Meddelande 5/2003-2004

Lagtingsår: 2003-2004
Typ av dokument: Meddelande

Ladda ner Word-dokument

Ålands landskapsregering

MEDDELANDE nr 5/2003-2004

 

Datum

 

 

2004-09-09

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Ålands turismstrategi 2003 - 2010

 

INNEHÅLL

1. Turismen som politikområde. 3

2. Turismen, en komplex näring. 3

2.1 Turismen på Åland. 3

2.2 Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland. 4

2.3 Aktuella utmaningar för turismen på Åland. 4

3. Målsättning. 5

4. Rollfördelning. 6

4.1 Landskapsregeringens ansvar för turismen. 6

4.1.1 Insatser och investeringar med turistisk effekt6

4.1.2 Förvaltar och äger natur- och kulturresurser7

4.1.3 Infrastruktur8

4.1.4 Lagstiftning och regelverk8

4.1.5 Stöd till ÅTF, enskilda företag samt föreningar9

4.1.6 Uppdragsgivare för statistikproduktionen. 9

4.1.7 Utbildning. 10

5. Uppföljning av åtgärder10

Bilaga: turiststatistik

 

 

Landskapsregeringens meddelande om Ålands turismstrategi syftar till att informera lagtinget om den strategi som antogs år 2003 samt om de revideringar av strategin som landskapsregeringen gjort 2004.

     Inför revideringen har landskapsregeringen inhämtat synpunkter från avdelningscheferna och från Ålands Turistförbunds VD. Under den omfattande process som låg till grund för ursprungsdokumentet gjordes två remissrundor och flera diskussionstillfällen med branschen arrangerades.

     Meddelandet inleds med en kort beskrivning av politikområdet, turismens karaktär och näringens struktur på Åland idag. Meddelandet fortsätter med landskapsregeringens övergripande målsättning för turismen, därefter följer en beskrivning av rollfördelningen och de åtgärder som landskapsregeringen kommer att prioritera under de närmaste åren.

 

Bland åtgärderna kan nämnas

·        arbetet för en förbättrad vattenmiljö genom vattenvårdsprogrammet,

·        förslaget att utreda möjligheterna att skapa en evenemangsfond respektive en investeringsfond,

·        framtagandet av koncept för ett turist-pass (biljett),

·        utredningen om skyltningen av attraktioner i landskapet,

·        förslaget till ett samarbete mellan Ålands Turistförbund (ÅTF) och Posten kring turistinformationskontor på Åland,

·        satsningen på byggandet av ett KK- hus och en högklassig golfbana,

·        lagstiftningsåtgärder som ska gynna turismnäringen inom skatteområdet, dyk- och jaktturismen,

·        målsättningen att överta lagstiftningsbehörigheten över alkohollagstiftningen i syfte att utveckla den lokala förädlingen och gårdsturismen,

·        prioriteringen av vilka sevärdheter som har ett turistiskt värde och därmed skall utvecklas mera och

·        den årliga strategistämman där landskapsregeringen, Ålands Turistförbund och näringen följer upp turismstrategin.

 

Meddelandet avslutas med en sammanställning av de åtgärder som redan har påbörjats inom ramen för turismstrategin samt statistik.

 

Landskapsregeringen överlämnar härmed ovan nämnda meddelande till lagtinget och avser, beaktande lagtingets beslut, vidta de åtgärder som nämns i meddelandets fjärde kapitel.

 

 

Mariehamn den 9 september 2004

 

 

L a n t r å d

 

R o g e r   N o r d l u n d

 

 

Föredragande ledamot

 

 

Kerstin Alm

 


 

1. Turismen som politikområde

 

Turismen brukar kallas för världens största näringsgren. Den är av stor betydelse för sysselsättning och välstånd i hela världen, så även på Åland. Landskapet har lagstiftningsbehörigheten för näringsverksamhet och kan vidta åtgärder för att främja och stöda näringen. Eftersom turismen till sin karaktär är så komplex påverkas näringen av lagstiftning inom flera områden, som exempelvis natur- och miljövård, alkoholpolitik, utbildning, trafik och primärnäringarna. Turismstrategin som godkändes av landskapsstyrelsen 2003 är ett verktyg för att långsiktigt utveckla näringen och turismen som fenomen på Åland.

