Meddelande 5/2024-2025

                              

Dokumentnamn

MEDDELANDE nr M 5/2024-2025

Datum

5.6.2025

Till Ålands lagting

 

Statusrapport: Projekt Sunnanvind

 

Detta meddelande till Ålands lagting beskriver vilka aktiviteter som pågår inom projekt Sunnanvind och vilka som är på kommande inom den närmaste framtiden.

 

Landskapsregeringen kommer senare i år att anhålla om lagtingets samtycke till att överlåta nyttjanderätten av de vattenområden som planeras bli föremål för en auktion för energiproduktion i Ålands norra havsområden.

 

 

 

Mariehamn den  5 juni 2025

 

 

 

 

Lantråd                               Katrin Sjögren

 

 

 

Minister                              Camilla Gunell

 

 

 

Bilagor

Icke-teknisk sammanfattning av generalplan och miljörapport

-          Sammanfattning av generalplan och miljörapport som ger en sammanfattande bild av utkastet till generalplan, planbeskrivningen och miljörapporten för havsområden för projekt Sunnanvind.

Plankarta

-          Utkast till plankarta inklusive planbeteckningar, planbestämmelser och allmänna bestämmelser.

Intäktsstudie

-          Finansavdelningens studie ”Intäktsmodell för havsbaserad vindkraft” för landskapsregeringens projekt Sunnanvind. Studien fokuserar enbart på det ekonomiska perspektivet genom att analysera, utreda och ge förslag på intäktsströmmar som kan tillfalla det offentliga Åland vid utveckling av havsbaserad vindkraft.

 

Innehållsförteckning

Bakgrund. 3

Generalplan och miljörapport 4

Intäktsmodell 5

Auktionsprocess. 9

 

 

Bakgrund

Projekt Sunnanvinds uppdrag är att möjliggöra storskalig havsbaserad vindkraft i Ålands norra havsområden med största möjliga nytta för Åland.

 

Efter förberedande arbete inom landskapsregeringen formaliserades projekt Sunnanvind efter meddelandet till lagtinget M 3/2020–2021 ”Vision om storskalig vindkraft i Ålands havsområden[1].

 

Nyttjanderätten till havsområdena för etablering av vindkraftsproduktion planeras att konkurrensutsättas på marknadsmässiga villkor. Eftersom arrendetiden förväntas vara minst 40 år, krävs lagtingets samtycke till utarrenderingen av nyttjanderätten.

 

Projekt Sunnanvinds interna organisation är synnerligen liten för ett så omfattande och komplicerat projekt. Externa konsulter med specifik branschkunskap har därför upphandlats för att stöda olika delar av projektgenomförandet. Hanteringen av konsulter medför dock en stor arbetsbelastning genom upphandling, styrning och uppföljning. Personalstyrkan var en projektanställd person fram till hösten 2022, då den första ytterligare rekryteringen gjordes. Sedan december 2024 består den egna projektorganisationen av totalt 4 personer, vilka alla har tidsbundna avtal. Projektets styrgrupp har under projekttiden varierat och bestått av olika tjänstemän och ministrar.

 

Aktiviteterna som har utförts inom projekt Sunnanvind under de senaste fyra åren har haft som mål att förbereda utarrenderingen av nyttjanderätten för havsområdena för att uppnå bästa möjliga samhällsnytta för Åland. Landskapsregeringen upphandlade år 2023 Bird&Bird till juridisk rådgivare med huvuduppdrag att förbereda juridiskt material inför utauktioneringen av nyttjanderätten av havsområdena. Samma år upphandlades även planläggning och miljöbedömning av havsområden, där WSP Sverige AB vann uppdraget. Landskapsregeringen har tidigare upphandlat underlagsrapporter från bland annat Villmanstrand Lahtis tekniska universitet, KPMG, Gaia Consulting och VTT. Dessa underlagsrapporter har gett projektet behövlig information och data inom teknik, ekonomi, auktionsprocess och marknadskännedom. För närvarande pågår upphandling av affärsrådgivningskonsult för genomförande av auktionsprocessen. För att sprida information om projektet har även en webbsida, sunnanvind.ax, etablerats.

