Meddelande 4/2003-2004
|
|
| ||
| Ålands landskapsstyrelse | MEDDELANDE nr 4/2003-2004 | ||
|
| Datum | Diarienummer | |
|
| 2004-04-20 | F10/04/4/7 | |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Budgetram för år 2005 och plan för åren 2006 - 2007
Den ekonomiska politik som avspeglar sig i det meddelande om budgetramen för år 2005 och planen för åren 2006 - 2007 som nu föreläggs lagtinget avser att trygga tillväxten i ekonomin, fortsatt god sysselsättningsnivå och ökad befolkningsmängd för att därmed ge förutsättningar för stabil välfärd i landskapet även på lång sikt. Landskapsstyrelsen prioriterar därför utbildning, vård och omsorg samt en politik som leder till god tillgång på bostäder. En utmaning under de närmaste åren är att ta vara på den utvecklingspotential som EU-utvidgningen ger för Östersjöregionen så att den ekonomiska aktiviteten i landskapet gynnas.
I meddelandet redogör landskapsstyrelsen för budgetramen för år 2005 och planen för de två efterföljande åren. Meddelandet består av en verbal del per politikområde med siffersammanställningar huvudtitelvis över inkomster och utgifter med angivande av utgiftsslag, en förteckning över de planerade investeringarna samt en siffermässig totalöversikt över hela perioden med angivande av antagna budgetutfall för ettvart år och ackumulerat.
Meddelandet utgår från den översikt över åren 2004 - 2006 som ingick som bilaga till landskapsstyrelsens budgetförslag för år 2004. Ramarna baserar sig på den verksamhet och de målsättningar som finns angivna i budgeten för år 2004 där annat inte framgår av texten i meddelandet. Målsättningarna preciseras i det kommande budgetförslaget utgående från de givna ramarna.Ramarna är uppgjorda så att 2004 års budget är i 2004 års penningvärde och anslagen har kalkylerats upp till 2005 års antagna penningvärde för åren 2005 - 2007. I siffermaterialet anges för år 2004 grundbudgetens anslag. Ramarna bygger på gällande lagstiftning och regler om annat inte angivits. Med anledning av detta har vissa ännu ej färdigbehandlade frågor t.ex. anordnandet av datainspektionen samt diskrimineringsombudsmannafunktionen lämnats utanför rambehandlingen.
Av meddelandet framgår att budgetsituationen för planperioden har förbättrats i förhållande till den översikt som hösten 2003 fogades till landskapsstyrelsens budgetförslag för år 2004. Till stora delar beror förbättringen på den åtstramande allmänna linjen i budgetramarna och planen samt på att det i bokslutet för år 2003 realiserades större besparingar än beräknat. Förbättringen i budgetsituationen beror även på att inkomsterna i statsbudgeten nu antas öka snabbare än tidigare beräkningar givit vid handen för såväl innevarande år som för de närmast kommande åren.
Landskapsstyrelsen konstaterar med hänvisning till den av ÅSUB utarbetade konjunkturrapporten för våren 2004 att konjunkturläget i landskapet är förhållandevis gott men framöver i hög grad beroende av hur näringslivet kan anpassa sig till de förändrade förutsättningar som ändrade införselregler och ändrad alkoholbeskattning samt EU-utvidgningen för med sig. För den händelse en markant försämring av konjunkturbilden skulle uppstå kan utjämningsfondens medel tas in i budgeten för att användas för stimulerande åtgärder.
Det liggande förslaget till ramar och plan medför personalminskningar dock så att personalpolitiken fortsättningsvis utgår från att permitteringar och uppsägningar skall undvikas. Detta förutsätter att omplaceringar och andra specialarrangemang i samband med naturliga avgångar kan genomföras i högre utsträckning än vad som hittills varit vanligt inom landskapsförvaltningen. I det fall verksamheter läggs ner eller väsentligt minskas kan uppsägning av personal komma ifråga efter noggrant övervägande och med god framförhållning.
Landskapsstyrelsen överlämnar härmed ovannämnda meddelande till lagtinget i enlighet med 51 § lagtingsordning för landskapet Åland.
| Mariehamn den 20.4.2004 | |
|
L a n t r å d |
Roger Nordlund |
|
Föredragande ledamot |
Jörgen Strand |
INNEHÅLL
Budgetram för år 2005 och plan för åren 2006 - 2007
Kapitel 42.01, 05 och 20 Landskapsregeringen och dess verksamhet
Kapitel 42.30 Ålands statistik- och utredningsbyrå
Kansliavdelningens förvaltningsområde
Kapitel 43.01, 03, 04, 10, 15, 20, 30, 40 och 95 Kansliavdelningen allmänt
Kapitel 43.05 Radio- och TV-verksamhet
Kapitel 43.25 Främjande av bostadsproduktion
Kapitel 43.27 Elsäkerhet och energi
Kapitel 43.32 Landskapsalarmcentralen
Kapitel 43.70 Motorfordonsbyrån
Kapitel 43.60 Ålands polismyndighet
Finansavdelningens förvaltningsområde
Kapitel 44.01 och 95 Finansavdelningen allmänt
Kapitel 44.05 Allmänna stöd till kommunerna
Kapitel 44.10 Särskilda understöd, lån och investeringar
Kapitel 44.20 Penningautomatmedel
Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde
Kapitel 45.01, 30 och 35 Social- och miljöavdelningen allmänt
Kapitel 45.10, 15 och 20 Socialpolitik
Kapitel 45.25 Penningautomatmedel
Kapitel 45.50, 52, 54, 56, 58 och 59 Miljöfrågor
Kapitel 45.70 Ålands hälso- och sjukvård
Utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde
Kapitel 46.01 och 03 Utbildnings- och kulturavdelningen allmänt
Kapitel 46.20 Europeiska Unionen - målprogram 3, åtgärd 1 och 2
Kapitel 46.07, 09 och 80 Kulturområdet
Kapitel 46.11 och 13 Penningautomatmedel
Kapitel 46.15 och 25 Grundskoleväsendet
Kapitel 46.05, 32 och 34 Fritt bildningsarbete och övriga skolor
Kapitel 46.17, 19, 35, 40, 42, 44, 46, 48, 50 och 52 Utbildning efter grundskolan
Kapitel 46.55 Högskolan på Åland
Kapitel 46.41 Ålands sjösäkerhetscentrum
Näringsavdelningens förvaltningsområde
Kapitel 47.01 Näringsavdelningen allmänt
Kapitel 47.03 och 05 Näringslivet
Kapitel 47.15 och 17 Lantbruket
Kapitel 47.21 och 22 Skogsbruket
Kapitel 47.24, 26 och 58 Fiskerinäringen
Kapitel 47.40, 41 och 43 Arbetsmarknad
Kapitel 47.44 Ålands teknologicentrum
Kapitel 47.46 Försöksverksamheten
Kapitel 47.52 och 55 Jord- och skogsegendomar
Trafikavdelningens förvaltningsområde
Kapitel 48.01 Trafikavdelningen allmänt
Kapitel 48.30 Vägar, broar, hamnar och linfärjor
Kapitel 48.50 Verkstad och lager
Finansieringsutgifter och -inkomster
Översikt över åren 2004 - 2007
I siffermaterialet inräknade större projekt åren 2004 - 2007
Landskapsregeringen
Kapitel 42.01, 05 och 20 Landskapsregeringen och dess verksamhet
Stor återhållsamhet rörande momenten under berörda kapitel iakttas.
Målsättningar för planperioden är
- att användningen av dispositionsmedel är återhållsam
- att inköp av externa utredningar bör minskas och utredningar genomförs i större grad internt inom förvaltningen samt
- att formerna för externt samarbete ses över och hårdare prioriteringar görs i besparingssyfte.
Kapitel 42.25 Revisionsbyrån
Landskapsstyrelsen konstaterar att den interna revisionen utgör en viktig gransknings- och kontrollfunktion vars verksamhetsomfång till stora delar bestäms av de revisionsresurser som krävs i anledning av de EU-program som landskapet deltar i. I ramarna har beaktats att resurstilldelningen inte kan utökas under här avsedd period.
Kapitel 42.30 Ålands statistik- och utredningsbyrå
Verksamheten bedrivs enligt av ÅSUB uppgjorda verksamhetsplaner och program utgående från av landskapsstyrelsen uppställda mål.
För Ålands statistik- och utredningsbyrås verksamhet bör nettoutgifterna inte överstiga nuvarande omfattning år 2005 och nya utgifter de kommande åren skall beredas utrymme inom ramen för i stort sett oförändrad nivå även åren 2006 - 2007.
Kapitel 42.40 Lagberedningen
Med beaktande av att lagberedningen är en av grundfunktionerna i självstyrelsesystemet är den planerade verksamhetsomfattningen den samma under de kommande tre åren som under år 2004.