     Inom EU är turism ett område för stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder. Unionen skall komplettera medlemsstaternas insatser i syfte att främja konkurrenskraften hos företag inom turistsektorn och skapa en miljö som är gynnsam för sektorns företagsutveckling. En hållbar utveckling av turismen - ekonomiskt, socialt och miljömässigt - har varit en prioriterad fråga för EU- institutionerna sedan mitten av 1990- talet.

 

2. Turismen, en komplex näring

 

Turism är människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än för ett år, för fritid, affärer eller andra syften[1]. Rese- och turistindustrin är därmed en näring som omfattar verksamheter inom ett stort antal olika branscher i näringslivet. Gemensamt för verksamheterna är att de levererar varor och tjänster avsedda för människor som utövar turism. Turismens effekter i samhället är svåra att mäta, då turismen inte är någon egen och enhetlig bransch.

     Med undantag av de stora rederierna består turismbranschen på Åland i huvudsak av små och medelstora företag. Samtidigt är det också många företag som endast har en del av inkomsten från turismen. Däremot kan man säga att turismens effekter syns i de flesta branscher, mer eller mindre. Den åländska ekonomin präglas av turismnäringen, som i sin tur domineras av passagerartrafiken till havs.

 

2.1 Turismen på Åland

 

Enligt inkvarteringsstatistiken för 2003 uppgick antalet gästnätter på Åland till ca 620 000. I siffran ingår hotell, gästhem, camping, gästhamnar[2] och stuganläggningar med fler än fyra stugor. Ungefär 50 procent av gästerna kommer från Sverige, 40 procent från Finland och resterande 10 procent kommer från övriga länder. Den landbaserade turismen på Åland är i första hand koncentrerad till sommarmånaderna juni, juli och augusti. Hela 75 procent av de kommersiella övernattningarna görs under den korta högsäsongen, vilket i sin tur gör det svårt för flera turistföretag att nå lönsamhet året runt. 

     Genom Ålands geografiska läge är den landbaserade turismen beroende av goda kommunikationer. Enligt det permanenta undantaget från EU:s skatteregler har flyg och fartyg som angör Åland rätt till fortsatt taxfreeförsäljning. Detta har för färjornas del medfört hög turtäthet året runt, samt relativt låga biljettpriser. Ett flertal kommersiella rederier upprätthåller kommunikationerna med Sverige, fasta Finland och Estland. Sedan tillkommer också landskapets egen färjetrafik i skärgården som trafikerar fasta Finland och s.k. fasta Åland. Flygtrafik finns till Stockholm, Åbo och Helsingfors, men antalet anlöp är relativt få och biljettpriserna tämligen höga. Flyget används i första hand av affärsresenärer.

    

2.2 Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland[3]

 

Hela turismsektorns förädlingsvärde (inkl. sjöfarten) uppgick år 2003 till ca 35 procent av Ålands totala BNP. Den landbaserade turismen uppskattades samma år generera ca 3,5 procent av BNP. Den landbaserade turismen är dock viktig för att bredda det åländska näringslivet och sysselsätter sammanlagt ca 5,5 procent av den åländska arbetskraften. Sysselsättningseffekterna av turismbranschen inom landekonomin är förhållandevis större än inkomsteffekterna. Det beror på att turismnäringen är jämförelsevis personalintensiv.

     Den landbaserade turisminkomsten år 2003 uppgick till 68,7 miljoner euro. Den största utgiftsposten är logi som står för 35 procent av landkonsumtionen. Därefter kommer posten restaurang och kafé (23 procent) samt posten övrigt (19 procent). Den sistnämnda posten består till stor del av inköp så som shopping, bensin och souvenirer. Avkoppling, nöjen och kultur står för 7 procent av landkonsumtionen.

     Om man till den landbaserade turisminkomsten adderar den totala ombordförsäljningen inklusive försäljningen av själva transporttjänsten på ålandsägda färjor och fartyg, så uppgick den totala turisminkomsten från turister som besökt Åland till 235,6 miljoner euro år 2003.