 

Projekt Sunnanvind finansieras dels genom EU-medel, dels genom landskapsregeringens budgetmedel. Projektet har erhållit från EU:s fond för återhämtning och resiliens totalt 2.1 miljoner euro samt 0,7 miljoner euro REPowerEU-medel. Användningen av dessa stöd ska slutrapporteras till EU-kommissionen senast 30.6.2026. Projekt Sunnanvinds budgetering ingår i landskapsregeringens rambudgetmodell. För åren 2024–2027 är förutom EU-medel, 4,85 miljoner euro i anslag budgeterade på projektmomentet.

 

Generalplan och miljörapport

Projekt Sunnanvinds uppgift är att möjliggöra etableringen av storskalig havsbaserad vindkraft på Ålands norra havsområden, för att inbringa största möjliga samhällsnytta till Åland. För att uppnå de målsättningar som landskapsregeringen har för etablering av storskalig havsbaserad vindkraft, har ett generalplansutkast och ett utkast på miljörapport utarbetats för samtliga kommuner med allmänna vattenområden inom vilken etablering kan ske. Samarbetet med WSP för planläggning och miljöbedömning inleddes efter sommaren 2023, med Tiina Holmberg som planläggare i projektet.

 

Planläggning är en kommunal behörighet. De berörda kommunerna Eckerö, Hammarland, Geta, Saltvik, Kumlinge och Brändö har godkänt att landskapsregeringen framarbetar ett förslag om en heltäckande generalplan för de allmänna vatten som ska utgöra grunden för havsvindkraftsetablering.

Landskapsregeringen har bedömt att en gemensam planläggning medför många fördelar:

·         De enskilda kommunerna har varken resurser eller kompetens att utföra planläggningen

·         Processen försnabbas och förenklas för beviljande av bygglov, miljö- och vattentillstånd och övriga tillstånd

·         Medför bättre utgångspunkt för vindkraftsaktörernas egna miljökonsekvensbedömningsprocesser

·         Höjer värdet på havsområdena

·         Ger ett bättre utgångsläge för auktionsförfarandet och avtal.

 

Planläggningsprocessen finns närmare beskriven på projekt Sunnanvinds websida www.sunnanvind.ax[2].

 

För tillfället pågår en offentlig samrådsprocess som startade vid det första publika presentationstillfället 19.5.2025. Vid samrådet presenteras ett generalplansutkast samt utkast till miljörapport för etablering av havsbaserad vindkraft på Ålands norra havsområden. Samrådsunderlaget består av generalplansutkast, utkast till miljörapport samt sjutton underlagsutredningar. Dokumentationen och utredningarna är omfattande och uppgår totalt till drygt 1100 sidor. Den bifogade Bilaga nr. 17 ”Icke-teknisk sammanfattning generalplan & miljörapport” och plankartan ger en överblick av hela materialet[3]. Närmare information om samrådet och länkar till samtliga dokument som ingår i det finns publicerade på projektets hemsida[4].

 

Efter att inkomna synpunkter har registrerats och beaktats, kommer landskapsregeringen att på hösten 2025 leverera de kommunspecifika generalplanförslagen och miljörapporten till de berörda kommunerna. Efter det ansvarar kommunerna för behandlingen av generalplansprocessen i de egna kommunerna. Landskapsregeringen samarbetar med kommunerna i processen och ämnar dessutom stöda dem genom att ställa WSP planläggaren Tiina Holmberg till förfogande för konsultering.

 

Målet med generalplanerna är att de ska vara så kompletta och väl utförda att efter de har antagits av respektive kommunfullmäktige, kan bygglov beviljas för etablering vindkraftsproduktion så länge som planens krav och begränsningar är beaktade i bygglovsansökan samt andra lagkrav tillgodosedda såsom projektspecifik miljökonsekvensbedömning.

 

Planläggningsprocessen är inte direkt kopplad till auktionsprocessen. Trots att berörda kommuner, eller vissa av dem, inte skulle ha antagit (exempelvis på grund av tidsskäl) sin kommunspecifika delgeneralplan när auktionsprocessen påbörjas, ger ett välutfört generalplansutkast inklusive miljörapport ett tilläggsvärde vid aktörernas riskbedömning.