Kansliavdelningens förvaltningsområde
Kapitel 43.01, 03, 04, 10, 15, 20, 30, 40 och 95 Kansliavdelningen allmänt
I ramen har beaktats att allmän återhållsamhet skall iakttas i budgetering och förverkligande. Under planperioden kan en utveckling av informationssidan bli aktuell om motsvarande besparingsmöjligheter i övriga verksamheter kan genomföras.
Under planperioden skall utnyttjandet av fastighetsresurser totalt sett effektiveras och ett mera samlat grepp eftersträvas. Den pågående utredningen om vilka fastigheter som kan överlåtas (säljas alternativt utarrenderas/uthyras) då de ej behövs för verksamhet i landskapets regi, för något annat allmänt intresse eller ej är särskilt skyddsvärda slutförs under år 2004 och kan utgöra underlag för kommande beslut om överlåtelser. Inkomster av överlåtelser har i detta skede beaktats i enlighet med av vad som framgår under avsnitt 44.10. Om vissa fastigheter avyttras kan driftsutgifterna minskas något.
Behovet av centralt anslag för diverse ombyggnader och grundförbättringar har beräknats uppgå till 200.000 euro per år.
Landskapsstyrelsen konstaterar att tidsplan för förverkligande av en eventuell utbyggnad av självstyrelsegården för närvarande inte finns. Projektet är vilande och beroende dels av om utrymme kan frigöras i självstyrelsegården genom t.ex. utlokalisering av viss verksamhet, dels av budgetekonomiska och sysselsättningsmässiga faktorer.
Anslag för landskapsandelar enligt LL om brand- och räddningsväsendet har beaktats enligt den anskaffningsplan som landskapsstyrelsen har fastställt. Den reformering av lagstiftningen som f.n. förbereds syftar till effektivering av verksamheten och minskning av landskapets kostnader.
Kapitel 43.05 Radio- och TV-verksamhet
Så som konstaterats i budgeten för år 2004 är landskapets nettokostnader för radio- och TV-verksamheten för höga. Landskapsstyrelsen föreslår därför att överföringarna såväl under år 2005 som de följande åren under planperioden uppgår till 1.960.000 euro vilket innebär att överföringen för driften uppgår till de beräknade intäkterna av licensmedel.
För investeringar i radio- och TV-anläggningar är ytterligare en digital TV-sändare för återutsändning av FST, Finlands TV1 och TV2 samt Sveriges TV4 aktuell år 2005. Upphovsrättskostnaderna för dessa program täcks inom gällande avtal.
Kapitel 43.25 Främjande av bostadsproduktion
Målsättningar för främjandet av bostadsproduktionen är
- att bostadsbyggandet i tätort och glesbygd för såväl ägo- som hyreshus stimuleras och
- att i början av planperioden göra en utvärdering av dagens finansieringsformer som grund för framtida finansieringsformer.
I ramen har överföringsutgifter om i stort sett oförändrad nivå beaktats för hela planperioden. Anslaget för utgivning av bostadslån har sänkts till 4 miljoner euro årligen under åren 2005 - 2007.
En arbetsgrupp avses i enlighet med handlingsprogrammet utreda bostadsproduktions- och hyreslagstiftningen varvid ett system med landskapsgarantier för lån för hyresbostadsproduktion med motsvarande villkor som för lån utgivna av landskapet samt ett återinförande av friköpsmöjligheten utreds.
Kapitel 43.27 Elsäkerhet och energi
I ramen för år 2005 har landskapsstyrelsen beaktat 1.000.000 euro utöver de ca 350.000 euro från tidigare år som bidrag för ett biobränslebaserat kraftvärmeverk om 7,7 MW värmeeffekt och 1,7 MW eleffekt. Landskapsstyrelsen konstaterar att utrymme att stöda såväl utvecklande av biobränsleanvändningen som vindkraftsutbyggnad inte finns under planperioden.
Kapitel 43.32 Landskapsalarmcentralen
I ramen har landskapsstyrelsen utgått från att alarmeringsberedskapen skall upprätthållas på samma nivå som för närvarande, vilket kan medföra en viss tilläggskostnad under planperioden. Detta kan mötas med att landskapsalarmcentralens inkomster höjs genom en utökning av försäljningen av externa tjänster.
Alarmeringsverksamheten kan samordnas med polisens alarmeringsfunktion om polismyndighetens och alarmcentralens utrymmesbehov kan lösas. En samordning medför i sig inte någon inbesparing, men säkerheten och beredskapen i alarmeringssituationer kan höjas. Se kapitel 43.60 Ålands polismyndighet nedan.
Kapitel 43.70 Motorfordonsbyrån
I ramen för motorfordonsbyrån har beaktats en högre utgiftsnivå till följd av volymökning i fordonsbeståndet. Ökningen i utgifter täcks av ökade intäkter till följd av volymökningen. Avgiftsnivån har anpassats så att inkomsterna täcker i stort kapitalkostnaderna. Ytterligare höjningar av avgifterna planeras inte under planperioden. Fordonsbeståndet och besiktningsintervallen styr i stort sett omfattningen på verksamheten.
Landskapsstyrelsen konstaterar att en utredning av renoverings- och utrymmesbehov vid motorfordonsbyrån pågår.
Kapitel 43.60 Ålands polismyndighet
För polismyndighetens verksamhet har landskapsstyrelsen beaktat en anslagsnivå som medger dagens verksamhetsnivå.
Landskapsstyrelsen noterar att det under de kommande åren kan bli aktuellt med en reformering av polisens organisation och förvaltning. I samband med det och i framtiden bör det säkerställas att allokeringen av befintliga resurser är ändamålsenlig. Skärgårdspolisernas verksamhet skall bevaras inom ramen för befintliga resurser.
Utrymmesfrågan för polismyndigheten tas till beslut efter att alternativa lösningsmöjligheter har utretts. I samband med det kan samordningen av alarmeringsfunktionerna vid polisen och alarmcentralen klarläggas. Sammanlagt 1.700.000 euro har i detta skede beaktats för investeringsutgifter under planperioden.
Kapitel 43.80 Posten på Åland
Målsättningarna för Postens verksamhet är oförändrade jämfört med år 2004 under hela planperioden.
Principer för avkastningen från Posten på Åland jämte en tillfällig förhöjning av inbetalningen under åren 2003 - 2005 ingick i budgeten för år 2003. I budgeten för år 2004 höjdes inbetalningen utöver detta. I ramen för år 2005 har landskapsstyrelsen beaktat att en miljon euro inbetalas till landskapets budget. Enligt principerna för avkastningen från Posten så kan inbetalningen förväntas sjunka åren 2006 - 2007. Det kan även noteras att samhällsnyttan för den glesbygdsservice som Posten upprätthåller är betydande.
En närmare granskning av Postens ekonomiska situation och kapitalstruktur bör göras i medeltal vart fjärde år. Landskapsstyrelsen har för avsikt att utreda de systemförändringar som finansutskottet efterlyst under året så att förändringar kan införas senast fr.o.m. år 2006.
Finansavdelningens förvaltningsområde
Kapitel 44.01 och 95 Finansavdelningen allmänt
Verksamheten avses bedrivas i stort enligt tidigare omfattning och riktlinjer samtidigt som kontinuerlig effektivering eftersträvas främst genom förbättrade informationssystem.
Allmän återhållsamhet iakttas i budgetering och förverkligande. Anslaget för anskaffning och förnyande av kontorsutrustning och inventarier bör inte överstiga 150.000 - 160.000 euro de närmast kommande åren.
Kapitel 44.05 Allmänna stöd till kommunerna
Under den kommande perioden eftersträvas långsiktiga överenskommelser med kommunerna, men så att möjlighet till förändringar ges om verksamhetsförutsättningarna ändras markant så att alla parter ges det handlingsutrymme som krävs för att på ett kostnadseffektivt sätt uppfylla sina förpliktelser.
Målsättningar under planperioden är
- att endast lagfästa överföringar till kommunerna bör förekomma
- att kommunalskattesystemet skall granskas med målsättningen att landskapet tar uttrycklig ställning till förändringar i kommunalbeskattningen och
- att landskapsandelssystemet utvecklas så att kommunerna stimuleras till en politik som främjar ekonomisk tillväxt i vid mening.
Arbetet genomförs i med Ålands kommunförbund gemensamma arbetsgrupper som utöver en total översyn av landskapsandelssystemet även granskar de bestämmelser som styr den kommunala serviceproduktionen i avsikt att med i stort bibehållen servicenivå kunna åstadkomma besparingar.
I ramen har en schablonmässig indexjustering av basbeloppen för den allmänna landskapsandelen beaktats. De slutliga indextalen som 2005 års landskapsandelar skall justeras med blir kända först under hösten 2004.
Landskapsstyrelsen konstaterar att det i ramarna för statsfinanserna 2005 - 2008 framgår att verkningarna av sänkningen av samfundsskattesatsen i samband med reformen av företags- och kapitalbeskattningen på kommunernas skatteinkomster kompenseras till fullt belopp genom att kommunernas andel av samfundsskatten höjs från och med år 2005.