 

2.3 Aktuella utmaningar för turismen på Åland

 

Under de senaste åren har antalet övernattningar på Åland minskat. En orsak är den hårda konkurrensen från Estland, som hittills främst har lockat de finländska turisterna. I och med de baltiska ländernas EU-inträde kommer även resandet från Sverige att öka till Estland. Estland och Åland riktar sin marknadsföring till samma marknadsområden, vilket gör att profilering blir allt viktigare. Det unika som Åland kan erbjuda är boende i stugor och skärgården. I Estland har man valt att satsa på turismen och många nya hotell har byggts i rask takt. En annan orsak till Ålands vikande siffror är att man i Sverige satsat hårt på marknadsföring av inrikes resmål och även i Finland har många andra regioner valt att satsa alltmer på inrikesmarknaden. Samtidigt har utvecklingen inom resebranschen gjort det lätt och relativt billigt för konsumenten att göra mer långväga resor. I jämförelse med andra resmål räcker inte Ålands attraktionskraft till.

     Ålands läge gör den landbaserade turismen beroende av goda kommunikationer. Taxfree- försäljningen ombord på fartyg som anlöper Åland har tidigare fungerat som en viktig del av rederiernas försäljningsargument. En sänkning av alkoholskatten har redan genomförts i Finland och i Sverige kommer troligtvis en sänkning under 2005. Effekten av skattesänkningen blir att taxfree- försäljningens betydelse minskar radikalt. Det kan leda till minskade intäkter för rederierna vilket i sin tur kan göra att antalet turer minskar samtidigt som biljettpriserna blir högre. Hittills har tendensen varit att rederierna satsar ännu mer på kryssningsprodukter för att säkra ombordförsäljningen. Kryssningsresenärerna syns i inresandestatistiken, men konsumerar inte nämnvärt i land på Åland. Det värsta scenariot för Ålands del är om rederierna bedömer att det inte ligger något värde i att trafikera Åland. Risken för detta blir större om rederierna dessutom väljer att flagga ut fartygen. Finlands regering har nått en tillfällig lösning på just den problematiken.

     Ålands naturliga dragningskraft är störst sommartid men högsäsongen är kort. Turismen blir därför ofta en bisyssla och konsekvensen kan bli en brist på engagemang och vilja att höja sin kompetens. Därtill gör avsaknaden av säljbara produkter utanför högsäsongen att branschen präglas av dålig lönsamhet och brist på mångfald. Svårigheterna att uppnå lönsamhet leder till låg investeringsvilja, sjunkande kvalitet och det har även blivit allt svårare att genomföra generationsskiften i de åländska turismföretagen. Den höga prisnivån på Åland kombinerat med uppfattningen att kvaliteten inte alltid motsvarar priset väcker missnöje. Likaså är många av dagens konsumenter vana med frikostiga öppettider och förvånas över att de flesta serviceställen på Åland stänger tidigt på kvällarna. Många anläggningar stänger dessutom för säsongen redan i mitten av augusti, trots att en generell förskjutning av semestertiderna gjort att augusti blivit en allt viktigare turistmånad.

 

3. Målsättning

 

Landskapsregeringens övergripande mål för turismen på Åland är att Åland skall ha hög attraktionskraft, turismnäringen skall vara långsiktigt hållbar samt verka över hela Åland.

     Attraktionskraften hos en destination är summan av alla dess beståndsdelar innefattande utbudet, kvaliteten, naturen, infrastruktur, service, öppettider och den allmänna bilden av samhället.

     Hållbar turism innebär ett ansvarstagande för naturen, kulturen och den sociala miljön, samt lönsamhet för företagen.

     Regional spridning av turismen möjliggörs av goda kommunikationer samt intressanta aktiviteter och sevärdheter runt om i landskapet.

 

För att Åland skall ha framgång inom turismen krävs en fortlöpande utveckling av näringen och landskapsregeringen ställde därför upp mätbara mål i den turismstrategi som antogs 2003. Som en följd bl.a. av nya faktauppgifter och ÅSUBs rapport 2004:2 ”Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 2003”, har landskapsregeringen valt att revidera målsättningen för förädlingsvärdet. Efter revideringen är de mätbara målen att:

 

·den landbaserade turistsektorns förädlingsvärde uppgår till 36 miljoner euro år 2010. Det innebär en ökning med 3 procent per år. (29,3 miljoner år 2003)

·det totala antalet gästnätter uppgår till 700 000 år 2010 (620 000 år 2003 inkl. gästhamnar)

·övernattningarna fördelas jämnare över året och högsäsongen är längre

 

Målsättningarna kan verka högt ställda med tanke på osäkerheten för den åländska ekonomin som helhet, konkurrensen från andra destinationer och sjöfartens förutsättningar. Landskapsregeringens bedömning är dock att strategin och de planerade investeringarna bör leda till att den landbaserade turismens förädlingsvärde växer i högre takt än ekonomin i övrigt.