 

Intäktsmodell

Studien ”Intäktsmodell för havsbaserad vindkraft”[5] har genomförts av landskapsregeringens finansavdelning som ett underprojekt till projekt Sunnanvind. Studien fokuserar enbart på det ekonomiska perspektivet genom analys av möjliga intäktsströmmar. Uppdraget var att bistå med analys och utredning av de intäktsströmmar som kan tillfalla det offentliga Åland vid utveckling av havsbaserad vindkraft, samt undersöka möjligheter för hur dessa kan fördelas. Den slutliga intäktsmodellen bestäms slutligen av landskapsregeringen tillsammans med projekt Sunnanvind efter att denna studie överlämnats.

 

Studien har tagit del av förutsättningar och parametrar som ligger till grund för utredningen. Parametrarna omfattar scenarion och faser över hur byggnationen av Ålands vindkraftspark kan gå till. Parametrarna är givna från uppdragsgivaren enligt information och läge under senhösten 2024.

 

Bakgrundsparametrar, scenarion, faser och relevant information som används i denna studie ska inte ses som absoluta inför den slutliga intäktsmodellen samt eventuell byggnation av havsbaserad vindkraft. Projekt Sunnanvind tillsammans med finansavdelningen ansvarar för uppdatering av dessa parametrar efter studiens slutförande i takt med att ny och mer relevant information erhålles. En central utgångspunkt för hela studien är att den producerade elektriciteten från en havsbaserad vindkraftsetablering norr om Åland inom det åländska territorialvattengränserna får avsättning på elmarknaden.

 

Sammanfattning och slutsatser av studien

Nedan följer en kort sammanfattning med fokus på för- och nackdelar av de till offentliga Åland möjliga intäktsströmmarna options- och arrendeintäkt samt fastighetsskatt.

 

Options- och arrendeintäkter

Options-, och årliga arrendeintäkter baserar sig på det avtal vattenägaren och vindkraftsaktören kommer överens om. Avtalen där villkoren anges tas fram i samband med vattenägarens upphandlingsförfarande. Options- och arrendeintäkten skulle tillfalla vattenägaren och därmed får landskapsregeringen full möjlighet att sedan använda intäkterna till de ändamål som anses prioriterade. En fördel med detta kan vara att de möjliga offentliga intäkterna från vindkraften kan gynna flera olika områden inom den offentliga sektorn.

 

Förutsägbarheten för denna typ av intäkter ökar då villkoren regleras genom avtal. Osäkerheter förknippade med den långa livslängden för en vindkraftspark kan hanteras genom överenskommelser, till fördel för både vindkraftsföretag, vattenägaren och i förlängningen kommunerna. Att dessa intäktsströmmar är mer förutsägbara innebär inte att det offentliga Åland kan veta hur stora intäkterna blir över tid. Mycket kan hända på en ca. 40 årig livslängd för en vindkraftspark och varken vindkraftsaktören, vattenägaren eller Ålands kommuner kan veta hur framtiden ser ut och hur detta påverkar offentliga intäkter och lönsamhet för parken. En central osäkerhetsfaktor är elprisets volatilitet. Beroende på vilken sorts avtal vattenägaren väljer att skriva med vindkraftsaktörerna kan denna volatilitet spela en stor roll för vattenägarens framtida intäkter.

 

Eftersom avtalen vattenägaren upprättar med vindkraftsaktören troligen blir på stora belopp och långa avtalstider ställer det höga krav på avtalsstrukturen. Ju bättre förhandlingsresultat vattenägaren lyckas uppnå, desto högre avkastning.

Fastighetsskatt från vindkraftskonstruktioner

Fastighetsskatt tillfaller kommunerna där havsbaserad vindkraft byggs. Detta är fördelaktigt då det kan bidra till acceptans och förståelse för byggnationen i de berörda kommunerna. Det som framkom i finansavdelningens utredning är att det nuvarande ramverket för fastighetsbeskattning skulle skapa stora inkomstklyftor mellan kommunerna och att det befintliga utjämningssystemet inte klarar av att skapa likvärdiga utvecklingsmöjligheter för kommunerna.