Landskapsstyrelsen konstaterar vidare att år 2005 är det sista året då landskapsandelarna påverkas av justeringsbeloppet (enligt LL om en särskild justering av landskapsandelarna till kommunerna, 26/1999, upphävd 92/2003) då justering görs i enlighet med 2003 års beskattningsuppgifter. År 2006 stiger därmed landskapsandelarna till kommunerna (med i storleksordningen 270.000 euro beräknat på 2002 års beskattningsuppgifter).
År 2006 är det i enlighet med lagtingets beslut aktuellt med en justering av landskapsandelarna på basis av skatteutfallet för år 2004 så att minskningen av andelarna motsvarar kommunernas ökade skatteintäkter på grund av slopandet av allmänna avdraget (FiU-bet. nr 1/2003-2004).
Kapitel 44.10 Särskilda understöd, lån och investeringar
Under den kommande treårsperioden avsätts en betydande del av investeringsutrymmet för genomförande av kultur- och kongresshusprojektet i avsikt att stärka besöksnäringens förutsättningar att utvecklas som åretruntnäring även för det landbaserade näringslivet.
I ramen för år 2005 har därför under realinvesteringar upptagits ett anslag om 2.600.000 euro för slutförande av projekteringen och inledande av byggnadsarbetena. I planen har intagits 7.100.000 euro under år 2006 och 3.500.000 euro under år 2007. De totala kostnaderna för projektet får inte överstiga 15 miljoner euro varför hela det erforderliga beloppet med beaktande av redan upptagna anslag budgeteras under planperioden. Det parkeringsdäck som planerats i anslutning till kultur- och kongresshuset men som egentligen avser täcka självstyrelsegårdens parkeringsbehov anläggs först i det skede då så erfordras till följd av utbyggnad av självstyrelsegården.
Kultur- och kongresshusprojektet finansieras sålunda inom ramen för budgeten. För att möjliggöra detta iakttas i övrigt en mycket återhållsam linje beträffande genomförande av andra investeringsprojekt. Därtill planeras fastighetsförsäljningar och avyttring av aktier för totalt 8.000.000 euro så att som inkomster av detta intagits 2.000.000 euro år 2005, 5.000.000 euro år 2006 och 1.000.000 euro år 2007. Landskapsstyrelsen förelägger i första tillägget till budgeten för år 2004 ett förslag utgående från ovanstående där även förslag beträffande driften framläggs.
För bidrag för samhällsekonomiska projekt upptas åren 2005 och 2006 1.000.000 euro som används för finansiering av Mariehamns stads badhus och Finströms kommuns simhall i enlighet med vad som tidigare utlovats. Landskapsstyrelsen stöder en utredning av ett tekniskt allaktivitetscentrum så att ett ändamålsenligt beslutsunderlag för projektets förutsättningar och byggnadskostnader fås fram. Privat finansiering är en förutsättning för ett genomförande.
Kapitel 44.20 Penningautomatmedel
Den beräknade avkastningen av penningautomatmedel som kan fördelas år 2005 uppgår enligt nuvarande beräkning till samma nivå som år 2004 eller 5.080.000 euro. Avkastningen har i detta skede beaktats följa samma fördelning som i 2004 års budget, vilket innebär att även projektfinansieringen antagits kunna fortsätta på samma sätt som i budgeten för år 2004. Landskapsstyrelsen konstaterar dock att nivån kan komma att prövas beroende på avkastningen av penningautomatmedel.
Landskapstyrelsen anser även att en noggrann prövning av bidragsbehoven för verksamhet mot bakgrund av finansieringsproblemen för de allmänna behoven är motiverad för att få en optimal användning av de allmänna medlen totalt sett.
Kapitel 44.90 Pensioner
Landskapsstyrelsen konstaterar att pensionsutgifterna netto beräknas stiga med i storleksordningen 300.000 euro per år under planperioden om överföringen från pensionsfonden till budgeten beaktas enligt oförändrad nivå i förhållande till år 2004 (i stort sett maximal överföring i förhållande till vad LL om landskapet Ålands pensionsfond (71/1995) medger). Under planperioden beräknas sålunda en fortsatt nettofondering ske. Den lagstiftningsförändring för att möjliggöra tecknande av pensionsförsäkring för nyanställd personal som aviseras i handlingsprogrammet antas träda i kraft under perioden men beräknas inte föranleda sådana budgetkonsekvenser som behöver beaktas i planen.
Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde
Kapitel 45.01, 30 och 35 Social- och miljöavdelningen allmänt
I ramarna har en allmänt återhållsam linje iakttagits och kostnadsinbesparande strukturella åtgärder övervägs. Konsumtionsutgifterna kommer dock att öka då ambulansflygningar från och med år 2005 torde bli dyrare än gällande avtal. Ramen har beräknats utgående från nuvarande utgiftsnivå.
Samordnandet av miljöhälsovårdens arbetsuppgifter genomförs inom planperioden, vilket kan få budgettekniska konsekvenser. Målsättningen är att reformen skall leda till bättre kundservice och effektivare förvaltning.
Landskapsstyrelsen avser i sitt arbete prioritera hälsofrämjande åtgärder och förebyggande vård för att på sikt stärka folkhälsan. För att kunna fokusera insatserna på rätta punkter inleds inom ramen för befintliga resurser ett treårigt övergripande projekt i avsikt att, med tyngdpunkten primärt lagd på barn och ungdomar och deras levnadsbetingelser i ett psykosocialt perspektiv i det åländska samhället och med utnyttjande av resultaten från tidigare utförda undersökningar, utreda hur de olika samhällssektorerna kan och bör samverka för att samfällt verka för en förbättrad folkhälsa.
Kapitel 45.10, 15 och 20 Socialpolitik
I enlighet med handlingsprogrammet är målen åren 2005 - 2007 att trygga den grundläggande välfärden med tillräckliga resurser för vård och omsorg samt att verka för en social rättvisa.
Landskapsstyrelsens målsättning är att alla skall ha tillgång till likvärdig och trygg socialvård. Likvärdigheten uppnås huvudsakligen genom de lagstadgade serviceformerna och stödsystemen. Trygg socialvård förverkligas främst genom överföringar till kommunerna så att kommunerna kan tillhandahålla vård och omsorg efter behovet och genom utvecklingsarbete.
Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt drogbekämpningen. Förverkligandet av det alkohol- och narkotikapolitiska programmet åren 2002 - 2005 kräver tilläggsresurser även under år 2005. Landskapsstyrelsen avser understöda kommunerna ekonomiskt för rehabilitering för missbrukare.
I ramen har en schablonmässig indexjustering av basbeloppen för landskapsandelar för socialvårdens driftsutgifter beaktats. De slutliga indextalen som 2005 års landskapsandelar skall justeras med blir kända först under hösten 2004.
Behovet av anslag för landskapsandelar för anläggningsprojekt inom den sociala sektorn kommer att minska under planperioden. Projekt och verksamheter som sker i samarbete med flera kommuner och som strävar till en större kostnadseffektivitet kommer att prioriteras under förutsättning att de geografiska förhållandena det medger. I ramen har landskapsandelar för anläggningsprojekt beaktats i enlighet med förslaget till ändring av lagstiftningen.
För att trygga en fortsatt stabil flyktingmottagning har resurser för mottagande av 6 - 9 flyktingfamiljer under åren 2005 - 2007 beaktats i ramarna.
Kapitel 45.25 Penningautomatmedel
Avkastningen har i detta skede beaktats följa samma fördelning som i 2004 års budget. Landskapsstyrelsen konstaterar att nivån kan komma att prövas beroende på avkastningen av penningautomatmedel. Målsättningen är dock att bibehålla penningautomatmedlen för social verksamhet på samma nivå åren 2005 - 2007 som under det innevarande året för att trygga de frivilliga organisationernas förebyggande arbete.
Kapitel 45.50, 52, 54, 56, 58 och 59 Miljöfrågor
Den övergripande målsättningen med landskapets miljöarbete är att nå en hållbar utveckling. Miljöfrågor har varit betonade under ett flertal år och betonas även framledes med tyngdpunkt på stöd för avloppslösningar. Konsumtionsutgifternas utveckling kommer dock att stramas upp.
Ärendemängden vid Ålands miljöprövningsnämnd kräver fortsättningsvis under år 2005 och delvis under år 2006 tillfällig förstärkning av personalresurserna. Målsättningen är dock att lagstiftningen rörande verksamheter som kräver tillstånd från miljöprövningsnämnden förenklas och förtydligas samt att antalet tillståndspliktiga verksamheter minskas.
Miljötillsynsarbetet hålls på minst samma nivå år 2005 som innevarande år. Landskapsstyrelsen avser att under planperioden föreslå ändringar av lagstiftningen för att inom ramen för nuvarande personalresurser kunna administrera det nu ökande antalet tillståndsgivna verksamheter.
Anskaffning av områden för naturskyddsändamål inriktas fortsättningsvis på förverkligande av Natura 2000-programmet. Skötseln av de befintliga naturreservaten hålls på minst samma nivå som tidigare för att inte ifarosätta resultaten av tidigare års arbete.
