel bundet eller då och då. Detta kan sättas i r elation till gruppen 18-24-åri ngar där motsvara nde siffra uppgick till 35 proce nt. Det re gelbundna rökandet var dock lite lä gre och uppgick till 10 proce nt (jämfört m ed studiens total på 12 procent). Rapport en redovisar i nte separat kön sstatistik över t obaksbruket f ör gruppen 18- 24 år.
5.1.2.2. Snusning hos 18-69- åringar
Bland de 18-69-åri ga ålä nningarna uppgav 88 procent att de aldrig snusar, 6 pr ocent att de snusar då och då och 6 procent att de snusar regel bundet. Bla nd de som snusar är s killnaden mellan könen ä nnu mer påtaglig än vad gäller rökning. Av de åländska kvi nnorna s nusar 1 procent regelbundet och 5 proce nt då och då. Av männen snusar 10 proce nt regel bundet och nästan 20 procent då och då. Snusning var vanligast i de två lä gsta ål dergrupper na. Då svaren från snusar då och då och snusar regelbundet slogs ih op visade på 18-24 åringar na 24 proc ent och 25- 39-åringarna 22 proce nt. I gruppen 60-69 år var samma siffra 3 procent. Studien visar inte k önsstatistik in om åldersgr upperna, varför d etta i nte heller redovisas här.
5.2. Alkohol
Personer med alkoholmis sbruk uppskattas ha både en sjukfrå nvaro och en dödsfallsrisk som är upp till två eller tre gånger högre än hos personer som lever nyktert eller kan begränsa sin alk oholkonsu mtion till måttliga mängder. Även om en p erson som miss brukar alko hol håller sig b orta från olyckor uppskattas livslängden bli 6-18 år ko rtare än genomsnit tet.
Fo rskning på att ett a lkoholmissbr uk/-riskbruk påverkar hälsan på flera sätt vanligast är depressi on, rä dsla, nervsjukdomar och olika sjukdo mar i och runt magen. Ge nerellt hö jer alkoholen person ens blodtry ck, vilket kan resultera i hjärnblödning med förlamni ng s om följd. Intellig ens, smidigh eten och muskelstyrkan påverkas ne gativt och ett långvarigt alko holriskbruk ökar risken för kroniska kro ppsåkommor. Några va nliga exemp el är skrumplever, i nflammation i bukspottkör teln, skad or på nervs ystemet, f örtvinade celler i hjärna n, cancer i munnen, svalget, str uphuvudet, matstrupen ell er magen . 19
Under 2011 ha de Alkohol- och drogmottagni ngen i Mariehamn 329 klienter, va rav 145 sökt p.g.a. alkoholproblem och 8 p.g.a. blandmissbruk. 7 vårdades på behandlings hem p.g.a. alko holmissbru k.
Politiska mål:
– Nolltolerans gäller för alkoholanvändni ng hos barn och ungdomar under 18 år.
– Höj åldern för ell er eliminera alkoholdebuten helt.
– Minska totalalko holkonsumtionen och begränsa alk oholens negativa eff ekter.
– Arbeta attitydskapande och minska återfallsri skerna.
– Trafiken ska vara en ny kter zon.
Lagändringar under handlingsprogrammets period:
– För att ändra attityder och för att minska rattfylleri och t rafikförseelser sänks promilleg ränserna.
– Körkortslagen änd ras så att l äkarna blir skyldiga att meddela Ål ands polismyndighet när en patient p.g.a. medicinska problem inte är lämplig att köra bil.
Ansvar: Ålands landskaps regering, Åla nds lagting.
5.2.1. Alkoholmissbruk hos barn och ungdomar (under 18 år)
Under den senaste ti den har alk oholkons umtionen bland ungdomar på Åland polariserats. D etta innebär att en del unga begränsar a nvändningen till e nstaka tillfällen eller avstår h elt och hållet från alkohol, medan en annan grupp har en mer riskfylld alk oholkons umtion i jämförelse med ti digare studier. Det riskf yllda a lkoholbe teendet handlar t ex om att ungdomarna pr övar på narkotika under i nflytande av alko hol. År 2011 var det 7 procent20 av eleverna i åttan och nian samt 28 pro cent21 av de åländska gymnasi sterna som drack sig berusa de minst en gång i månaden. Hos gym nasisterna var det märkbart vanli gare att pojkarna drack sig ber usade minst en gång i månade n, men även flickorna låg över medeltalet f ör enkätd eltagarna. Bland de yrkesstuderande på Åland uppgick andelen som drack sig ordentligt berusa de minst en gång i må naden till 35 pr ocent22. I Finland är det inte generellt lika vanligt bland ungdomar att dricka sig berusad regelbundet. Av ele verna i de h ögre grundskoleklass erna a nvände 6 proc ent, av gymnasist erna 10 p rocent och av yrk esstuderande na 22 procent alkohol varje vecka. Alk oholan vändningen hos unga har generellt mi nskat sedan millennieskiftet, samti digt som en öka nde trend har obser verats h os flickor i gymnasiet.
5.2.2. Alkoholvanor hos vuxna (18-69 år)
I ÅSUB:s undersök ning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk år 2011 är den grovt uppskattade årliga totala alkoh olkonsumt ionen r unt åtta liter 10 0-procentig a lkohol per invå nare. Åtta liter ligger på samma nivå som i de tidigare åländska unders ökningarna och är lägre än motsvara nde mängd I hela Finland. Den totala årsko nsumtionen i hela Finla nd uppskattas gro vt till 10 liter per person.
Unga kvinnor och män hade den högsta alkoholkonsumtionen (3,6 liter/år hos unga kvinnor och 6,0 liter/år hos unga män).
20 snittet i Finland f ör hela under sökningen Hälsa i skolan 2011 var märkbart högre; 15 pr ocent
21 snittet i Fi nland för hela undersökni ngen Hälsa i s kolan 2011 var märkbart lägr e; 23 proce nt
22 snittet i Fi nland för hela undersökni ngen Hälsa i s kolan 2011 var 39 procent, även om s nittet i hela Finland är högre än snitt et på Åland kommer de ål ändska yrk esstuderande pojkarna ö ver studiens rikssnitt.
5.3. Narkotika
Narkotika är ett samli ngsnamn för illegala r usmedel. Narkotikamissbruk omfattar många olika beteenden och olika grad av bruk. Juridiskt syf tar narkotika på substanser s om narkotikaklassas i lagstiftningen i olika länder. I och med den ökade in ternetha ndeln och skapand et av designd roger har t ull, polis och gräns bevaknings väsendet mö tts av nya utmaningar. Myndigheterna k ämpar med att bl.a. att hinna med att narkotikaklassa/läk emedelsklassa preparat f ör att begrä nsa missbruket och försvåra im porten. 23 Designdroger och nätdrog er förek ommer bevisli gen även på Åland. Det var ex empelvis till följd av mefedro nrelaterade fysiska komplikation er bland ungdo mar på Åland und er sommaren 2008 som finska myndigh eter l äkeme delsklassade mefedro net (20 08) för att därefter ä ven narkotikaklassa pr eparatet 2011.24 Under 2011 på träffade Tullen i Finland 85 olika d esigndroger av vilka 42 var helt nya ämn en.
Det är problematis kt att få uppgifter på hur utbrett narkot ikamissbruket är i Finland och på Åland. Polisen på Åland poängt erar dock att bilden av narkotikamissbruk på minner om vara ndra i olika länder t.ex. vad gäller åldersstr uktur och kö nsfördeln ing. Finlands Institut för hälsa och välfärd, THL har gjort en samma nställning i sin statistiska rapport Narkotikaberoende klienter inom missbrukarvården 2011. Baserat på uppgifter från u ngefär en tredjedel (drygt 2500 klien ter) av alla narkotikabe roende klie nter i narkoman vården i Finla nd, konstaterar THL följand e:
År 2011 var de flesta narkotikabe roende klienterna i missbrukar vården män ( 67 procent) huvudsakligen i ål dern 20-35 år (67 pr ocent). Kvinnorna i vård för narkotikab eroende var gener ellt t vå år yngre än männ en och s om mest represe nterade (40 procen t) i ålderskate gorin under 29 år. Den sammanlagda me delåldern f ör klienterna var 31 år och ål dersmedia nen 29 år. Det var b etydligt va nligare att k vinnorna delade hushåll med en a nnan missbrukare ( 79 proc ent) än att männen gjorde det (41 procent). Bla ndmissbruk m ed tre missbruksm edel eller fler fö rekom h os 57 p rocent av klienterna. Rapport en lyfter också fram att ut bildningsni vån hos klien terna var låg och arbetslösheten uppgick till 61 proce nt. Genomsnitt et visade att en av tio var bostadsl ös. 25 39 proce nt av klient erna hade barn under 18 år, var av 25 p rocent av barnen hade ompla cerats s om en st ödåtgärd i nom bar nskyd det.
Med utgångspunkten att narkotikaklassade med el är olagliga och därför ska klassas som missbruk är det nöd vändigt att ly fta fr am att preparat, symptom och missbruk skilj er sig åt när det gäller nark otika. Missbrukets spektra kan vara från s.k. tillfällig a nvändning då person en provat nå gon enstaka gång till att personen utvecklat e tt tungt miss bruksberoende och använd er narkotika på regelbunden basis. De olika variant erna result erar i olika konsek venser för såväl indi viden s om samhället, med ett t ungt missbruk föl jer oftast äv en annan kri minalitet.
23 För att bli snabbare på nar kotikaklassific eringen för söker Finland, som flera andra Europ eiska länder att få igenom en gruppklassific ering av dr oger.
24 http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=12986
25 Bostadslö sheten vari erade: hos opi atmissbrukarna uppgick bostadslöshe ten till 13 pr ocent, medan andelen var 5 procent hos per soner inom substitutions vård. Inom substitutionsvår den har m an även f örsökt till ämpa bostad f örst-princi pen.
Politiska mål:
– Ett narkotikafritt s amhälle.
– Stoppa tillgången till narkotika.
– Begränsa narkotikans negativa effe kter.
– Arbeta attitydskapande och minska återf allsriskerna.
5.3.1. Missbruk av narkotika hos barn och ungdomar (under 18 år)
Enkätundersökningen Hälsa i skolan visar att narkotika har blivit allt mer vardagligt. Resultaten i övriga Finland är nästan dubbelt så höga som på Åland. På Åland har 3 procent26 av eleverna i grundskolans högre klasser prövat på olagliga droger minst en gång, könsfördelningen har varit jämn.
6 procent 27 av elever na i gymnasiet och 8 procent 28 av eleverna i yrk esutbildning uppgav att de pr övat på marij uana eller hasch å tminstone en gång i sitt liv (poj karna i större utsträck ning än flickorna). Bedömning en görs ock så a tt det är lättare än ti digare för en ungdom att få tag på narkotika. Dels erbj uds ungdomarna att köpa/p röva på narkotika och dessut om finns d et numera i större utsträckning personer som prövat narkotika i ungdomar nas bekantskapskrets. Under 2011 b ehandlades en del av de ungdo mar som var i nskrivna vid Ålands motivatio ns- och be handlingscent er för nark otikamissbruk. Samma år uppgick a ndelen narkotika brott som k om den åländska polisen till kännedom till 1 15 brott, varav 12 nark otikabrott ut fördes av ungdomar i 15-20 års ålder (a ntalet unika individer går inte att utläsa ur statistiken).
5.3.2. Missbruk av narkotika hos vuxna (18-69 år)
Mer än 95 procent av de 18-6 9-åringar som svar at på ÅSUB:s e nkät hade aldrig provat nark otika, doping eller l äkemedel utan ordination. Analysen blir därför inte statistiskt säkerställd kring hur kön, ålder, hemreg ion eller utbi ldning i nverkar.
Samma studie visar att de vanligaste d rogerna som provats på minst en gång de senaste fem åren var cannabis, marijuana och/eller hasch (förekom mest i åldersgrupp en 18-24). St udien visar även att ty ngre drog er (endast åld ersgruppen 25 -39 år) och kombinati onen av alkohol och läkemedel i b erusningssyfte f örekomm er (det sena re i ål dersgrupp erna 18-39 år). I rapporten fram kommer inte för delningen mellan kvinnor och män då underlaget är f ör li tet.
Vid Ålands polismy ndighet görs uppska ttningen att ca. 200 pers oner använd er narkotika på Åland och a tt könsfördelni ngen är ungefär 15 proce nt kvinnor och 85 p rocent mä n. Mest används hasch eller a nnan THC-produkt, men även reg elbundet subutex och amfetami n. Även bla ndmissbruk mellan läkemedel och andra prep arat är ganska omf attande på Åland.
Under 2011 ha de Alkohol- och drogmottagni ngen i Mariehamn 329 klienter, va rav 47 sökt p.g.a. narkotikapr oblem och 8 p.g.a. bland missbruk. Sam ma år uppgick andelen narkotika brott som kom den åländska polisen till kännedom till 115 brott (antalet unika i ndivider går inte att utläsa ur statist iken), de flesta br otten utfördes av män öv er 21 år.