     I turismstrategin gjordes bedömningen att barnfamiljer, seniorer, golfare, sportfiskare, idrottsgrupper samt mötes- och affärsresenärer är Ålands viktigaste målgrupper. Grannländerna och då i synnerhet närområdena bedömdes vara de viktigaste marknaderna. Landskapsregeringen håller fast vid bedömningen, men även fortsättningsvis är det branschen som ska välja målgrupp och segmentera marknaden.

 

4. Rollfördelning

 

I och med att turismnäringen berör många olika samhällssektorer blir gemensamma mål och samverkan avgörande för att resultat skall uppnås. Likaså kommer uthållighet, delaktighet och ansvarstagande att krävas för att målen skall nås. Det är viktigt att komma överens om och ha förståelse för rollfördelningen.

     De kommersiella turistföretagen ansvarar för produktion och försäljning av turisttjänster, samt produktutveckling. De skall tillhandahålla statistikunderlag och ge feedback till branschorganisationer och myndigheter.

     Branschorganisationen Ålands TuristFörbund (ÅTF) har i uppdrag att marknadsföra och profilera destinationen Åland. ÅTF sporrar turistföretagen till produktutveckling, sköter turistinformationskontor samt bearbetar och analyserar statistik. ÅTF utgör branschens representant i olika frågor gentemot myndigheter.

     Myndigheten Ålands landskapsregering förvaltar och äger natur- och kulturresurser som är viktiga ingredienser i Ålandsbilden. I samarbete med branschen gör landskapsregeringen insatser och investeringar med turistiska effekter. Regeringen ansvarar för att Åland har en fungerande infrastruktur och initierar lagstiftning och regelverk. Regeringen beviljar stöd till ÅTF, enskilda företag och föreningar. Dessutom är regeringen uppdragsgivare för statistikproduktionen och ansvarig för utbildningsinsatser samt deltar i myndighetssamarbete även på internationell nivå.

     Näringsavdelningens roll i implementeringen av turismstrategin är bland annat att driva arbetet i den interna turismgruppen. Avdelningen kommer att initiera vissa projekt och aktiviteter av löpande karaktär samt att bevaka turismen på nordiskt och europeiskt plan genom att delta i samarbetsgrupper på myndighetsnivå. Det är näringsavdelningen som handlägger lån och bidrag till branschen.

     En intern turismgrupp ”TURSAM” har tillsatts inom landskapets förvaltning för att lyfta och koordinera ärenden som berör turismen och som behandlas på de olika avdelningarna. Gruppen fungerar som sakkunnigorgan i ärenden som kan påverka turismen. Gruppen består av representanter från alla avdelningar.

     Enligt den antagna turismstrategin skulle en samordningsgrupp tillsättas för att följa upp strategiarbetet på en övergripande nivå. Landskapsregeringen har istället beslutat att årligen hålla en strategistämma med företrädare från branschen. Vid stämman skall turismstrategin följas upp och man kan även ta beslut om ändrad inriktning eller nya åtgärder.

 

4.1 Landskapsregeringens ansvar för turismen

 

Strategin som godkändes 2003 var indelad i fem prioriterade målområden för vilka ett antal konkreta åtgärdsförslag beskrevs. I detta meddelande fokuseras innehållet på åtgärder som landskapsregeringen ansvarar för. De åtgärder som nämns i detta kapitel kommer att prioriteras inom de närmaste åren.

 

4.1.1 Insatser och investeringar med turistisk effekt

 

De investeringar som nämns i turismstrategin; Kultur- och kongresshus, golfbana, idrotts- och motionscentrum samt en utbyggnad av Ålands sjöfartsmuseum skall förverkligas. För det så kallade KK- huset har lagtinget angivit ett kostnadstak på 15 miljoner euro. Landskapsregeringen har dessutom begärt in intresseanmälningar för samverkan kring KK- huset och byggnaden beräknas stå klar 2007. Möjligheterna att anlägga en golfbana i Finström utreds under hösten 2004. Landskapsregeringen är med under förprojekteringen medan byggande och drift kommer att skötas av privata aktörer. Det pågår samtidigt planering av andra golfbanor runtom i landskapet i andra aktörers regi. Finansieringsbeslut om byggandet av idrotts- och motionscentret tas i etapper. Hösten 2004 står simhallen klar och en anhållan om stödfinansiering för ishallen kommer troligtvis in därefter. Det finns skissritningar för utbyggnaden av Ålands sjöfartsmuseum och detaljplaneringen kommer att inledas så att förverkligandet kan påbörjas när KK- huset är färdigställt.