Den inledande undersökningen enligt EU:s vattendirektiv av sjöar och grundvatten avslutas år 2004. Den övriga vattenövervakningen och vattenundersökningarna fortsätter i samma omfattning som tidigare med en viss ökning för att ta fram beslutsunderlag för vattenkvalitetsnormer år 2006.
Det samordnade avloppsprojektet för byggande av överföringsledningar mellan norra Åland, Hammarland och Mariehamn, inklusive om- och tillbyggnad av Lotsbroverket prioriteras. För ändamålet upptas årligen 1.100.000 euro. Stöd för avfallshanteringsprojekt minskas tills det samordnade avloppsprojektet slutfinansierats.
En samordning av avfallshanteringen är fortsatt en målsättning för landskapsstyrelsen varför landskapsstyrelsen överväger lagstiftningsåtgärder.
Mätning och beräkning av luftutsläppen utvecklas för att bättre motsvara lagstiftningens krav. Miljöinformationen förbättras både vad gäller tillståndet i miljön och relevant miljölagstiftning.
Nettobudgetering övervägs för Ålands miljölaboratorium i Guttorp och målsättningen är att graden av extern finansiering ökas. Behovet av ackreditering av vissa analyser utreds och ett eventuellt ackrediteringsarbete inleds. Miljölaboratoriets verksamhet utvärderas avseende kostnadseffektiviteten.
Kapitel 45.70 Ålands hälso- och sjukvård
I enlighet med handlingsprogrammet skall alla ha tillgång till en god hälso- och sjukvård. För att bibehålla detta skall ÅHS-organisationen, dess verksamhetsinriktning, kvalitetssäkringen, den interna koordinationen samt samverkan med externa instanser ses över och utvecklas. Rent konkret skall ÅHS fastställa vilken vård som skall skötas på Åland och vilken som är bättre att sköta utanför Åland. Vårdkvaliteten inom ÅHS skall prioriteras genom arbete med kvalitetssäkring utgående från patienten i centrum. Organisationsmodellen skall moderniseras mot ett lagarbete där alla känner sig delaktiga och känner sitt ansvarsområde.
Samarbetet mellan ÅHS och kommunerna skall utvecklas för att uppnå bästa kvalitet och kontinuitet för klienter/patienter inom speciellt äldreomsorgen.
Möjligheten till en s.k. ”Andra bedömning” införs.
Enligt planen för hälso- och sjukvården 2004 färdigställs under året en handlingsplan för smådjurskliniken varefter en privatisering av verksamheten genomförs under planperioden.
Landskapsstyrelsen anser att ÅHS med 60.400.000 euro i nytt anslag under år 2005 och rätt att disponera besparingar från tidigare år ges möjlighet att upprätthålla i stort sett nuvarande verksamhetsomfattning. Samtidigt förutsätter landskapsstyrelsen att inkomster om 9.700.000 euro inflyter.
Landskapsstyrelsen har, såväl som styrelsen för ÅHS, i bokslutet för år 2003 noterat ett klart trendbrott rörande kostnadsutvecklingen inom ÅHS under år 2003 även då effekterna av vårdstrejken beaktas. Styrelsen framhåller att den positiva utvecklingen beror på de sparåtgärder som redan införts och den ökade kostnadsmedvetenheten inom hela personalen.
Patientavgifterna har höjts de senaste åren varför endast mindre justeringar och anpassningar är aktuella under planperioden.
Byggnadsarbetena för utbyggnaden av centralsjukhuset, etapp I, avses enligt nu kända planer inledda i augusti 2004 och beräknas bli klara under första delen av år 2006. Totalkostnaden blir känd efter att offerterna inkommit i juni men enligt tidigare beräkningar uppgår den till omkring 9.300.000 euro. Utgående från den beräknade totalkostnaden är 3.700.000 euro obudgeterat och tas upp i budgeterna för åren 2005 och 2006.
Utbyggnaden av centralsjukhuset, etapp II, är därefter aktuell. I denna etapp ingår som central del ombyggnad av det nuvarande köket och matsalen till mottagningsutrymmen för primärvården och specialpolikliniker i enlighet med den av styrelsen för ÅHS utgående från lagtingets riktlinjer beslutade fastighetsutvecklingsplanen. Utformningen av etapp II har delvis ändrat karaktär till följd av att f.d. lungavdelningens utrymmen har tagits i bruk för kirurgiska polikliniken samt vissa andra interna omflyttningar i fastigheterna. Totalkostnaden för etapp II har i tidigare utformning beräknats till 8.400.000 euro.
I planen för år 2007 har i detta skede 1.000.000 euro beaktats för realinvesteringar inom ÅHS.
Utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde
Kapitel 46.01 och 03 Utbildnings- och kulturavdelningen allmänt
I ramen har beaktats att allmän återhållsamhet skall iakttas i budgetering och förverkligande. Antalet projekt för utvecklingsarbete minskar under planperioden.
Kapitel 46.20 Europeiska Unionen - målprogram 3, åtgärd 1 och 2
Inom den pågående programperioden har åtgärder som stöder den vuxna befolkningens möjligheter till ett livslångt lärande prioriterats för att uppnå EU:s ställda målsättningar att utveckla ett kunskapsbaserat samhälle och en kunskapsbaserad ekonomi. Det nuvarande åländska mål 3-programmet följder de allmänna målsättningarna att höja vuxnas kompetens genom livslångt lärande och att förbättra vuxnas konkurrenskraft på arbetsmarknaden.
Programmet finansieras av Europeiska Socialfonden till 40 % och landskapet till 60 %. Det livslånga lärandet kommer också under kommande programperiod sannolikt att utgöra ett prioriterat område, vilket gör att Åland kunde ha vissa möjligheter att ansöka om fortsatt stöd för kompetensutveckling.
Kapitel 46.07, 09 och 80 Kulturområdet
Återhållsamhet vad gäller utgiftsutvecklingen har beaktats i ramarna och strävan är att under planperioden sänka landskapets kostnadsandelar för de verksamheter där landskapets utgifter inte är lagbaserade.
Biblioteksverksamheten har högsta prioritet inom kulturområdet. Det är en verksamhet som inbegriper alla önskemål och behov av förströelse, konstupplevelser och främjande av bildnings- och utbildningsnivån. Biblioteksverksamheten i landskapet är väl utbyggd, även i små kommuner och större besparingskrav bör i det längsta undvikas.
Av museerna som stöds med landskapsbidrag prioriteras Ålands sjöfartsmuseum.
Landskapsstyrelsen noterar även att projektet Bomarsunds minnesår avslutas år 2006 varefter vissa medel kan frigöras för eventuella andra projekt.
Kapitel 46.11 och 13 Penningautomatmedel
Avkastningen har i detta skede beaktats följa samma fördelning som i 2004 års budget. Landskapsstyrelsen konstaterar att nivån på medel för kultur, ungdomsarbete och idrott kan komma att prövas beroende på avkastningen av penningautomatmedel.
Kapitel 46.15 och 25 Grundskoleväsendet
Landskapsandelarna för grundskolornas driftsutgifter varierar med antalet 6 - 15 åringar respektive år. I ramen har en schablonmässig indexjustering av basbeloppen beaktats. De slutliga indextalen som 2005 års landskapsandelar skall justeras med blir kända först under hösten 2004.
I ramen har landskapsandelar för anläggningsprojekt för grundskolor och allmänna bibliotek beaktats i enlighet med förslaget till ändring av lagstiftningen. Lagstiftningen och förbindelseprincipen kommer i fortsättningen att tillämpas så att projektens kostnader beaktas de år de fastställs.
Kapitel 46.05, 32 och 34 Fritt bildningsarbete och övriga skolor
Under planperioden skall utredas och övervägas om kortkursverksamheten sommartid kan utökas vid folkhögskolan och därigenom generera höjning av inkomsterna.
Landskapsstyrelsen avser att under året utreda och planera hantverksskolans utrymmesbehov. Denna utredning kompletteras med en alternativ placering vid Ålands folkhögskola.
Kapitel 46.17, 19, 35, 40, 42, 44, 46, 48, 50 och 52 Utbildning efter grundskolan
Ramen för gymnasialstadieutbildningens konsumtionsutgifter inrymmer en utökad antagning av studerande till Ålands lyceum och Ålands hotell- och restaurangskola. Ramarna täcker inte eventuella behov av nya utbildningslinjer och övrig utveckling som leder till höjda kostnader. Nya utbildningslinjer måste således finansieras med indragning av andra.
Landskapsstyrelsen prioriterar inom budgetramen att upprätthålla utbildningsplatser avsedda för ungdomar som går ut grundskolan under det aktuella året eller ännu inte genomgått en gymnasialstadieutbildning. En fortsatt restriktiv hållning krävs när det gäller att bevilja skolorna rätt att inleda sådana utbildningar inom vuxenutbildningen som är av karaktären vidareutbildning och kompletteringsutbildning. Dessa utbildningar är efterfrågade bl.a. inom hotell- och restaurangbranschen, turistbranschen samt vården och omsorgen.
