Meddelande 6/2007-2008
|
|
| ||
| Ålands landskapsregering | MEDDELANDE nr 6/2007-2008 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2008-09-05 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Landskapets åtgärder med anledning av landskapsrevisorernas berättelse för år 2007
I meddelandet redogör landskapsregeringen för de åtgärder man har vidtagit eller avser vidta med anledning av landskapsrevisorernas berättelse för år 2007.
Mariehamn den 5 september 2008
L a n t r å d Viveka Eriksson
Vicelantråd Britt Lundberg
INNEHÅLL
2. Kansliavdelningens förvaltningsområde
2.1. Övervakningen av ämbetsåtgärders laglighet
2.1.1. Justitiekanslerns och justitieombudsmannens befogenheter i landskapet
2.1.2. Landskapslagen om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning
2.3.1. Landskapsförvaltningens utrymmesbehov
2.3.2. Lagtingshusets utveckling, användning och förvaltning
2.4. EU-enheten vid landskapsregeringens kansliavdelning
2.6.1. Utveckling av revisionsverksamheten
3. Finansavdelningens förvaltningsområde
3.1.1 Behov av lagstiftningsreform
3.1.3. Målformuleringar i budgeten och redovisningen av dem i berättelsen
3.2. Landskapet Ålands pensionsfond
3.3. En IT-baserad verksamhetsutveckling
4. Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde
4.1.1. Handikappservicen i landskapet
4.2.1. Laboratorieverksamheten
5. Utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde
5.1.1. Tillsynen över grundskolan
6. Näringsavdelningens förvaltningsområde
6.1. Anläggande av golfbana i Godby/Ämnäs
6.3. Jordbruksbyrån och Ålands landsbygdscentrum
6.3.3. Näringsavdelningens organisation
6.4. Ålands arbetsmarknads- och studiestödsmyndighet (AMS)
6.5. Åland i Helsingfors 14-16.06.2007
7. Trafikavdelningens förvaltningsområde
7.2.1. Löneutgifter för sjötrafiken
7.2.2. Skärgårdstrafikens bokningssystem
1. Allmänt
Landskapsrevisorerna tidigarelade avlämnandet av sin berättelse från år 2007 i syfte att möjliggöra för landskapsregeringen att tillställa lagtinget ett meddelande i ärendet inför sammanträdet i september.
Revisorerna har på sedvanligt sätt valt ut och granskat delar av landskapsförvaltningen och dess verksamhet. De frågor som tas upp behandlas både grundligt och sakligt samtidigt som tidigare påpekanden till de aktuella enheterna följs upp.
Landskapsregeringens meddelande innehåller en redogörelse för de åtgärder man har vidtagit eller avser vidta med anledning av landskapsrevisorernas berättelse för år 2007.
2. Kansliavdelningens förvaltningsområde
2.1. Övervakningen av ämbetsåtgärders laglighet
2.1.1. Justitiekanslerns och justitieombudsmannens befogenheter i landskapet
Revisorerna konstaterar i sin berättelse att det inte anses till fullo klarlagt vilka befogenheter justitiekanslern och justitieombudsmannen har i landskapet, och att landskapsregeringen därför bör klargöra vilka befogenheterna är samt hur uppgifterna ska skötas till den del de inte ankommer på nämnda riksmyndigheter.
Landskapsregeringen har påbörjat en utredning angående nämnda myndigheters befogenheter i landskapet. I arbetet ingår att inhämta utlåtanden från berörda myndigheter. Utredningen beräknas vara klar under våren 2009.
2.1.2. Landskapslagen om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning
Revisorerna noterar att det saknas landskapslagstiftning eller annan reglering om hur granskningen av landskapets förvaltningschef ska handläggas. Detta är enligt revisorernas mening ett problem som ur praktisk synvinkel inte är att betrakta som omfattande men som är allvarligt ur principiell synvinkel eftersom det ytterst handlar om rättssäkerhet och tilltro till hur landskapsregeringen följer gällande lagar och regler. Landskapsregeringen bör tillse att frågan om handläggning av ärenden som gäller granskning av förvaltningschefens åtgärder får en tillfredsställande lösning.
Landskapsregeringen kommer att granska frågan i samband med att utredningen om justitiekanslerns och justitieombudsmannens befogenheter i landskapet genomförs. Enligt landskapsregeringens handlingsprogram ska lagen om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning utvärderas, särskilt med beaktande av en rättschefsfunktion.
2.2. Personalavgångar
Landskapsrevisorerna konstaterar att tjänstemannalagens regler för uppsägning och förflyttning i första hand bör tillämpas när anställningsförhållanden avslutas istället för avtalslösningar från fall till fall. In casu lösningar innebär enligt revisorerna mening risk för att grundlagens bestämmelser om likabehandling åsidosätts. Revisorerna konstaterar dock att en uppsägning förutsätter att arbetsgivaren för i bevis att tjänstemannen antingen fortlöpande försummar eller bryter mot tjänsteplikten eller att en väsentlig försummelse inträffat. Enligt revisorernas mening kan det inte anses ändamålsenligt att arbetsgivaren under ett pågående anställningsförhållande aktivt ägnar sig åt den typen av felsökning. Revisorerna anser därför att en översyn av tjänstemannalagen kan vara motiverad så att möjligheten till förflyttning och omplacering av ledande tjänstemän utökas dock så att tjänstemannens anställningstrygghet och förvärvade förmåner inte påverkas.