     Landskapsregeringen kommer att utreda möjligheterna att skapa en evenemangsfond. Detta skulle innebära en revidering av åtgärden ”evenemangsråd” som fanns med i turismstrategin. Ett pilotprojekt har gjorts under året där ett interimistiskt evenemangsråd fick ge utlåtelse kring en anhållan om evenemangsbidrag. Det finns dock en risk att den formen av samarbete blir tungadministrerat och utan större betydelse så länge de olika bidragsgivarna fortfarande beslutar om finansieringen. Fördelen med en evenemangsfond är möjligheten att investera i större evenemang som har potential att bli intressanta för turismen och som man tror att kan generera avkastning. Som medfinansiär har man större chans att påverka när evenemanget skall arrangeras, hur det skall marknadsföras och så vidare. ÅTF har uttryckt intresse av att investera i och förvalta evenemangsfonden. Även andra företag och organisationer ska ges möjlighet att bidra med medel till fonden. Landskapsregeringen kommer även att utreda möjligheterna att skapa en investeringsfond. Fondmedlen kan användas för att delfinansiera satsningar som turismbranschen initierar. I båda utredningarna behöver man klargöra vilka kriterier som skall gälla för beviljande av medel ur fonderna, vem som skall besluta om fondmedlen och varifrån startkapital skall tas.        

     I och med turismstrategin som antogs 2003 övertog ÅTF ansvaret för de säsongsbaserade turistinformationskontoren. Sommaren 2004 har infokontor med generösa öppettider på kvällar och helger funnits i Godby, Föglö, Osnäs samt cyklande turistinformatörer i Mariehamn. För att ytterligare förbättra tillgängligheten till turistinformation under hela året föreslås att ett samarbete inleds med Posten på Åland. Postkontoren på landsbygden och i skärgården förses med informationsmaterial och ÅTF arrangerar fortbildningstillfällen för postens personal. Under högsäsong kan det vara skäl att se över vilka kontor som behöver ha förlängda öppettider. 

     Med utgångspunkt i turismstrategin kommer regeringen att prioritera turismutvecklingen i landskapet under perioden 2005-2008. Satsningen följs upp på de årliga strategistämmorna och utvärderas under hösten 2008.

 

4.1.2 Förvaltar och äger natur- och kulturresurser

 

Att resa och ta del av andras kulturarv ökar i popularitet. Ofta krävs det dock en viss tillrättaläggning eller ett visst återskapande för att en attraktion skall framstå som turistiskt intressant. Ett projekt för att utveckla ett begränsat antal prioriterade sevärdheter inleds. Projektet skall i första skedet resultera i ett enhetligt skyltningsprogram, parkeringsplatser, toaletter, sophantering och vid vissa sevärdheter även tekniska informationslösningar så som audioguider. En kombination av natur- och kulturrum, s.k. ”landskapsrum”, föreslogs redan i turismstrategin och den åtgärden kan ingå i det andra skedet av projektet för prioriterade sevärdheter, på så vis uppnås flera synergieffekter. Miljö- och museibyrån får i uppgift att tillsammans med näringsavdelningens allmänna byrå ta fram en projektbeskrivning inför budgetarbetet 2006. 

 

4.1.3 Infrastruktur

 

Skärgårdstrafiken utgör en viktig del av infrastrukturen på Åland. Förbättringar har redan gjorts i och med att turlistorna skall fastställas senast inom november. För produktionen av de tryckta turlistorna samarbetar landskapsregeringen med Ålands Turistförbund för att nå en så kostnadseffektiv lösning som möjligt. Möjligheterna att fastställa fleråriga turlistor skall utredas. Vidare kommer landskapsregeringen att arbeta för införandet av ett Internetbaserat bokningssystem för skärgårdstrafiken. 