26 snittet i Fi nland för hela undersökni ngen Hälsa i s kolan 2011 var märkbart högre 7 procent
27 snittet i Fi nland för hela undersökni ngen Hälsa i s kolan 2011 var märkbart högre 10 procent
28 snittet i Fi nland för hela undersökni ngen Hälsa i s kolan 2011 var mer än dubb elt så hög, 18 procent
5.3.3. Läkemedel
Ett missbruk av läk emedel är när en person utan läka rordination anvä nder lugnande me del eller a ndra läkemedel för att bli berusad eller förändra sitt kä nsloläge. Ett missbruk kan också vara när personen anvä nder andras rece ptbelagda läke medel eller börjar experim entera med l äkemedel så att de exempelvis använder läk emedel intr avenöst trots att det skrivits ut för att i ntas oralt eller som snus istället för att låta tabletten smälta under tungan.
Läkemedelsmissbr uk utgör tämli gen ofta en del av problematiken med bla ndmissbruk. Bak om ett läkemedelsmiss bruk i berusningssyfte kan det även f innas narkotika problem. O ftast missbrukas b ensodiaze piner, men sär skilt opiat missbrukare sök er surrogat f ör heroinets effekter och lindring för absti nensbesvär genom att ta till läkemedel som inne håller opiater. Ri sken för dödligh et i olycksfall är stor för läkemed elsmissbru kare.29
För att förhindra missbruk och minska riskbruket av läkeme del som på verkar människa ns nervsys tem och känsloläge finns krav på både läkarbes ök och r ecept. Trots det är det vanli gt att recept belagda mediciner a nvänds fel. Skadligt bruk/riskbruk av läkemedel kan yttra sig på olika sätt, men har den gemensam ma nämnaren att de inne bär hälsorisker. Riskbruk kan vara kombinat ioner av l äkemedel som i nte fungerar ih op, det kan vara en a ntibiotikakur "för s äkerhets skull", avbrytande av en pågående kur för att symtomen li ndrats och att använda överdriv et mycket värkmedicin. Även vanemässi gt bruk av sömnme del och l ugnande medicin er kan skapa ökat fysiskt och psykis kt beroende som på sikt får användar en att överskrida den ordin erade do sen och f alla in i ett missbruk.
Politiska mål:
– Ett samhälle fritt från l äkemedelsmissbr uk.
– Begränsa felaktigt bruk av l äkemedel.
– Begränsa läkemedelsmi ssbrukets ne gativa effekter.
– Arbeta attitydskapande och minimera åt erfallsrisker na.
5.3.3.1. Missbruk av läk emedel hos barn och ungdom ar (under 18 år)
Uppgifter kring läkem edelsmissbruk hos barn och ungdomar und er 18 år saknas helt i den riks omfattande enkätund ersökningen Hälsa i skolan.
5.3.3.2. Missbruk av läk emedel hos vuxna (18 -69 år)
I ÅSUB:s rapport fr amgår att dr ygt 4 pro cent av de svarande uppgav att de minst en gång under de s enaste fem år en använt s ömnmedel, l ugnande medel eller andra läkemed el utan läkar es ordination. Däremot blir analysen in te statistiskt säker ställd kring hur k ön, ålder, hemreg ion eller utbil dning inverkar.
Enligt Ålands p olismyndighet finns ett gan ska omfattande blandmissbruk av narkotik aklassade läkemedel och andra pre parat.
Under 2011 ha de Alkohol- och drogmottagni ngen i Mariehamn 329 klienter, nå gra sökt specifikt för läkemedelsbero ende och 8 sö kt för bland missbruk.
29 www.droglanken.fi
5.4. Doping
I Finland finns det uppskattningsvis mellan 5000 –10 000 s om missbrukar t estosteron och a nabola steroi der. U ndersökningar visar a tt det huvudsaklig en handlar om män mellan 20 och 35 år som vill få ett musk ulöst uts eende eller förbättra m öjligheterna i exempel vis idrottssa mmanhang.
Anabola steroider används peri odvis, i allt från några veck or till flera måna der. Därem ellan tas pauser på några måna der. Då pr eparaten i nte används som receptbela gd medicin (t.ex. mot ben skörhet) öv erdoseras de som o ftast. De hor monstörningar som dopi ng orsakar kan le da till många allvarliga sj ukdomar och psykiska s törningar. Exemp elvis ökar r iskerna för i nfertilitet, hjärt- och kärlsj ukdomar, leverska dor och de pression. Leverskad orna växlar m ellan övergå ende lindriga c ellskador och gulsot
till elakartade lev ertumörer, vars utsikter är dåliga även om de behandlas.
Testosteron och anabola steroider påverkar det cent rala nervsyste met. I hjärnan ligger påverkan nära det centra som regle rar humör, sex ualitet och a ggressivitet. Ungefär 30 proce nt av de s om missbrukar ana bola steroid er uppvisar agg ressivitet, fientli ghet och ne rvositet under a nvändningsp erioderna. Hos 20–30 procent uppstår tydliga psykiska störningar som uppfyller psykiatriska krit erier för sjuk domsklassificering (t.ex. depression, ångest, psyk otiska reakti oner på hallucinatio ner samt förs vagning av den kognitiva prestationsn ivån).30
Politiska mål:
– Idrott ska v ara en nykter zon.
– Ett samhälle fritt från doping.
– Stoppa tillgången till dopingpreparat.
– Begränsa negativa effekter av doping.
– Arbeta attitydskapande och minimera åt erfallsrisker na.
5.4.1. Missbruk av doping hos barn och ungdomar (under 18 år)
Uppgifter kring dopi ngmissbruk hos barn och ungdomar under 18 år saknas i d en riksomfattande enkätundersök ningen Hälsa i skolan.
5.4.2. Missbruk av doping hos vuxna (18-69 år)
I ÅSUB:s rapport uppgav ingen sig ha a nvänt do ping utan läkarordination.
5.5. Spel
Spelberoende/miss bruk, s.k. l udomani, är ett p sykologiskt eller socialt bero ende av hasards pel. I ICD-10 klassas spelberoende in under r ubriken impulskontr ollstörning/ vanestörni ng, tillsammans med bland a nnat kleptomani och pyro mani. Liksom andra impulsko ntrollstörningar delar perso ner med s pelberoende en del övergripande sym tom med s ubstansberoende: till exempel kännete cknas beroendet av att per sonen inför spelet upple ver en ökad spä nning, under spelet en "kick", och efteråt en lätt nad. Det är också vanligt att en spelbe roende b ehöver sp ela med a llt större summor f ör att uppnå samma "k ick", och en del spel beroende berättar även om abstine nsliknande sy mtom, s om rastlöshet och humör svängningar. I mpulsen att spela går inte längre att k ontrollera, spelet tar över viljan.
30 www.droglanken.fi
I Finland uppskattas ca 1 30 000 männis kor ha ri skbruks-/m issbruksbeteende när det gäller hasardspel. Gener ellt är detta beroende ett svård efinierat funkt ionellt pro blem. När sp elandet sker på bekostnad av annat och börjar uppta en allt för stor del av person ens liv anses det i likhet med andra missbruk som patologis kt. I förlängning en upptäcks oftast riskabla sp elvanor i sa mband med lö gner då perso nen försö ker dölja sina problem eller på reaktionerna när personens s pelande och dess ko nsekvenser ifrå gasätts.
Missbruk är destrukti vt och precis s om vid annat miss bruk kan även ett spelberoende leda till ytt erst all varliga psykiska, fysi ska, sociala och ekonomis ka proble m. Alla dessa delar kr äver uppmärks amhet i vården. Om spelb eroendet sa mmanfaller med andra problem, såsom de pression eller missbrukspr oblem, krä vs mycket av vården för att lyc kas identifiera detta så att personen får ett heltäckande st öd.
Politiska mål:
– Motarbeta spelb eroende och a rbeta attitydskapande.
– Begränsa spelberoe ndets negativa effe kter.
– Minska återfall sriskerna.
– Åldersgränsen för pengaspel ska vara 18 år.
Lagändringar under handlingsprogrammets period:
– Lagarna som berör spel s es över, lotterilagen revideras och en 18 års ålde rsgräns för pengaspel införs i lag.
– En ny tillsynsmyndighet bildas.
Ansvar: Ålands landskapsr egering, Ålands lagting.
5.5.1. Spelvanor hos barn och ungdomar (under 18 år)
Uppgifter kring spe lvanor hos barn och ungdomar und er 18 år saknas i enkätunders ökningen Hälsa i skolan. För penni ngspel är ålders gränsen på Åland 18 år.
5.5.2. Spelvanor hos vuxna (18-69 år)
ÅSUB:s rapport konst aterar att cirka 3 procent av sam tliga respond enter har ri skabla spelva nor. Könsfördel ningen hos de med riska bla spelvanor visa de på 1 procent av k vinnorna och 6 procent av männen. Studien visade också på a tt kvinnorna satsade också mindre p engar än männen på spel.
Resultatet på visar att spel om pengar s ker i mindre utsträckni ng hos perso ner med högre utbildni ng och personer som bor i sk ärgården. Endast 7 procent av 18-24 åringarna uppgav att de spelat f ör pengar den se naste veckan jämf ört med 37 pr ocent av 50- 59 åringarna. Studien visar också på att spelande förek ommer oftare hos pers oner som röker och s nusar (68 respektive 72 procen t) jämfört med dem som inte anvä nder tobak (58 %). Även alkoholk onsumtio nen var bla nd perso nerna m ed riskabla spe lvanor högre än den geno msnittliga konsu mtionen (mots varande 4,2 lit er 100-pro centig alk ohol jä mfört med 3,4 liter /perso n).
Under 2011 ha de Alkohol- och drogmottagni ngen i Mariehamn 329 klienter, va rav 11 sökt p.g.a. spelpro blem.
6. Tre grup per driver handlingsprogr ammet framåt
För att handla målfokuserat utifrån en dialog gen temot fältet har landskapsreger ingen tillsatt tre olika grupper: en politisk referensgrupp, en styrgrupp och en operativ grupp. De olika grupp erna står nära varandra för att driva handlingspr ogrammet fra måt. Då den ena gr uppen reagerar på vad som händer ute på fä ltet så ska rörelse skapas i de t vå a ndra grupperna, på s amma sätt s om om det blir r örelser i d en politiska ref erensgruppe n, t.ex. ge nom ny lagstiftning, så förmedl as det ut till person er s om jobbar på fältet.
Åtgärd: Grupperna ses över och deras uppd rag tydliggörs. Samtidigt som grupperna f örväntas driva egna frågor har ko mmittén o ckså sammanställt punkt er som behöver diskuteras nä rmare fältet i nnan de eventuellt lyfts politiskt.
6.1. Politisk referensgrupp
Den politiska referensgruppen har ett övergripande ansvar. Gruppen ska fånga upp signaler och driva opinion. Uppgifterna är att lyfta upp, initiera och diskutera aktuella frågor på den politiska arenan med syfte att driva igenom de lagändringar eller kompletteringar som anses ändamålsenliga för att nå handlingsprogrammets målsättningar.
Gruppen tillsätts av socialministern.
6.2. Styrgrupp
Styrgruppen är handlingsprogramm ets ”styrels e”. Styrgrupp ens medlemmar representerar res pektive sektor och utgörs av nyckelp ersoner med budgetansvar från följande offentliga
myndigheter, orga nisationer och bolag:
– Landskapsregering en (social- och milj öavdelning, utbildnings- och kulturavdelning och trafikavd elningen)
– Statens ämbets verk på Åla nd
– Ålands hälso- och sjukvård
– Ålands polismy ndighet
– Mariehamns t ull
– Socialnämnden i Mariehamn ( Alkohol- och drogmottagni ngen och fältarbetet)
– Gränsbevakningsväs endet
– PAF
– Ams
– Landskapsföre ningen Folkhälsan
6.2.1. Uppdrag
Utifrån en dialog med operativa gr uppen ska styrgruppen verka för att s kapa förutsättni ngar för att arbetet med ANDTS riskbruk och miss bruk ska fungera bra på fält et. Även en konti nuerlig dialog med den politiska r eferensgr uppen är vi ktig för att signal era om något behöv er initieras politiskt. Handlings programmets mål och ö vergripande åt gärdsplaner ska vara i foku s. Medlemmarna deltar i protokollförda strategim öten och ansvarar för att nå målet genom att upprätta handlings planer inom si na respekti ve avdel ningar, my ndigheter eller bolag. I st yrgruppens uppgift ingår även uppföljningsar bete av hur arbetet fortgår. Styrgrupp en utökas m ed budgetansvariga från PAF, Ams och Folkhälsan.
Styrgruppens ord förande är s ocialministern.