Enligt landskapsregeringens handlingsprogram ska en översyn av tjänstemannalagen ske under mandatperioden. Vid översynen kommer revisorernas synpunkter att beaktas.
2.3. Fastighetsförvaltningen
2.3.1. Landskapsförvaltningens utrymmesbehov
Revisorerna finner att förhållandet i självstyrelsegården inte är tillfredsställande eftersom ändamålsenliga utrymmen är en förutsättning för ett effektivt arbete och trivsel på arbetsplatsen. Kraven på säkerhet och handikappanpassning har ökat och lokalisering till många mindre lokaler medför både ökade kostnader och minskade samordningsmöjligheter. Revisorerna anser det därför angeläget att landskapsregeringen vidtar åtgärder så att arbetet kan bedrivas effektivt och så att de extra kostnaderna minimeras. Särskild vikt bör läggas vid säkerhets- och handikappfrågorna.
Landskapsregeringen konstaterar att problem med förvaltningens utrymmen föreligger och arbetar för att lösa frågorna på ett ändamålsenligt sätt. Goda personalutrymmen är viktigt ur ett personalpolitiskt perspektiv. Frågorna har därför hög prioritet och bör få en lösning snarast möjligt. I arbetet kommer även möjligheter till utlokalisering av verksamhet att beaktas.
2.3.2. Lagtingshusets utveckling, användning och förvaltning
Revisorerna konstaterar att frågan om lagtingshusets ombyggnad och förvaltning under många år varit föremål för diskussioner och utredningar. Enligt revisorernas mening borde frågan få en lösning varvid särskild vikt bör läggas vid handikapp- och säkerhetsfrågorna.
Landskapsregeringen konstaterar att utredningen gällande utvecklingen av lagtingets utrymmen inte är avslutad. Arbetet kommer att fortsätta i samråd med kanslikommissionen. Efter att utredningen slutförts kommer en plan att göras upp för att genomföra föreslagna åtgärder. Åtgärderna vidtas inom ramen för en helhetsplan för hela självstyrelsegården.
2.4. EU-enheten vid landskapsregeringens kansliavdelning
Revisorerna noterar att statsstödsreglerna är komplicerade och i förändring vilket ställer särskilda krav på kunskap och fortlöpande information. Enligt revisorernas mening bör EU-enheten därför aktivt informera och utbilda handläggande tjänstemän om statsstödsreglerna.
Landskapsregeringen informerar kontinuerligt sina tjänstemän per e-post om nya regelverk och beslut på EU-nivå. Det har förekommit vissa informationsmöten samt utbildningstillfällen. Vidare avser förvaltningen att i mån av möjlighet och behov ordna ytterligare utbildning och informationtillfällen, t.ex. i samband med inkommande diskussioner med de enskilda avdelningarna.
2.5. Samråd med lagtinget
Landskapsrevisorerna konstaterar att landskapsregeringen arbetar för att stärka det åländska inflytandet i EU-processen. Vidare konstateras att särskild vikt läggs vid landskapets roll i beredningsprocessens tidiga stadier och möjligheter att ta initiativ i frågor som är viktiga för landskapet. Landskapsregeringen medverkar även till att arbetet i lagtingets utskott med EU-frågor utvecklas och bli effektivare.
I enlighet med landskapsregeringens handlingsprogram har arbetet i första hand inriktats på att förbättra landskapets möjligheter att påverka landets ståndpunkter i EU-arbetets olika skeden och på att säkerställa rätten för landskapet att föra talan i EG-domstolen vid fördragsbrott. Samtidigt kommer förvaltningens interna rutiner och anvisningar för EU-arbetet att uppdateras. Landskapsregeringen eftersträvar vidare en tydligare prioritering i EU-arbetet, vilket ger landskapet möjlighet att fördjupa sig i de viktigaste frågorna på agendan. Ambitionen är därmed även att utveckla samarbetet med lagtinget i arbetet. I övrigt hänvisas till landskapsregeringens meddelande nr 3/2007-2008 angående EU-program 2008-2011.
2.6. Revisionsverksamheten
2.6.1. Utveckling av revisionsverksamheten
Revisorerna påpekade i sin berättelse över år 2006 att de krav som ställs i fråga om administration och redovisning för EU-finansierade projekt är höga. Revisorerna ansåg då att det är angeläget att noga överväga nyttan av EU-inblandning i verksamheter och projekt. Revisorerna konstaterar nu att en mycket stor del revisionsbyråns arbetstid går åt till revision av EU-projekt på bekostnad av annan revisionsverksamhet samtidigt som andelen EU-medel i landskapets budget inte är särskilt stor.
