Meddelande 4/2013-2014
|
|
| ||
|
| MEDDELANDE nr M 4/2013-2014 | ||
| Datum |
| ||
| 13.03.2014 |
| ||
|
|
| ||
|
|
| ||
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Landskapsregeringen och Nordiska ministerrådet – verksamheten 2013 och övergripande prioriteringar
Meddelandet innehåller en redogörelse för Ålands landskapsregerings aktiviteteter i Nordiska ministerrådet 2013. Meddelandet innehåller dessutom landskapsregeringens övergripande prioriteringar.
| Mariehamn den 13 mars 2014 | |
|
L a n t r å d Camilla Gunell |
|
|
Minister Veronica Thörnroos |
|
|
|
|
Innehåll
1 Landskapsregeringens meddelande om arbetet i Nordiska ministerrådet (NMR)
2.1 Ålands representation i Nordiska ministerrådet (NMR)
3.2.1 ”Nordic Cool” i Kennedy Center
3.2.3 Deltagande i styrelser och arbetsgrupper
3.2.6. Politikerveckan i Almedalen
3.2.7 Samarbetet med Färöarna och Grönland
3.3.1 Samarbetsministrarna (MR-SAM)
3.3.3 Fiskeri och havsliv, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS)
3.3.8 Näringsliv, energi och regionalpolitik (MR-NER)
3.3.9 Social och hälsopolitik (MR-S)
3.3.10 Utbildning och forskning (MR-U)
3.3.11 Ekonomi och finanspolitik (MR-FINANS)
4 Landskapsregeringens övergripande prioriteringar i Nordiska ministerrådet
4.1.1 Allmän språkpolitisk hållning och Nordisk språkkonvention
4.1.2 Mötesspråket i Nordiska ministerrådet
4.2.1 Tillgång till nordisk public service och upphovsrätt
4.3.1 Miljösamarbetet för Östersjön
4.4 Ålands, Färöarnas och Grönlands ställning i det nordiska samarbetet
4.4.2 Arbete för fullvärdigt medlemskap i institutioner
4.6 Gränshinderarbetet och näringsliv
4.6.2 Näringsliv och arbetsmarknad
4.7.1 Nordiskt kultursamarbete
4.8.1 Gränsöverskridande utbildning
4.8.2 Kunskapsmarknad, utbytesprogram och projekt
4.10 Freds- och konfliktforskning
4.10.1 Ålandsexemplet som nordiskt varumärke
1 Landskapsregeringens meddelande om arbetet i Nordiska ministerrådet (NMR)
I enlighet med den av landskapsregeringen antagna strategin (ÅLR 2011/6473) för det nordiska arbetet inom Ålands landskapsregering skall en årsberättelse upprättas och sändas som ett meddelande till Ålands lagting där en redogörelse ges för det gångna årets verksamhet samt landskapsregeringens övergripande prioriteringar.
I Nordiska ministerrådet ingår medlemsländerna Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige och de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. Ålands möjligheter att delta i ministerrådets arbete får i praktiken anses nästan likvärdigt med nationernas. Åland har rätt att ta initiativ och väcka förslag.
Beslut i Nordiska ministerrådet sker enligt konsensusprincipen och är icke bindande. I de fall ett beslut skall bli bindande för Färöarna, Grönland och Åland så skall det godkännas i enlighet med områdenas lagstiftning.
De nordiska statsministrarna har det överordnade ansvaret för Nordiska ministerrådet. I praktiken är ansvaret delegerat till de nordiska samarbetsministrarna (MR-SAM) och till Nordiska samarbetskommittén (NSK) som svarar för den löpande koordineringen av det officiella politiska nordiska samarbetet. Nordiska samarbetskommittén fungerar även som styrelse för Nordiska ministerrådets sekretariat i Köpenhamn.
Nordiska ministerrådet är - trots namnet - egentligen inte ett utan elva ministerråd (MR). De nordiska fackministrarna möts i sitt ministerråd i genomsnitt ett par gånger om året.
Tjänstemännens beredande- och uppföljande möten sker i ämbetsmannakommittéerna. Ämbetsmannakommittéerna behandlar ärenden som senare kan föras upp till ett ministerråd eller avgöras i ett beslut direkt i ämbetsmannakommittén. Åland, Färöarna och Grönland deltar i både ministerråden och ämbetsmannakommittéerna med full yttranderätt. I de fall en eventuell omröstning äger rum har Åland, Färöarna och Grönland ingen rösträtt.
Beredningen i landskapsregeringen sker genom de utsedda tjänstemän som deltar i de olika ämbetsmannakommittéerna. Varje fackministerråd arbetar utifrån en egen dagordning varför tvärsektoriell beredning måste göras på initiativ av representanten i respektive ämbetsmannakommitté.
Landskapsregeringen har ett nära samarbete i nordiska frågor med Ålands lagting. Den samsyn som ofta finns i olika frågor är en unik styrka för Ålands möjligheter att göra sin röst hörd i Nordiska ministerrådet såväl som i Nordiska rådet. Nordiska samarbetet utgör också Ålands enda formella plattform för utrikesfrågor.
2 Berättelse 2013
2.1 Ålands representation i Nordiska ministerrådet (NMR)
Nordiska ministerrådet består av tio fackministerråd samt ministerrådet för samarbetsministrarna MR-SAM som på regeringschefernas uppdrag i praktiken ansvarar för samordningen av det nordiska regeringssamarbetet.
Tjänstemän som är utsedda till ämbetsmannakommittéer och arbetsgrupper har ansvar för att effektiv och relevant återkoppling och rapportering sker från möten och andra uppdrag.
Landskapsregeringens ministrar är även medlemmar av Ålands delegation i Nordiska rådet i enlighet med landskapslag (1984:25) om Ålands representation i Nordiska rådet. Om ministrarnas arbete och deltagande i Nordiska rådets delegation finns återgivet i delegationens berättelse. Landskapsregeringens delegationsledamöter skall utses inom januari månad för varje kalenderår. De av lagtinget och landskapsregeringen utsedda representanterna utgör Ålands delegation i Nordiska rådet. I samband med byte av kansliminister övertog tillträdande kansliminister Wille Valve avgående Gun-Mari Lindholms plats i delegationen.
2.1.1 Ansvariga ministrar
Under 2013 har Ålands ministerrepresentation i Nordiska ministerrådet varit följande:
· samarbetsministrarna MR-SAM, Veronica Thörnroos
· arbetsliv MR-A, Fredrik Karlström
· närings-, energi och regionalpolitik MR-NER,
Fredrik Karlström, Veronica Thörnroos
· fiskeri och hav-, jordbruk-, livsmedel och skogsbruk MR-FJLS,
Fredrik Karlström
· jämställdhet MR-JÄM, Camilla Gunell
· ekonomi- och finanspolitik MR-FINANS, Roger Nordlund
· kultur MR-K, Johan Ehn
· lagstiftning MR-LAG, Camilla Gunell
· miljö MR-M, Carina Aaltonen
· social- och hälsovård MR-S, Carina Aaltonen
· utbildning- och forskning MR-U, Johan Ehn
3 Verksamheten 2013
3.1 Sveriges ordförandeskap
Under 2013 har Sverige innehaft ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Temat för det svenska ordförandeskapet var ”Den nordiska modellen i en ny tid”. Sverige tog inför sitt ordförandeskap initiativ till fyra projekt:
· kraftsamling mot ungdomsarbetslöshet
· utveckling av hållbar gruvnäring
· minskade utsläpp
· arbetsplatsförlagt lärande
I maj hölls bland annat ett stort arbetsmarknadsmöte med fokus på unga i Stockholm. I anslutning till detta inbjöd Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt till ett lunchmöte mellan statsministrarna och regeringscheferna från Färöarna, Grönland och Åland.
Bild: Lantrådet Camilla Gunell och näringsminister Fredrik Karlström i samspråk med Sveriges dåvarande arbetsmarknadsminister Hillevi Engström under arbetsmarknadsmötet i maj.