6.3. Operativ grupp
En operativ grupp inom riskbr uks- och missbruksomr ådet tillsätts av landskapsreg eringen. Gruppen har en samordnande f unktion som är avgörande f ör att för verkliga och f örankra handlingspro grammet på fältet. Gr uppen består av nyck elperson er från:
– Ålands polismy ndighet
– ÅHS: Representant från akuten, IVA, hälsocentralen, p sykiatrin och substitutionsbeha ndlingen
– Skolorna: Re presentanter från sk olkuratorerna och s kolhälsovårda re
– Tull
– Kriminalvårdsfö reningen
– Fältarna
– Alkohol- och drogmottagn ingen vid Mariehamns Stad
– Landskapsregeri ngens social vårdsbyrå
– Samordnaren för projektet Visi on Nolltolerans (Folkhälsan)
– Ams
– PAF
Ordförandeposten utses av social ministern. Samma nkallare och s ekreterare är s amordnaren för Vision Nolltolera ns från landskapsför eningen Folk hälsan på Åland.
6.3.1. Uppdrag
Uppdraget är a tt aktivt samverka för att för verkliga målen i handlingsprogra mmet. Gruppen har en värdefull fun ktion som ett nätverk på fäl tet. De e nskilda medl emmarna kan k onkret f ölja upp ar betet i nternt inom sin a vdelning, myndighet eller sitt bolag. Dis kussionen kring vilka o mråden som bör f örbättras och vilka problem som bör lösas kan se dan föras vidare till den op erativa grupp en.
Den operativa gruppen är en viktig informati onslänk mellan st yrgruppen och övriga sa mhällsaktör er och i nte minst en viktig länk till målgrupp en. Därför är grupp ens ständiga uppdrag att se hur åt gärdskedjan för pe rsoner med riskbruk eller missbruk fungerar och hur den kan för bättras. Åtgärdske djan bör också ses över så a tt den innefattar tredje part.
Idag saknas en kon kret beskriv ning av såväl akt örsfältet som arbetsfördel ningen i nom hela ris kbruks- och miss bruksarbetet på f ältet. Under handlings programmets period får m edlemmarna i den operat iva gruppen som uppdrag att uppdatera broschyren ”Ungdomar och missbruk – samarbete ger resultat” och kortfatt at beskriva sin organisations /myndighets roll utifrån neda nstående fem punkter. I samar bete med sam ordnaren fogas detta sedan sa mman till ett dokument s om presenter as och delas ut i den egna gruppen, i styrgrupp en och i den politiska referens gruppen. Ha ndboken kan komma att kompl etteras med ytt erligare aktö rer.
Syftet med sammanställ ningen är att de som arbetar på fält et också ska känna till varandras verksamheter för att säkerställa att skyddsnätet i nte har hål s om gör att perso ner med miss bruk eller ber oende faller i genom. B ehoven hos person er med riskbr uk och missbr uk varierar. Risken fi nns att personer hamnar på kö, mellan stolar eller a tt det blir dubbelarb ete - aktörer som gör sa mma s ak, men inom olika myndigheter /organisatio ner. Sam manställningen ger också en inblick hos beslutsfattare och budgetansvari ga om hur ar betet sker och vilka områd en som bör prioriteras eller samordnas tills ammans m ed en annan ak tör. Med avstamp i sa mmanställning en skrivs en handbok om åt gärdskedjan med målsätt ningen att individen ska få rätt insats från rä tt aktör vid rä tt tidpunkt oavsett om det handlar om attity dskapande, vård, motivering till vård eller att mini mera skade- eller återfallsrisker.
6.3.2. Förändring inom den operativa gruppen sedan senaste handlingsprogram
Den operativa gruppen utökas med en representa nt från Folkhälsan, en från PAF och en från Ams. Från Folkhälsan kommer samordnaren f ör Vision Nolltolerans 2013-2015 ha ett kontinuerligt och nära sa marbete med fäl tet genom sitt föreb yggande arb ete inom alk ohol, nark otika, dopi ng och tobaks området. Sam ordnaren har också rollen s om sammankallare och sekreterare i den operativa gruppen.
Eftersom nuvarande handlingsprogram mot riskbruk och missbruk äv en inkluderar riskabla s pelvanor och spelmissbruk har kommittén sett ett behov av att utöka den operativa gruppen med en r epresenta nt från PAF.
Kommittén har konstaterat att Ams tidigare s aknats i operat iva gruppen trots bedömning en att de kan spela en viktig roll vad gäller en tidig upptäckt, en meningsfull s ysselsättning och även vägen tillbaka efter ett missbruk. Vikten av en meningsfull s ysselsättning har i flera studier konstatera ts vara betydelsef ull för det för ebyggande arbetet mot missbruk och återfall och har dessutom inv erkat positivt med en högre ål der för a lkohold ebuten. Mell an 17 och 65 års ålder kan en person vara a nmäld vid Ams som arbetsl ös arbetssöka nde och kan då få tillgång till arbets marknadspolitiska åtgärder såsom praktik, arbets prövning, a nställning med sysselsättni ngsstöd, k urser, vägle dning mm. F ör arbetssöka nde vid Ams upprättas handlingsplaner. Dessa är ibland flerpartsp laner där t.ex. kommunen och/ell er alkoho l- och drogmottagning en är ytterli gare en part.
Budget för Landskapet Åland 2013:
”Med en relativt låg efterfrågan på arbetskraft riskerar vissa grupper att ytterligare marginaliseras på arbetsmarknaden. Inom dessa grupper finns individer som riskerar att förlora kontakten med arbetsmarknaden och hamna i ett långvarigt u tanförskap. […] Ett ce ntralt mål f ör arbetsm arknadspolit iken är att sträva till att minimera r iskerna för utanförs kap och i stället verka för en hög grad av inklus ion på arbet smarknaden och därmed i samhäl let i stor t.”
7. Riskfaktorer och friskfaktorer
I detta handlingspr ogram läggs f okus på att fö rebyggande ar bete kan rikta in sig på att minska riskfaktorer och/eller stä rka målgruppens fri skfaktorer.
Riskfaktorer kan t ex vara, svagt själ vförtroend e, mobbing, dubbeldiagnos, avsaknad av meningsfull fritidssyss elsättning, tidig rus medelsdebut och föräldrars r usmedelsbr uk. Även brist er när det gäller li vskontrol l, sociala fö rmågor, grä nssättning och bristande skolgång kan spela in. Riskfak torer leder i nte automatiskt till problem och i nte heller verkar de i samma grad för alla individ er. Om det finns friskfaktor er som mot vikt till riskfaktorerna har det däremot visat sig a tt en del grupper och i ndivider klarar sig bättre. Till skyddande faktor er hör mots atserna exem pelvis ett g ott självfört roende, sunda li vsvanor, l ivskontr oll, sociala fär digheter, meni ngsfull fritidsverks amhet, s koltrivs el och f örmåga att sätta gränser.
Både riskfaktorer och fri skfaktorer kan hittas i allt från individ ernas perso nlighet och deras uppväxt- och närmiljö till olika strukturer och verksamheter i samhället.
8. Förebyggande arbete på oli ka nivåer
Förebyggande arb ete är en värdef ull och långsiktig inv estering som l önar sig både för enskilda personer och för sam hället i stort. Tidiga i nsatser är bättre för människ orna och billi gare för sa mhället. Soc ioekono miskt finns många direkta och indirekta eff ekter som bor de beaktas när r esultatet av insatserna mot missbruk redovisas. När det gäller sociala i nvesteringar är det svårt att r edovisa vi nsterna på års basis i euro och cent och därför fi nns studier som lyft er fram alternativa r esultatredo visningar. Ex empel vis kan kostnaderna som en enda missbr ukare förorsakar samhället a nvändas för ebyggande till att dri va en ungdomsmottagning i åtta år eller finansiera 50 000 besök på ungdomsmottagninge n. E tt annat konkret ex empel är att kostnad erna för sa mma missbr ukare sk ulle kunna fi nansiera skolkurator er till 43 000 bar n.31
I det förebygga nde arbetet är det viktigt att arbeta lo giskt och systematiskt. Hur är utgångsläget? Vilka grupperingar fi nns? När sker debut er? Är det sä rskilda miljöer/ar enor där p ersoner lö per s törre risk för missbruk/risk bruk? Hur kan vi förebygga och upptäcka signaler i nnan det blir ett missbruk?
Fö rebyggande arb ete riktas och a npassas för a tt möta samhällets behov. En s amordning över myndigheters och organis ationers verks amheter m öjliggör oc kså en större flexi bilitet. Uppfölj ningen och utvärderi ngen ger en mer komplett bild då det för ebyggande ar bete sker över aktörs- och myndighetsgrä nser. Det blir dessutom lättare att upp täcka och tä ppa igen eventuella luckor mellan akt örerna på fä ltet.
Under denna rubrik presenteras förebyggande arbete på tre nivåer och handlar om allt från att förhindra debuter till att förhindra skador och dö dsfall som missbruksbetee ndet kan r esultera i.
Arbetet syftar också till att f örebygga återfall srisker.
31 Ingvar Nils son och Anders Wadeskog, Det är bättre att stämma i bäcken än i ån. Att värdera de ekonomiska effekterna av tidiga och samordnade insatser kring barn och unga. (SEE AB, 2008)
NIVÅER/MÅL
Universell/primär:
– förhindra missbru k/riskbruk h os friska eller i dentifierade ris kgrupper genom att påverka eller a vlägsna häls orisker eller s kadliga faktorer i nnan skada uppstått.
Exempel på insatser: Information, utbil dning, nyktra zoner och patr ullerande polise r. Åtgärder na kan riktas till allm änheten och sy fta till att öka tryggheten o ch kunskapen hos indivi der. I nsatser för att skapa en meningsf ull sysselsättning, stärka sj älvkänslan och mot arbeta mobbning o ch skolk kan vara nog så värdefulla.
Selektiv/sekundär:
– identifiera och f örhindra missbru k/riskbruk i ett tidigt ske de. Arbetet ri ktas mot s peciella problem eller definiera de riskgrupper, målet är också att f örhindra ber oende och skador.
Exempel på åtgärder: Individuella handlingspl aner och meningsfull sy sselsättning. Insatse rna riktas till särskilda riskg rupper individuellt eller i grupp baser at på behov. F rånvaro från skola eller arbete resulterar i diskussion med företagshälsovå rd, skolhälsovård eller Skolhälsan. Andra åtgärder k an handla om att arrangera praktik, arbetspröv ning eller anställning med sysselsätt ningsstöd så att p ersonen ska få en me ningsfull sysselsättni ng.
Indikerande/tertiär
– förhindra återfall, f örlänga nyktra p erioder, för hindra ( ytterligare) kr iminalitet, förhindra dödsfall.
Målet på denna nivå är också att för söka avvärja komplikati oner som kan uppstå vid lå ngtgående missbr uk (komplikat ioner kring f ysisk och psykisk hälsa, det sociala livet och ekonomi n).
Exempel på åtgärder: individanpassade skade reducerande åt gärder i form av ext ra stöd, vård eller behandling t.ex. insättande av subst itutionsbehandling efter misslyckad annan behandling. Även mer allmänna åtgär der finns på denna nivå för att minska risk erna för pe rsoner som har ett narkotik amissbruk o ch beroende, hit räknas exem pelvis sprutbyta rprogram.
De olika aktörer na i aktörskedjan ar betar ANDTS f örebyggande i nom ramarna för de lagar och direktiv som de l yder under. Initiativ till samarbets projekt, kam panjer och g emensamma utbildningstillfällen uppmuntras och kan diskuteras v idare med sa mordnaren f ör projektet Vision Nolltolera ns.
Ansvar: aktörer i åtgärdskedjan, o perativa gruppen och samordnaren för proje ktet Vision Nolltolera ns.
8.1. Begränsa efterfrågan, tillgången och utbudet
Polisen på Åland har upprättat en 5-årsplan f ör samarbete mellan polis, daghem och grundskolor 2 013-2017. Syftet är att förbättra, u tveckla och upprätthålla kontakten till barn och unga. I planen uppger polisen också att de ska f ortsätta sitt aktiva samarbete med skolorna då det gäller arbetet mot nark otika, alkoh ol och andra rusmedel.
Polisen ska fortsättni ngsvis ingripa mot missbruk och kri minalitet. Polis en lä gger beslag på olagliga medel och f örsöker ta r eda på hur de minderåriga erhållit alkoh ol/tobak el ler hur pers oner oavsett ål der fått tag i olagliga preparat. Syftet är att kunna identifiera och gripa in mot kä nda langare.