Revisorerna konstaterar med tillfredsställelse att landskapsregeringen undersöker möjligheterna till bildande av en extern revisionsenhet. En enhet med revisorer med en från landskapsregeringen fristående ställning har många fördelar. En sådan fristående enhet kan förutom att utföra kontroll av landskapsregeringen underlydande myndigheter och enheter även utföra den typ av utredningsuppdrag som ovan omtalas under rubriken ”Landskapslagen om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning”. Enligt revisorernas mening är det dock angeläget att den interna revisionsverksamheten fungerar väl fram till dess att en omorganisation är genomförd. Revisorerna anser därför att det är nödvändigt att vidta åtgärder i fråga om revisionsbyrån.
Landskapsregeringen kommer under hösten att vidta åtgärder i syfte att förbättra samarbetet inom revisionsbyrån och därmed skapa en effektivare revisionsverksamhet. Samtidigt fortsätter landskapsregeringens översyn av verksamheten i enlighet med den utveckling revisorerna beskriver. I arbetet ingår även att skapa en ändamålsenlig revision av de EU-finansierade projekten. Landskapsregeringen kommer även att vidta åtgärder för att åstadkomma en effektiv revision inom ÅHS.
3. Finansavdelningens förvaltningsområde
3.1. Landskapets budget 2007
3.1.1 Behov av lagstiftningsreform
Revisorerna konstaterar i sin berättelse att det i landskapsregeringens handlingsprogram anges att en framställning om en ny finansförvaltningslag ska utarbetas, vari intas nödvändiga ändringar av lagstiftningen om intern revision.
Landskapsregeringen genomför en översyn av lagstiftningen. Ambitionen är att under 2008 överlämna en lagframställning i ärendet till lagtinget. Arbetet är dock tidsödande. Förvaltningen befinner sig i en omvandlingsfas. Sedan den nu gällande finansförvaltningslagen antogs har både strukturer och behov utvecklas, vilket gör att förhållandena och förutsättningarna alltmer skiljer sig jämfört med vad som gällde då den nuvarande lagen skrevs. Den nya lagen kommer att innehålla en klar definition och uppdelning av förvaltningens egen interna kontroll och revisionen av förvaltningens interna kontroll. Dessutom kommer den nya lagen att innehålla bestämmelser om organisation och ansvarsfunktioner, budgetarbetet, redovisning, bokslut, samt hanteringen av likviditet och förmögenhet.
3.1.2. Anslagsöverskridningar
Revisorerna uppmanar landskapsregeringen att tillse att klara och enhetliga principer finns för hanteringen av anslagsöverskridningar.
Landskapsregeringen konstaterar att det i direktivet för förverkligandet av landskapets budget för år 2007 framgår att "rörande budgetuppföljningen åligger det var och en budgetansvarig att kontinuerligt följa med medelsanvändningen för respektive budgetmoment och även momentvis föra förteckning över sina beslut om beställningar, vilka leder till framtida utgifter. Det ankommer även på envar budgetanvarig att föra eventuella behövliga sidoregister." Om detta följes så har respektive budgetansvarig goda möjligheter att i god tid uppmärksamma om det tyder på att tillgängligt anslag är otillräckligt. I det fall det är fråga om ett förslagsanslag skall, i enlighet med ovannämnt direktiv, "så snart vederbörande konstaterat att förslagsanslag kommer att visa sig otillräckligt rätt till överskridning skriftligen ansökas hos landskapsregeringen. Dylik ansökan skall behandlas i samma ordning som budgetäskanden. Därvid skall de utgifter, som är avsedda att täckas med överskridningsrätten utförligt motiveras." Beslut om överskridningsrätt fattas av finanschefen eller om det är frågan om större överskridningar på fördragning. Om landskapsregeringen avlämnar förslag till tilläggsbudget efter beslut om överskridning fattats tas betydande överskridningar med i förslaget.
I det fall det inte är frågan om ett förslagsanslag skall finansavdelningen kontaktas och om överskridningen inte kan lösas genom omfördelning av anslaget skall anhållan om tilläggsbudget omgående inlämnas, dock senast den 20 mars eller 1 november. Av förverkligandedirektivet framgår dock att förslag om tilläggsbudget bör genast inlämnas då ett oundgängligt behov har konstaterats, oberoende av ovan nämnda tidpunkter.
Landskapsregeringen konstaterar att regelverket kring överskridningar torde vara tillräckligt. Dock visar det sig i vissa fall i praktiken att framförhållningen vad gäller uppföljning inte är tillräcklig och vissa överskridningar blir därför kända i ett mycket sent skede, ofta i samband med bokslutsarbetet. Landskapsrevisorerna påpekar att inte alla överskridningar behandlas lika vad gäller förslag till tilläggsbudget.
3.1.3. Målformuleringar i budgeten och redovisningen av dem i berättelsen
Landskapsrevisorerna anser, trots att landskapsregeringens berättelse ger en bra insyn i hur målen och budgeten förverkligats, att det ändå finns ett behov av en allmän utveckling av redovisning och resultat t.ex. i form av en fortsatt analys av bokslutet och resultatet och en presentation av de viktigaste utvecklingsfrågorna för varje avdelning, metoder för att styra verksamhetens resultat samt systematisering av den interna kontrollen.