3.2 Tvärsektoriellt arbete
3.2.1 ”Nordic Cool” i Kennedy Center
Från 19 februari till 17 mars hölls festivalen Nordic Cool i Kennedy Center i Washington D.C. Under en månad fylldes staden av mer än 700 skribenter, sångare, kockar, musiker, skådespelare, dansare och formgivare från Norden som deltog i de 95 olika programpunkterna.
Det första besökaren såg redan utanför entrén var den åländska konstnären Juha Pykäläinens älgtorn i fyra upplagor som välkomnade. Den 3 mars uppträdde också den åländska dragspelaren Greta Sundström vid festivalen. Från landskapsregeringen representerades Åland av kulturdelegationens sekreterare Yvonne Törneroos och informationssekreterare och Ålands medlem i Nordiska samarbetskommittén Gunnar Westerholm.
I utvärderingar som Nordiska ministerrådets kommunikationsavdelning har gjort visas det att Norden fick mycket stor exponering och uppmärksamhet under och efter festivalen. Tankar finns att genomföra liknande festivaler på andra platser. Flera förfrågningar från andra länder har kommit.
Bild: Juha Pykäläinens älgar utanför Kennedy center i Washington
3.2.2 Gränshinderarbetet
Gränshinderforum som startade som en del av globaliseringsinitiativet 2008, för att lösa befintliga, och att hindra nya gränshinder att uppkomma, har under 2013 legat under samarbetsministrarnas budgetmoment Gränshinderforum arbetade på mandat av de nordiska statsministrarna och bestod av en representant från vardera de nordiska länderna samt Färöarna och Åland. Gränshinderforums mandat gick ut vid utgången av 2013. Under året har drygt 10 hinder fått sin löning, bland annat rätten att få sin arbetslivsinriktade rehabilitering i bosättningslandet.
Expertgruppen med medlemmar från ministerrådet för social MR-S och ministerrådet för arbetsmarknad MR-A som startade sitt arbete 2010 har arbetet vidare för att lösa hinder inom sektorn social- och arbetslivsfrågor. Som grund för gruppens arbete ligger en rapport som sätter fokus på olika hinder åtföljt av förslag till lösningar.
Sverige övertog vid årsskiftet 2012-2013 ordförandeskapet för ”Arbetsgruppen för en ny handlingsplan för gränshinderarbetet” från tidigare ordförandelandet Norge. Gruppen, där Åland har en repre
sentant, lade fram ett förslag till handlingsplan för samarbetsministrarna vid deras möte 2 juni i Visby. Vid sessionen i Oslo antog de åtta regeringscheferna en deklaration som fogades till handlingsplanen. Gränshinderforum kommer att ersättas av ett Gränshinderråd med medlemmar från samtliga åtta länder och områden. Rådets representanter skall ha en nära koppling till den politiska verkställigheten i sina respektive regeringskanslier. Åland utsåg en representant i december till det nya Gränshinderrådet.
Hallå Norden-kontoret på Åland fick i budgetförslaget inför 2014 egna medel och kan därför anses ha en tillsvidarestatus. Samarbetet mellan Ålands representant i Gränshinderforum och Hallå Norden-kontoret har varit tätt och regelbundet.
En av de frågor där Åland har varit drivande är huruvida de olika ländernas ID-kort skall godkännas i annat nordiskt land. Detta har resulterat i att det den 19 november arrangerades rundabordssamtal med representanter från de nordiska ländernas berörda myndigheter och intresseorganisationer.
3.2.3 Deltagande i styrelser och arbetsgrupper
Under året har landskapsregeringens avdelningar ombetts att sammanställa vilka styrelser och arbetsgrupper man ingår i som drivs i regi av Nordiska ministerrådet. Detta är den första samlade genomgången som görs om antalet åtaganden och vem som står för kostnaden för resor och möten med mera. Rapporten visar att av totalt 72 olika styrelser och arbetsgrupper så deltar en av landskapsregeringen utsedd representant i 27. Ministerråd och ämbetsmannakommittéer är ej inräknade. Ett starkare fokus kommer läggas på återkopplingen till landskapsregeringen från de olika arbetsgrupperna.
3.2.4 Nordiska rådets session
Nordiska rådets 65:e session ägde rum den 29 – 31 oktober i Oslo.
Vid sessionen deltog lantrådet Camilla Gunell, nordisk samarbetsminister Veronica Thörnroos, utbildnings- och kulturminister Johan Ehn och näringsminister Fredrik Karlström.
Vid sessionens toppmöte med de nordiska statsministrarna talade lantrådet Camilla Gunell under temat: ”Visioner för det framtida nordiska samarbetet”. Samarbetsminister Veronica Thörnroos presenterade samarbetsministrarnas förslag om nya riktlinjer för Vitryssland-arbetet.
Bild: Islands statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, Nordiska ministerrådets generalsekreterare Dagfinn Høybråten, Danmarks statsminister Helle Thorning-Schmidt, Färöarnas lagman Kaj Leo Johannesen, Norges statsminister Erna Solberg, Grönlands landsstyreformand Aleqa Hammond, Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt, Finlands statsminister Jyrki Katainen samt Ålands lantråd Camilla Gunell.
I anslutning till sessionen hade ministerråden för utbildning, kultur, miljö och samarbetsministrarna möten. Samarbetsministrarna hade även möte med Nordiska rådets presidium. Lantrådet deltog i Färöarnas, Ålands och Grönlands regeringschefers eget möte samt möten med statsministrarna och Nordiska rådets presidium.
3.2.5 Temasessionen
I april arragerades en Temasession för andra gången, den här gången i Stockholm. Temat var ”Säkerhets- och försvarspolitik i Norden”. Lantrådet Camilla Gunell höll ett anförande vid den inledande dagordningspunkten där hon betonade Ålands neutraliserade- och demilitariserade status som en stabiliserande faktor i Östersjön och att vara en röst för fred, stabilitet och trygghet för alla människor och länder i Östersjöregionen.
3.2.6. Politikerveckan i Almedalen
I samband med politikerveckan i Almedalen första veckan i juli deltog lantrådet Camilla Gunell i seminariet ”Hen skall vårda, men till vilket pris” och ministrarna Johan Ehn och Fredrik Karlström deltog i det av landskapsregeringen arrangerade seminariet ”Hur skall vi ta till vara Östersjöns gömda skatter? – världens äldsta champagne” under temadagen Nordens dag. Minister Fredrik Karlström deltog också i seminariet ”Fler ungdomar i byggjobb med nordisk samverkan” i arrangemang av Nordiska ministerrådet. Ålands deltagande i politikerveckan avslutades med lantrådets mottagning där bland annat Sveriges utrikesminiter Carl Bildt deltog. För samarbetsministrarnas program se vidare avsnitt 3.3.1.
3.2.7 Samarbetet med Färöarna och Grönland
Samarbetet mellan Färöarna, Grönland och Åland blir ett allt viktigare forum att föra fram de självstyrande områdenas gemensamma åsikter i ministerrådet. Under 2013 har det fokuserats på att ytterligare stärka närvaron genom att begära att samtliga åtta regeringschefer skall delta vid statsministrarnas sommarmöte då nordiska frågor diskusteras. Initiativ har tagits från Färöarna, Grönland och Åland att Danmarks respektive Finlands statsministrar skall tillskriva sina kollegor för att göra detta möjligt.
Bild: Regeringscheferna från Grönland, Färöarna och Åland. Aleqa Hammond, Kaj Leo Johannesen och Camilla Gunell.
3.2.8 Besök
Den 24 maj besöktes Åland av Nordiska ministerrådets generalsekreterare Dagfinn Höybråten. Det var hans första besök på Åland sedan han tillträdde posten den 4 mars 2013. Vid besöket, där nordiska samarbetsministern Veronica Thörnroos var värd, fördes diskussioner om bland annat Ålands roll i nordiska samarbetet samt processen kring tillsättande av styrelse i Nordforsk. Se mer under pkt. 3.3.10. Under dagen fick Dagfinn Höybråten även träffa Nordiska råds- delegationen, Nordens institut och få en rundtur på Åland.