 

Åland har lagstiftningsbehörighet vad gäller värderingsgrunden på vilken fastighetsskatten beräknas, men har tillämpat rikets lag om värdering av tillgångar vid beskattningen (FFS 1142/2005) samt de bestämmelser och beslut som meddelats med stöd av den genom en blankettbestämmelse i 2a § fastighetsskattelagen (1993:15) för landskapet Åland. Nuläget leder till viss osäkerhet vad gäller fastighetsskatteintäkter för Ålands kommuner i framtiden då riket kan ändra värderingslagen och Åland måste tillämpa samma bestämmelser, eftersom det anges i samma lagrum som ovan att senare ändringar av bestämmelserna ska gälla på Åland från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket. Rikets nuvarande lagändringsprojekt för ändring av fastighetsskattelagstiftningen har varit under beredning i många år, där bl.a. kommunernas fastighetsskatt från vindkraft och värderingsgrunder för havsbaserad vindkraft har varit två aktuella frågor. Eftersom området hör till Ålands lagstiftningsbehörighet finns det möjlighet för Åland att ta över värderingsgrunderna och bakgrundsberäkningar. Men ett sådant övertagande kan bli kostsamt för den allmänna förvaltningen vid landskapsregeringen då det skulle behövas ökade förvaltningsresurser såsom personalresurser, IT- och systemresurser för löpande hantering av beräkningarna, samt ny lagstiftning.

 

Storleksordningen på fastighetsskatteintäkterna kan vidare variera kraftigt också beroende på storleken på det som ska beskattas, d.v.s. hur mycket som byggs samt beskattningsvärdet på det som byggs. Värdet av fundamenten, på vilket fastighetsskatten beräknas, påverkas i hög grad av råvarupriset på byggmaterial som historiskt sett har varierat kraftigt.

 

Det är inte heller optimalt att uttaxeringsprocenten för fastighetsskatt är oförutsägbar från år till år. Kommunerna har nämligen rätt att själva välja vilken procentsats man tar ut, inom det intervall som landskapsregeringen har fastställt, idag 0 - 3,10 procent. Detta kan leda till lägre offentliga intäkter för Åland totalt, då osäkerheten för vindkraftsaktören ökar på grund av att uttaxeringsprocenten på fastighetsskatten kan ändra. Det kunde vara möjligt att undvika denna osäkerhet genom avtal mellan vattenägaren och vindkraftsaktören, men med risken att vattenägaren då kan bli nettobetalare om fastighetsskatten överskrider överenskommen betalning med vindkraftsaktören.

 

En vidare risk med uttaxeringsintervallet är att detta kunde överskrida den betalningsvilja för samhällsavgifter som vindkraftsföretagen har för byggnationen. Det vill säga att fastighetsskatteprocenten i slutändan leder till för höga kostnader för aktören och blir ett för högt pris att betala, vilket leder till att inga inkomster inkommer till Åland.

 

En annan nackdel som kan uppstå vid ett högt uttag av fastighetsskatteprocent är olikvärdiga förutsättningar mellan Ålands kommuner. Vissa kommuner kan erhålla mycket stora intäktsökningar, som i förlängningen kan leda till olikvärd kommunal service för Ålands invånare. Ekonomiska utjämningsmodeller mellan kommuner kan vara svåra att införa och en begränsning av fastighetsskattens uttaxeringsintervall kan vara en utmaning. Ett högt fastighetsskatteuttag minskar landskapsregeringens möjlighet att fördela intäkterna från vindkraft till hela det offentliga Åland.

 

Möjlig intäktsmodell för det offentliga Åland och vindkraftsaktör:

1.     Optionsintäkt som betalas i inledningen efter avtalsskrivning

2.     Arrendeintäkt som baseras på produktionsvärde, betalas årligen under avtalstiden

3.     Ändrad fastighetsskatteprocent som är begränsad till ett rimligt intervall

 

De två första intäktstyperna tillfaller landskapet Åland, landskapsregeringen, emedan den tredje intäktstypen tillfaller de berörda kommunerna.