Landskapsregeringens målsättning är att effektivisera landskapets finansförvaltning. Ett uttalat resultatansvar för enheterna i förvaltningen eftersträvas. För att skapa bästa möjliga förutsättningar för detta är det naturligtvis av största vikt att arbetet med den ovan nämnda finansförvaltningslagen slutförs. Utöver detta avser landskapsregeringen i enlighet med handlingsprogrammet att utarbeta en förnyad budgetstruktur, samt att anpassa redovisningen och kontoplanerna så att de stöder resultatstyrningen.
3.2. Landskapet Ålands pensionsfond
Landskapsrevisorerna har erfarit att man inom fondens styrelse fört en diskussion om möjligheten att minska användningen av externa förvaltare och istället stärka fondens interna organisation. Eftersom systemet med professionella förmögenhetsförvaltare hittills fungerat ändamålsenligt anser revisorerna att landskapsregeringen noga och allsidigt bör utreda konsekvenserna av eventuella förändringar i hanteringen innan beslut fattas.
Landskapsregeringen konstaterar att en diskussion om möjligheten att stärka fondens interna organisation visserligen förts inom fondens styrelse. Något slutligt ställningstagande från pensionsfondens styrelse finns enligt uppgift inte i det här skedet. Diskussionen ska istället betraktas som en del av styrelsens fortlöpande interna utvärderingsprocess. Alla eventuella förändringar avseende pensionsfondens förvaltningsmetoder kommer naturligtvis att ingående utredas av dess styrelse, innan beslut fattas.
3.3. En IT-baserad verksamhetsutveckling
Landskapsrevisorerna tillskrev i november 2007 landskapsregeringen gällande landskapets IT-utvecklingsstrategi. Man ville då efterhöra landskapsregeringens mål och eventuella handlingsplaner för utvecklingen av informationssamhället i allmänhet och e-förvaltningen i synnerhet. Landskapsregeringen redogjorde för dessa mål och planer i ett brev i februari 2008. Trots detta anser revisorerna att någon utveckling av den offentliga förvaltningen i riktning mot en IT-baserad verksamhet inte pågår i landskapet.
Landskapsrevisorerna konstaterar att inköp av teknisk utrustning och programvaror, synnerhet för små enheter och myndigheter, är resurskrävande både i fråga om upphandling och underhåll. En samordning av den offentliga verksamheten bör därför övervägas.
Landskapsrevisorerna konstaterar att bemanningen vid IT-enheten förefaller liten med tanke på verksamhetens omfattning.
Landskapsregeringen delar inte revisorernas uppfattning att det inte pågår någon utveckling av den offentliga förvaltningen i riktning mot en IT-baserad verksamhet i landskapet . Olika IT-system är idag en integrerad del av de flesta verksamheterna inom förvaltningen. Av landskapsregeringens svar till landskapsrevisorerna framkom bland annat att implementeringen av system för såväl digital faktura- som ärendehantering pågår. Systemet för digital fakturahantering kommer att snabba upp fakturaflödet, förbättra möjligheten till uppföljning samt möjliggöra mottagning av e-fakturor. Systemet för digital ärendehantering ska effektivisera den interna ärendehanteringen samt innebära en förbättrad såväl intern som extern tillgång till information från landskapsregeringens verksamhet. Systemet kommer också att utgöra en plattform för utvecklingen av digitala tjänster tillgängliga för allmänheten via internet. Ovannämnda två system kommer att utgöra en integrerad lösning.
Landskapsregeringen är dock ense med landskapsrevisorerna om att ett stort vidareutvecklingsbehov finns att göra verksamheten ännu mer IT-baserad. Av denna anledning har landskapsregeringen för avsikt att som grund för arbetet revidera det IT-politiska programmet.
Målsättningen är idag att samordna inköp av teknisk utrustning och programvaror så långt det är möjligt. I de fall då det av tidsmässiga eller av tekniska orsaker inte är möjligt att samordna vid upphandling tillhandahåller landskapsregeringens IT-enhet assistans.
Den tekniska driften av serverutrustning, system, kommunikations- och säkerhetslösningar har alltmer centraliserats och såväl centralförvaltningens, lagtingets, Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets, Ålands statistik- och utredningsbyrås system körs idag på central serverutrustning, likaså tillhandhåller IT-enheten drifts- och användarstöd till såväl ovannämnda som övriga mindre till landskapsregeringen hörande enheter.
Bemanningen vid landskapsregeringens IT-enhet har varit oförändrad de senaste åren medan förvaltningens verksamhet samt IT-användningen och beroendet av en fungerande kontorsteknik har ökat, likaså har IT-säkerhetsfrågor blivit allt viktigare. Ytterligare har de administrativa uppgifter som påförts IT-enheten ökat, speciellt kan nämnas administrationen av toppdomänen .ax. Landskapsregeringen kommer därför att i samband med beredningen av 2009 års budget se över bemanningsbehovet vid IT-enheten.
Sammantaget konstaterar landskapsregeringen att IT-utvecklingen, såväl direkt, som indirekt kommer att kräva en större andel av förvaltningens resurser och uppmärksamhet.
4. Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde
4.1. Allmänna byrån
4.1.1. Handikappservicen i landskapet
Revisorerna konstaterar att den rikslagstiftning som gällde för handikappservicen den 1 januari 1993 inte har upphävts genom landskapslag utan den gäller fortsättningsvis i landskapet trots att den har upphävts och ersatts med ny lagstiftning i riket. Revisorerna, som finner det synnerligen angeläget med en förnyad lagstiftning på området, noterar med tillfredsställelse att landskapsregeringen avser utarbeta en social tillsynsplan samt en lag om stöd och service på grund av handikapp.
Landskapsregeringen konstaterar att en lag om service och stöd på grund av handikapp för tillfället bereds av lagberedningen. En social tillsynsplan innehållande regler och system för tillsynsverksamheten inom det sociala området färdigställs under hösten.
4.2. Miljöbyrån
4.2.1. Laboratorieverksamheten
Landskapsrevisorerna noterar i sin berättelse att den tilltagande specialiseringen och de ökade kraven på laboratorier på andra håll resulterat i mycket stora enheter. Enligt revisorernas mening hade det därför varit till fördel att inför sammanslagningen av de tre laboratorierna grundligt undersöka möjligheten till inbesparingar genom inköp av tjänster från riket eller Sverige. Enligt revisorerna åsikt kan en större investeringskostnad anses motiverad om den på sikt innebär kostnadsinbesparingar. Vidare bör miljöhänsyn alltid tas vid investeringar i landskapets fastigheter.
Landskapsregeringen konstaterar att sammanslagningen av de tre laboratorierna har föregåtts av flera utredningar. Den mest omfattande utredningen gjordes av en arbetsgrupp som lämnade sin slutrapport i maj 2007. Rapporten innehåller både en omvärldsanalys och genomgång av alternativa verksamhetsmodeller för laboratorieverksamheten inklusive alternativet att landskapsregeringen upphör med laboratorieverksamhet. I rapporten framkommer att inköp av tjänster från utomstående laboratorier är kostnadsinbesparande på lång sikt. Nackdelen är brister i logistiken, minskat antal arbetstillfällen och svårigheter att i vissa lägen hitta laboratorier som gör sällsynta analyser. Arbetsgruppens slutsats var att fördelarna med ett eget laboratorium övervägde nackdelarna. Landskapsregeringen anser därmed att frågan utretts tillräckligt.
Landskapsregeringen delar revisorernas åsikt om att miljöhänsyn bör tas vid investeringar och avser att i enlighet med landskapsregeringens strategi för energiarbetet på Åland 2008-2025 energicertifiera förvaltningens fastigheter.
5. Utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde
5.1. Skolbyrån
5.1.1. Tillsynen över grundskolan
Landskapsrevisorerna finner att systemet för utvärdering och uppföljning av hur målen för grundskoleverksamheten förverkligats, förefaller anordnad på ett tillfredsställande sätt. Revisorerna vill dock betona att landskapsregeringen har ett särskilt ansvar att följa upp och utvärdera hur många som lämnar grundskolan utan avgångsbetyg och utan att kunna läsa och skriva.
Revisorerna anser att landskapsregeringen bör överväga att tydliggöra utvärderingsresultaten genom att också redovisa de skolvisa resultaten. En ökad öppenhet leder till större insyn och därmed påverkansmöjlighet för såväl beslutsfattare som föräldrar.
Landskapsregeringen har i oktober 2006 tillställt kommunernas skolnämnder, förbundsstyrelser och grundskolor en anvisning (93 U30-23.10.2006) om uppföljning och utvärdering i grundskolan. Anvisningen kompletterar anvisningarna i Landskapet Ålands läroplan för grundskolan (136 Us2/1996). Anvisningen innebär sammanfattningsvis att grundskolornas undervisning och övriga verksamhet följs upp och utvärderas centralt genom landskapets försorg. Skolornas inlärningsresultat bedöms externt. Resultatet av utvärderingen redovisas för skolornas huvudmän i rapporter som omfattar resultat för den enskilda skolan och kommunen (skol- och kommunvis information) samt landskapsomfattande resultat (Ålandsbilden). Resultaten jämförs med motsvarande resultat i svenskfinland och med erhållna resultat i det övriga landet.
Landskapsregeringen har vidare utifrån landskapsrevisorernas berättelse för år 2007 i augusti 2008 genom en ny anvisning (60 U30-28.8.2008) uppmanat kommunerna att följa upp den tidigare givna anvisningen och i samråd med skolbyrån följa upp och utvärdera hur många som lämnar grundskolan utan avgångsbetyg och utan att kunna läsa och skriva.
6. Näringsavdelningens förvaltningsområde
6.1. Anläggande av golfbana i Godby/Ämnäs
Landskapsrevisorerna konstaterar att det under en längre period lagts ned betydande resurser ifråga om ett golfbaneprojekt i Godby/Ämnäs. Resursanvändningen har grundats på de förutsättningar som lagtinget genom olika budgetbeslut slagit fast. Dessutom konstaterar revisorerna att golfsporten förefaller ha utvecklingsmöjligheter i landskapet och att marknadsundersökningar visar att det finns vissa förutsättningar för en utbyggnad av golfanläggningar i landskapet.