     För att ytterligare tillgängliggöra skärgården avser landskapsregeringen att införa det ”turist-pass” som nämns i turismstrategin. Passet skall fungera som en biljett som är giltig i flera dagar och berättigar innehavaren till ett fritt antal resor med skärgårdsfärjorna och linjebussarna, samt eventuellt också entré till landskapets museum. Det skall också vara möjligt att knyta ytterligare förmåner till passet. Ett färdigt koncept skall tas fram under 2005 i samarbete mellan näringsavdelningen och berörda avdelningar. Kontakter med branschen visar att de tror att ett dylikt kort/pass skulle göra det lättare att sälja skärgården. Liknande koncept finns exempelvis i Åbolands och Stockholms skärgårdar.

     Landskapsregeringen har tillsatt en utredning samt en referensgrupp i syfte att undersöka vilka möjligheter det finns att trygga flygtrafiken till och från Åland på lång sikt. Ur turistisk synvinkel är det särskilt viktigt att flygtrafiken fungerar då man vill arrangera stora möten och konferenser. För KK- husets del kommer flygtrafikens utformning att bli avgörande för husets resultat, men redan idag är det vanligt att Åland går miste om konferensgrupper på grund av att flyganslutningarna inte är tillfredsställande.

     Åland bör vara tillgängligt för alla. Med en åldrande befolkning blir det allt viktigare att anpassa samhället så att framkomligheten inte begränsas för personer med rörelse- eller funktionshinder. Undersökningar visar att personer med funktionshinder, tillsammans med ressällskap, utgör en stor potentiell marknad för rese- och turistindustrin. Ungefär 10 procent av EU:s befolkning har något funktionshinder. Landskapsregeringen skall i samarbete med Handikapprådet och Ålands handikappförbund verka för att en åländsk tillgänglighetsguide produceras. Tillgänglighetsguiden skall inledningsvis innehålla information om offentliga byggnader, sevärdheter, restauranger och hotell. Senare kan guiden utökas med t.ex. uthyrningsstugor. Som jämförelse kan nämnas den tillgänglighetsguide som Gotlands kommun har tagit fram i samarbete med handikapprörelsen och den guide för funktionshindrade som gjordes av Helsingfors stadsplaneringskontor i samarbete med Helsingfors handikappråd och olika handikapporganisationer.

     Trafikavdelningen utarbetar principer för skyltningen av olika attraktioner i landskapet. Från turismbranschens sida bedömer man att det är mycket viktigt att Åland får fungerande skyltning främst till de stora attraktionerna från Mariehamn och från hamnarna. I tillägg till detta önskar företagarna kunna utforma skyltar med en egen profil som på ett fungerande vis gör det möjligt att hitta till de mindre attraktioner & bespisningsställen som finns utmed vägarna. Önskemål har också framförts om en ny, officiell åländsk vägskylt för landsbygdsturismföretag. Bäst är om man skulle få säsongsbaserad skyltning, antingen genom att öppettiderna anges i anslutning till skylten eller genom att skylten avlägsnas då företaget är säsongsstängt. Alternativet är att man endast har rätt till skylt om man har öppet året runt.

 

4.1.4 Lagstiftning och regelverk

 

Eftersom turismen till sin karaktär är så komplex påverkas näringen av lagstiftning och regelverk inom flera områden. Den interna turismgruppen ”Tursam” ska på medlemmarnas initiativ i egenskap av sakkunnigorgan lämna synpunkter på ärenden som kan påverka turismen.

     En arbetsgrupp har tillsatts för att göra en bedömning av vilka enskilda skatteåtgärder som är mest motiverade för att gynna det självstyrda Ålands utveckling samt hur beskattningssystemet skulle utformas.  Utredningen granskar särskilt mervärdesbeskattningen, samfundsbeskattningen, kapitalbeskattningen och personbeskattningen. I det arbetet kan även olika skatteåtgärder identifieras som kan gynna turismnäringen.

     Landskapsregeringens målsättning är att alkohollagstiftningen överförs till Åland i syfte att utveckla lokal förädling och gårdsturism. Andra lagstiftningsåtgärder kommer att initieras för att bl.a. underlätta för dyk- och jaktturismen.