En kommitté tillsatt av landskapsstyrelsen har i uppgift att under år 2004 studera hur den åländska utbildningen på gymnasialstadiet kan anpassas till nya nordiska utbildningsstrukturer på sådant sätt att både pedagogiska och ekonomiska vinster kan uppnås. Kommittén har även i uppgift att se över utbildningsutbudet på gymnasialstadienivå. Mera omfattande förslag på strukturella åtgärder inom utbildningssystemet kommer att framgå av kommitténs förslag som torde läggas inom år 2004. Förslagen påverkar budgeten för år 2007.
Landskapsstyrelsen skall i kostnadsreducerande syfte se över de studiesociala förmånerna för vuxenstuderande inom den gymnasiala utbildningen och överväga rätten till ersättning för skolskjutsar och gratis skollunch.
Lärcentret Navigare är en strukturell åtgärd för att höja kvalitén i utbildningen på gymnasialstadiet och högskolan genom att stöda nätbaserad undervisning och utbildning i enlighet med riktlinjer och målsättningar tagna i Lissabonavtalet.
Landskapsstyrelsen avser att under planperioden finna lösningar för skolfartygsövningar bl.a. genom olika samarbetsavtal för att undvika en större investering i skolfartyg.
Kapitel 46.55 Högskolan på Åland
I ramarna har resurser beaktats i enlighet med utbildningsavtalet. För den externfinansierade uppdragsverksamheten börjar nettobudgeteringsprincipen tillämpas år 2005 för bästa möjliga flexibilitet i fråga om tidsbestämda planerings-, utvecklings- och ledningsresurser samt andra externa uppdrag.
Ett nytt utbildningsavtal skall ingås under år 2005, vilket reglerar anslagsbehoven för planåren 2006 - 2007. I planen har anslag för verksamheten sänkts vilket föranleder en minskning av utbildningsutbudet.
Målsättningen är att utveckla högskolans utbildningar, kursutbud, uppdragsverksamhet och samverkan med arbetslivet på ett sådant sätt att samhällets behov tillgodoses och att utbildning sker inom ett mindre antal prioriterade områden, bland dessa finns sjöfart, turism och vård.
I ramarna har även beaktats särskilt anslag under år 2006 för grundreparationer i de fastigheter som högskolan disponerar. Mindre ombyggnader i samband med de nödvändiga reparationerna medför samordningsfördelar för högskolan och minskar behovet av att hyra lokaler för undervisning och kontor.
Kapitel 46.41 Ålands sjösäkerhetscentrum
Ramarna för verksamheten täcker sjösäkerhetscentrets kärnverksamhet och brandutbildningar under år 2005. I budgetramen ryms inte ytterligare utveckling av kursutbudet under år 2005. För utveckling av verksamheten kan behovet av medel öka under planperioden. Ökningen skall täckas med inkomster.
Landskapsstyrelsen kommer att överväga en övergång till att följa nettobudgeteringsprincipen för sjösäkerhetscentrets kursverksamhet för att möjliggöra att centret snabbt kan tillgodose nya uppkomna utbildningsbehov som inte varit kända eller förutsedda vid ram- eller budgeteringstillfället.
Kapitel 46.60 Museibyrån
Landskapsstyrelsen noterar ett pågående utvecklingsarbete vid museibyrån och åtgärder som vidtagits och planeras vidtagna för att successivt anpassa organisationen och dess arbetsuppgifter till det minskande ekonomiska handlingsutrymmet som budgeten för år 2004 och ramarna för kommande planperiod medför. Den genomförda organisationsmodellen för museibyrån utvärderas och i det här skedet har verksamhetsförändringar medfört minskat behov av personal.
Landskapsstyrelsen utreder som bäst en del förslag till användning av vissa fastigheter som museibyrån administrerar och återkommer eventuellt i budgetförslaget med konkretiserade förslag som nu inte ingår i ramen eller planen för de kommande åren.
Landskapsstyrelsen kommer att göra en översyn av fornminneslagstiftningen.
Näringsavdelningens förvaltningsområde
Kapitel 47.01 Näringsavdelningen allmänt
Enligt landskapsstyrelsens handlingsprogram 2003-2007 inriktas näringspolitiken på att skapa förutsättningar för en diversifierad, lönsam och stabil näringsverksamhet som bidrar till den ekonomiska tillväxten, tryggad sysselsättning, goda utkomstmöjligheter och en bra regional jämvikt.
Organisationen inom avdelningen och av till avdelningen verkande enheter och organisationer kommer i budgetarbetet att granskas för att på bästa möjliga sätt stöda en utvecklingsinriktning av arbetet.
I ramen har beaktats att allmän återhållsamhet skall iakttas i budgetering och förverkligande.
Kapitel 47.03 och 05 Näringslivet
Det näringslivsinriktade arbetet har som mål
- ökad export av varor och tjänster från Åland
- ökad produktutveckling
- breddad industribas vid sidan av livsmedelsindustri samt
- att främja utvecklingen av såväl tjänster som tillverkning.
Mål för den regionala utvecklingen
- fler arbetsplatser inom konkurrensutsatta sektorn och
- ökad befolkning i skärgården.
Inom näringsavdelningens förvaltningsområde finns följande verktyg för att uppnå ovanstående målsättningar
- projekt- och företagsfinansiering (näringslivets främjande)
- finansiering av företagsrådgivning (organisationsbidrag)
- Ålands Utvecklings Ab (riskvilligt aktiekapital)
- Ålands teknologicentrum (innovationer)
- aktieteckning i industribolag (arbetsplatslokaler).
Därutöver finns möjligheter att initiera utvecklingsprojekt som rör t.ex. en särskild bransch eller någon särskild fråga exempelvis industriutveckling, sjöfartsfrågor, stimulerande av nyföretagandet, turismstrategiarbete, beskattningsfrågor etc.
Sjöfarten är den överlägset viktigaste näringen för Åland. Landskapsstyrelsens främsta uppgift inom näringspolitiken är därför att tillförsäkra både frakt- och passagerarsjöfarten likvärdiga verksamhetsförutsättningar som i våra främsta konkurrentländer och inom EU. På kort sikt är det nödvändigt att förmå regeringen
1. att sänka rederiernas kostnader för arbetskraft geom budgetmedel för lönebikostnader och genom att avstå från att debitera förskottsskatt
2. att utforma rederibeskattningen så att den gynnar förnyelse av tonnaget genom tonnageskatt eller reserveringsmöjligheter.
På längre sikt måste en överenskommelse mellan statsmakten och arbetmarknadens parter göras om en långsiktigt hållbar sjöfartlösning.
Ett åländskt sjöfartsregister kan utgöra en kompletterande åtgärd för att uttryckligen trygga den åländska sjöfartens och sjöfartskunnandets framtid. Det här innebär att mera beslutsmakt beträffande sjöfartens verksamhetsförutsättningar successivt överförs till självstyrelsen, i första hand inom de rättsområden som nämns i 29 § självstyrelselagen (den s.k. B-listan). Målsättningen är att Åland skall vara ledande på sjöfartsområdet i Östersjöregionen.
Landskapsstyrelsen konstaterar att en stor del av de åländska transporterna till riket utförs av ett åländskt rederi som inte kommer att omfattas av det statliga sjöfartsstödet. Passagerarfärjor som kan erbjuda motsvarande transporttjänster mellan Åland och riket erhåller idag ett stöd som kommer att utvidgas. Från den 1 maj i år kommer dessutom rederier från de nya medlemsstaterna i EU att ha möjlighet att trafikera mellan Åland och riket med fullt rederistöd och lägre bemanningskostnader. Landskapsstyrelsen anser att stödmöjligheterna för rederier som erbjuder transporttjänster mellan Åland och riket skall vara sådana att de konkurrerar på lika villkor som rederier som erhåller stöd i enlighet med rikets nuvarande stödprinciper.
Som en del i det långsiktiga näringslivsutvecklingsarbetet godkände landskapsstyrelsen i maj 2003 en strategi för den åländska turismen 2003 - 2010. Strategin är ett viktigt instrument för avdelningens prioriteringar och fördelning av resurser.
Ett motsvarande arbete har påbörjats för övriga landbaserade exportnäringar. Under år 2004 görs en större undersökning och därefter kan det egentliga strategiarbetet påbörjas under år 2005.
Strukturfondperioden för nuvarande mål 2- och Interregprogram är 2000 - 2006. Mål 2-programmet finansierar företagsinvesteringar och utvecklingsprojekt. Interregprogrammet finansierar regionala samarbetsprojekt. Överföringsutgifterna kommer att sjunka åren 2005 och 2006 då utgifterna för mål 2-programmet budgeterats i en snabbare takt och de sista medlen upptas år 2005.