Landskapsregeringen konstaterar att EU har för perioden 2007-2013 fastställt en så kallad regionalstödskarta, vilken anger inom vilka regioner det är tillåtet att bevilja investeringsstöd med offentliga medel samt de högsta stödnivåerna inom respektive region. Inom ramen för godkänd stödkarta för Finland/Åland kan med undantag av Mariehamn maximalt 30 % beviljas till små företag för investeringar i materiella och immateriella tillgångar i samband med etablering av en ny anläggning, utvidgning av en befintlig anläggning, diversifiering av produktionen vid en anläggning till nya produkter eller en genomgripande ändring av produktionsprocessen i en befintlig anläggning. Till företag som definieras som medelstora företag kan maximalt 20 % beviljas och till stora företag i skärgården 10 %. För övriga företag, dvs företag i Mariehamn samt stora företag på landsbygden, måste istället regelverket om försumbart stöd användas, vilket innebär att maximalt 200.000 euro kan beviljas ett företag under en period om tre år.
Inom ramen för dessa högsta möjliga nivåer från EU beslöt landskapsregeringen den 27.3.2007 att differentiera stödnivåerna för landskapets investeringsstöd utifrån regionala aspekter. Nu gällande regelverk fastställer ifråga om företag på landsbygden maximalt 20 % till små och medelstora företag samt 10 % för stora företag. I skärgården är stödnivån fastställd till 30 % för små företag, 20 % till små och medelstora företag samt 10 % till stora företag. Till företag i Mariehamn kan maximalt 10 % beviljas till små och medelstora företag samt 7,5 % till stora.
Landskapsregeringen har således möjlighet att stöda en investering i en ny golfbaneanläggning med högst 30 % beroende på projektets placering och stödmottagarens storlek. Under moment 47.52.77 finns idag 1.500.000 euro upptaget för anläggande av en golfbana. Anslaget är med dagens formulering reserverat för ett projekt i Godby/Ämnäs.
6.2. Ålands Industrihus Ab
Landskapsrevisorerna anser att landskapsregeringen bör överväga att ge Ålands industrihus i uppdrag att för Kvarteret iTiden bilda ett separat fastighetsaktiebolag som innebär att företag som hyr utrymmen kan köpa aktier och därmed äga sina lokaler. Detta kan frigöra kapital för tillbyggnader.
Landskapsregeringen diskuterar i egenskap av ägare med övriga ägare bildandet av ett separat fastighetsbolag för Kvarteret iTiden.
6.3. Jordbruksbyrån och Ålands landsbygdscentrum
6.3.1. Stöd till lantbruket
Landskapsrevisorerna konstaterar att under år 2006 erhöll det åländska lantbruket totalt 16,92 miljoner euro i direkt offentligt stöd. Av detta stöd uppgick EU:s andel till 44 procent eller 7,45 miljoner euro medan resterande del var fördelad mellan staten och landskapet. Av denna resterande del om 9,47 miljoner euro utgjorde landskapets andel ca 80 procent.
Landskapsregeringen konstaterar att de 80 % av 9,47 miljoner euro utgjordes av 85.000 euro för finansierande av räntestödslån, 1.450.000 euro för finansierande av investeringsstödet samt ca 5,25 miljoner euro för att finansiera den nationella andelen av landsbygdsutvecklingsprogrammet innehållande åtgärderna miljöstöd, LFA-stöd och startstöd. I genomgången ingår ytterligare knappt 800.000 för finansiering av avbytarverksamheten som inte helt och hållet är ett direktstöd, dvs. utgörs av betalningar direkt till lantbrukaren. Av dessa knappt 800.000 utgörs ca 130.000 euro av direkta överföringar till lantbrukarna. Resterande del finansierar den avbytarservice som landskapsregeringen upprätthåller med 13,5 landskapsanställda avbytare.
6.3.2. Personalresurser
Landskapsrevisorernas granskning av personalresurserna inom lantbruksförvaltningen visar att länsstyrelsen har drygt 2 årsverken, kommunsektorn 4,5 årsverken och landskapsregeringen 9,5 årsverken. Av personalen vid jordbruksbyrån handlägger 5 tjänstemän ärenden som berör stödadministrationen. Därtill finns den landskapsfinansierade rådgivningsverksamheten som bedrivs av Ålands hushållningssällskap vid Ålands landsbygdscentrum.
Landskapsrevisorerna noterar att personalen som arbetar inom landskapsregeringens jordbruksbyrå och inom det från landskapsregeringen fristående Ålands hushållningssällskap har enligt vad revisorerna fått erfara fördubblats under tiden för EU-medlemskapet.
Landskapsregeringens behov av personal för stödadministrationen motiveras av att man, till skillnad från länsstyrelsen och kommunsektorn, sköter hela kedjan inom programansvaret för landsbygdsutvecklingsprogrammet. Detta innebär utformande av programmet, upprätthållande av regelverk, implementering av programmet med införande av administrationssystem, handläggning av de faktiska ansökningarna, övervakning och uppföljning samt utvärdering av programmet.