3.3 Sektoriellt arbete
3.3.1 Samarbetsministrarna (MR-SAM)
MR-SAM är det ministerråd som har det samordnande ansvaret i Nordiska ministerrådet. Samarbetsministrarna har under året haft två möten där samarbetsminister Veronica Thörnroos har deltagit. Samarbetsministrarna biträds av tjänstemännen i Nordiska samarbetskommittén NSK som samtidigt har funktionen som sekretariatet i Köpenhamns styrelse. Nordiska samarbetskommittén möttes vid sex tillfällen, fyra av dessa i samband med samarbetsministrarnas möten.
Även 2013 har präglats av kravet på en budgetreducering för hela Nordiska ministerrådet där reduktionen för 2014 fastställdes till 5% och ramen för 2015 till -2%. Den samlade budgeten för 2013 uppgick till ca 129 miljoner Euro.
MR-SAM har under året fastställt hur det kommande gränshinderarbetet skall organiseras 2014-2017, antagit nya riktlinjer för samarbetet med grannarna i öst samt igångsatt ett visionsarbete hur det nordiska samarbetet skall utvecklas de kommande åren. Åland har i visionsdiskussionerna bland annat fört fram Färöarnas, Grönlands och Ålands möjligheter till påverkan i ministerrådet samt vikten av att Nordens hus och instituts roller som profilskapande och utåtriktade verksamheter förstärks.
Generalsekreteraren har fått i uppdrag att utifrån diskussionerna sammanställa en visionsstrategi som skall antas våren 2014. MR-SAM gav även generalsekreteraren mandat att starta ett moderniseringsarbete. I uppdraget finns fyra huvudpunkter: beslutsprocesser och administrativa rutiner, uppnå besparingar inom institutionerna, förbättra projektverksamheten och en effektivare budgetprocess.
I samband med Ålands deltagande i Almedalsveckan och att MR-SAM höll sitt sommarmöte i Visby inbjöd samarbetsminister Veronica Thörnroos sina nordiska kollegor till en mottagning som hade en uppslutning om ca 70 nordiska ministrar, diplomater och tjänstemän.
Bild: Sju av åtta nordiska samarbetsministrar debatterade i Visby under Almedalsveckan. Annika Olsen Färöarna, Alexander Stubb Finland, Manu Sareen Danmark, Miiti Lynge Grönland, Veronica Thörnroos Åland, Rigmor Aasrud Norge samt Eva Björling Sverige.
3.3.2 Arbetsliv
Arbetsministrarna möttes i Övertorneå i Sverige den 26-27 augusti. Åland representerades av näringsminister Fredrik Karlström. På agendan fanns dels temadiskussioner med representanter för arbetsmarknadens parter och dels ärenden för ministerrådet.
Ett aktuellt tema var ungdomsarbetslösheten, som diskuterades utgående från det nordiska arbetsmarknadsmötet som ordförandelandet Sverige arrangerade i Stockholm i maj. I mötet deltog från åländsk sida lantrådet, näringsministern, utbildnings- och kulturministern samt representanter för Ams och för organisationer som arbetar inom området.
Ett annat tema för diskussionerna var arbetskraftsutbildningen i de nordiska länderna och dess effektivitet. Diskussionerna utmynnade i ett initiativ om en nordisk utredning i frågan. Ärendet behandlas vidare i ämbetsmannakommittén för arbetsliv.
Den nordiska överenskommelsen om gemensam arbetsmarknad fyller 60 år i maj 2014. Det beslöts att jubileet uppmärksammas i samband med ministermötet i Reykjavik, som förläggs så att det sammanfaller med 60-årsdagen.
I ämbetsmannakommittén för arbetsliv, ÄK-A, och i kommitténs arbetsmarknadsutskott representeras Åland av myndighetschefen för Ams. Båda organen har hållit två möten under året, den åländska representanten har varit närvarande vid det ena. Vid mötena bereds och bearbetas ärenden från ministerrådet, samt behandlas ansökningar om nordiska projektmedel inom arbetslivsområdet. För närvarande görs exempelvis en studie av möjligheterna till arbetspraktik i annat nordiskt land. Man fortsätter också arbetet med att avlägsna gränshinder inom arbetsmarknadsområdet. Vid mötena presenteras även aktuella arbetsmarknadsfrågor i respektive land, samt inom EU.
3.3.3 Fiskeri och havsliv, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS)
Vid ministerrådet sommarmöte i Åre den 26-28 juni 2013 deltog näringsminister Fredrik Karlström samt tre tjänstemän. På temat ”Den moderna landsbygden” diskuterades landsbygdens potential i framtiden. Bioekonomi och turism ger arbetsplatser och höjer landsbygdens status. Inom skogens område betonades särskilt samordning av träanvändningen i Norden gällande marknadsutveckling, industriellt byggande, harmoniserade regelverk, klimat och energi samt utbildning. En diskussion fördes kring generalsekreterarens mandat att modernisera det nordiska samarbetet. Önskemål framfördes om att samarbetet ska bli mer policyinriktat och att eventuellt öka samarbetsformer som har både privat och offentlig finansiering.
Landsbygdsutvecklare Lena Brenner har även under år 2013 fungerat som styrgruppsordförande för Ny Nordisk Mad II. Under året har landskapsregeringen inom MR-FJLS engagerat sig i diskussionen kring finansiering och fortsättning av projektet Ny Nordisk Mad efter 2014 med målsättning om att projektet erhåller rimlig finansiering i förhållande till uppdraget de sista åren samt att projektet lever vidare i någon form efter 2014.
Bild: EU-parlamentariker Anna-Maria Corazza-Bildt, Lena Brenner (Ny nordisk mat), företagaren Christian Ekström och lantrådet Camilla Gunell.
Inom skogsbrukssektorn var landskapsregeringen representerad vid Samnordisk skogsforsknings (SNS) vårmöte på Bornholm den 16 maj 2013 samt vid höstmötet i Köpenhamn den 28 november 2013. Under vårmötet fördes bl a en diskussion kring en ny strategiplan för SNS, ett byte av det engelska namnet till Nordic Forest Research samt presentationer av SNS:s delfinansierade projekt, nätverk och CAR:s. Vid höstmötet antogs en ny strategi för SNS för åren 2014-2017 samt arbetsprogrammet och budgeten för 2014. Vidare behandlades bl a medelsansökningar för nätverksaktiviteter, kontrakt med EFINORD och samarbetsformer med vetenskapliga tidsskrifter och NOVA samt bytet av ordförandeskap och sekretariat från Danmark till Sverige för kommande fyraårsperiod.
3.3.4 Jämställdhet (MR-JÄM)
Regeringarna i de nordiska länderna och självstyrande områdena samarbetar på jämställdhetsområdet under ledning av de nordiska jämställdhetsministrarna som tillsammans bildar ministerrådet för jämställdhet (MR-JÄM). Utgångspunkten för ministerrådet för jämställdhet är att det nordiska samarbetet på jämställdhetsområdet ska leda till nordisk nytta genom att man tillvaratar och delar med sig av kunskap, kompetens och erfarenheter på jämställdhetsområdet.
Under det svenska ordförandeskapet 2013 har de nordiska jämställdhetsministrarna hållit ett möte i Stockholm. Lantrådet deltog inte i mötet ,där ministrarna bland annat diskuterade en framtida vision för det nordiska jämställdhetsarbetet med tanke på nytt samarbetsprogram för det nordiska jämställdhetssamarbetet 2015-2018. Det svenska ordförandeskapet har haft fokus på arbetsmarknad där projektet ”Deltid, kön och ekonomisk fördelning” ska ses som en konkret åtgärd. Ministrarna diskuterade, med utgångspunkt i nationella erfarenheter, åtgärder för att öka andelen kvinnor i ledande positioner, löneskillnader som orsak till ojämställdhet och den könsuppdelade arbetsmarknaden.
Ämbetsmannakommittén för jämställdhetsfrågor (ÄK-JÄM) leder det praktiska arbetet gällande nordisk samarbete på jämställdhetsområdet och vid behov inrättas dessutom olika arbetsgrupper. Ålands representant i ämbetsmannakommittén för jämställdhet tar initiativ gällande åländska intressen i jämställdhetssamarbetet, bevakar, utvecklar och följer upp frågor som är relevanta för landskapet. Erfarenhetsutbyte är en viktig del av det nordiska jämställdhetssamarbetet.