Inför år 2007 skall utvärderas vilka nya målprogram som landskapet skall delta i för perioden 2007 - 2013. Strukturfondernas regelverk för programperioden 2007 - 2013 kommer att innebära en lägre nivå på EU-finansieringen och en fokusering på regioner i de nya medlemsstaterna. Målsättningen är att överväga till vilken grad landskapet skall delta i kommande målprogram, som inleds år 2007. Utformningen av nya program måste utvärderas och ställas i relation till en ökad flexibilitet med egna stödordningar.
Under kommande ramperiod är målsättningarna även
- att utveckla systemen gällande företagsutveckling, rådgivning och finansiering i syfte att skapa en effektivare och modernare organisation. Landskapsstyrelsen har för avsikt att granska omfattningen och kostnaderna för den rådgivningsverksamhet fristående organisationer bedriver (innefattar hela näringsavdelningen) vilka delfinansieras med bidrag från landskapet
- att främja entreprenörskap, teknisk infrastruktur och kompetensutveckling genom utbildning och rådgivning
- att lån och garantier prioriteras före direkta bidrag och system, stödnivåer och regelverk ses över i paritet därmed och
- att förbättra förutsättningarna för tjänsteföretag allmänt och inom vård och omsorg (kräver lagstiftningsåtgärder).
Insatser som planeras under ramperioden och som har positiv inverkan på näringslivet men som anslagsmässigt inte belastar avdelningen är bl.a.
- genomförandet av samhällsekonomiska projekt såsom kultur- och kongresshus
- att byggandet av bostäder skall befrämjas samt
- att utbildningssystemet skall utvecklas så att det tillgodoser behoven inom arbetsmarknaden/näringslivet.
Kapitel 47.15 och 17 Lantbruket
Landskapsstyrelsen konstaterar att en bibehållen jordbruksproduktion på Åland kräver fortsatt samhällsfinansiering och stöd för utvecklingsåtgärder, bl.a. nya inkomstkällor utanför och innanför jordbruket. Primärnäringarna är av avgörande betydelse för ett spritt boende och ett öppet landskap. Primärnäringarna har även betydelse ur sysselsättningssynpunkt med ringeffekter inom bl.a. livsmedels-, förädlings- och transportsektorn. Landskapsstyrelsens målsättning är att lantbruket skall ha likvärdiga konkurrensvillkor som omkringliggande regioner.
Lokalt producerade råvaror och förädlade livsmedelsprodukter skall utvecklas. Landsbygdsturismen kan utvecklas som ett viktigt komplement till primärnäringarna.
Utgifterna under kapitlen bestäms till stora delar av EU:s gemensamma jordbrukspolitik.
Investeringsprogrammet med förhöjda stöd fortgår perioden 2004 - 2007 (enligt EU:s artikel 141) så att bevillningen anpassas till de årligen budgeterade medlen.
Nya femåriga avtal angående miljö- och LFA-stöd skall för en stor del av lantbrukarna ingås år 2005. Beslut om EU-delfinansiering finns t.o.m. år 2006.
Landskapsstyrelsen har i ramarna utgått ifrån att den översyn av avbytarsystemet för att få ner kostnaderna för avbytarservicen som omnämns i budgeten för år 2004 genomförs så att den får kostnadspåverkan redan under år 2005.
Kapitel 47.21 och 22 Skogsbruket
Anslagen används i enlighet med det av landskapsstyrelsen antagna regionala skogsprogrammet. Landskapsstyrelsen utreder förutsättningarna för att energivirke tas tillvara i större utsträckning.
Kapitel 47.24, 26 och 58 Fiskerinäringen
Fiske och vattenbruk främjas inom ramen för en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling. Den naturliga reproduktionen av fisk skall främjas. Landskapsstyrelsen skall även främja en högre lokal förädlingsgrad av den fisk som odlas på Åland.
Utgifterna under kapitlen bestäms till stora delar av EU:s gemensamma fiskeripolitik.
Kapitel 47.40, 41 och 43 Arbetsmarknad
Målsättningen i arbetsmarknadspolitiken är att bibehålla nuvarande goda sysselsättningssituation och att utveckla rekryteringssystemen mot bakgrund av ett växande behov av arbetskraft.
Överföringsutgifterna inom området är mycket konjunkturbetonade och den nuvarande tendensen till ökad arbetslöshet kommer sannolikt att leda till större arbetslöshetsersättningar.
Den demografiska utvecklingen och obalanser på arbetsmarknaden kommer att kräva ett utökat utbildningsstöd och i övrigt aktiva insatser för att rekrytera arbetskraft.
Avsikten är att projektet Arbeta och bo på Åland skall reformeras i samband med översynen av avdelningens utvecklingsverksamhet. Då tas ställning till formerna för och omfattningen på en fortsättning av projektet. Inom projektet prioriteras inte bara åtgärder som riktar sig till presumtiv arbetskraft utan också sådana som riktar sig till människor som är intresserade av att etablera någon form av företag på Åland eller flytta sitt företag till Åland.
Kapitel 47.44 Ålands teknologicentrum
De näringspolitiska ambitionerna är att gynna entreprenörskap, nyföretagande, kompetenshöjning och kunskapsintensiv verksamhet. Landskapsstyrelsen har initierat en utvärdering av avdelningens olika utvecklingsfunktioner och -stödformer med en mera fokuserad och samlad organisation som mål.
Flyttningen av verksamheten till teknikbyn kommer budgettekniskt att medföra merkostnader, vilket föranleder utökning av den externa finansieringen.
Kapitel 47.46 Försöksverksamheten
Utvärdering av verksamheten pågår och kommer att avrapporteras till lagtinget i budgetförslaget. I det här skedet har en viss minskning av verksamhetsvolymen beaktats vilket medför ett minskat behov av personal. Om verksamhet fortsättningsvis skall ske i laboratoriet måste en om- och tillbyggnad göras. Medel för detta ändamål finns inte med i ramen.
Kapitel 47.52 och 55 Jord- och skogsegendomar
I ramarna har beaktats att de direkta utgifterna täcks av inkomster i form av bl.a. arrenden och försäljning av virke.
Landskapsstyrelsen går vidare med förverkligandet av Grelsby golfbana och förhandlingar pågår med en extern finansiär. Landskapets finansieringsandel kan innebära medel från mål 2-programmet och eventuella garantier.
Trafikavdelningens förvaltningsområde
Kapitel 48.01 Trafikavdelningen allmänt
I ramen har beaktats att allmän återhållsamhet skall iakttas i budgetering och förverkligande.
Avdelningens organisation utvecklas med en effektivare verksamhet som mål. Målsättningen är ombildande av olika delar av verksamheten till affärsverk och på sikt bolagisering för att möjliggöra den mest kostnadseffektiva driftsformen. Omorganiseringen förutsätter och medför att klara beställningar av trafik måste göras samt att fastställande av trafikbehovet och budgeteringen måste anpassas till varandra.
Kapitel 48.10 Övrig trafik
Ramen för år 2005 och planen för de därpå följande åren är dimensionerade utgående från att flygtrafiken upprätthålls på kommersiell basis. Landskapsstyrelsens målsättning är att det skall finnas fungerande flygtrafik både till Sverige och Finland.
Kostnaderna för busskollektivtrafiken reduceras främst genom att antalet turlistade och av landskapet bekostade kilometrar minskar. Utformning av förslaget till ändring av systemet så att busskollektivtrafiken kan upphandlas under konkurrens pågår under år 2004.
Kapitel 48.20 Sjötrafiken
Skärgårdstrafikens målsättning är att skärgårdskommunerna fortsättningsvis skall kunna verka som en levande del av Åland där färjetrafiken skall betraktas som en naturlig förlängning av landsvägarna. Målet är kortare restider till lägre kostnader för landskapet och en positiv samhällsutveckling.
Fordonsavgifterna har höjts de senaste åren varför endast mindre justeringar och anpassningar är aktuella under planperioden. Landskapsstyrelsen överväger införande av avgift för beställningsturer samt övrig trafik utanför ordinarie turlista, likaså för bokningsrätter och förturer.
Landskapsstyrelsen överväger under planperioden åtgärder som minskar kostnaderna för sjötrafiken. Målsättningar i det arbetet är
- att klargöra i vilken utsträckning trafiken på två linjer behöver reduceras för att den skall kunna skötas med tre vakter istället för fyra samt vilken inbesparing det medför
- att trafiken bedrivs inom ramen för ett affärsverk och på sikt ett bolag för att möjliggöra mest kostnadseffektiva driftsform
- att utreda möjligheter till förändring av kollektivavtal
- att göra en översyn av bemanningscertifikaten och bedömning av inbesparingar genom ändringar däri och
- att bedöma eventuella inbesparingar utgående från pågående utredning över fast förbindelse till Föglö.
Där de ekonomiska, geografiska och tekniska förutsättningarna samt miljömässiga aspekterna möjliggör en stegvis utbyggnad av fasta vägförbindelser (kortrutt, tunnel) förverkligas detta på sikt. Detta skulle kunna möjliggöra t.ex. tätare färjeturer med ökad transportvolym, utökat antal färjeturer till lägre kostnader för landskapet och bättre anpassning till trafikbehoven.
