Meddelande 6/2017-2018

		MEDDELANDE nr 6/2017-2018
		Datum
		2018- 08-30
	Till Ålands lagting

UTVECKLINGS- OCH HÅLLBARHETSAGENDA FÖR ÅLAND – STATUSRAPPORT 2       

 

Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland, som manifesterades i september 2016, utgör ett samhällskontrakt som samhällets sektorer gemensamt arbetat fram och ställt sig bakom. Det har skett inom ramen för nätverket bärkraft.ax som bildades i februari 2016.

     Förverkligandet kräver systematisk uppföljning och rapportering. Vid årliga Forum för samhällsutveckling publiceras utvecklings- och hållbarhetsagendans årliga statusrapport. Statusrapporten fastställs av utvecklings- och hållbarhetsrådet inom ramen för nätverket bärkraft.ax. Den årliga statusrapporten är navet i uppföljningen och rapporteringen av agendans genomförande. I detta meddelande redogör landskapsregeringen för Statusrapport 2, som publicerades vid Forum för samhällsutveckling IV i juni 2018.

 

Lagtinget har det övergripande politiska ansvaret för förverkligandet av utvecklings- och hållbarhetsagendan. Landskapsregeringen avser med beaktande av detta ha följande struktur för rapporteringen till lagtinget:

 

·         Landskapsregeringen lämnar ett meddelande till lagtinget vart 4:e år med nulägesbeskrivning samt landskapsregeringens avsikter på tre till fem års sikt med anledning av nuläget.

·         I landskapsregeringens förslag till budget för landskapet Åland redogörs årligen för föreslagna åtgärder som, under kommande verksamhetsår, syftar till att bidra till förverkligandet.

·         I årsredovisningen för landskapet Åland redogörs för uppföljning av åtgärderna i budgeten för landskapet Åland.

 

     Utvecklings- och hållbarhetsagendans Statusrapport 2 bifogas i sin helhet. Även Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland samt dess Statusrapport 1 bifogas.

     I meddelandet redogör landskapsregeringen för dess avsikter med anledning av Statusrapport 2.

 

 

Mariehamn den 30 augusti 2018

 

 

 

L a n t r å d                          Katrin Sjögren

 

 

 

Vicelantråd                          Camilla Gunell                                         

 

 

 

INNEHÅLL

1. Inledning. 3

2. Utvecklings- och hållbarhetsrådets framåtblick. 4

3. Landskapsregeringens avsikter 5

 

Bilaga 1  Statusrapport 2

Bilaga 2  Statusrapport 1 (elektroniskt)

Bilaga 3  Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland (elektroniskt)

 

 

 

 

1. Inledning

Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland, som manifesterades i september 2016, utgör ett samhällskontrakt som samhällets sektorer gemensamt arbetat fram och ställt sig bakom. Det har skett inom ramen för nätverket bärkraft.ax som bildades i februari 2016.

     Utvecklings- och hållbarhetsagendan beskriver visionen för Åland, Alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar, samt sju strategiska utvecklingsmål som ska uppnås senast år 2030. De strategiska utvecklingsmålen är:

 

1. Välmående människor vars inneboende resurser växer.

2. Alla känner tillit och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället.

3. Allt vatten har god kvalitet.

4. Ekosystem i balans och biologisk mångfald.

5. Attraktionskraft för boende, besökare och företag.

6. Markant högre andel energi från förnyelsebara källor och ökad resurseffektivitet.

7. Hållbara och medvetna konsumtions- och produktionsmönster.

 

     Med insikten om att naturen utgör fundamentet för mänsklig existens gick Ålands folkvalda, i lagtinget, under 2014 in för en gemensam strävan: Åland ska vara ett hållbart samhälle senast 2051. Detta i enlighet med de så kallade hållbarhetsprinciperna, en internationellt använd definition av begreppet hållbar utveckling. Utvecklings- och hållbarhetsagendan är hela det åländska samhällets gemensamma verktyg i arbetet med att förverkliga denna strävan. Genom att uppnå de sju strategiska utvecklingsmålen har Åland tagit avgörande steg mot en samhällsutveckling som sker inom ramarna för hållbarhetsprinciperna.

     Parallellt med att Åland har definierat sin agenda har världen gjort det samma. FN:s medlemsländer har antagit Agenda 2030, med sjutton globala och hållbara utvecklingsmål för världen. Förverkligandet av utvecklings- och hållbarhetsagendan är Ålands bidrag till genomförandet av Agenda 2030.

     Landskapsregeringen agerar katalysator och koordinator för förverkligandet av utvecklings- och hållbarhetsagendan. En lagbyggare som samlar kraften i offentliga sektorn och i förlängningen i hela det åländska samhället. Landskapsregeringen har integrerat såväl visionen som de strategiska utvecklingsmålen i förslagen till budget för landskapet Åland år 2017 och 2018.