I de fall då perso nen är under 18 år kontaktas föräldrarna f ör att hämta sitt barn. Om f öräldrarna i nte hämtar själva eller på a nnat vis arrang erar så att någon annan hämtar har polisen rätt att be s ocialtjänsten. I samba nd med att en minderårig misstän ks för inne hav av alkoh oldrycker eller a ndra rusmedel me ddelas alltid både föräldrar na och sociala myndigheter. Detta är några av polisens i nsatser för att minska missbruksr elaterat våld och skadegörel se. Åtgärder na minskar dessutom ris kerna för ungdomarna att halka in i a ndra missbruk eller kriminella handlingar i d et åländska samhäll et.
En del av polisens grundläggande ve rksamhet är också att agera på tips från allmänhet en och övervaka hur ille gala preparat spri ds på Åland. Synliga patr ullerande polis er och en var daglig kontakt skapar t rygghet f ör allmänhet en. G enerellt s pänner polisens i nsatser över ett brett fä lt från informati onskampan jer till inte nsifierade insatser mot missbr ukarna. För att begränsa i nförsel av narkotika är samarbetet mellan polisen, tullen, gräns bevakningsväs endet (PTG -gruppen) och all mänheten viktigt. PT G-gruppe ns nyckel roll fort sätter. En god dialog och nära samarbete med C entralkrimi nalpolisen (CKP) har också en ce ntral bety delse för att bekämpa gränsö verskridande or ganiserad br ottslighet.
Politiska mål: Begränsa till gängligheten av alkohol, narkotika, doping o ch tobak genom samve rkan, bra rutiner, i nformation och gränsdragni ngar. Minska s åväl i nkörsportar till miss bruk som återfallsris ker.
Åtgärd: PTG-gruppen forts ätter sitt viktiga sam arbete, aktöre rna har egna l agar och direktiv om vilka st rategier och arbetssätt de ska arbeta efter. E tt brottsförebyggande program tas fram.
Ansvar: Polisen, tullen, gränsbevakning en, Ålands lan dskapsregering, sociala myndigh eter och a ndra aktörer.
8.2. Vård och beh andling
Gränserna mellan de olika före byggande nivåer na går ofta in i varandra. På Åland och i Finland bygger miss brukarvården på frivillighet. När det gäller om händertagande av pers oner mot deras vilja finns ett tydli gt regelverk som ligger under fi nsk be hörighet. De ålä ndska kommu nerna a nsvarar frä mst för det fö rebyggande ar betet och för vistelse på behandlings hem.32 Med stöd av avtal ansvarar alk ohol- och dr ogmottagning en i Marieha mn stad för s amtliga kom muners ö ppenvård och för det före byggande arb etet på den tertiära nivån. Åla nds hälso- och sj ukvård har a nsvar för delar av såväl den sekundära s om den t ertiära pr eventio nen. I enli ghet med ÅHS-la gen och m ed stöd av utredning en Alkohol- och drogskadeförebyggande arbete inom Ålands hälso- och sjukvård (Åländsk utredningss erie 200 5:4) ska ÅHS också främja alko hol- och dro gfria levnads vanor g enom rådgiv ning och handledni ng inom pri märvården.
Idag finns förhålland evis små resurser för hjälp med tobaksavvänj ning. Vid ÅHS erbjuds stöd för patienter i viss utsträck ning inom sp ecialistsjukvård en och förening en Vårt Hjärta arra ngerar rökavvänjningsk urser för ett begränsat antal d eltagare. T obaksavvä njning ska bli tillgängligt också f ör de som på egen hand beslutat sig för att sluta röka eller snusa.
När det gäller missbrukarvård en på Åland är vikti gt att samar betet fung erar bra mellan kommuner nas socialtjänst och ÅHS. ÅHS bistår med den medicinska och d en psykiatriska vården, medan kommunerna har hand om den öppna vården i nom ramen för socialtjänste n. Kommun erna köper tjä nster i nom missbrukarvård av Alkohol- och drogmotta gningen vid Mariehamns stad och från behandlings hem. Vid behov av medicinsk vård vänder sig mottagni ngen till ÅHS. Kommunerna är skyldiga a tt budgetera för missbr ukarvård och får inte neka en person vård p.g.a. bristande ekono mi.
32 Det är med stöd av 71 § i självstyrels elagen (1991) s om följande lag stiftning gäl ler i l andskapet i den lydel sen de hade innan självstyr elselagen trädde i kraft 1.1.1993: lagstiftni ngen om m issbrukarvå rd (FFS 41/1986) och l agstiftnin gen om nykt erhetsarb ete (FFS 828/1982) samt till hörande föror dningar.
Politiska mål:
Stärka rättssäke rheten och service nivån inom vård och behandling genom att öka sama rbetet inom bl.a. missbruka rvården. B ryta beroendebetee nden, minimera risken f ör återfall samt e rbjuda stöd för anhöriga.
Åtgärder:
– Samhällsservice reform.
– ÅMHM får tillsy nsansvar för soci alvården.
– En tobaksavvänjningsve rksamhet uppr ättas som en i ntegrerad del av primärvå rden.
– Skapa ett åländskt telefonnummer till sluta-röka-linjen i Sverige.
– Jourtelefon som g er anhöriga stöd o ch information i frågor som gäller missbruk och beroende.
Ansvar: Komm uner, ÅHS och Alkohol- och drogmott agningen, Å MHM, landska psläkaren, Vå rt hjärta, Fri från Nark otika, Ålands landska psregering och Ålands lagti ng.
När en k lient är m otiverad att bryta sitt missb ruk är vårdbehovet hos personen ak ut och det är avgörande att vägen t ill avgiftning och behandli ng är kort. Under förutsättni ng att pers onen hålls nykter och är opåver kad varierar kötiden på Åland mellan en vecka och en månad, något som i nordiska må tt är kort. Mini-interve ntioner är ett eff ektfullt verktyg som även på Åland visat sig ge insikt till patienten och resulterat i en ti dig upptäckt och minskad al koholko nsumtion.
Ålänningar som är i b ehov av vård och behandling i öp penvård p.g.a. problem m ed alkohol, sp el, narkotika, läke medel eller dopingmed el vänder sig till alkohol- och drogmottagn ingen i Marie hamn f ör avgiftsfri service. En del kommer via socialvård en i hemk ommunen och a ndra tar direktkontakt med mottagni ngen. Alkohol- och drogmo ttagningen står f ör merparten av vårdi nsatserna på Åland. Mottagningen tillhandahåller s töd och behandling med motiv erande samtal, kognitiv b eteendetera pi och sjä lvhjälpsgrupper. I ndividen behö ver stöd med hela livssituati onen såsom att återupprätta f örtroendet från de anhöriga, få kontroll över ek onomin, sa nera event uella s kulder och bearb eta ångest, d epression och andra pro blem som uppkommit i och med beroendeb eteendet.
År 2008 var av delningen uppdelad i A-klinik, Ungdomsenhet och en Stöd- och Sysselsätt ningsenhet, men har sedan d ess minskat sin bemanning och genomgått en omstruktureri ng till en Alkohol- och drogmottagni ng. Verksamh eten har numera fem anställda: v erksamhetsledar e, sjuksköter ska, behandlar e, handledare och l edande te rapeut. Antal et ungdomsbe handlare har gått från två till en.
Antalet klienter vid alko hol- och drogmo ttagningen uppgick under året 20 11 till 329 pers oner, varav 95 kvinnor och 234 män.
För att få vård på behandlingshem beaktas olika kriterier som tungt missbruk, social situation, och tidigare behandlingar i öppenvård. 2011 vårdades 13 ålänningar på behandlingshem, varav sex personer för tungt narkotikaberoende (i Sverige och på Tolvis Center i Österbotten) och sju personer för alkoholberoende (på Pixnekliniken i Österbotten). Ett mindre antal av de som behandlades på Pixne fortsatte till halvvägshem.
När det gäller barn och ungdomar i åldern 12-17 år kan socialbyrån i kommunen också ingå avtal med ett lokalt behandlingscenter. I Eckerö driver den privata aktören Ålands motivations- och behandlingscenter HVB-hemmet ”Eckerökollektivet”. Behandlingen som erbjuds är evidensbaserad och vänder sig till barn och ungdomar med riskbeteende. Vården sker utan medicinering och vid missbruksproblematik föregås vården av en avgiftning vid ÅHS. Akutplaceringar, utslussningsboende och öppenvård ingår också i verksamheten. År 2011 behandlades 13 barn och ungdomar vid centret, varav 8 flickor och 5 pojkar. Behandling av missbruk förekom även under 2011.
Alkohol- och drogmottagningen har som skadereducerande åtgärd satt in substitutionsbehandling med Suboxone med 23 klienter från hela Åland varav 12 klienter från Mariehamn. Ytterligare en har behandlats med Metadon. Det finns ett tydligt regelverk kring vad som ska beaktas innan en Suboxone behandling sätts in. Klienten ska bl.a. vara över 20 år, haft ett dokumenterat opiatberoende i åtminstone två år och försökt bli fri från narkotika genom vård på behandlingshem.
Politiskt mål: Alla människor är olika och missbruksbeteenden varierar. Det är viktigt att vägen till vård är kort och att vården individanpassas utifrån vad som bedöms vara bäst för klienten.
Åtgärd: Upprätthålla god service och möjlighet till korta väntetider till vård bl.a. genom att inventera metoder och målgrupper i åtgärdskedjan samt genom kontinuerlig utbildning. Sammanföra och utarbeta gemensamma strategier på missbrukarvården, samt psykiatrin, primärvården och inre medicin för provtagning och handläggning av intravenösa missbrukare avseende hepatit B och C, samt HIV.
Ansvar: Kommunernas socialbyråer, ÅHS, Alkohol- och drogmottagningen, landskapsläkaren samt Ålands motivations- och behandlingscenter. I viss mån även företagshälsovård och skolhälsovård. För inventering ansvarar operativa gruppen och samordnaren sammanställer materialet i en handbok.
8.3. Samordningsprojekt effektiviserar Ålands förebyggande arbete
I april 2013 startade projektet Vision Nolltolerans. Projektet initierades av Ålands landskapsregering för att nå handlingsprogrammets mål genom att ytterligare främja samverkan och samarbete mellan olika myndigheter, organisationer och föreningar på fältet. Landskapsföreningen Folkhälsan på Åland står som projektansvarig och ansvarar utöver att anställa resurspersoner även för att genomföra projektet och sköta administrativa, massmediala och ekonomiska delar inom projektet.
Landskapsföreningen Folkhälsan på Åland har anställt en samordnare som också blir sammankallare och sekreterare i den operativa gruppen som tillsatts av Ålands landskapsregering. Kombinationen av att vara samordnare i Vision Nolltoleransprojektet och att vara sekreterare i den operativa gruppen kommer att säkerställa en dialog och avstämning i nära kontakt med fältet. Under handlingsprogrammets period arbetar samordnaren tillsammans med aktörer som finns representerade i den operativa gruppen för att öka kunskapen om missbruksberoendets uttryck och effekter. Projektet handlar om att fördjupa, samordna och definiera ett bredbasigt tvärsektoriellt samarbete. Genom sin nyckelposition i operativa gruppen och i projektet i övrigt, kommer samordnaren att få en uppdaterad helhetsbild över situationen. Utöver de åländska aktörerna och folkhälsans hälsoinformatör får samordnaren ytterligare expertstöd från Klaari (enheten i Helsingfors som koordinerar den rusmedelsförebyggande verksamheten).
Projektet kommer bl.a. att innefatta föräldrastöd, informations- och utbildningstillfällen, kampanjer, handledning och metoder. Tillsammans med olika samhällsaktörer hjälper samordnaren till med planering och förverkligande av förebyggande insatser på olika nivåer i det åländska samhället. Ett aktivt samarbete syftar till att utveckla kunskaps- och metodstöd för föräldrar, kommuner, föreningar, trafiksäkerhetskonsulenten, församlingar, polisen, fältarna, invånarna och näringslivet. Målsättningen är att förbättra och effektivera det förebyggande arbetet på Åland inom offentlig-, privat- och tredje sektor. Koordinering av information och nätverk stärker samordnarens och aktörernas roll i såväl det hälsofrämjande som förebyggande samarbetet. Samlade resurser skapar förutsättningar och möjliggör större synergieffekt. Projektet är inledningsvis treårigt och fokuserar på riskbruk och missbruk inom alkohol, narkotika, doping och tobak.
Politiska mål: Kvaliteten på förebyggande insatser ska höjas genom metodstöd, föräldrastöd och en ökad samverkan mellan olika samhällsaktörer. Genom samverkan och konkreta insatser ska attityder påverkas. Drogliberala tendenser ska bemötas med tydliga gränsdragningar och gemensamma linjer. Åtgärder riktas för att begränsa missbruken och skadeverkningarna utav det. Chansen till en tidig upptäckt och ett bättre stöd ökar genom samverkan.
Åtgärd: Projektet Vision Nolltolerans ska bl.a. erbjuda metodstöd, kampanjer och utbildningstillfällen till en bred målgrupp. Sammanställning av handbok och uppdatering av material m.m.