 

Eftersom fastighetsskatteuttagets eventuella begränsning kan uppfattas som en minskning av ekonomiska incitament för kommuner där havsbaserad vindkraft byggs är det av vikt att landskapsregeringen även inför flera intäktsmöjligheter till Ålands kommuner, specifikt till kommuner där vindkraften byggs. Ersättningarna kan ges genom att ingå avtal med kommuner där vindkraft byggs, genom förändringar av landskapsandelssystemet och andra stödåtgärder på basen av ansökan. De exakta förändringarna och beloppen måste landskapsregeringen besluta om. Dessutom behöver arbetet med att identifiera dessa aktiviteter fortsätta utvecklas, gärna i samråd med vindkraftskommunerna.

 

Alla möjliga intäktsströmmar för en kommun där vindkraft byggs:

1.     Fastighetsskatt

2.     Samfundsskatt på landskapsregeringens årliga options- och arrendeintäkter (tillfaller alla kommuner)

3.     Avtalsintäkter från avtal med landskapsregeringen

4.     Förhöjda landskapsandelar

5.     Särskilda stöd enligt ansökan.

De två första intäktsströmmarna är i dag lagstadgade, medan de tre sista alternativen är beroende av landskapsregeringens beslut om hur kommuner i ett tidigt skede kan kompenseras för etablering av havsbaserad vindkraft. 

 

Mixen av intäktsströmmar ska enligt projektdirektivet fortsätta utvecklas efter studiens slut. Studiens klara rekommendationer vid slutförandet innefattar att:

1. Intäktsmodellen bör utgå från högt uttag av options-, och arrendeintäkter gentemot andra intäktsströmmar

2. Utred frågan om huruvida sänkt intervall för fastighetsskatt kan tolkas som statsstöd

3.Utred utjämningsmekanismer i landskapsandelssystemet i samband med revideringsprojekt

4. Utred vidare möjligheter för att ge ekonomisk ersättning till kommunerna där vindkraft byggs, exempelvis genom avtal eller andra stöd till kommunerna

5. Följ utvecklingen av förändrad lagstiftning på rikssidan

6. Finjustera bakgrundsparametrar och antaganden varefter nya fakta erhålles.

 

Auktionsprocess

Regeringsprogrammet anger som målsättning att auktionsprocessen för havsområdenas nyttjanderätt ska kunna inledas under 2025. Denna tidtabell är för ett så komplicerat projekt utmanande, men projektgruppen strävar till att ha beredskap att inleda auktionsprocessen under 2025.

 

För att lyckas med en auktion av havsområden för havsbaserad vindkraft kommer projekt Sunnanvind att anlita affärsrådgivningskonsult med god kännedom om marknaden för havsbaserad vindkraft. Det är viktigt att ha en klar uppfattning om marknadssituationen och vad som i nuläget uppfattas som godtagbar nivå på ersättningarna för att använda havsområdet. Intäkterna ska maximeras, men auktionsprospektet ska också fånga aktörernas intresse att delta i en auktion. Auktionsprocessen är en komplex helhet med flera avgörande delar och behöver vara noggrann och följa vissa erkända riktlinjer och steg så att de aktörer som deltar i en auktionsprocess känner igen hur processen är uppbyggd på basen av tidigare erfarenheter från andra utförda auktioner av områden för havsbaserad vindkraft.   Auktionen genomförs på en internationell marknad och kommer därmed att jämföras med andra auktioner som genomförts eller samtidigt genomförs i Norden och Europa.

 

Det finns ingen internationellt standardiserad auktionsmodell som kan kopieras rakt av till Åland. Varje auktion behöver väga in sina områdesförutsättningar, marknadsregler, riskfördelningar, ekonomiska och politiska mål och skapar därför sin egen process. Trots skillnaderna i auktionsprocesser kan man försöka ”dela in” en vanlig auktionsprocess i fem faser:

1. Identifiering av områden som lämpar sig för havsbaserad vindkraft tekniskt, juridiskt, och på basis av andra förutsättningar;

2. Marknadsdialog för att testa intresset och ställa klargörande frågor, identifiera kvalificeringskrav för att hitta seriösa aktörer;

3. Budgivningsfas där auktionen i andra projekt har varierat från en enda budgivningsomgång till flerstegsauktioner (process och upplägg varierar från område till område);

4. Avtals- och riskfördelningsförhandlingar där vattenägaren och auktionsvinnaren förhandlar om arrendeavtalets upplägg, ansvarsfördelning, uppföljnings- och säkerhetsfrågor, mm;

5. Uppföljning under vindkraftsområdets livscykel, för att myndigheten ska behålla möjlighet till insyn i projektet, uppnående av milstolpar, rapportering, finansiella garantier, mm.