     Generellt behöver information om lagar och regler förbättras och det skall vara lätt för företagarna att hitta och ta till sig nödvändig information. Ett ökat myndighetssamarbete eftersträvas. Regelverken kring miljö, hygien och hälsa är exempel på sådant som kan beröra turismföretagare och som handläggs av olika myndigheter.   

     En lagändring som är aktuell i nuläget gäller företagarnas möjligheter att utforma och placera ut skyltar utan att trafiksäkerheten äventyras.

 

4.1.5 Stöd till ÅTF, enskilda företag samt föreningar

 

Treåriga resultatavtal tecknas med ÅTF från och med 2004, medan finansieringsbesluten även fortsättningsvis ges årligen. De fleråriga resultatavtalen ger bättre kontinuitet och ett mer långsiktigt och resultatinriktat arbete. Ett antal parametrar för att mäta resultatet av ÅTFs verksamhet skall fastställas och en uppföljning skall göras av hur medlen används.

     Landskapsregeringen har under sommarsäsongen 2004 anlitat auktoriserade guider som är medlemmar i Ålands guideklubb för att sköta guidningar vid Kastelholms slott. Museibyrån tillhandahöll kostnadsfri skolning för de aktuella guiderna. Genom samarbetet kan museibyrån minska antalet guidningar med egen personal samtidigt som auktoriserade guider får möjlighet att göra flera guidningar. Samarbetet utvärderas under hösten 2004 och om det fallit väl ut avser landskapsregeringen fortsätta och utveckla samarbetet med Ålands guideklubb.

    

4.1.6 Uppdragsgivare för statistikproduktionen

 

Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) insamlar, sammanställer och publicerar turismstatistiken på landskapsregeringens uppdrag. Dessutom förser ÅSUB Statistikcentralen i Finland med vissa uppgifter, enligt deras standard. På Åland har man valt att anpassa statistiken efter de åländska förhållandena och samlar därför även in uppgifter om anläggningar som är mindre än vad Statistikcentralen kräver.

     Inresandesiffrorna publiceras månatligen, likaså övernattningsstatistiken för hotellen. Hittills har det dock varit svårt att få in underlag från de mindre logiverksamheterna, vilket gjort att bl.a. siffrorna från uthyrningsstugorna endast rapporterats en gång per år. Ibland framförs även önskemål om att samtliga kommersiella övernattningar skall inkluderas i statistiken istället för att begränsas av anläggningens storlek. Rederierna i sin tur hävdar att de inte har möjlighet att skilja på ålänningar, kryssningsresenärer, dagsbesökare och faktiska turister i det underlag som inlämnas till ÅSUB för inresandestatistik. Dessa faktorer har gjort att statistiken har kritiserats. Landskapsregeringen har möjlighet att kräva mer exakt underlag, men har hittills valt att inte kräva mer än uppgiftslämnarna bedömer skäligt. Nyttan måste vägas mot det merarbete som högre krav skulle innebära. Som komplement till den årliga statistiken görs mer omfattande undersökningar av turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland med ungefär fem års intervaller. Då skattar man även antalet övernattningar som görs i enskilda stugor samt hos vänner och släktingar - övernattningar som annars utgör mörkertal. Landskapsregeringens bedömning är att vitesförfarande och tvång inte är bästa metoden. Då branschen ser nyttan med en tillförlitlig och användbar statistik kommer även insamlandet att underlättas.

 

4.1.7 Utbildning

 

I turismstrategin föreslås att alla yrkesutbildningar i landskapets skolor innehåller utbildning i service, antingen som separata kurser eller som ett läroämne. Landskapsregeringen kommer i den pågående revideringen av gymnasialstadiets läroplansgrunder att beakta kunskap om service inom temaområdet entreprenörskap. Inom begreppet service kan frågor om öppettider, tillgänglighet, utbud och kundbemötande ingå. Möjligheterna att, inom ramen för Högskolan på Åland, erbjuda skräddarsydda praktiska servicekurser till företag bör utnyttjas av branschen.

     Auktoriseringen av guider har utretts och det har visat sig att Finland, Nederländerna och Skottland är de enda länderna i Europa som valt att ge de nationella guideförbunden ansvaret för auktoriseringen. I övriga länder sköts auktoriseringen av någon myndighet; ett departement eller en turismmyndighet ofta i samarbete med ett universitet eller annan utbildningsinstans. På Åland utförs auktoriseringen av Finlands guideförbund, på uppdrag av Ålands guideklubb. Ålands guideklubb bestämmer över kursinnehåll, - litteratur och utformar det teoretiska provet, medan Finlands guideförbund lär ut guideteknik och allmängiltig kunskap samt fungerar som examinatorer vid det praktiska provet. Upplägget har fungerat bra. Landskapsregeringen ser ingen anledning att ändra på nuvarande auktoriseringskoncept och bistår gärna med material och information om självstyrelsen. 