Jämställdhetsintegrering samt pojkars och mäns aktiva deltagande i jämställdhetsarbetet är tvärsektoriella teman. Prioriterade områden i det nordiska samarbetsprogrammet på jämställdhetsområdet är jämställdhet på arbetsmarknaden och inom utbildningen, kön, etnicitet och jämställdhet samt nolltolerans mot det könsrelaterade våldet.
Det svenska ordförandeskapet har i enlighet med gällande samarbetsprogram bland annat haft fokus på pojkar och män i det nordiska jämställdhetsarbetet och på integrering av ett köns- och jämställdhetsperspektiv i hela Nordiska ministerådets verksamhet.
ÄK-JÄM konstaterar att Nordiskt Forum ska betraktas som en konkret aktivitet kopplad till frågeställningar som rör det framåtsyftande jämställdhetsarbetet.
Under året presenterades studien ”Hållbart jämställdhetsarbete i förskola och skola i Norden - med lärande exempel”. Det åländska projektet ”Jämställd barnomsorg” lyftes där fram som exempel på jämställdhetsarbete som lämnat bestående avtryck i ordinarie verksamhet.
Chefen för jämställdhetsfrågor har under året varit medlem i den nordiska referensgruppen för projektet ”Deltid, kön och ekonomisk fördelning”.
Ämbetsmannakommittén har under det svenska ordförandeskapet haft fem möten och ett möte i det nordiskt-baltiska samarbetet (NB 8).
3.3.5 Kultur (MR-K)
De nordiska kulturministrarna har mötts två gånger under året, i april i Stockholm och i oktober i Oslo. Kulturminister Johan Ehn deltog i mötet i Oslo. Ämbetsmannakommittén för kultur (ÄK-K), som bl.a. har ett övergripande ansvar för fördelningen av tillgängliga anslag inom området, har under året förberett och följt upp ministerrådets ärenden. Några större ärenden har dominerat ministerrådets och ämbetsmannakommitténs agendor under året:
· Fortsatt minskning den nordiska budgeten inklusive kulturbudgeten. En av de stora förlorarna under 2014 blir Nordens institut på Åland vars anslag minskas med drygt 6 % jämfört med 2013.
· Den nästan en månad långa nordiska festivalen i Washington i samarbete med Kennedy Center i februari/mars blev en framgång för det nordiska samarbetet. Se pkt. 3.2.1.
· Arbetet med att synliggöra de nordiska priserna resulterade i att prisutdelningen, denna gång i Oslo, televiserades över hela Norden för första gången.
· En utvärdering av de nordiska husen och instituten inklusive Nordens institut har genomförts. Den visar att den livaktiga verksamheten är till stor nordisk nytta, men att det finns en del administrativa oklarheter. Bland annat är styrelsernas roll och status oklar, något som ministerrådet ska åtgärda.
Då det gäller Nordens institut på Åland (NIPÅ) avslutar direktör Åsa Juslin sitt arbete för annan tjänst. Ämbetsmannakommittén beslöt under sitt decembermöte att utse Jacob Mangwana Haagendahl från Danmark till ny direktör från januari 2014. Drygt 30 personer från hela Norden sökte tjänsten.
Inom kultursektorn har förts fortsatta diskussioner om tvärsektoriellt samarbete inom såväl kultur och hälsa som jämställdhet och hållbarhet.
Ålands kulturdelegation nominerade Isela Valves bok Joels färger till det nya barn- och ungdomslitteraturpriset, och Ulla-Lena Lundbergs Is till litteraturpriset.
Utbildnings- och kulturavdelningen deltog i en ordförandeskapskonferens om forskning om den ”Kulturelle skolesekken” i Bergen i mars. Konferensen markerade också slutet på Norges ordförandeskapsperiod i Nordiska ministerrådet. Forskningen har haft fokus på att utveckla nya perspektiv på och framställa ny kunskap om den kulturelle skolesekken som kultur- och utbilningspolitiskt projekt.
Avdelningen deltog också i det nordiska expertmötet Medie- och informationskunnighet – nyckeln till demokrati och yttrandefrihet i oktober i Stockholm. Mötet hade sin utgångpunkt i två av de teman som urskiljs i Nordiska ministerrådets strategi för det nordiska kultursamarbetet 2013-2020, nämligen Det digitala Norden och Det unga Norden. Frågan om hur Åland kan arbeta vidare med medie- och informationskunnighet har diskuterats under ett gemensamt avdelningsmöte och är fortsättningsvis aktuellt.
Vid sidan av det officiella ministerrådsarbetet har landskapsregeringen arbetat vidare med frågan om ökad tillgång till svenskt TV-utbud över internet, så kallade Play-kanaler.
3.3.6 Lagsamarbetet (MR-LAG)
Inom ministerrådet för lagstiftning behandlas huvudsakligen frågor som faller utanför landskapets behörighet. Åland har därför inte närvarat på något möte eller på annat sätt aktivt tagit del i arbetet under året.
3.3.7 Miljö (MR-M)
Ministerrådet för miljö har hållit två möten under året och miljöminister Carina Aaltonen deltog i det första mötet som hölls i Jukkasjärvi. Vid det mötet diskuterades EU:s sjunde miljöhandlingsprogram och det beslöts att skriva ett gemensamt nordiskt brev till miljö- och klimatkommissionärerna och där betona kemikaliefrågorna generellt samt strategi för en giftfri miljö, kombinationseffekter, nanomaterial och hormonstörande ämnen i varor och vidare vikten av klimatfrågorna, reduktionsmål 2030, de långsiktiga målen, resurseffektivitet och biodiversitet. Andra frågor som diskuterades var globala hållbarhetsmått och internationellt arbete om biologisk mångfald. Vid mötet beslöts att etablera en nordisk ad hoc-grupp för kompletterande välfärdsmått och att invitera MR-finans, MR-näring och de nordiska statistikbyråerna att delta i gruppens arbete.
Landskapsregeringen deltog i alla tre möten som hållits i ämbetsmannakommittén för miljö. Vid de mötena har bl.a. diskuterats nordiska miljömärket Svanen, tvärsektoriellt samarbete med fiske-, jordbruks- och livsmedelssektorn, nordiska rådets natur- och miljöpris, nordiskt samarbete om mode och textilproduktion, prioriteringar av nordiska insatser i internationellt arbete, arbetsgruppernas arbetsprogram godkändes och medel fördelades mellan grupperna.
3.3.8 Näringsliv, energi och regionalpolitik (MR-NER)
De nordiska ministrarna med ansvar för näringspolitik har under året arbetat fram ett nytt nordiskt samarbetsprogram för innovations- och näringspolitik 2014-2017. Näringsminister Fredrik Karlström presenterade programförslaget för Nordiska Rådets näringsutskott som höll möte på Åland sommaren 2013. Tanken är att fokusera samarbetet på ett mindre antal s.k. fyrtornsprojekt för bättre genomslagskraft för de insatser som genomförs.
• Ett förstklassigt entreprenöriellt ekosystem – skapa dialogforum och nätverk om utveckling samt finansiering i tidigt skede.
• Grön tillväxt – finansiering av konkreta gröna omställnings-innovationsprojekt som främjar hållbar näringslivsutveckling inom bygg och stadsutveckling.
• Nya välfärdslösningar – innovationsaspekter inom hälso- och välfärdssektorn med fokus på utveckling av verktyg och metoder till att driva innovation på såväl efterfråge- som utbudsidan.
• Kulturella och kreativa näringar – profilera ”immateriellt värdeskapande” som ett nordiskt spetsområde samt utveckla kommunikation och profilering av Norden som en kreativ region.
Insatserna skall genomföras i ett tätt samarbete mellan ÄK-N, Nor-disk Innovation och relevanta verksamheter, myndigheter och organisationer i de nordiska länderna.