Jordbruksbyrån hade före EU-inträdet 14 tjänster. Utöver den rådgivning som bedrevs vid jordbruksbyrån hade Ålands kontrollförening r.f. fyra kontrollassistenter för mjölkproduktionsrådgivningen och Ålands fåravelsförening r.f. en deltidsanställd instruktör. Den totala tjänsteomfattningen utgjorde således ca 18,5 tjänster. I dag finns 11 tjänster på jordbruksbyrån och 7 tjänster på Ålands hushållningssällskap. Inom ramen för hushållningssällskapet sköts de uppgifter som kontrollassistenterna utförde tidigare samt de rådgivningsuppgifter som fåravelsföreningens instruktör utförde tidigare. Den totala tjänsteomfattningen är således 18 heltidstjänster att jämföra med de 18,5 som fanns före EU-inträdet. Totala antalet tjänster är sålunda i stort oförändrat, trots att byråkratin och de administrativa kraven har ökat i omfattning.
6.3.3. Näringsavdelningens organisation
Revisorerna konstaterar att EU:s gemensamma jordbrukspolitik inneburit stora förändringar på flera sätt men att förändringarna inte återspeglas i näringsavdelningens organisation. Enligt landskapsrevisorernas mening borde en omorganisation övervägas så att t.ex. all personal som handlägger landsbygdsprogrammet administrativt hör samman.
Landskapsregeringen har lagt ned mycket arbete sedan år 2000 på att bygga upp ett administrationssystem som kostnadseffektivt och med hög kvalitet hanterar ansökningar gällande de olika åtgärder som finns i nuvarande och föregående landsbygdsutvecklingsprogram. Systemet ska även uppfylla de gemenskapskrav som återfinns i de reglerande förordningarna kring utbetalande och förvaltande myndigheter som hanterar medel från den europeiska fonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Administrationen av landsbygdsutvecklingsprogrammet berör flera tjänstemän och avdelningar, varför en totalomorganisation där all personal som handlägger frågor som rör programmet hittills inte ansetts som ändamålsenligt.
Minskad byråkrati är enligt landskapsregeringens handlingsprogram en prioriterad målsättning och under hösten inleds ett arbete med att utreda möjligheter för ett samarbete gällande handläggningen av de arealbaserade stöden på Åland. Det innebär ett utökat administrationssamarbete mellan länsstyrelsen, kommunerna och landskapsförvaltningen.
6.4. Ålands arbetsmarknads- och studiestödsmyndighet (AMS)
Landskapsrevisorerna konstaterar att bildandet av den nya myndigheten förefaller ändamålsenlig men omnämner vissa problem och oklarheter, såsom eftersatt digitalisering och svårigheter att få tidsenliga datasystem, avsaknad av möjligheter att få tillgång till andra myndigheters registeruppgifter, arkivutrymmena är inte helt ändamålsenliga, trögheten i Ams egen ekonomihantering, eftersläpning i blankett- och annan lagstiftning leder till problem och att i fråga om prioriteringar vid uppdatering av lagstiftning har bevakningen organisatoriskt försvagats.
Datorisering och digitalisering av så många servicefunktioner som möjligt står högt på listan över prioriterade utvecklingsåtgärder vid Ams. Egen lagstiftning och egna regelverk kräver dock i hög grad egna, specialanpassade system, vilket gör utvecklingen arbetsdryg och därmed dyr. Exempelvis har utvecklingen av det nya systemet för studiestödshanteringen, som bl.a. kommer att möjliggöra ansökan via internet, dragit ut på tiden på ett oförutsägbart sätt. Ett annat exempel är det datasystem som används för den åländska elevantagningen till utbildning på gymnasialstadiet. Vidare utgör en samkörning med andra myndigheters register är en ständigt aktuell fråga.
AMS kontakter till landskapsregeringens allmänna förvaltning sker på flera olika plan. Finansavdelningen handhar huvuddelen av myndighetens ekonomiförvaltning och myndigheten är därför helt beroende av de rutiner för t.ex. fakturahantering som finansavdelningen följer. Den elektroniska fakturabehandlingen som ska introduceras under 2008 kommer att innebära betydande inbesparingar av såväl arbetsinsats som tidsåtgång. Kvarstående oklarheter i ansvarsfördelningen mellan myndigheten och den centrala förvaltningen kan hanteras allteftersom de uppstår.
De problem beträffande uppdatering av lagstiftning som revisorerna redovisar noteras. Det finns skäl att ständigt se över användningen av den begränsade lagberedningsresursen inom landskapsförvaltningen. Under våren 2008 har dock flera lagar som berör AMS verksamhet reviderats. Det behövs väl inarbetade rutiner för att hela tiden hålla lagstiftningen à jour med utvecklingen även för AMS och de övriga fristående myndigheternas del. Det finns behov att formalisera dessa rutiner.
6.5. Åland i Helsingfors 14-16.06.2007
Landskapsrevisorerna konstaterar att budgetöverskridningen (om drygt 116.000 euro) var mycket omfattande och ställer sig kritiska till hanteringen av ärendet. Enligt revisorerna bör landskapsregeringen införa rutiner för budgetuppföljning och kontroll av dylika projekt för att undvika liknande budgetöverskridningar i framtiden.
Landskapsregeringen framhåller att sådana system för budgetuppföljningar som revisorerna efterfrågar redan finns. Till den delen hänvisas till avsnitt 3.1.2. om anslagsöverskridanden ovan. Vidare konstateras att landskapsregeringens revisionsbyrå inom kort framlägger en granskning av projektet.