 

5. Uppföljning av åtgärder

 

Efter en strategiprocess med remissrundor, diskussions- och informationstillfällen för alla intresserade godkände Ålands landskapsstyrelse den nya turismstrategin i maj 2003. Sedan dess har arbetet med att informera om och förverkliga turismstrategin pågått.

     Under hösten 2003 arrangerade näringsavdelningen turismseminarium. Det första, ”Startskottet”, med Johan Graffman som inspirerande gästföreläsare syftade till att få med näringen i förverkligandet av strategin. Graffman har erfarenhet av liknande processarbete från flera olika destinationer och han poängterade vikten av samverkan för att lyckas. Närmare 60 personer deltog. Jan Gunnarsson, författare till boken ”Det goda värdskapet” och uppskattad föredragshållare, gästade Åland i slutet av oktober. Han höll två seminarier på temat ”Vinnande värdskap” och ca 140 personer kom till seminarierna.

     Undersökningen ”Turismens samhällsekonomiska effekter på Åland” pågick under hela 2003. Undersökningen utfördes av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) och samfinansierades av ÅSUB, Ålands landskapsstyrelse, Mariehamns stad och Ålands TuristFörbund. Resultaten offentliggjordes i samband med ÅTFs vårmöte 2004 och näringsavdelningen tog inför det fram en lättöverskådlig broschyr som beskriver turismen på Åland (i text, siffror och diagram). Broschyren finns i en svensk och en engelsk version.

     Som en följd av strategiprocessen har landskapsregeringen valt att ändra stödprinciperna så att bidrag beviljas för väsentlig höjning av standarden i uthyrningsstugor och andra logiformer (dock inte hotell), vilket även underlättar generationsväxlingen i näringen. Samtidigt beslutades att nybyggnation enbart stöds med räntestöd eller garantier. Detta för att branschen bedömer att kapaciteten är tillräcklig, men standarden låg.

     En del åtgärder har inletts i form av pilotprojekt som exempelvis formandet av ett evenemangsråd och en gemensam blankett för evenemangsstöd. Fiskelagen kan efter ansökan beviljas undantag från förbudet mot fiske från land. Projektet görs för att utreda konsekvenserna av att tillåta öringsfiske från land under perioden 15 april- 15 juni. Sportfiskessäsongen får på detta sätt förutsättningar att förlängas.     

     En arbetsgrupp undersöker möjligheterna att införa ett hotellklassificeringssystem på Åland, en tydligare formulering av allemansrätten har tagits fram, guideauktoriseringen har utretts och som nämndes har en intern turismgrupp ”TURSAM” tillsatts inom landskapets förvaltning för att lyfta och koordinera ärenden som berör turismen och som behandlas på de olika avdelningarna.

     Ålands TuristFörbund utvecklar en tydligare profil och varumärkesstrategi för Åland och har sedan 2004 övertagit ansvaret för turistinformationskontoren på Åland, vilket också hörde till åtgärderna som beskrevs i turismstrategin.

 

Med den genomförda strategin ökar den landbaserade turismnäringens förädlingsvärde och kapacitetsutnyttjandet höjs. De planerade investeringarna i bl.a. kongress- och kulturhus och golfbana kommer att innebära ett trendbrott i Ålandsturismens profil. Från sommarparadis för barnfamiljer till att även vara ett attraktivt resmål för affärsresenärer och kvalitetsmedvetna gäster som söker upplevelser. Mångfalden av företag från små familjeföretag med säsongsöppet till stora året-om-verksamheter är en styrka som gör att turismen fortsättningsvis kommer att vara en huvudnäring på Åland.

 

 



[1] Definition enligt World Tourism Organisation

[2] Antalet båtnätter uppgick till lite mer än 30 300 med i medeltal 3,3 personer ombord

[3] Kapitlet bygger på rapporten ”Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland”, Ålands statistik- och utredningsbyrå 2004:2