Ansvar: Folkhälsan på Åland, Ålands landskapsregering, aktörerna i den operativa gruppen, kommuner, företag, föreningar, församlingar, polisen, fältarna, invånarna och näringslivet.
8.4 Ansvarsfull alkoholservering uppdateras och blir permanent
Ansvarsfull alkoholservering är en förebyggande åtgärd. Serveringspersonal får gå kurser i ansvarsfull alkoholservering och ett nära samarbete mellan krögare, polis- och tillståndsmyndighet upprättas. Ansvarsfull alkoholservering, som arrangerats av och till sedan 1990-talet har startats upp på nytt under 2013 och uppdateras för att därefter bli permanent och innefatta regelbundna samarbetsmöten där tillståndsmyndighet, polis och krögare deltar. En effektiv övervakning av att lagen följs ska säkerställa att minderåriga eller redan berusade gäster inte serveras alkohol. Målsättningen är också att öka förmågan hos serveringspersonalen att upptäcka risksituationer och kunna ingripa på ett psykologiskt bra sätt. På så vis ska risken för våld och bråk i nöjeslivet minimeras. Restaurangnära miljöer blir tryggare och trivsammare och det blir en tydligare gränsdragning angående vad som samhället accepterar.
Tillståndsinnehavare och serveringspersonal får inom Ansvarsfull alkoholservering en inblick i narkotikalagstiftningen, vad personalen kan göra för att förhindra missbruk av narkotika inne på krogen och hur de kan samarbeta med polisen. Personalen undervisas i hur de ska känna igen spår av drogmissbruk och även om synliga drogtecken hos missbrukare. Genom riktade insatser på krogen kan landskapsregeringen, polis och ÅMHM minska såväl riskbruk och intensivkonsumtion av alkohol som det alkoholrelaterade våldet.
En konsekvent och restriktiv alkoholpolitik är en av grundförutsättningarna för en effektiv narkotikapolitik. ÅMHM:s alkoholinspektioner är viktiga verktyg för att motivera krögarna och serveringspersonalen att följa föreskrifterna på serveringsstället. Upptäcks brister under övervakningen leder det till varning eller återkallande av tillstånd antingen för en begränsad period eller som en permanent lösning i enlighet med alkohollagstiftningen.
Från och med 2014 ska Ansvarsfull alkoholservering uppdateras så att det även lyfter fram riskerna med att kombinera alkohol med energidryck.33
Politiska mål:
– Öka kunskap och medvetenhet om missbruksbeteenden
– Påverka attityder och rikta åtgärder för att begränsa tillgängligheten och konsumtionen av alkohol och narkotika.
– Begränsa skadeverkningarna och arbeta attitydskapande.
Åtgärd: Ansvarsfull alkoholservering väcks till liv och blir permanent. En uppdatering görs med bl.a. information om vilka risker kombinationen energidrycker och alkohol medför. I första hand utvärderas utfallet av Ansvarfull alkoholservering, men om resultaten inte bedöms vara tillräckliga kan ändrade öppettider bli aktuella. Tidigare stängningstider har bl.a. på Gotland visat sig vara en åtgärd som gett positiva resultat.
Ansvar: ÅMHM, polisen, näringslivet, Ålands yrkesgymnasium och Ålands landskapsregering.
EU-projektet Safe Baltic Cruises startade upp våren 2011 och avslutades i april 2013. Projektet utvecklade brottsförebyggande metoder som rederierna kunde använda sig av för att förbättra det gränsöverskridande polissamarbetet mellan Åland, Finland, Sverige och Estland. Det handlade om brottsförebyggande arbete kopplat till ansvarsfull alkoholservering och om samverkan mellan polismyndigheter för att skapa såväl gemensamma rutiner som metoder för att förbättra arbetet när ett brott har begåtts. Länderna skulle också utveckla och kommunicera en samsyn på hur alkoholtillsynen på färjorna skulle se ut i framtiden. Kringeffekterna har varit ett påbörjat arbete för att ÅMHM ska få tillsynsansvaret över färjornas alkoholservering, att polisen intensifierat krogövervakningen och att kurser för restaurangpersonal blåst till liv. Även om ingen fortsättning planeras på projektet ska planerna i form av alkohol- och drogpolicy, personalutbildning och självkontroll för alkoholservering leva vidare. Uppföljningsmöte sker hösten 2013. Rederier och de myndigheterna som varit involverade i projektet planerar fortsätta med ett samarbetsmöte per år.
Ansvar: Polisen och rederierna
8.5. Energidrycker granskas
På Åland har lärare och skolhälsovårdare varit i kontakt med landskapsregeringen för att lyfta fram de negativa konsekvenser som elevernas konsumtion av energidrycker fört med sig både vad gäller elevernas hälsa och skolmiljön i stort. Diskussioner om ungdomar som är beroende av energidrycker förs även utanför Åland och tankar kring ifall dessa drycker är en ny inkörsport till andra rusmedel/doping förekommer.
I vissa länder är energidrycker helt förbjudna. Trots att forskningsresultaten kring riskerna med energidryckerna varierar råder en enighet kring att de kan vara riskabla att konsumera i samband med fysisk ansträngning, vid graviditet och i kombination med alkohol. Det senare beror åtminstone på att koffeinet gör det svårare att avgöra hur mycket alkohol som konsumerats, men också på eventuella andra skadliga kombinationer tillsammans med energidryckens innehåll.34[1] Generellt har forskningen inte kommit fram till hur t.ex. den höga (ofta kemiskt framställda) koffeinhalten reagerar tillsammans med de höga taurin- och sockerhalterna.
Även sättet som energidrycker marknadsförs bör diskuteras. Nu riktas marknadsföringen till barn och ungdomar som ska välja en livsstil där de blir mer aktiva och orkar mera. Detta trots att forskningen varnar för att kombinera fysisk aktivitet med intag av energidrycker.35[2] Barn och tonåringar har generellt en lägre kroppsvikt än vuxna, vilket gör att de reagerar snabbare och i större utsträckning även på mindre mängder koffein. Riskerna för komplikationer är större. I Sverige har vissa butikskedjor/butiker på eget initiativ satt åldersgräns på produkterna med hänvisning till forskningen.
I t.ex. USA har utbudet utökats med anti-energidrycker. En del marknadsförs på så sätt att du uppnår ett lugn och blir avslappnad och andra som hjälp för att kunna somna även om du under dagen druckit energidrycker. Det har också börjat säljas kolsyrade örtdrycker som ska ersätta cigaretten på krogen, även dessa marknadsförs för den spännande kombinationen med alkohol. I Finland klassificeras energidrycker som livsmedel och försäljningen kan regleras i livsmedelslagen.
Politiska mål:
– Ålands landskapsregering vill arbeta attitydskapande och minimera inkörsportarna till missbruk och beroendebeteende.
Åtgärd:
– Ålands landskapsregering kommer att ta ställning till ovanstående produkter och utreda behovet av en lagändring främst med fokus på införande av en åldersgräns.
– Energidryckerna kommer även att belysas inom ramen för Vision Nolltolerans.
Ansvar: Ålands landskapsregering, Ålands landskapsregerings miljöbyrå, Folkhälsan på Åland.
8.6. Spelproblematiken lyfts fram
Omkring två procent av befolkningen har någon form av spelproblem och en fjärdedel av dessa (ca 0,5 % av befolkningen) anses vara spelberoende. Debatten om att såväl forskningen som möjligheten till vård för personer med spelberoende hade försummats ledde till att spelbolaget PAF tog initiativ till GAPRO CARE ÅLAND-projektet ("Gambling Problem Care"). Projektet finansierades av PAF och drevs vid Högskolan på Åland under perioden 2008-2010 med målsättningen att öka kunskapen om spelproblematik och spelmissbruk.
Syftet var att kartlägga kompetensen hos vårdpersonalen, identifiera penningspelsproblematik, skapa kunskap om hur personen själv uppfattar sitt spel och utveckla ett vårdpolicyprogram med bra stöd, vård och behandling kring en person med spelmissbruk. Förutsättningen för att nå dessa mål var ett nära samarbete med personal inom vården. Resultaten, som bl.a. visar att ju yngre spelaren är desto mer mottaglig är personen för att utveckla ett beroende, presenteras i boken "GAPRO CARE-projektet; Spelprevention, Spelproblematik och Vårdpolicyprogram".
Politiska mål: Nolltolerans gäller för pengaspel hos barn och ungdomar under 18 år. Övrig målsättning är att arbeta attitydskapande och motarbeta spelberoendet och begränsa dess negativa effekter.
Åtgärder:
– PAF fortsätter arbeta för att få fördjupade kunskaper inom spelmissbruk och spelansvar tillsammans med sina samarbetspartners (som t.ex. Spelinstitutet och Karolinska Institutet).
– PAF delar med sig av sina kunskaper om spelmissbruk och spelansvar till såväl allmänheten som myndighetsinstanser och hjälper aktivt till att sprida information om ämnet via olika kanaler.
– Samarbetet med lokala föreningar fortsätter för att informera om riskerna med spel, målgruppen är fortsättningsvis både vuxna och ungdomar.
– PAF tar en aktiv roll i kunskapsutbytet mellan hälsovården, socialtjänsten och andra instanser på Åland.
– För att utbyta kunskaper inom spelansvar arrangerar PAF en internationell konferens på Åland.
– Ambitionen är fortsättningsvis att vara den ledande speloperatören i världen vad avser spelansvar.
– PAF ska regelbundet informera landskapsregeringen om sin aktivitetsplan kring spelansvar.
– Genom PAF:s deltagande i den operativa gruppen och i styrgruppen skapas förutsättningar för att utarbeta konkreta strategier kring hur förebyggande arbete med hänsyn till GaproCare rapporten även ska ske på myndighetsnivå.
Ansvar: PAF, ÅHS, lokala föreningar, kommuner och Ålands landskapsregering.
8.7. Nyktra zoner och attitydförändring
En stor del av det förebyggande arbetet handlar om behovet av att förändra attityder och skapa en samsyn, något som kommer vara en viktig del av Nolltoleransprojektets mediekampanj. Åtgärder som handlar om att skapa och upprätthålla så kallad punktnykterhet eller nyktra zoner kommer att intensifieras på Åland. Det långsiktiga målet är att även via dessa påverka attityderna och komma närmare en minskad totalkonsumtion. Zonerna, som visserligen kan vara geografiska eller handla om olika fysiska arenor, kan också representera olika perioder/delar av livet. Förslaget är att arbeta så att zonerna omfattar åtminstone graviditet, barn och ungdom, skola, idrott, arbetsliv och trafiken. Zonerna går ofta in i varandra och får med tiden gärna utökas. För att zonerna ska fungera krävs att aktörerna har uppdaterade och väl förankrade handlingsplaner och policyn.
Utgångspunkten är detta: den som är gravid eller barn och ungdom, den som utövar idrott, den som går i skolan eller är på arbete eller i trafiken omfattas av den nyktra zonen. Enskilda föreningar, skolor och arbetsplatser har därefter möjlighet att specificera kraven ytterligare i handlingsplan och policydokument.
Ansvar: Vision Nolltolerans och alla aktörer och familjer.
8.7.1. Barn- och ungdomsperioden - en nykter zon
Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av missbruk. Studier visar att ett foster redan tidigt under graviditeten påverkas negativt och ibland inte överlever till förlossningen efter att ha utsatts för alkohol, tobaksprodukter, rusmedel eller dopingpreparat. För att minska risken att fostret ska dö eller att barnet ska födas med fysiska eller psykiska komplikationer bör gravida avstå helt från att använda dessa preparat. Genom information och regelbundna kontroller ska gravida missbrukare upptäckas i tid så att de kan få det stöd och den vård de behöver för att undvika eller minimera skador på barnet. Målet är att färre barn ska födas med skador eller abstinens orsakade av alkohol, narkotika, doping och tobak.
Blivande föräldrar ska få information av sin läkare eller barnmorska om hur olika preparat påverkar fostret. Vid upptäckt av missbruksproblematik ska information ges om vart den blivande mamman ska vända sig för att få snabb hjälp.
Ansvar: Blivande föräldrar, ÅHS.
J.P Grant, UNICEFs f.d. generalsekreterare: ”Barnets rätt är den vuxnes ansvar”
Bakom ett missbruksbeteende finns ofta hälsoproblem, marginalisering och sociala problem. Det är inte ovanligt att barn och ungdomar som uppvisar missbruksbeteende också har beteendestörningar, depression, ångest eller ADHD. Studien Hälsa i skolan hänvisar till olika befolkningsundersökningar som visat på att hyperaktivitet och beteendestörningar hos barn kan ses som varningsflaggor för att barnet på sikt löper större risk för att utveckla alkoholkonsumtion, daglig rökning och narkotikamissbruk. För att hålla barn och ungdomsperioden som en nykter zon behöver vårdbehovet hos unga som tillhör riskgrupper utredas systematiskt. Unga som avbrutit skolan, har beteendestörningar, är barnskyddsklienter och unga som börjar röra sig i kriminella gråzoner bör prioriteras. Alla ingripanden och åtgärder mot barn ska genomföras i barnkonventionens anda.