7. Trafikavdelningens förvaltningsområde
7.1. Allmänna byrån
Revisorerna konstaterar att EU:s regelverk inte kräver upphandling av kollektivtrafiken i landskapet men att situationen ändå i viss mån är problematisk på grund av den begränsade konkurrensen på området. Det är också en brist i systemet att bussbolagen saknar tillräcklig ekonomisk morot för ökning av antalet passagerare.
Revisorerna konstaterar att landskapsregeringen saknar en tydlig målsättning att öka antalet passagerare. En ökning av antalet passagerare torde sannolikt förutsätta en översyn av rutter och tidtabeller så att turtätheten exempelvis kunde ökas på trafikintensiva sträckor i rusningstid. En översyn av kommunalskattelagens regler kan också utgöra en förutsättning för en ökning av antalet passagerare.
Revisorerna konstaterar att en upphandling av linjetrafiken i landskapet inte har förutsättningar att bli effektiv eftersom antalet aktörer är begränsat. Fördelen med den modell som landskapsregeringen istället valt är en god insyn i de ekonomiska förutsättningarna för bedrivande av trafiken medan nackdelen är att effektiviteten är svår att mäta samtidigt som ekonomiska incitament att öka antalet passagerare saknas.
Landskapsregeringen ämnar inför kontraktens utgång undersöka hur trafiken kan upphandlas framöver så att ekonomiska incitament kan uppnås för bussbolagen. Under åren 2005-2007 har inga stora variationer i passagerarstatistiken förekommit. Avgifterna har setts över inför 2008, varvid taxorna sänktes med 20 % samt en maxtaxa om 4 euro infördes och de första statistikprognoserna verkar lovande. Avsikten med översynen var att öka antalet bussresenärer. En arbetsgrupp ska under 2008 se bl.a. på möjligheterna till avgiftsfri buss för ungdomar, utökad kvällstrafik och beställningstrafik. Bättre statistikunderlag kommer att erhållas genom förnyade biljettmaskiner vilka erbjuder bättre analysverktyg.
7.2. Sjötrafikbyrån
7.2.1. Löneutgifter för sjötrafiken
Revisorerna konstaterar att landskapets utgifter för sjötrafiken under år 2007 uppgick till sammanlagt drygt 17 miljoner euro. Av anslaget utgjorde dock ca 3 miljoner euro den korrigerade vederlagsersättningen för åren 2002-2006 inklusive dröjsmålsränta. För år 2008 är sammanlagt netto 14,7 miljoner euro budgeterade för sjötrafikens verksamhet.
Revisorerna redogör för bl.a. förfarandet samt finansutskottets synpunkter vid korrigering av den så kallade vederlagsersättningen och de tillägg som skall beaktas därvidlag.
Av anslaget för sjötrafikens verksamhet utgör nästan 60 procent utgifter för löner medan resterande del framför allt går till bränsle. Såväl bränsle- som lönekostnader kan förväntas stiga relativt kraftigt, revisorerna noterar att lönekostnaden för de anställda i landskapets sjötrafik stigit avsevärt mellan år 2007 och år 2008. Eftersom det handlar om betydande utgifter finner revisorerna det synnerligen angeläget att landskapsregeringen fullföljer planerna på en översyn av bemanningskostnaderna.
För jourersättningens del konstaterar landskapsregeringen att den nuvarande ersättningen enligt gällande avtal beräknas som utslagen över hela tiden, inklusive ledig tid, istället för endast tiden ombord. Detta förfarande innebär även en inbesparing i administration för landskapsregeringen.
Landskapsregeringen anser att rättsläget beträffande vederlagsersättningarna klargjordes i nödvändig utsträckning innan korrigeringen skedde. Tidigare har lagarna om arbetstid samt semester tillämpats på samma vis som på andra fartyg i riket, varför även samma fel har begåtts.
Översynen av bemanningskostnaderna fortsätter planenligt under hösten 2008 samt vid behov även senare i syfte att få lägre kostnader.
7.2.2. Skärgårdstrafikens bokningssystem
Revisorerna noterar att bokningssystemet ännu inte fungerar tillfredsställande.
Landskapsrevisorerna konstaterar att skärgårdstrafikens bokningssystem berördes redan i berättelsen för 2006 och att projektet redan då drogs med mycket kraftiga förseningar samt noterar att bokningssystemet ännu 2007 inte fungerar tillfredsställande.
Landskapsregeringen konstaterar att testanvändning av systemet nu har kommit igång och kommer att utvidgas successivt enligt uppgjord plan.
7.2.3. Behovet av varv
Landskapsrevisorerna berör konsekvenserna för landskapsregeringen av nedläggningen av Algots varv i Mariehamn.
Landskapsregeringen kan efter den första genomförda dockningen i Nådendal konstatera att själva dockningsavgiften i Nådendal motsvarar kostnaden vid Algots Varv, men att utförda arbeten blir cirka 30 – 40 % dyrare. Det medför att endast jobb under vattenlinjen kommer att utföras under dockningar medan övriga jobb utförs på annat håll.