Näringsminister Fredrik Karlström deltog i mars 2013 i den nordiska konferensen ”What will the Nordic business environment look like in the future?” i Stockholm på inbjudan av Sveriges näringsminister Annie Lööf. De nordiska näringsministrarna Annie Lööf, Sverige, Trond Giske, Norge och Fredrik Karlström från Åland samt representanter från Fortum, Google och Dalberg Group debatterade hur Norden som region kan attrahera framtidens framgångsrika entreprenörer och företag. Det finns många fördelar med de nordiska länderna som etableringsorter för företag, med stabilt samhällsklimat och utbyggda välfärdssektorer som delvis kompenserar för högt kostnadsläge och höga skatter. Fredrik Karlström betonade betydelsen av att de nordiska politikerna skapar goda gemensamma nordiska villkor för företagande t.ex. genom att harmonisera beskattningen för att verkligen klara en global konkurrens, istället för att konkurrera sinsemellan.
Klimatvänligt byggande där det idag går att visa att det lönar sig att bygga med hänsyn till miljön är fortsatt av intresse. Det kan konstateras att när investeringskostnaderna ökar kan detta tas igen på minskande driftskostnader. Byggandet är ett område där beslutsfattarna utmanat byggbranschen vilket bidragit till att föra utvecklingen framåt. Nu utmanar branschen i sin tur den offentliga sektorn att förbinda sig att bygga med miljöcertifikat.
Bild: Näringsminister Fredrik Karlström, Åland och näringsminister Annie Lööf, Sverige.
En fortsatt samstämmighet råder gällande vikten av nordiskt initiativ, ökat samarbete och möjligheten att Norden används som testområde inom energiområdet. Dessutom strävan till en ökad harmonisering av den nordiska elmarknaden vilket skulle medföra en större valmöjlighet för slutkund gällande val av elleverantör. I sammanhanget ges ökad möjlighet till el-transitering via Åland mellan Sverige och Finland då den kommande kabelförbindelsen mellan Åland- Finland förväntas vara klar vintern 2016. Även berördes. Överlag är de enskilda nationerna ambitiösa gällande användning av förnybara energikällor och även i detta fall gynnas utvecklingen av samarbete.
De nordiska ministrarna med ansvar för regionalpolitik arbetar enligt det nordiska samarbetsprogrammet för regionalpolitik 2013-2016 som fokuserar på en regionalt hållbar välfärdsutveckling, en hållbar näringslivsutveckling i Arktis och en grön tillväxt i alla regioner. Grön tillväxt är ett prioriterat område på Åland där den stora produktionen av vindenergi och försök med att driva bussar med fiskrens i Mariehamn är två exempel.
Den nordiska demografiska utvecklingen har varit aktuellt under året. Generella utvecklingstendenser i Norden är att befolkningen är åldrande och blir friskare, det sker en fortsatt koncentration av befolkningen till större städer och regionala centra, det finns en positiv internationell migration i nästan alla kommuner. Demografin påverkar i stort sett alla politikområden och sätter ramarna för hur framtiden utformas. Det lokala och regionala perspektivet är viktigt eftersom möjligheter och utmaningar ser olika ut på olika ställen.
3.3.9 Social och hälsopolitik (MR-S)
Ministerrådet för social och hälsopolitik har under året hållit ett möte, i juni i Stockholm, där socialminister Carina Aaltonen deltog.
Under 2013-2015 prioriterar Nordiska ministerrådet programmet Hållbar nordisk välfärd. Programmet ska bidra till att skapa innovativa, nya och välfungerande lösningar på omfattande välfärdsproblem i Norden. Det innehåller både samarbete kring konkreta insatser och plattformar för dialog och kunskapsutbyte inom tre områden: Utbildning och arbete för välfärd, forskning och välfärd samt infrastruktur och välfärd. Vid mötet beslöts att det till nästa möte tas fram underlag för potentiella nordiska samarbetsområden på hälso- och socialområdet inom ramen för arbetet med hållbar nordisk väldfärd.
Temadiskussion om välfärdsteknologi och innovativa lösningar för att möta äldreomsorgens framtida utmaningar hölls. Socialminister Carina Aaltonen lyfte fram det åländska projektet Äldreomsorg på distans. Ytterligare en temadiskussion genomfördes, om kvinnors ohälsa med tonvikt på psykisk ohälsa i syfte att utreda möjligheterna för ökat nordiskt samarbete inom området.
Beslut om att lägga ner Nordiska hälsovårdshögskolan fattades. Mandatet för Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder godkändes. Vid mötet gavs en statusrapport för det pågående arbetet att aktivt hitta konkreta lösningar på de gränshinder som har identifierats på social- och hälsoområdet. En ny statusrapport kommer att ges under år 2014.
Socialminister Carina Aaltonen bjöd in direktören för Nordens välfärdscenter, Ewa Persson Göransson till ett diskussionsmöte på Åland den 20 mars. Även ställföreträdande direktör och administrationschef Marianne Smedegaard deltog i mötet. Under dagen höll projektledaren Kristin Marklund en välbesökt föreläsning och presentation av projektet "Tidiga insatser för sårbara familjer".
Representanter för Nordens Välfärdscenter besökte Åland den 20 november och höll två seminarier om sina projekt ” Back on Track - om lyckade insatser i kampen mot Nordens ungdomsarbetslöshet” och ”Personer med funktionsnedsättning i medier”. Vid seminarierna deltog ministrarna Johan Ehn och Fredrik Karlström i varsin panel.
3.3.10 Utbildning och forskning (MR-U)
De nordiska utbildnings- och forskningsministrarna, ministerrådet (MR-U), har mötts en gång under året, i april i Stockholm.
Ämbetsmannakommittén för utbildning och forskning (ÄK-U), som bl.a. har ett övergripande ansvar för fördelningen av tillgängliga anslag inom området, har under året förberett och följt upp ministerrådets ärenden.
Bland de ärenden som ur landskapsregeringens synvinkel sett haft väsentlig betydelse i diskussioner förda i ministerrådet och ämbetsmannakommittén är Färöarnas, Grönlands och Ålands ställning i det nordiska samarbetet, att främja gränsöverskridande utbildningsmöjligheter, bl.a. i högskolor och universitet, och stärka det nordiska utbildningssamarbetet.
Det nordiska samarbetet för utbildning och forskning arbetar för att Norden ska kunna hävda sig på en global kunskapsmarknad. Kunskap är en konkurrensfaktor för att länder ska kunna attrahera talanger och öka sin tillväxt. Särskild fokus har lagts på åtgärder för att motverka avhopp från utbildningar på gymnasienivå. Nordens välfärdscenter (NVC) anordnade i Mariehamn under hösten ett seminarium som besöktes av ett stort antal deltagare. Samtidigt presenterades en databas, den s.k. Kunskapsbanken, som upptar goda exempel på projekt som gett effekt i de olika länderna och självstyrande områdena i projektets syften. Högre utbildning, såsom universitet och högskolor, blir viktiga producenter av kunskap.
Från de självstyrda områdena har man fört fram vikten av fullvärdig representation på likvärdiga grunder som länderna i olika underorganisationer- och grupper. Saken fördes till sin spets då stadgar för verksamheten inom organisationen NordForsk skulle revideras och representationen i dess styrelse klargöras. Från ett mellan de självstyrde områdena tidigare överenskommet upplägg om ett roterande fullvärdigt medlemskap i styrelsen återgick man till att de självstyrda områdena ska inneha oförändrad status, dvs. observatörsroller i styrelsen. Nordforsk fokuserar på forskningsområden inom vilka de nordiska länderna innehar internationella styrkepositioner. NordForsk beviljar medel till forskningsmiljöer (forskare och forskargrupper) i Norden och de baltiska länderna med målet att ge stöd åt framträdande forskning på ett tidigt stadium. I NordForsks styrelse beslutar om strategiska frågor för en gemensamma nordisk forskning, om handlingsplaner för forskningsprogram, om utnämningar rörande styrelser för avsedda program och fördelningen av tillbudsstående finansieringsanslag för dessa. Budgeten för NordForsk omfattade år 2013 drygt 15 miljoner Euro, i huvudsak medel som tillförts från de nordiska ländernas forskningsråd. Styrelsen beviljade under året medel för forskning inom Nordic Societal Security Programme, Nordic Programme on Health and Welfare, Nordic Research Infrastructure, NORIA-net Registries samt beslutat om planering av utlysning av Green Growth – a Joint Nordic Research Programme. Dessutom har styrelsen beslutat om medel för utbyte, konferenser och forskningssamverkan, utvärderingar av forskningsprogram, kostnaden för styrelser för forskningsprogrammen samt för verksamheten inom NordForsk-kontoret i Oslo.