Ansvar: Kommunens daghemspersonal, personal vid socialvårdsbyråerna, skolpersonal och föreningen Ung Resurs är en viktig del i skyddsnätet.
Alla vuxna i samhället har ett stort ansvar när det gäller barn och missbruk. Barn har rätt till en uppväxt utan alkohol och tobak till 18 års ålder. Barn har också rätt att inte fara illa på grund av någons lagliga/olagliga missbruk. Den nya barnskyddslagen förutsätter att samtliga myndigheter gör en anmälan vid misstanke om att ett barn far illa.
Personalen vid ÅHS barnrådgivning fortsätter diskutera vikten av gränsdragning med föräldrarna redan vid barnets 2-års kontroll. Information om skapande av attityder ges till föräldrar i samband med daghemmens föräldraträffar. Barnomsorgspersonal utarbetar en handlingsplan för situationer där föräldrar på grund av ANDTS inte kan ta sitt vuxenansvar.
De flesta barn och ungdomar går i skolan, men skyddsnätet behöver utvecklas för att också stöda de unga som inte finns i skolan. Ungdomar utan en studie- eller arbetsplats är en högriskgrupp som ska prioriteras i den missbruksförebyggande verksamheten. Landskapsregeringens strävan är att ungdomar inom tre månader efter att de gått ut skolan ska ha en studieplats, ett lärlingsavtal, arbete, eller annan meningsfull sysselsättning.
Ansvar: Föreningen Ung resurs, kommunernas socialvårdsbyrå, Ams (gäller endast ungdomar över 17 år) ÅHS och tredje sektorn.
8.7.1.1. Samarbete familj - skola - och övriga aktörer
Barn i familjer med missbruk av rusmedel ska, liksom barn i familjer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning, erbjudas stöd från kommunen, skolan, ÅHS eller tredje sektorn. Baserat på läkarintyg över missbruksproblematik ska kommunen stöda vård på behandlingshem även för personer med spelmissbruk. För att tidigt kunna upptäcka vilka barn som har behov av stöd spelar daghem, skolor och hälso- och sjukvården en viktig roll. Därför ska aktörerna veta hur de ska agera när de upptäcker ett missbruk/riskbruk som drabbar barnen och vart de kan vända sig. Förebyggande barnskyddsåtgärder ska sättas in i tid. Åtgärdskedjan ska förtydligas i en handbok. Kommunen kan genom stödgrupper och stödfamiljer hjälpa barn som lever i familjer med missbruksproblem.
Ansvar: Kommunerna, ÅHS, operativa gruppen ansvarar för handbok om åtgärdskedjan.
I samarbete med skola, föräldrar, tredje sektorn, kommunen och flera aktörer ska attityderna påverkas i en sund riktning. Föräldrasamverkan och föräldraansvar diskuteras på föräldraaftnar och t.ex. föräldravandringar på staden arrangeras. Sambandet mellan tydliga regler från föräldrarna och ett minskat riskbeteende hos elever har visat sig starkt i flera studier. Elever med minst en förälder som tillåter alkohol har i vissa fall upp emot dubbelt så högt riskbeteende som elever där ingen förälder är tillåtande. Elever som uppger att de inte har någon vuxen att prata med om de har problem har också visat ett större riskbeteende. Föräldrarna och eleverna informeras om möjligheten att upprätta familjekontrakt som ett förebyggande steg. Familjekontraktet öppnar upp för att diskutera frågorna mellan förälder och barn/ungdom, det visar också på en gränsdragning och ett tydligt ställningstagande hos föräldern. 36[3]
Under handlingsprogrammets period ska tonårsföräldrar/allmänheten informeras om hur de med gemensamma krafter tillsammans med polisen och tredje sektorn och privata aktörer kan arbeta förebyggande genom olika kampanjer för att exempelvis motverka langning.
Som ett led i det långsiktiga förebyggande arbetet har landskapsregeringen beslutat satsa på arbetet med föräldrastöd bl.a. genom projektet Vision Nolltolerans. Inom ramen för projektet planeras att kartlägga vilket föräldrastöd som finns tillgängligt på Åland idag och att samordna ett föräldrastödsprogram. Landskapsregeringen rekommenderar i övrigt kommunerna, ÅHS, polisen och tredje sektorn att prioritera insatser för att utveckla och stärka föräldrarollen såsom föräldrastöd i form av föräldrautbildning, diskussionsforum eller informationstillfällen för föräldrar.
Ansvar: Föräldrar, polis, fältarna, skolor, Vision Nolltolerans, Rotary, Hem och skola samt fler föreningar.
8.7.1.2. I skolmiljön
Det är inte bara genom förbud och information om tobaksprodukter, olika rusmedel och dess risker som skolan kan arbeta för att minska ANDTS-användandet i skolåldern. Forskning visar att insatser för att främja elevernas psykosociala hälsa och utveckling är minst lika viktiga. Faktorer som självförtroende, trivsel och att eleven hänger med i skolan och inte skolkar skyddar mot missbruk. FN:s barnrättskommitté har rekommenderat Finland att fästa större uppmärksamhet vid hur barn och unga trivs i skolan och aktivt försöka arbeta så att denna grupp känner sig hörda och sedda. Rekommendationerna grundar sig huvudsakligen på höga depressions- och självmordssiffror bland finländska ungdomar, senaste årens skolskjutningar och otillräckliga mentalvårdstjänster.
Även på Åland bör trivseln i skolan, trygghet och självförtroende ses över eftersom antalet ungdomar som mår dåligt tycks öka. Därför handlar det förebyggande arbetet i skolorna också att fokusera på elevernas trivsel och sociala och emotionella kompetens. Metoder för att föra en dialog med eleverna om riskbruk och missbruk ska finnas och likaså ett åtgärdsprogram mot skolk, en tydlig uttalad och konsekvent utövad ANDTS-policy och handlingsplan. Det är värdefullt med ett aktivt strukturerat arbete för att få eleverna att trivas i skolan, skapa känslan att det finns någon att vända sig till, att skapa trivsel, trygghet och vi-känsla. Arbetet kan med fördel utgå ifrån resultaten i studien Hälsa i skolan 2011.
Ansvar: Vuxna, skolan, fältarna, Folkhälsan, studerandehälsan och skolhälsovården, Ålands fredsinstitut, Hem och skola, KIVA-projektet och Fair Sex projektet.
En roll för skolan är att vara uppmärksam på signaler; en hög frånvaro kan vara ett riskbeteende. Det kan handla om att eleverna själva börjar prioritera någonting annat, men också att de försöker markera att någonting inte är som det borde. På samma sätt som frånvaro från arbete följs upp hos vuxna, behöver även skolorna i sin policy ha en konkret och uttalad frånvarohantering för att tidigt upptäcka och ta kontakt med elever som varit frånvarande.
Eleverna ska veta vart de kan vända sig för att prata med en vuxen, men även de som väljer andra uttrycksformer än diskussion behöver bli sedda och hörda. Skolans policy bör innefatta att skolhälsovården kopplas in även vid återkommande korta frånvaron, på samma sätt som görs med företagshälsovården vid de flesta arbetsplatser. Tanken är att såväl eget, som tredje parts, missbruk/riskbruk ska kunna upptäckas och hanteras - i vissa fall kanske till och med förhindras.
Ansvar: Skolan, kommuner, föräldrar, Folkhälsan på Åland, fältarna och andra aktörer.
De åländska skolornas SANT-planer37[4] dokumenterar skolans alkohol- och narkotikaförebyggande verksamhet. Planerna berör sniffning, alkohol, narkotika och tobak och gäller för grundskolan, gymnasiet och yrkesskolorna. I högstadiet och första året på gymnasienivå dokumenteras ett hälsosamtal där dessa frågor tas upp. De yrkesskolor som utbildar personal för arbeten till sjöss har oftast tydligast fokus på dessa frågor, eftersom alkohol- och drogfrågor även förekommer på de läkarintyg som krävs för tjänstgöring till sjöss. Kommunernas egna handlingsplaner ska komplettera det som redan finns fastställt i skolornas SANT-planer. Det är viktigt att det förebyggande arbetet inkluderar alkohol, narkotika, doping, tobaksprodukter (både cigaretter och snus) och även utökas för att diskutera riskabelt spelbruk och dess effekter.
Skolorna bör även ta i beaktande enkätresultatet från Hälsa i skolan vid upprättandet av egna planer, för att se om det finns något som utmärker sig för den egna skolan och rikta insatserna därefter.
Det förebyggande arbetet i skolorna handlar både om att få målgruppen att helt avstå från att börja missbruka och att begränsa pågående missbruk. Lärare och skolhälsovårdare i låg-, hög- och gymnasialstadieskolor ska fortsätta med det förebyggande arbetet i undervisningen och i hälsoupplysningen. I de åländska yrkesläroanstalterna bedömde 26 % av eleverna som deltog i enkätundersökningen Hälsa i skolan att de inte hade tillräckliga kunskaper om alkohol och droger. Detta tyder på att de riktade förebyggande insatser mot åländska barn och ungdomar ännu behöver prioriteras för att uppnå bättre resultat.
I skolorna handlar det om aktiv övervakning med sanktioner som följd om förbuden bryts av eleverna. Studier har visat på tydliga samband mellan exempelvis personalens rökning på skolan och förekomsten av rökning bland eleverna. Vuxnas ansvar som förebilder ska lyftas fram under handlingsprogrammets period. Både elever och anställda bör få stöd vad gäller förebyggande och minskande ANDTS-missbruk. Då hela skolan är en nykter zon påverkas också attityder på sikt. Skolan ska vara fri från tobaksprodukter, alkohol, dopningsprodukter och andra droger. Enligt tobakslagen får inte tobak förekomma på skolområdet. I skolornas årliga arbetsplaner ska även konkreta handlingsplaner innehållande såväl förebyggande insatser som strategier kring vidaregång i de fall då bruk av tobaksprodukter, alkohol, dopingmedel och andra rusmedel upptäcks i skolan. Denna handlingsplan behöver både eleverna och de anställda känna till.
Ansvar: Skolorna, kommunerna, vuxna.
Även fältarna är en aktör som arbetar förebyggande och besöker högstadieskolorna runtom på fasta Åland för att träffa både eleverna och deras föräldrar. Idén är att bygga upp en relation till ungdomarna genom att befinna sig där ungdomarna är; i skolorna, ute på stadens gator och på ungdomsgårdar. För ungdomar som har problem hemma finns möjligheten till enskilda samtal mellan ungdom och fältare, men också till familjesamtal där även föräldrarna medverkar. Fältarna samarbetar bl.a. med polisen, akuten, skolorna och ungdomsbyrån. Vid föräldraträffar använder sig fältarna av en metod som går ut på att påvisa sambanden mellan föräldrarnas regler för vad som gäller när det är tillåtet att dricka alkohol och hur deras barns alkoholvanor ser ut.
Om en ungdom under 18 år kallas till polisförhör medverkar en fältare som stöd för ungdomen och som representant för de sociala myndigheterna.
I januari 2013 donerade Godby Rotaryklubb pengar så att fältarna skulle få en treårig licens på den förebyggande informationsmetoden Effekt. Med en 15-20 minuters diskussion varje termin mellan fältare och föräldrar är tanken att stärka föräldrarna i deras strävan att hålla ungdomar drogfria. På längre sikt finns också tanken att lära ut informationsmetoden till så många lärare som möjligt så att ska kunna sköta diskussionerna själva. I paketet från Godby Rotaryklubb ingår också att boken ”Tonårsparlören” kommer att delas ut till årskurs 6:s föräldrar på landsbygden och i skärgården under en treårsperiod (2013-2015).
Ansvar: Föräldrar, fältarna, kommunerna, Rotary och skolan.
I enkäten Hälsa i skolan framkom att det på Åland i snitt var drygt 10 procent av ungdomarna som upplevde problem på grund av en närståendes alkoholbruk. I de åländska skolorna var det genomgående en större andel flickor som upplevde problem som tredje part till en person med missbruksproblematik. Tilläggas bör att frågan endast gällde alkoholmissbruk och inte missbruk generellt.
Både ungdomar som själva har missbruksproblem och ungdomar som är tredje part i ett missbruksbeteende behöver stöd och hjälp på olika nivåer, likaså deras anhöriga. Oberoende av om familjen är i ett tidigt skede av missbruksbeteendet eller om det redan utvecklats till ett mer allvarligt beroende är samarbetet mellan individen, familjen och samhällets nätverk avgörande för att nå det gemensamma målet. Alla inblandade aktörer har ett gemensamt ansvar över ungdomens hälsa.