Genom rikets förordning (FFS 1307/99) har rådets direktiv nr 98/18/EG om säkerhetsbestämmelser för passagerarfärjor implementerats i Finland. Eftersom behörigheten till denna del är rikets gäller denna förordning även i landskapet. Enligt artikel 6 i direktivet skall existerande passagerarfartyg i klass D (landskapets frigående färjor) följa nationella bestämmelser gällande vissa säkerhetskrav (bl.a. läckstabilitet) som skall vara likvärdiga med dem som avses i kapitlen II-1 och II-2 i bilagan till nämnda direktiv. Utgående från att identiska regler med de i bilagan angivna bestämmelserna skulle gälla verkar detta medföra att landskapets samtliga frigående färjor utom m/s Viggen skulle behöva ersättas med nytt tonnage under åren 2008 - 2010.
Direktivet ger även möjligheter till vissa undantag. Även i den nämnda riksförordningen har möjligheterna till undantag intagits. Vilka undantag som i praktiken är möjliga beträffande skärgårdsfärjorna är ännu i dagsläget oklart varför landskapsstyrelsen under innevarande år avser utreda detta. Efter möjligheterna till undantag klarlagts kan behovet av nyanskaffningar sammanställas och plan för finansieringen av dessa uppgöras. I sammanhanget skall möjligheten till extra anslag beaktas. I planen har för år 2006 intagits 1.000.000 euro och för år 2007 likaså 1.000.000 euro för en ny färja. Om budgetläget tillåter kan större anslag bli aktuellt.
Efter att frågan om undantag klargjorts avser landskapsstyrelsen se över de ekonomiska och driftsmässiga konsekvenserna av förändrad praxis beträffande klassning av de frigående färjorna (andrahandsvärde, försäkringsavgifter etc.).
Kapitel 48.30 Vägar, broar, hamnar och linfärjor
I ramarna har medel beaktats så att i stort sett 2004 års nivå på verksamheten kan upprätthållas. Landskapsstyrelsen noterar att driften och underhållet av vägar, broar, hamnar, flygfält och helikopterplattor samt linstyrda färjor har effektiverats och nettokostnaderna sjönk år 2003. I enlighet med budgeten för år 2004 skall kostnaderna ytterligare sänkas innevarande år. Landskapsstyrelsen kommer under budgetprocessen att överväga utformningen, budgeteringen av kostnaderna för samt omfattningen av den egna projekteringsverksamheten.
Under planperioden är målsättningarna bl.a.
- att göra en konsekvensbedömning av en eventuell stängning av Kattby vägdepå, varvid fastigheten skulle avyttras och verksamheten koncentreras till Möckelö
- att prioritera underhållet av färjfästen, broar och dykdalber
- att uppgöra ett program för anpassning av färjlägena så att de samverkar med färjorna
- att utvärdera befintliga broars skick och uppgöra åtgärdsprogram för närliggande årliga behov samt
- att prioritera vägbeläggningsarbeten.
Kapitel 48.50 Verkstad och lager
I ramarna har landskapsstyrelsen utgått från i stort sett oförändrad verksamhet som fortsättningsvis är nettobudgeterad. Verksamheten skall generera ett överskott motsvarande kapitalkostnaderna.
Finansieringsutgifter och -inkomster
Landskapsstyrelsen noterar att det i ramarna för statsfinanserna 2005 - 2008 samt underlagspromemoria till nämnda ramar framgår att finansministeriet kalkylerar med en årlig förändring av statens inkomster om ca 2,7 procent åren 2004 - 2008. Mot bakgrund av de uppgifterna uppgår avräkningsbeloppet till ca 166,6 miljoner euro år 2005, ca 171,8 miljoner euro år 2006 och ca 176,7 miljoner euro år 2007.
Landskapsstyrelsen konstaterar dock att regeringen fortsätter att lätta på beskattningen av arbete och fattar beslut om det då man vet hur det rambeslut som fattas förverkligas i budgetpropositionen för år 2005. I ramarna för statsfinanserna har det i detta skede antagits att skattegrunderna justeras årligen så att beskattningen inte skärps. Följaktligen kan ovanstående kalkyl på utvecklingen av avräkningsbeloppet vara i överkant.
Som skattegottgörelse har i detta skede 10 miljoner euro beaktats för år 2005 och 5 miljoner euro för såväl år 2006 som 2007. Skattegottgörelsen är dels beroende av utvecklingen i den åländska ekonomin dels utvecklingen i riket. Eftersom skattegottgörelsen för skatteåret 2002 var den högsta hittills torde den sjunka under planperioden.
För övriga inkomster under denna avdelning är inte några betydande förändringar kända idag. I takt med att de likvida medlen minskar kommer ränteinkomsterna att sjunka. Till följd av stora utgivningar av bl.a. bostadslån den senaste tiden kommer avkortningarna på lån att öka inkomsterna något.
Översikt över åren 2004 - 2007
| 2004 års uppgifter i 2004 års penningvärde och 2005 - 2007 års uppgifter i 2005 års penningvärde |
| ||||||||
|
| INKOMSTER | UTGIFTER |
|
|
|
| UTGIFTER | ANSLAG | ANM. |
|
|
| Konsumtions- | Överförings- | Realinves- | Lån och övr. | Övriga | TOTALT | NETTO |
|
|
|
| utgifter | utgifter | teringar | finansinves- | utgifter |
|
|
|
|
|
|
|
|
| teringar |
|
|
|
|
| Lagtinget |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Grundbudget 2004 | 2 000 | -2 368 000 | 0 | 0 | 0 | 0 | -2 368 000 | -2 366 000 |
|
| Ram 2005 | 2 000 | -2 481 000 | 0 | 0 | 0 | 0 | -2 481 000 | -2 479 000 |
|
| Plan 2006 | 2 000 | -2 615 000 | 0 | 0 | 0 | 0 | -2 615 000 | -2 613 000 |
|
| Plan 2007 | 2 000 | -2 615 000 | 0 | 0 | 0 | 0 | -2 615 000 | -2 613 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Landskapsstyrelsen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Grundbudget 2004 | 184 000 | -2 197 000 | 0 | 0 | 0 | 0 | -2 197 000 | -2 013 000 |
|
| Ram 2005 | 183 000 | -2 202 000 | 0 | 0 | 0 | 0 | -2 202 000 | -2 019 000 |
|
| Plan 2006 | 182 000 | -2 215 000 | 0 | 0 | 0 | 0 | -2 215 000 | -2 033 000 |
|
| Plan 2007 | 182 000 | -2 205 000 | 0 | 0 | 0 | 0 | -2 205 000 | -2 023 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Kansliavdelningens förv.omr. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Grundbudget 2004 | 6 443 000 | -8 553 000 | -4 065 000 | -200 000 | -5 000 000 | 0 | -17 818 000 | -11 375 000 |
|
| Ram 2005 | 4 514 000 | -9 018 000 | -5 151 000 | -1 050 000 | -4 000 000 | 0 | -19 219 000 | -14 705 000 |
|
| Plan 2006 | 4 214 000 | -9 010 000 | -3 919 000 | -1 050 000 | -4 000 000 | 0 | -17 979 000 | -13 765 000 |
|
| Plan 2007 | 4 214 000 | -9 100 000 | -3 925 000 | -200 000 | -4 000 000 | 0 | -17 225 000 | -13 011 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Finansavdelningens förv.omr. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Grundbudget 2004 | 15 858 000 | -17 488 000 | -6 609 000 | -1 550 000 | -2 500 000 | 0 | -28 147 000 | -12 289 000 |
|
| Ram 2005 | 18 738 000 | -18 532 000 | -6 739 000 | -2 750 000 | -2 500 000 | 0 | -30 521 000 | -11 783 000 |
|
| Plan 2006 | 22 488 000 | -19 557 000 | -7 109 000 | -7 260 000 | -2 500 000 | 0 | -36 426 000 | -13 938 000 |
|
| Plan 2007 | 20 188 000 | -20 562 000 | -7 029 000 | -3 660 000 | -2 500 000 | 0 | -33 751 000 | -13 563 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Soc. o. miljöavd.förv.omr. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Grundbudget 2004 | 10 114 000 | -62 528 000 | -21 826 000 | -4 000 000 | -135 000 | 0 | -88 489 000 | -78 375 000 |
|
| Ram 2005 | 10 119 000 | -63 374 000 | -22 862 000 | -3 850 000 | -135 000 | 0 | -90 221 000 | -80 102 000 |
|
| Plan 2006 | 10 097 000 | -63 305 000 | -22 623 000 | -1 200 000 | -135 000 | 0 | -87 263 000 | -77 166 000 |
|
| Plan 2007 | 10 082 000 | -63 285 000 | -21 963 000 | -1 000 000 | -135 000 | 0 | -86 383 000 | -76 301 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utbildnings-o.kulturavd.förv.omr. |
|
|
|
|
|
|
|
| |
| Grundbudget 2004 | 3 127 000 | -26 436 000 | -18 928 000 | -3 773 000 | -46 000 | 0 | -49 183 000 | -46 056 000 |