Bild: Utbildnings- och kulturminister Johan Ehn vid de svenska moderaternas seminarium ”Har paddan tagit över? Hur skall fler unga börja läsa” vid politikerveckan i Visby.
3.3.11 Ekonomi och finanspolitik (MR-FINANS)
De nordiska regeringarnas samarbete inom ekonomi- och finansområdet leds av de nordiska finansministrarna som utgör ministerrådet för finans. Samarbetet lägger grunden för att främja nordiska intressen internationellt och för en mer omfattande global ekonomisk integration. Vid mötena utbyts även aktuell information och den ekonomiska situationen i respektive land och den förda ekonomiska politiken. Därtill tas vissa gränshinderärenden och skatteavtalsfrågor upp. Finansministern hade inte möjlighet att närvara under årets ministerrådsmöte, som ägde rum den 31 oktober 2013. Under mötet diskuterades bland annat den nordiska bostadsmarknaden, ungdomsarbetslöshet och reglering av finansmarknaden.
Ämbetsmannakommittén för finans har främst till uppgift att förbereda ministerrådets möten och ta ställning till olika projektansökningar. Finansavdelningen har deltagit vid ett möte under året, men även i övrigt följt ämbetsmannakommitténs arbete. Landskapsregeringen eftersträvar att delta i mötena då för Åland relevanta ärenden behandlas.
4 Landskapsregeringens övergripande prioriteringar i Nordiska ministerrådet
Detta meddelande utgör också en utgångspunkt för att samordna och nedteckna landskapsregeringens prioriteringar för de kommande årens arbete i Nordiska ministerrådet. Syftet är att förstärka den tvärsektoriella samordningen mellan landskapsregeringens medlemmar i de olika fackministerråden samt förbättra kostnadseffektiv resursanvändning utgående från politiska prioriteringar. Landskapsregeringens prioriteringar i EU-samarbetet ska också beaktas och om möjligt samordnas.
4.1 Språket
4.1.1 Allmän språkpolitisk hållning och Nordisk språkkonvention
Det svenska språkets ställning på Åland kommer även framledes att befästas och tryggas genom att landskapsregeringen konsekvent, med stöd av självstyrelselagen, kommer att kräva att kontakten mellan landskapet och staten, såväl skriftlig som muntlig, sker på svenska. Deltagandet i regeringens arbete med att förverkliga Ahtisaari-gruppens förslag, den sk nationalspråksstrategin för att stärka det svenska språkets ställning kommer att fortgå.
Åland har inom ramen för Expertgruppen Nordens språkråd (ENS) i likhet med övriga nordiska länder deltagit i arbetet med att revidera den nordiska språkkonventionen. Åland avser att även fortsättningsvis driva språkfrågan aktivt för att bland annat öka förståelsen av nordiska språk bland barn och unga.
4.1.2 Mötesspråket i Nordiska ministerrådet
Engelskan utgör ett allt vanligare mötesspråk, särskilt i samband med möten med de baltiska staterna.
Landskapsregeringen ser det som en självklarhet att skandinaviska är det ledande språket i umgänget med våra nordiska grannar. Landskapsregeringen anser att språket inom Nordiska ministerrådet även fortsättningsvis skall vara skandinaviska med simultantolkning till andra språk vid behov.
4.2 Media
4.2.1 Tillgång till nordisk public service och upphovsrätt
Ålands folkrättsliga ställning innefattar den övergripande målsättningen att trygga Ålands befolkning dess svenska språk, kultur, lokala sedvänjor. I linje med denna målsättning ingick Finland och Sverige redan på 1960-talet överenskommelse om nödvändiga åtgärder som ska förbättra möjligheterna att se svenska televisionsprogram på Åland.
Utvecklingen av internet har lett till att TV-program som finns tillgängliga på internet har ökat i och med att sändningar sker reguljärt och i realtid. TV-program produceras särskilt med internet som enda distributionskanal.
Landskapsregeringen fortsätter sitt arbete för att trygga tillgången på Åland till svenska och nordiska TV-program, särskilt inom ramen för SVT Play och TV4 Play. I detta sammanhang är en gemensam nordisk översyn av upphovsrättsreglerna av betydelse. Under 2014 avser landskapsregeringen även att inbjuda Finlands kultur- och idrottsminister Paavo Arhinmäki för diskussion om så kallade avtaslicenser för ökad möjlighet att se andra länders TV.
4.3 EU och Östersjöarbetet
4.3.1 Miljösamarbetet för Östersjön
Landskapsregeringen har alltid varit pådrivande för att Nordiska ministerrådet skall prioritera miljöarbetet för Östersjön. Åländska politiker och tjänstemän har till exempel lyft frågan om utsläpp av avloppsvatten från båtar och fartyg och därigenom medverkat till det förbud om utsläpp från passagerarfartyg (som IMO tagit beslut om och) som gäller från 2016 för nybyggda fartyg och från 2018 för befintliga fartyg.
Samarbete i Östersjöregionen är en förutsättning för att nå målsättningen om en förbättrad vattenkvalitet i våra kust- och havsområden. Landskapsregeringen deltar sedan länge i Nordiska ministerrådets arbetsgrupp för havsmiljöfrågor (den s.k. HAV-gruppen), och stöder gruppens arbete för en ekosystembaserad och hållbar förvaltning av våra gemensamma havsområden. Åland har under perioden 2012-2014 fungerat som ordförande för gruppen. Under de kommande åren läggs ökat fokus på bland annat klimatförändringens och havsförsurningens påverkan på haven, något som på sikt kan komma att innebära omfattande förändringar på exempelvis fiskar och övriga vattenlevande djurs utbredning och därigenom påverka såväl den åländska allmänheten som de näringar som är beroende av kust och hav.
Åland ingår även i ett nordiskt nätverk för hållbar marin områdesplanering. Behovet och kraven på internationell samordning en sådan planering har under de senaste åren ökat. Landskapsregeringens tjänstemän kommer om tid och övriga resurser det medger att delta och driva de åländska intressena.
Nordiska ministerrådet betonar vikten av arbetet inom de internationella havsskyddskonventionerna. Hösten 2013 reviderades HELCOM:s Åtgärdsplan för Östersjön vid ett miljöministermöte i Köpenhamn. Landskapsregeringen deltog aktivt vid framtagandet av slutdokumentet, den s.k. ministerdeklarationen, inklusive reviderade utsläppsmål och åtgärder. Den åländska miljöministern betonade vid mötet vikten av att uppnå de mål för minskade utsläpp som slagits fast och fortsatta konkreta åtgärder för att nå målen.
Nordiska ministerrådets Östersjöarbete är koordinerat med EU:s Östersjöstrategi, ett arbete av stort åländskt intresse.
Landskapsregeringen kommer fortsättningsvis i samråd med näringsutövarna aktivera sig i arbetet för en mer hållbar fiskodling, ett hållbart jordbruk och för en mer miljövänlig sjöfart, och kommer att stöda initiativ och projekt som överensstämmer med de åländska målsättningarna.
4.3.2 EU
I mars 2012 erkände Nordiska rådets presidium skriftligen principen om att Åland, Färöarna och Grönland bereds möjlighet att bidra till Nordiska rådets EU-redogörelse. Syftet med Nordiska rådets EU-redogörelse är att samordna de nordiska ländernas EU-politik i frågor av gemensamt intresse. I redogörelsen ingårett avsnitt om EU:s Östersjöstrategi.
Landskapsregeringen anser att detta är positivt eftersom det ger nya möjligheter för Åland att föra fram sina synpunkter. Landskapsregeringen kommer att verka för att Norden intar gemensamma positioner och samarbetar i frågor av gemensamt nordiskt intresse i förhållande till EU. Landskapsregeringen sammanställer årligen de politiska prioriteringarna i en EU-redogörelse till lagtinget.