För närvarande saknas en konkret beskrivning av aktörsfältet och hur arbetsfördelningen ser ut inom arbetet mot missbruk. Förutsättningarna för att sätta in bästa möjliga service vid rätt tidpunkt förbättras genom att en handbok om åtgärdskedjan utvecklas under handlingsprogrammets period. Boken ska presentera aktörerna, deras målgrupp och arbetssätt samt eventuella strukturer. Bland aktörer utöver individen och familjen spelar bl.a. tredje sektorn en stor roll där finns exempelvis Fri från Narkotika, och Vuxna på stan som arbetar preventivt tillsammans med Alkohol- och drogmottagningen, ÅHS (akuten, IVA, hälsocentralen, psykiatrin och substitutionsbehandlingen), kommunerna, skolkuratorerna och -hälsovårdarna, skolpersonal inom såväl grundskolor som landskapsskolor, Fältarna, Folkhälsan samt Polisen.
Inom operativa gruppen ska material om åtgärdskedjan sammanställas till en handbok över de olika aktörerna. Handboken ska finnas tillgänglig hos alla aktörer, på deras hemsidor och andra strategiska platser. Det är viktigt att aktörerna känner till varandras arbete och kan hjälpa till att hänvisa personen vidare om bedömningen görs att en annan aktörskontakt skulle vara mer rätt för personens aktuella behov och situation.
Ansvar: Samtliga berörda aktörer. För utvecklandet av handbok om åtgärdskedjan ansvarar den operativa gruppen. Samordnaren vid Folkhälsan sammanställer handboken.
8.7.2. Trafiken - en nykter zon
Rattfylleri är en brottslig handling som orsakar personskador och dödsfall i trafiken både hos den som missbrukar och hos tredje part. Trafiken på Åland ska vara en alkohol- och rusmedelsfri zon och åtgärderna mot rattfylleri ska bli effektivare. I preventivt syfte ska bilskolsundervisningen innehålla minst tre lektioner om risker i trafiken till följd av alkohol och droger. Polisen ska fortsätta med slumpmässiga blåskontroller och att agera på tips från allmänheten.
Sedan tidigare ligger gränsen för rattfylleri på Åland vid 0,5 promille i blodet och gränsen för grovt rattfylleri på 1,2 promille i blodet. Med motiveringen att en lägre promillegräns leder till attitydförändringar och minskar olyckshändelserna i trafiken ska promillegränsen för rattfylleri sänkas till 0,2 promille i blodet under programperioden, något som också förespråkas av Nordiska rådet. Promillegränserna för grovt rattfylleri sänks till 0,8 promille i blodet och promillegränsen för sjötrafik ses över.
Ansvar: Bilskolor, Ålands landskapsregering, Ålands lagting, polisen.
År 1996 trädde EU:s körkortsdirektiv (2006/126/EG) i kraft i Finland. Direktivet förbjuder att körkort beviljas eller förnyas åt personer som är beroende av alkohol eller annat rusmedel och inte kan avstå från att köra då de är påverkade. Den som kört i påverkat tillstånd och åkt fast kan åläggas en viss tids uppföljning, då personens alkohol/rusmedelsanvändning följs upp med urinprov. Körkortet förnyas först då det finns stöd i såväl läkarutlåtande som regelbundna läkarkontroller att personen i fråga varit utan alkohol/narkotika tillräckligt länge.
Narkotiska preparat medför en ökad olycksrisk i trafiken men verkar på lite olika sätt. En del preparat försvagar motorik och koordination samt förmåga att uppskatta avstånd, fart och tid. Andra ökar benägenheten till risktagande, aggressivitet och impulsivitet. Vissa preparat framkallar hallucinationer, känsla av allsmäktighet och tvångsföreställningar. Panikreaktioner och oförmåga att kontrollera impulser leder även till olika olyckor. Detta är bara några orsaker till varför det också är förbjudet att köra i narkotikapåverkat tillstånd. En person som använt narkotika åtalas för rattfylleri när det kan bevisas att körförmågan varit "nedsatt", och för grovt rattfylleri när körförmågan bevisligen har varit "klart nedsatt". Då narkotika kan synas i laboratorieproverna flera dygn efter att verkningarna upphört räcker det inte endast med fynd av narkotika i urinprov. Drogpåverkan uppskattas oftast av läkare med hjälp av kliniska test eller genom att polisen samlar information kring händelsen.
En läkare ska bedöma en persons körhälsa ur ett helhetsperspektiv, med beaktande av alla sjukdomar, skador och förändringar i hälsotillståndet som påverkar personens körhälsa samt hur dessa i samverkan påverkar körhälsan. I körkortslagen kommer de medicinska kraven på förare att preciseras och så även reglerna gällande alkohol, narkotika och läkemedel. Landskapsregeringen har för avsikt att införa motsvarande regelverk som föreskrivs i TSFS 2010:125 i Sverige eller i Social- och hälsovårdsministeriets förordning om körhälsa (FFS 1181/2011). Regelverket från Sverige har även föreskrivit om ett särskilt läkarutlåtanden vid grovt rattfylleri och efter upprepade fall av rattfylleri.
Hos personer som dömts för rattfylleri finns i grunden ofta ett problem som bör betraktas som en vårdfråga. Missbruket definieras av social- och hälsovårdsministeriet enligt ICD-10, det internationella klassifikationssystemet för sjukdomar och hälsoproblem. Bedömningen grundar sig på förhandsuppgifter, kliniska observationer, på användning av AUDIT-blankett och vid behov även på laboratorieprov. Om kriterierna för missbruk uppfylls kan en allmänläkare besluta om ny läkarundersökning förslagsvis efter 2–5 år alternativt kräva utlåtande av specialist.
Den enskilde ansvarar själv för de kostnader som uppstår för läkarutlåtanden, provtagning o.s.v. som görs till följd av rattfylleri.
Ansvar: Ålands lagting och Ålands landskapsregering (om förordning antas: även ÅHS).
En person som dömts för grovt rattfylleri alternativt dömts för rattfylleri fler än en gång inom en tre års period kan få tillbaka körkortet efter följande åtgärder:
– Genomgången kurs om Alkohol och trafik (godkänd av landskapsregeringen).
– Införskaffande av läkarintyg som visar att personen är fri från missbruk av alkohol, narkotika eller läkemedel enligt bilaga III i rådets direktiv 2006/126/EG. (Läkaren ska vara godkänd av Ålands landskapsregering).
Under handlingsprogrammets period kommer landskapsregeringen att göra en översyn av kursen och därefter ta ställning till om kursen ska vara kvar, ändras eller tas bort.
Redan idag finns regler om att man måste lämna in ett intyg om frihet från missbruk av alkohol, narkotika eller läkemedel, men dagens regler är väldigt generellt skrivna och för att garantera rättsäkerhet och likabehandling bör de mer specifika reglerna som återfinns i TFSF 2010:125 införas även på Åland. Reglerna gäller ett särskilt läkarutlåtande vid grovt rattfylleri och efter upprepade fall av rattfylleri.
Ytterligare ett led i arbetet att förhindra alkohol i trafiken är alkolås. Frågan gällande införande av alkolås på Åland kommer att utredas. Personer som får sitt körkort återkallat på grund av rattfylleri eller grovt rattfyller har i Finland möjlighet att ansöka om körkort med villkor om alkolås i stället för att vara utan körkort. I riket har förändringar i körkortslagstiftningen skett så att alkolås godkänt av Trafiksäkerhetsverket monteras på fordon vid rattfylleri (FFS 1109/2010). Detta gör det möjligt att utfärda ett villkorligt körförbud i kombination med övervakad körrätt.
Ansvar: För att arrangera och se över kursen Alkohol och trafik har en särskild arbetsgrupp tillsatts vid trafikavdelningen vid Ålands landskapsregering. För godkännande av läkare och ändring av körkortslagen ansvarar Ålands landskapsregering och Ålands lagting.
Under programperioden planeras den åländska körkortslagen 42a § ändras så att läkare blir skyldiga att rapportera till polisen i de fall hälsotillståndet hos en person försvagats så att personen inte längre uppfyller hälsokraven för körkortstillstånd. Genom att förtydliga de medicinska kraven som krävs för att erhålla/inneha ett körkort stärks den enskildas rättssäkerhet och likabehandling samtidigt som läkarna får ett tydligt regelverk att förhålla sig till. Både personer som redan har permanent körkort och personer som ansöker om att få ett körkort berörs av detta. Polisanmälan är dock en ytterlighetsåtgärd. I första hand försöker läkare och andra personer i vårdteamet runt denna person påverka missbruket med vårdåtgärder. Personen ska både muntligen och skriftligen förbjudas att köra bil under behandlingen tills det är möjligt att konstatera om läget har förändrats i tillräcklig utsträckning. Målet är att i samförstånd försöka nå en överenskommelse kring när det av säkerhets aspekt för personens själv och tredje part blir bästa att avstå helt från bilkörande.
Om läkaren anser att personen inte har körförmåga arrangeras ett utvärderings- och uppföljningsprogram under en viss tid. Generellt sköts uppföljningen vid samma enhet som ursprungligen ifrågasatte körförmågan. Även polisen ska kunna hänvisa personer som vill förnya körkortet till utvärderings- och uppföljningsprogram av den här typen. Programmet kan förverkligas inom ramen för primär- eller arbetshälsovården, vid alkohol- och drogmottagning eller liknande. Utvärderingsprogram för personer som upprepade gånger åkt fast för rattfylleri ska i första hand ske vid alkohol- och drogmottagning eller under uppsikt av specialläkare i psykiatri. Läkaren ska vara godkänd av Ålands landskapsregering.
Uppföljningsperioden räcker minst tre månader. Personer som upprepade gånger kört berusade har en uppföljningsperiod på minst ett år och omfattar läkarbesök och besök hos övriga yrkesutövare i teamet samt laboratorieprov. Baserat på observationer fattas beslut om det ska utfärdas ett läkarintyg som förordar körrätt och i så fall med vilka intervaller förnyade kontroller behövs. Information om annan behandling bör alltid ges för en person som är beroende av alkohol eller droger.
Ansvar: Ålands lagting, Ålands landskapsregering, läkare och specialistläkare.
Trafiksäkerhetsåtgärder för att minska alkohol- och narkotikarelaterade olyckor i trafiken
– Personer ansvarar själv över att informera sig om läkemedel och trafiksäkerhetseffekter t.ex. genom att rådfråga sin läkare, farmaceut eller läsa på bipacksedeln. Används flera läkemedel är det bra att diskutera hur kombinationer eventuellt inverkar på varandra.
– Sedan tidigare har läkarna rätt att meddela myndigheten när en person p.g.a. medicinska problem inte längre är lämplig att köra bil. I samband med att körkortslagen ändras utökas detta till en skyldighet att anmäla till Ålands polismyndighet när en person p.g.a. medicinska problem inte längre är lämplig att köra bil. De medicinska kraven och reglerna gällande alkohol, narkotika och läkemedel preciseras utgående från minimikraven som föreskrivs i bilaga III till direktiv 2006/126/EG. Lagändringen planeras ske under programperioden.
– Läkarintyg som styrker ”frihet från missbruk av alkohol, narkotika eller läkemedel” får endast skrivas ut av en läkare godkänd av Ålands landskapsregering.
– Undervisning om alkoholrisker ska ingå i bilskolundervisningen minst 3 lektioner.
8.7.3. Arbetslivet - en nykter zon
Arbetslivet ska vara en nykter zon. En påverkad person kan vara en allvarlig arbetsmiljörisk såväl för sig själv som för andra och därför är det viktigt att arbetsgivaren är tydlig över vilka interna regler och rutiner som gäller om en arbetstagare är påverkad av alkohol eller andra droger på arbetet. En arbetsplats bör ha en aktuell ANDTS- policy och tillhörande handlingsplan. Landskapsregeringen rekommenderar att samtliga arbetsplatser ser över och uppdaterar sin alkohol- och narkotikapolicy.
Handlingsplanens syfte:
– Säkerhet. En påverkad person utgör en säkerhetsrisk för verksamheten, för sig själv, arbetskamraterna och kunderna/klienterna.
– Trivsel och hälsa. Missbruksbeteende skapar vantrivsel, frustration och oro. Både hos den med missbruksproblem och hos arbetskamraterna. Energin går ofta åt till att prata om problemen istället för att göra någonting konkret åt dem. Hälsan påverkas på olika nivåer (fysiskt och psykiskt) av situationen och även arbetskamraterna kan uppleva negativa hälsoeffekter till följd av missbruket.
– Ekonomi, produktivitet och kvalité. Det lönar sig att förebygga missbruksbeteende. Frånvaro, sämre effektivitet och kvalitetsbrister kostar företagen i genomsnitt 4 procent av den totala lönekostnaden.