 

Det finns alltså flera sätt att genomföra auktionen, men det finns i nuläget inte en given lösning för processen. För landskapsregeringen gäller det att, med stöd av affärsrådgivningskonsult och teknikrådgivningskonsult, identifiera gångbara internationella metoder, men anpassa dem till de lokala förutsättningarna, för att sedan formulera ett prospekt som lockar konkurrenskraftiga och seriösa bud, vilket i sin tur maximerar den åländska samhällsnyttan genom projektets hela livslängd.

 

Upphandlingen av affärsrådgivningskonsult pågår och förhandlingar har nu inletts med fyra internationella företag inom branschen som har gallrats fram i upphandlingsprocessen. Tidsplanen för upphandlingen av affärsrådgivningskonsult är att den slutförs i augusti 2025. Upphandlad affärsrådgivningskonsult kommer att inleda en marknadsdialog som förväntas berika projektet med viktig information angående marknadssituationen och potentiella vindkraftaktörers intresse för att delta i auktionen. För att prospektmaterialet ska vara attraktivt för marknaden och generera anbud, måste det beakta vad aktörerna är villiga att bjuda.

 

Projektet har även startat upphandlingen av teknisk rådgivare som under auktionsprocessen ska bistå med teknoekonomisk data om olika delar av projektet, såsom alternativ för anslutningar och elöverföring.

 

Trots att projekt Sunnanvind strävar efter att ha beredskap att inleda auktionsprocessen i slutet av året, finns det flera öppna faktorer som kan påverka tidpunkten. En av dessa är, som nämns ovan, marknadssituationen. En slutsats av marknadsdialogen kan vara att den planerade tidpunkten för en auktion av olika anledningar inte är optimal, utan att det kan löna sig att senarelägga den för att förbättra möjligheterna få in attraktiva anbud.

 

Projekt Sunnanvind har genom olika aktiviteter jobbat för att minska aktörernas risker och därmed höja intäktspotentialen för hela Åland. En risk som måste hanteras innan det är möjligt att starta auktionsprocessen är att, så gott som möjligt, säkra anslutningsmöjligheten av elproduktionen till det finska stamnätet. Fingrid och arbets- och näringsministeriet har informerat om att de bedömer att rikets elmarknadslag sätter juridiska hinder för att ansluta en energiproduktionsanläggning från Åland, medan landskapsregeringen bedömer att Fingrid inte har skyldighet att ansluta en anläggning men att de inte heller är förbjudna att göra det.

 

Landskapsregeringen för en nära dialog med arbets- och näringsministeriet för att finna en lösning på anslutningsutmaningen, där huvudspåret för närvarande är att föreslå en ändring av 44 § i elmarknadslagen gällande den systemansvariga stamnätsinnehavarens ansvarsområde. För att säkerställa att elproduktionen från potentiella vindkraftsproduktionsanläggningar i de åländska territorialvattnen ska kunna utnyttjas vore det en möjliggörande och risknedsättande faktor för etableringen av havsbaserad vindkraft på Åland att utvidga Fingrids ansvarsområde, så att det också gäller anslutning av vindkraft som byggs i det åländska territorialvattnet. Det kan i sammanhanget konstateras att Fingrid redan enligt 44 § ovan ansvarar för sammanlänkningar till andra stamnät samt även framöver ansvarar för projekt i den finländska ekonomiska zonen. Landskapsregeringen har i dialogen med arbets- och näringsministeriet framfört att projektet med sitt geografiska läge skulle vara en viktig potentiell elleverantör för södra Finlands växande elbehov. Både Energimyndighetens och Forststyrelsens projektområden ligger långt norrut jämfört med de aktuella områdena i åländska vatten. De konkurrerar alltså inte direkt om stamnätets anslutningspunkter i närheten av projekt Sunnanvinds områden och transmissionsavstånden från dem till södra Finland är långa.