4.4 Ålands, Färöarnas och Grönlands ställning i det nordiska samarbetet
4.4.1 Ålandsdokumentet
Ålandsdokumentet som antogs 2007 av samarbetsministrarna är ett dokument som pekar på flera av Ålands, Färöarnas och Grönlands rättigheter att medverka i Nordiska ministerrådets arbete på så lika villkor som länderna, i den utsträckning som Helsingfors-avtalet medger. . I enlighet med överenskommelsen från oktober 2012, undertecknad av Färöarnas, Grönlands och Ålands regeringschefer, fortsätter arbetet för att stärka Ålands samarbete och koordinering med Färöarna och Grönland samt att bevaka efterlevnaden av Ålandsdokumentets intentioner. Lantrådet Camilla Gunell är inbjuden och kommer att delta i statsministermötet på Island i maj 2014.
4.4.2 Arbete för fullvärdigt medlemskap i institutioner
Arbetet för rätten att delta i samtliga nordiska institutioner som fullvärdiga medlemmar där det finns en samhällelig nytta inom till exempel utbildning, forskning och näringsliv fortsätter. En eventuell ansökan om fullt medlemskap, även om den endast avser Åland, skall understödjas av Färöarna och Grönland i enlighet med andan i samarbetsöverenskommelsen från oktober 2012.
4.5 Klimat, energi och miljö
4.5.1 Energiproduktion
Åland med sitt insulära läge är särskilt utsatt för förändringar i klimatet och möjligheterna till återvinningsbar och säker energiproduktion. Åland har även goda förutsättningar för ökad produktion av förnybara energikällor. Vinden är både hög och jämn i havsbandet och med moderna vindturbiner kan Åland öka andelen vindproducerad el avsevärt. Kabelförbindelsen som nu är under uppbyggnad till finska fastlandet är en förutsättning för detta.
Landskapsregeringen har framfört möjligheten till el-transitering via Åland mellan Sverige och Finland då den kommande kabelförbindelsen mellan Åland- Finland förväntas vara klar vintern 2016. En viktig förutsättning är att hitta en tillfredställande lösning på elkabelanslutningen till Sverige. Landskapsregeringen har fortsatta diskussioner med svenska myndigheter gällande elkabelanslutningen som belastas av regionnätsavgiften. Eftersom Åland har egen lagstiftningsbehörighet har dir 2009/72 notifierats och Kraftnät Åland är en självständig TSO, d.v.s. stamnätsansvarig. Det är fastställt att det inte ska förekomma avgifter mellan systemnät. Kraftnät Åland jobbar även med certifieringsprocessen och därefter bör de ingå i Entso som är en sammanslutning för systemansvariga inom EU.
Åland stöder gemensamma nordiska initiativ för en mer hållbar energiproduktion och projekt som ger ökad kunskap om effekterna av klimatförändringar i olika delar av Norden.
Gällande Östersjöstrategin se punkt 4.3.1.
4.6 Gränshinderarbetet och näringsliv
4.6.1 Gränshinderrådet
Från och med 1 januari 2014 har det tidigare Gränshinderforum ersatts av Gränshinderrådet vars mandat sträcker sig över 2014-2017. I Gränshinderrådet ingår samtliga länder samt Färöarna, Grönland och Åland med varsin representant. I rådets instruktioner har närheten till beslutsfattare och vikten av en central position inom respektive förvaltning förstärkts. Landskapsregeringen kommer att delta i Gränshinderrådets arbete genom en koordinering mellan myndigheter och organisationer på Åland samt möjligheten att inom Gränshinderrådets arbete även påverka inom områden där Åland inte har egen lagstiftningsbehörighet. Inför varje möte i Gränshinderrådet kommer kontakt att tas med berörda aktörer på Åland, vid behov arrangeras möten med myndigheter och organisationer.
4.6.2 Näringsliv och arbetsmarknad
De pågående nordiska samarbetsprogrammen inom innovations- och näringspolitik samt inom regionalpolitik innehåller relevanta delar för Åland där det gemensamma är vikten av att öka entreprenörskapet och framväxten av fler företag, ta tillvara möjligheterna inom grön tillväxt, se möjligheterna i den demografiska utvecklingen men också hantera utmaningar inom välfärden och de regionala effekterna till följd av det. För en liten öppen ekonomi som den åländska är tillgång på arbetskraft en väsentlig faktor för en gynnsam ekonomisk tillväxt. Landskapsregeringen bedömer att det gemensamma nordiska arbetet med att reducera hindren för personers rörlighet fyller en viktig funktion. Genom Hallå Norden har information tillhandahållits för privatpersoner och i Gränshinderforum kan gemensamma problem lyftas upp. Företagsspecifika frågor som rör t.ex. beskattning och olika länders krav på yrkesskicklighet eller standarder är viktiga att bevaka för Åland.
Föreningen Norden på Åland har ett stort nätverk runt om i Norden och har därför goda möjligheter att bidra till anställning av ungdomar till sommararbetsplatser runt om på Åland. Föreningen Norden har under många år förmedlat nordisk personal till olika arbetsplatser genom projektet Nordjobb. Ett intressant och betydelsefullt projekt är nämnda Nordjobb – en förmedling av ungdomar från hela Norden på jobb/sommarjobb i grannregionerna. Utmärkta tillfällen för unga människor i åldern 18-28 år att lära känna sina grannar. Syftet med Nordjobb är att stärka den nordiska arbetsmarknaden och öka rörligheten på denna. Nordjobb definieras därför som ett arbetsmarknadsprogram med fokus på kultur, språk och det nordiska samhället. Ett syfte är att minska ungdomsarbetslösheten.
4.6.3 Ny nordisk mat
Ny Nordisk Mat är inne på sin andra programperiod och verksamhetsperioden fortgår fram till och med 2014. Visionen är att det nordiska köket ska skapa och inspirera till matglädje, innovation, smak och mångfald, samt nå ut både nationellt och internationellt. Olika teman beskrivs genom olika projekt såsom mat & kreativa näringar, ny nordisk vardagsmat, mat & barn och mat & internationell representation dvs Nordic Food Diplomacy som är ett redskap för kommunikation av nordiska värden genom mat och måltidsgestaltning. Ny Nordisk Mat riktar sig till alla matintresserade i Norden oberoende ålder, yrke och språk.
Landskapsregeringen ser Ny nordisk mat som ett projekt att profilera Åland som en högkvalitativ region inom mat och bra lokalproducerade råvaror, särskilt i en tid då matens kvalitet ifrågasätts globalt.
4.7 Kultur
4.7.1 Nordiskt kultursamarbete
Landskapsregeringen ska arbeta för att det nordiska kultursamarbetet utgör en stark helhet där konst och kultur utgör hörnstenen i den gemenskap som binder samman de nordiska länderna. Kultursamarbetet har stort inflytande på sin omvärld och återspeglar den grund av gemensamma värderingar som de nordiska länderna står på. Tjänstemän inom landskapsförvaltningen är delaktiga i arbetet i styrelserna för de nordiska husen på Färöarna, Grönland och Island. Nordens institut på Åland (NIPÅ), i vars styrelse landskapsregeringen även är representerad, medverkar till ett högfrekvent kulturutbyte med de övriga nordiska länderna.
Landskapsregeringen avser särskilt följa med utvecklingen beträffande den nordiska kulturbudgeten. Fortsatta neddragningar i de nordiska husens och institutens anslag, däribland Nordens institut på Åland, kan leda till att det nordiska kulturutbytet minskar och en mångårig uppbyggnad av verksamheten och olika kulturella nätverk tar skada.
En annan viktig fråga för 2014 är den harmonisering av nordiska rådets olika priser som ska genomföras under 2014. Bland annat ska regler för nominering och stadgar så långt som möjligt samordnas. Under år 2013 har framkommit en del oklarheter i hur Åland kan nominera kandidater till litteraturpriset, och det är viktigt för landskapsregeringen att följa med i detta arbete.
Vid sidan av åtgärder inom kultursamarbetet inom Nordiska ministerrådet kan nämnas att de nordiska landsarkivariernas årliga möte planeras att hållas på Åland sommaren 2014.