– Ansiktet utåt. I strävan efter ett bra varumärke är det viktigt att ha bra skyddsnät för personalen. Ett gott rykte tar tid att bygga upp, men kan raseras snabbt.
– Lagstiftning. På alla arbetsplatser är det förbjudet att inneha alkohol och droger och att påverka under påverkan av dessa. Arbetsgivaren ansvarar över att arbetsplatsen har en alkohol- och drogpolicy med handlingsplan.
Varningssignaler kan vara en försämrad arbetsinsats, ökad frånvaro eller ett ändrat beteende på något annat sätt. Arbetsgivaren ska ha rutiner för arbetsanpassning och rehabilitering även vid alkohol- och drogmissbruk.
Genom attitydförändrande insatser, såsom upplysning och utarbetande av alkohol- och narkotikapolicy på arbetsplatsen, är tanken att minska livsstilsrelaterade hälsoproblem. Eftersom arbetsprocessen är viktig är det också avgörande att så många som möjligt är med och utarbetar policyn som berör deras arbetsplats. På så vis blir den också mer förankrad.
Ansvar: Arbetsgivaren, arbetarskyddet.
Ålands landskapsregering kommer att uppdatera sin alkohol- och drogpolicy för sina anställda senast 31.12.2014.
Ansvar: Ålands landskapsregering och företagshälsovården.
8.7.3.1. Kommunerna
Varje kommun på Åland ska utforma en handlingsplan över hur de ska arbeta förebyggande på flera nivåer. För att utveckla handlingsplanen behöver kommunen inte ha en expert inom förebyggande utan ska kunna vända sig till samordnaren för att ta del av sakkunskap och nätverk. Kommunens handlingsplan ska överlämnas till Ålands landskapsregering senast 31.05.2015.
Kommunerna ska även upprätta eller uppdatera sin ANDTS-policy i samarbete med personalen. Genom att skriva policyn tillsammans blir medarbetarna delaktiga i policyns form och innehåll och vid utformandet blir det dessutom ett naturligt forum att diskutera missbruk- och riskbruk. Syftet med en policy är att verka för en god och hälsosam arbetsmiljö, att skapa rutiner för tidig insats vad gäller vårdhänvisning och eftervård i de fall då medarbetare får missbruksproblem.
Ansvar: Kommunerna, de anställda, företagshälsovården, samordnaren och Ålands landskapsregering.
8.7.3.2 Privata sektorn, landskapets och kommunernas företagshälsovård
Företagshälsovården bedömer missbruk av alkohol och andra berusningsmedel i all kontakt med sina patienter. Till uppgifterna hör också att aktivt gripa in, ge information och stöd. Konstaterar företagshälsovården att det förekommer missbruksproblem, ska företagshälsovården informera om och hänvisa till lämplig vård. Om företagshälsovården misstänker att det föreligger missbruksproblem har de trots tystnadsplikten rätt att kontakta arbetsgivaren för att höra hur den anställda klarar sig i arbetet. På begäran bedömer företagshälsovården arbetstagarens arbetsförmåga och behov av vård. De ser också över hur vården verkställs och följer upp vården.
Inom företags- och personalhälsovården ska ANDTS-bruk och livsstil tas upp till diskussion. De olika aktörerna på Åland som utövar företagshälsovård ska också få handboken om åtgärdskedjan när den är färdigställd.
Ansvar: Arbetsgivaren ger företagshälsovården i uppdrag att göra utförliga intervjuer.
8.8. Tredje sektorn
Handlingsprogrammet syftar till att skapa ett tätare skyddsnät för de som bor på Åland så att även de personer som inte har ett arbete eller studieplats ska kunna få det stöd de behöver. Föreningslivet spelar fortfarande en stor roll i många människors liv. Varje dag samlas människor kring intressen, idéer och aktiviteter inom ramen för olika föreningar. Föreningslivet är en plattform med många funktioner, för vissa lockar gemenskap och aktiviteter för en del kan det vara viktigare att få möjligheten att komma bort en stund.
Inom tredje sektorn finns många olika aktörer med en betydande funktion för att stärka individers självkänsla och självförtroende. En stor del av föreningslivet handlar om att skapa sin egen identitet i relation till vad som utövas inom föreningen och att komma i kontakt med andra som delar samma intresse. Det kan t.ex. vara inom kultur- och idrottsföreningar. Genom föreningslivet hittar många en meningsfull tillvaro, vilket i sig också är förebyggande aktivitet.
Det finns också föreningar med en uttalad målsättning att förebygga, förhindra och stoppa destruktivt beteende samt att skapa trygga tjejer och killar som gör sunda och förnuftiga val i sitt liv. Hit hör exempelvis Folkhälsans Ronja och Birkgrupper, Garageprojektet i Jomala, storasysterverksamheten, men även föreningarna Fri från Narkotika och Föräldrar på stan är viktiga aktörer i det åländska samhället.
Föreningar som lyfter PAF-medel för sin verksamhet ska under programperioden komplettera, uppdatera eller skapa ANDTS-handlingsplaner. Även övriga föreningar rekommenderas upprätta handlingsplaner.38[5] Handlingsplanen bifogas ansökan och följs upp i föreningens verksamhetsberättelse. Som stöd får föreningarna också kostnadsfritt vända sig till samordnaren för att få experthjälp.
Ansvar: Föreningar, Ålands landskapsregering och Folkhälsan på Åland.
Bilaga 1. Förslag på vad en policy kan innehålla
En policy beskriver uppdrag och mål. Eftersom varje arbetsplats/förening är unik måste arbetsgivaren/styrelsen utgå från sin egen situation och sina egna förutsättningar när de upprättar sin policy. Ansvaret för att en policy utformas ligger på företagets ägare eller föreningens ordförande, men för att policyn ska få genomslagskraft behöver övrig personal och ledare känna till den väl och stå bakom dess innehåll. För att göra nytta är det viktigt att policydokument förankras i alla led. Alla på arbetsplatsen eller inom föreningen behöver känna till syftet med policyn samt hur den kopplas ihop med vardagsarbetet. Samma policy kan innefatta flera sorters missbruk: alkohol, narkotika, doping, läkemedel, tobak och spel.
Följande punkter är viktiga att ta ställning till när en policy tar form:
1. Kartläggning. Hur det ser ut hos er nu? Finns det särskilda risksituationer eller riskgrupper? Titta till exempel på ålders- och könsfördelningen.
2. Ta ställning mot missbruk och riskbruk och förmedla hur ni gör det.
3. Ett uttalat syfte. Varför har ni bestämt att göra en policy? Varför är frågan viktig? Resonera kring exempelvis hälsa/ohälsa, säkerhet, miljö, trivsel och kvalitet (ett väl genomtänkt och formulerat syfte behövs för att förankra policyn). Bredda policyn så att den även blir ett skydd för tredje part. I dagsläget är det fortfarande vanligast att missbrukspolicyn fokuserar på en anställds/medlems egna missbruk. Kom ihåg att även psykisk och fysisk ohälsa som beror på att någon i ens närhet har ett missbruksbeteende påverkar arbetsplatsen/föreningen genom sjukfrånvaro och produktionsbortfall.
4. En klar rutin (Upprätta handlingsplan). Hurdan arbetsplats/förening vill ni ha? Hur vill ni att er verksamhet ska uppfattas av arbetstagare/medlemmar/kunder. Vilka riktar sig policyn till, vilka ansvarar för den och när gäller den? Hur går ni vidare vid misstanke om missbruk? Hur ska ni upptäcka och minska sjukfrånvaro som grundar sig på missbruksbeteende hos anhöriga? Beskriv huvuddragen i er handlingsplan och lyft särskilt fram förändringar som skett sedan tidigare. Alternativt: lägg handlingsplanen som bilaga till policyn. Hur ofta ni ska upprätta handlingsplan och rutinerna kring det, var förvaras den/hur sprids den?
5. Hur arbetar ni förebyggande? Samarbeten, information, utbildning, kampanjer, företagshälsovård... Policyn ska skapa en gemensam plattform att arbeta utifrån och i den kan också ställningstagande till alkohol, narkotika och dopingtester skrivas.
6. När börjar policyn gälla, när görs en uppföljning och hur ska policyn leva vidare? Förslagsvis görs en årlig revision och eventuella justeringar.
En policy ska fungera som en gemensam plattform och ett stöd i det dagliga arbetet. För att minska risken till feltolkningar behöver formuleringarna vara tydliga.
Bilaga 2. Förslag på vad en handlingsplan kan innehålla
En handlingsplan lyfter fram vilka insatser som kommer att ske under en viss period, t.ex. vad gäller utbildning, information eller kampanjer. Precis som vid skapande av policy är det viktigt att varje arbetsgivare/styrelse utgår från sin egen situation och sina egna förutsättningar när de upprättar sin handlingsplan. Ansvaret för att en handlingsplan utformas och följs upp ligger på företagets ägare eller föreningens ordförande. Det är viktigt att en handlingsplan förankras i alla led för att göra nytta. Alla på arbetsplatsen eller inom föreningen behöver känna till syftet med handlingsplanen och hur den kopplas ihop med vardagsarbetet. När en situation uppstår underlättar handlingsplanen för en arbetsplats/organisation att ha samma rutiner och service. Samma handlingsplan kan innefatta flera sorters missbruk: alkohol, narkotika, doping, läkemedel, tobak och spel.
En handlingsplan görs förslagsvis för ett år i taget. Här skriver ni vilka insatser som kommer att ske under en bestämd tidsperiod. Det gäller till exempel hur utbildning eller andra aktiviteter för olika grupper kommer att organiseras under året.
1. Regler. Har ni regler kring missbruk och riskbruk? Eller finns behov av att skapa regler?
2. Tidiga insatser. Vilken utbildning och information behövs, vilka behöver få den? Behövs riktade insatser? Hur ska ni er policy spridas och till vem?
3. Resurser och ansvarsfördelning. Vilken roll har ni? Vad kan ni göra om någon behöver hjälp? Vem ansvarar för vad? Vilka samarbeten har ni med andra aktörer (t.ex. företagshälsovård, a-klinik, gym)?
4. Åtgärder och rutiner. Vad händer om någon misstänks för miss bruk?(beskriv olika scenarier för personal, kund, medlem, chef – om det är nödvändigt) Reflektera över akut, långsiktigt, återfall. Vad händer om åtgärderna inte fungerar vid första försöket? Ska man skriva kontrakt eller avtal på överenskommen åtgärd? Kom ihåg att också beskriva vilka åtgärder och rutiner som gäller för att upptäcka och stödja anställda som är tredje part i ett missbruksbeteende. Hur ska ni upptäcka och minska sjukfrånvaro som grundar sig på missbruksbeteende hos anhöriga? Hur ser företagshälsovårdens uppföljning kring återkommande sjukfrånvaro ut?
5. Uppföljning. En årlig uppföljning av handlingsplanen är att rekommen- dera. Rutinerna kring uppföljning skrivs också i handlingsplanen. Har ni följt er målsättning och vad har policyn fått för effekt? Behöver policyn eller handlingsplanen utvecklas?
Handlingsplanen svarar på frågor som handlar om hur ni arbetar för att leva upp till er policy; vad är uppdraget och vem ansvarar?
Bilaga 3. Missbruk och beroende enligt DSM-IV
Missbruk enligt DSM-IV39[6]
om minst ett av följande kriterier uppfylls under en och samma tolvmåna-
dersperiod:
1. Upprepat bruk som leder till att individen misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter hemma, i skolan eller på arbetet.
2. Upprepat bruk i situationer som medför betydande risk för fysisk skada
(t.ex. rattfylleri).
3. Upprepade problem med rättvisan då personen varit påverkad.
4. Fortsatt bruk trots ständiga eller återkommande problem av social eller mellanmänsklig natur orsakade eller förstärkta av berusning.
Beroende enligt DSM-IV
om minst tre av följande kriterier uppfylls under en och samma tolvmånadersperiod:
1. Ökad tolerans – behov av påtagligt ökad mängd p.g.a. påtagligt minskad effekt.
2. Abstinens – karakteristiska abstinenssymptom eller återställare.
3. Använder t ex alkohol i större mängd eller under längre tid än vad som avsågs.
4. Varaktig önskan eller misslyckade försök att begränsa eller kontrollera bruket.
5. Mycket tid ägnas åt att få tag på t ex alkohol, konsumera alkohol eller hämta sig från effekten.
6. Viktiga aktiviteter – på jobbet och fritiden, sociala aktiviteter etc., över ges eller minskas på grund av bruket.
7. Bruket av ex alkohol fortsätter trots att man vet att fysiska eller psykiska besvär förvärras.
34 Se bl.a. O'Brien, M. C., McCoy, T. P., Rhodes, S. D., Wagoner, A., & Wolfson, M. Caffeinated cocktails: Energy drink consumption, high-risk drinking, and alcohol- related consequences among college students. Academic Emergency Medicine, 15, s. 453-460, publicerad 2008.