|
| Ram 2005 | 2 567 000 | -26 815 000 | -17 911 000 | -3 083 000 | -37 000 | 0 | -47 846 000 | -45 279 000 |
|
| Plan 2006 | 2 602 000 | -26 766 000 | -18 916 000 | -2 558 000 | -37 000 | 0 | -48 277 000 | -45 675 000 |
|
| Plan 2007 | 2 468 000 | -26 579 000 | -19 606 000 | -1 923 000 | -37 000 | 0 | -48 145 000 | -45 677 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Näringsavd.förv.område |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Grundbudget 2004 | 6 050 000 | -6 014 000 | -18 743 000 | -10 000 | -1 366 000 | 0 | -26 133 000 | -20 083 000 |
|
| Ram 2005 | 5 331 000 | -5 790 000 | -16 333 000 | -10 000 | -1 396 000 | 0 | -23 529 000 | -18 198 000 |
|
| Plan 2006 | 5 440 000 | -5 679 000 | -15 318 000 | -20 000 | -1 296 000 | 0 | -22 313 000 | -16 873 000 |
|
| Plan 2007 | 4 527 000 | -5 524 000 | -15 227 000 | -20 000 | -1 196 000 | 0 | -21 967 000 | -17 440 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Trafikavdelningens förv.omr. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Grundbudget 2004 | 1 303 000 | -18 491 000 | -1 200 000 | -2 340 000 | 0 | 0 | -22 031 000 | -20 728 000 |
|
| Ram 2005 | 1 147 000 | -18 911 000 | -1 170 000 | -2 660 000 | 0 | 0 | -22 741 000 | -21 594 000 |
|
| Plan 2006 | 1 172 000 | -18 751 000 | -1 050 000 | -3 328 000 | 0 | 0 | -23 129 000 | -21 957 000 |
|
| Plan 2007 | 1 172 000 | -18 621 000 | -910 000 | -3 400 000 | 0 | 0 | -22 931 000 | -21 759 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Finansieringsutg.o.-ink. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Grundbudget 2004 | 190 586 000 | 0 | 0 | 0 | 0 | -7 142 000 | -7 142 000 | 183 444 000 |
|
| Ram 2005 | 190 221 000 | 0 | 0 | 0 | 0 | -11 541 000 | -11 541 000 | 178 680 000 |
|
| Plan 2006 | 190 381 000 | 0 | 0 | 0 | 0 | -19 329 000 | -19 329 000 | 171 052 000 |
|
| Plan 2007 | 195 331 000 | 0 | 0 | 0 | 0 | -25 018 000 | -25 018 000 | 170 313 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| TOTALT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Grundbudget 2004 | 233 667 000 | -144 075 000 | -71 371 000 | -11 873 000 | -9 047 000 | -7 142 000 | -243 508 000 | -9 841 000 | ackumulerat underskott |
| Ram 2005 | 232 822 000 | -147 123 000 | -70 166 000 | -13 403 000 | -8 068 000 | -11 541 000 | -250 301 000 | -17 479 000 | ackumulerat underskott |
| Plan 2006 | 236 578 000 | -147 898 000 | -68 935 000 | -15 416 000 | -7 968 000 | -19 329 000 | -259 546 000 | -22 968 000 | ackumulerat underskott |
| Plan 2007 | 238 166 000 | -148 491 000 | -68 660 000 | -10 203 000 | -7 868 000 | -25 018 000 | -260 240 000 | -22 074 000 | ackumulerat underskott |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Beräknat budgetutfall med överföringarna mellan åren rensade |
|
|
|
|
|
| |||
| Grundbudget 2004 |
|
|
|
|
|
|
| -4 149 000 | underskott budgetåret |
| Ram 2005 |
|
|
|
|
|
|
| -7 638 000 | underskott budgetåret |
| Plan 2006 |
|
|
|
|
|
|
| -5 489 000 | underskott budgetåret |
| Plan 2007 |
|
|
|
|
|
|
| 894 000 | överskott budgetåret |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Grundbudgeten för 2004 har justerats med det verkliga underskottet från bokslutet år 2003. |
|
|
|
| |||||
I siffermaterialet inräknade större projekt åren 2004 - 2007
| Investeringsprojekt | Beräknad total- | Tidigare | År 2004 | År 2005 | År 2006 | År 2007 | Återstår att |
|
| kostnad | budgeterat |
|
|
|
| budgetera |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Kansliavdelningens förvaltningsområde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Ombyggnader och grundförbättringar | Årligt behov |
| 200 000 | 200 000 | 200 000 | 200 000 |
|
| Om- och tillbyggnad av polishuset | 1 900 000 | 250 000 | 0 | 850 000 | 800 000 | 0 | 0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Finansavdelningens förvaltningsområde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Kultur- och kongresshus |
|
|
|
|
|
|
|
| - byggnadskostnader + inredning | 14 993 000 | 393 000 | 1 400 000 | 2 600 000 | 7 100 000 | 3 500 000 | 0 |
| - parkeringsplatser | 1 180 000 |
|
|
|
|
| 1 180 000 |
| - förbindelsebro | 150 000 |
|
|
|
|
| 150 000 |
|
| 16 323 000 |
|
|
|
|
| 1 330 000 |
| Sjöfartsmuseét | 7 000 000 |
|
|
|
|
| 7 000 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Ålands hälso- och sjukvård |
|
|
|
|
|
|
|
| - Byggnadsinvesteringar och anskaffningar |
|
|
| 1 150 000 |
| 1 000 000 |
|
| - Om- och tillbyggnad av centralsjukhuset etapp I | 9 300 000 | 1 600 000 | 4 000 000 | 2 700 000 | 1 000 000 | 0 | 0 |
| - Om- och tillbyggnad av centralsjukhuset etapp II | 8 400 000 |
|
|
| 200 000 |
| 8 200 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Utbildning- och kulturavdelningens förvaltningsområde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Verkstadsbyggnad för Ålands hantverksskola | Oklart |
|
|
| 500 000 |
| Oklart |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Renoveringar vid Ålands folkhögskola | 370 000 |
| 320 000 | 50 000 |
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Ålands lyceum |
|
|
|
|
|
|
|
| Om- och tillbyggnad inkl. parkeringsdäck | 5 770 000 | 1 870 000 | 2 900 000 | 600 000 | 400 000 |
| 0 |
| Övriga renoveringsåtgärder | 650 000 |
| 90 000 |
| 260 000 | 300 000 | 0 |
| Ålands sjömansskola |
|
|
|
|
|
|
|
| Grundreparationer (takbyte m.m.) | 660 000 |
|
| 660 000 |
|
| 0 |
| Om- och tillbyggnad | 2 000 000 |
|
|
| 1 000 000 | 1 000 000 | 0 |
| Ersättande skolfartyg | 3 000 000 |
|
|
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
|
| 0 |
| Grundreparationer vid Ålands yrkesskola | 600 000 |
|
|
|
| 600 000 | 0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Om- och tillbyggnad av Ålands hotell- och restaurangskola | 2 120 000 |
| 420 000 | 1 700 000 |
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Om- och tillbyggnad för Ålands vårdinstitut | 2 000 000 |
|
|
|
|
| 2 000 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Grundreparationer och ombyggnader vid Högskolan på Åland | 220 000 |
|
|
| 220 000 |
| 0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Byggande av museimagasin/ alt. inköp av Royal Foods fastighet | 934 000 |
|
|
|
|
| 934 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Näringsavdelningens förvaltningsområde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Golfbaneprojektet i Grelsby/ev. målprogram 2-medel eller landskapsgarantier | Oklart | 473 152 |
|
|
|
| Oklart |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Trafikavdelningens förvaltningsområde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Uppförande av oljeskyddslager | 407 000 | 317 000 | 90 000 |
|
|
| 0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Anskaffning av fartyg och färjor *) |
|
|
|
| 1 000 000 | 1 000 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Byggnadsinvesteringar och renoveringsåtgärder |
|
| 100 000 | 80 000 | 80 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Vägbyggnads- och vägförbättringsarbeten |
|
| 2 150 000 | 2 580 000 | 2 248 000 | 2 400 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| TOTALT | 61 654 000 | 4 903 152 | 11 670 000 | 13 170 000 | 15 008 000 | 10 000 000 | 19 464 000 |
| Övriga investeringsutgifter |
|
| 203 000 | 233 000 | 203 000 | 203 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| *) Enligt direktiv nr 98/18/EG om säkerhetsbestämmelser för passagerarfärjor bör alla landskapets frigående färjor utom m.s. Viggen ersättas med nytt | |||||||
| tonnage under åren 2008 - 2010. Landskapsstyrelsen utreder möjligheter till undantag, varför anslagsbehovet i detta skede är oklart. | |||||||