4.8 Utbildning
4.8.1 Gränsöverskridande utbildning
Det är av största vikt att främja möjligheterna till studier i andra länder, att stärka och utveckla det nordiska utbildningssamarbetet och bidra till att skapa ett nordiskt utbildningssamarbete. Genom gränshinderarbetet vidtas på utbildningens område åtgärder för att underlätta möjligheter och förutsättningar för ålänningar att studera i Sverige, bl.a. i högskolor och universitet samt erbjuda studieplatser på Åland för andra nordbor.
4.8.2 Kunskapsmarknad, utbytesprogram och projekt
Det nordiska samarbetet för utbildning och forskning arbetar för att Norden ska kunna hävda sig på en global kunskapsmarknad. Kunskap är en konkurrensfaktor för att länder ska kunna attrahera talanger och öka sin tillväxt. Högre utbildning, såsom universitet och högskolor, blir viktiga producenter av denna kunskap. Landskapsregeringen avser medverka till att Norden har en ledande position som kunskaps- och kompetensregion.
Landskapsregeringen fortsätter särskilt att följa arbetet i den nordiska organisationen med ansvar för samarbetet inom forskning och forskarutbildning (NordForsk). Detta för att Högskolan på Åland på bästa sätt ska kunna dra nytta av samarbetet och stärka högskolans samarbete med det åländska näringslivet och dess roll i tillväxtpolitiken. Vidare kommer samverkan för kvalitetsarbete inom åländsk vuxenutbildning och samarbetet mellan Färöarna, Grönland och Åland fortsättningsvis att ha hög prioritet inom ramen för Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL).
Gemensamma nordiska möten och projekt är ett instrument för att främja en fördjupad dialog och förtydliga den nordiska samhörigheten, inklusive att stärka de självstyrda områdena.
Inom utbytesprogrammet Nordplus och TJUT-tjänstemannautbytet finns möjligheter till kunskapsutbyte mellan länderna. Nordplus programmet ger stöd åt projekt som har som mål att främja nordiska språk och kultur, nordisk-baltisk språklig och kulturell förståelse, utvecklingen av kvalitet och innovation i utbildningssystemen för livslångt lärande via utbildningssamarbete, gemensamma utvecklingsprojekt, kunskapsutbyte och nätverksskapande. Som ett självstyrt område har Åland enligt ett avtal med Nordiska ministerrådet i uppgift att inom utbildnings- och kulturavdelningens hägn upprätthålla Nordplus Informationspunkt Åland (InfoP-Å). InfoP-Å ansvarar för information om Nordplus-programmet i landskapet. Landskapsregeringen avser fortsättningsvis uppmuntra åländska intressenter att delta i aktiviteter inom ramen för programmet i syfte att ge deltagarna ökad språklig och kulturell förståelse för de nordiska länderna och belysa Ålands roll i det nordiska samarbetet. För att säkra utbytesprogrammens framtid avser landskapsregeringen aktivt bevaka penningtilldelningen till programmen och poängtera dess betydelse i det nordiska samarbetet.
Projektet Den nordiska vägen till en inkluderande grundläggande utbildning, som pågått redan under år 2013, avser lyfta fram framgångsrika exempel i barnomsorg, grundskola och gymnasium med fokus på ledning och handledning, differentiering och inkludering, entreprenörskap och innovation, lek och lärande eller målstyrning, evaluering och bedömning. Ländernas och de självstyrda områdenas exempel kommer att presenteras på konferensen Norden visar väg i Köpenhamn i januari 2014 där Åland presenterar projekten Livslångt läsande och En jämställd barnomsorg.
Projektet Lärande på arbetsplatsen fortgår som är en del av ministerrådets program Hållbar nordisk välfärd även under perioden 2014-2015. Syftet med projektet är att genom idé och erfarenhetsutbyte möta de utmaningar som de nordiska länderna och självstyrande områdena står inför när det gäller att garantera kvaliteten inom yrkesutbildningen på grundläggande nivå genom att tillhandahålla arbetsplatser för de studerande under studierna. Ålands yrkesgymnasium och Ålands företagarförening avser fortsättningsvis vara aktiva i samarbetsprojektet. Vid sidan av ett distansnätverk inom nätverket för vuxnas lärande (NVL) kommer validering fortsättningsvis att utgöra ett prioriterat tyngdpunktsområde. Ålands samverkan i expertnätverket för validering syftar till att stärka tyngdpunktsområdet integration och utbildningsarrangemang specifikt för till Åland inflyttade personer.
I linje med ministerrådets mål att utveckla och stärka samarbetet inom högre utbildning kommer styrelsen för NordForsk att initiera ett utökat samarbete och en utökad gemensam administration för utbildning och forskning, Nordic Energy Research och Nordic Innovation.
Liksom för forskningen inom EU avser man att inom NordForsks ansvarsområde betona frågor om jämställdhet. Landskapsregeringen har med intresse noterat att en konferens i ämnet kommer att hållas under året.
4.9 Jämställdhet
4.9.1 Jämställdhet
Ett jämställt Norden innebär frihet från könsrelaterat våld. I det nordiska samarbetet är jämställdhetsintegrering strateginför jämställdhetsarbetet som ska garantera att kvinnors/flickors och pojkars/mäns erfarenheter, kunskaper, kompetens, perspektiv och livsvillkor tas tillvara för ett hållbart och demokratiskt åländskt samhälle. Omsorg, makt och inflytande ska fördelas lika mellan kvinnor/flickor och män/pojkar. Jämställdhet är en av förutsättningarna för nordisk ekonomisk tillväxt och välfärd.
Åländska prioriteringar inom ramen för det nordiska samarbetet på jämställdhetsområdet:
· Insatser för att befästa det påbörjade arbetet med en åländsk barnomsorgsverksamhet med hög och likvärdig kvalitet för flickor och pojkar.
· Insatser för jämställd fritid för att säkerställa en likvärdig och bra verksamhet oavsett kön. Sociala normer om kön har inverkan på unga flickor och pojkars liv allt ifrån hälsa och trygghet till arbetsliv och familjerelationer. Arbetet med unga är på sikt ett förebyggande arbete mot det könsrelaterade våldet. Utvecklandet av jämställdhetsintegrering som strategi till att även omfatta den offentliga hälso- och sjukvården.
· Ökad representation av kvinnor i det demokratiska beslutsfattandet.
· Insatser på olika nivåer för att motarbeta människohandel för
prostitution och sexuella ändamål.
Under året vidtas följande åtgärder inom det nordiska samarbetet på jämställdhetsområdet:
· Jämställdhet på arbetsmarknaden, deltid och ekonomiska konsekvenser för kvinnor och män.
· Utveckling av jämställdhetsintegrering som strategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen.
· Mäns deltagande i det nordiska jämställdhets arbetet. Nolltolerans mot könsrelaterat våld.
4.10 Freds- och konfliktforskning
4.10.1 Ålandsexemplet som nordiskt varumärke
Norden står idag inför utmaningar och behov av utvärdering och nytänkande om sin egen identitet som en fredsregion i Europa och världen.
Åland fungerar som mötesplats och kunskapskälla för besökare från hela världen, som kommer till Åland för att få kunskap om Ålandsexemplet och dess komponenter. Ålandsexemplet kan användas som inspiration och utgångspunkt för diskussioner och förhandlingar i konfliktlösningssammanhang. Begreppet Ålandsexemplet används för att beskriva Åland och dess självstyrelse, demilitarisering och neutralisering samt skyddet för språk och kultur i ett dynamiskt och fredsorienterat perspektiv. Begreppet inkluderar processer av fredlig konfliktlösning, förhandling, utveckling och samarbete över tid på regional, mellanstatlig och internationell nivå. Norden kan i framtida fredsutmaningar bidra med de egna erfarenheterna av regional integration, institutionaliserade samtal, en stark parlamentarisk kultur och samarbeten på många nivåer.
Landskapsregeringen kommer föra fram Ålandsexemplet som inspirationskälla och Åland som mötesplats för aktörer som strävar efter fred och internationell konfliktlösning. Landskapsregeringen fortsätter att följa den nordiska debatten om säkerhetspolitik.