 

Riksdagens ekonomiutskott tog ställning till anslutning av på Åland producerad elenergi till det nationella stamnätet i regeringspropositionen (TaVM 21/2024 vp─ HE 147/2024 vp) angående lagen för havsvindkraft i den ekonomiska zonen. Ekonomiutskottet konstaterade att det är viktigt att så snart som möjligt utreda de rättsliga och ekonomiska förutsättningarna och effekterna av skyldigheten och möjligheten till elanslutning när det gäller Åland. I utredningen ska också tidtabellen för konkurrensutsättningen av havsbaserad vindkraft beaktas.

 

I regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av elmarknadslagen och 12 och 96 § i naturgasmarknadslagen[6] anges följande om kommande beredningsprocess om ändring av elmarknadsagen gällande anslutning av havsbaserad vindkraft till Fingrids nät:

Som ett alternativ till förslaget har man granskat möjligheten att utvidga stamnätsinnehavarens ansvarsområde till att gälla också anslutning av havsbaserad vindkraftsproduktion som byggs på Ålands havsområden. Den alternativa lösningen kan förordas av flera fördelar både för elsystemet på fastlandet och för näringarna och skatteintäkterna i landskapet Åland. På landskapet Åland tillämpas dock egen ellagstiftning i enlighet med självstyret. Bestämmelserna om anslutning av havsbaserad vindkraft till nätet på Ålands havsområden bör således beredas tillsammans med Ålands landskapsregering. Inom ramen för beredningen av förslaget har det inte varit möjligt att utarbeta ett sådant juridiskt krävande förslag och involvera Ålands landskapsförvaltning i beredningen av förslaget utan att avsevärt fördröja behandlingen av andra förslag.

 

Fingrid och Svenska Kraftnät meddelade 20.5.2025 att de inleder planeringsarbetet med Fenno-Skan 3 interconnector-förbindelsen vilket projekt Sunnanvind under lång tid har förespråkat. En uppkoppling av det åländska vindkraftsområdet som definierats av projekt Sunnanvind till denna anslutning skulle innebära stora möjligheter då det även ger möjlighet för avsättning av den producerade elen på den svenska elmarknaden.

 

Upphandlad affärsrådgivningskonsult bör ha hunnit föra marknadsdialog samt dokumenterat förslag på affärsmodell, innan landskapsregeringen skickar anhållan till lagtinget om samtycke till överlåtelse av nyttjanderätten för havsområde för havsbaserad vindkraft. Detta för att kunna ge lagtinget en så klar bild som möjligt av vad landskapsregeringen ämnar konkurrensutsätta. Samtidigt behöver auktionsprocessen inledas så snart som möjligt, dock utan att ge avkall på kvalitet eller på andra avgörande faktorer som redogjorts för ovan. Den information som lagtinget behöver för ett samtycke är i skrivande stund inte klarlagd, men väntas bli det i dialog med lagtinget.

 

Enligt 25 § landskapslagen (2012:69) om landskapets finansförvaltning får nyttjanderätten till någon av landskapets fastigheter för tjugo år eller mer inte överlåtas utan lagtingets samtycke. Landskapsregeringen planerar att återkomma till lagtingen med en anhållan om lagtingets samtycke i enlighet med 25 § i ovannämnda lag.

 

Som avslutning kan det poängteras att projekt Sunnanvind stadigt rör sig framåt i arbetet med att möjliggöra storskalig havsbaserad vindkraft i Ålands norra havsområden med största möjliga nytta för Åland. Områdets lämplighet för havsbaserad vindkraft, som identifierades redan i Ålands havsplan, kvarstår och ytan har därtill förstorats för att skapa en potential som attraherar vindkraftsutvecklare. WSP:s arbete med generalplan och miljörapport visar att projekt Sunnanvinds sammantagna miljöpåverkan är liten.

 

Trots det just nu rådande marknadsläget är prognosen fortsatt att havsbaserad vindkraft är en växande sektor och en av de mest lovande lösningarna för att möta klimatmålen och det växande behovet av förnybar energi. Gällande anslutning till stamnät pågår dialog och det växande energibehovet i våra närregioner talar för att viljan till att hitta lösningar finns.

 

De utmaningar som har identifierats kring intäktsmodellen må vara just utmanande, men är inte olösliga.