     Förverkligandet av utvecklings- och hållbarhetsagendan i sin helhet följs upp årligen genom en statusrapport som tas fram inom ramen för nätverket bärkraft.ax. Statusrapporten fastställs av utvecklings- och hållbarbetsrådet, som är en del av nätverket bärkraft.ax.

     I detta meddelande redogör landskapsregeringen för Statusrapport 2, som fastställdes av utvecklings- och hållbarhetsrådet i maj 2018 och publicerades vid Forum för samhällsutveckling IV i juni 2018. Statusrapport 2 innehåller bland annat en nulägesbeskrivning i förhållande till de sju strategiska utvecklingsmålen.

     Nulägesbeskrivningarna visar att inget av de strategiska utvecklingsmålen ännu har uppnåtts.

     Vidare innehåller rapporten en fördjupning i den fysiska strukturutvecklingen samt nulägesredogörelser från centrala samhällsaktörer. Rapporten avslutas med en nulägesbeskrivning av nätverket bärkraft.ax. Rapporten inleds med redogörelse från utvecklings- och hållbarhetsrådet, som utgående från det ovanstående rapportinnehållet blickar framåt och ger rekommendationer.

     I det följande redogörs för utvecklings- och hållbarhetsrådets framåtblick respektive landskapsregeringens avsikter med anledning av denna framåtblick samt nulägesbeskrivningarna.

 

2. Utvecklings- och hållbarhetsrådets framåtblick

Utvecklings- och hållbarhetsrådet roll handlar om att stå för kontinuitet och vitalitet i det långsiktiga arbetet med att förverkliga utvecklings- och hållbarhetsagendan och i förlängningen visionen för Åland – Alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar.

     Rådet består av personer i ledande befattning från ett flertal av samhällets sektorer. Ledamöterna utses av landskapsregeringen för perioder om två kalenderår. Lantrådet är en av ledamöterna och är rådets ordförande. Rådets huvudsekreterare är landskapsregeringens utvecklings- och hållbarhetsstrateg.

     Utgående från nulägesbeskrivningarna i Statusrapport 2 lämnar utvecklings- och hållbarhetsrådet följande rekommendationer i sin framåtblick i statusrapportens första kapitel:

 

A. Rådet noterar att utvecklings- och hållbarhetsrådets önskan i den första statusrapporten, om att kunna följa utvecklingen av tilliten i samhället kommer att uppfyllas under hösten 2018. Då presenteras den första åländska tillitsstudien. Tillit förknippas med de värderingar vi tror möjliggör att alla kan blomstra – subjektivt välbefinnande och ett samhälle som fungerar smidigt där goda relationer till varandra odlas. Årets statusrapport belyser äldres upplevelse av ensamhet och ungas ångest och depressioner. Det här gäller i synnerhet flickor och kvinnor.

     Vikten av att vårda relationerna, också till oss själva understryks. Både som individer och som gemenskap behöver vi utveckla vår förmåga att kunna balansera aktivitet och handlingskraft med vila och återhämtning.

 

B. Rådet konstaterar, i enlighet med beskrivningen i statusrapportens fjärde kapitel, att möjligheterna för förverkligandet av samtliga sju strategiska utvecklingsmål påverkas direkt av bebyggelse- och infrastrukturutvecklingen samt användningen av mark- och vattenresurser. Ett helhetsperspektiv över Ålands mark- och vattenresurser samt fysiska struktur är därför ett väsentligt verktyg för att kunna uppnå de strategiska utvecklingsmålen. Ett program för fysisk strukturutveckling bör färdigställas i dialog mellan kommuner, fastighetsägare, landskapsförvaltningen och allmänheten.

 

C. Rådet noterar att statusrapporten belyser att det i varierande utsträckning saknas sammanhållna handlingsplaner för de sju strategiska utvecklingsmålen. Det finns därmed ett behov av långsiktiga färdplaner för uppnåendet av respektive strategiskt utvecklingsmål, som samtidigt tar de andra strategiska utvecklingsmålen i beaktande.

 

D. Rådet bedömer att styrmedel är väsentliga för förverkligandet. Lagstiftningsanalyser bör genomföras. Dels bör nu gällande lagstiftnings påverkan på möjligheterna att uppnå de strategiska utvecklingsmålen analyseras och dels bör konsekvenserna av ny lagstiftning på möjligheterna att uppnå de strategiska utvecklingsmålen analyseras som en del av lagberedningsprocessen. Den politiska koherensen eller samstämmigheten i syfte att stöda uppnåendet av de strategiska utvecklingsmålen bör stärkas. I detta ingår bland annat att undvika skadliga subventioner. Dessutom bör andelen hållbara offentliga upphandlingar utökas i landskapsförvaltning och kommuner.

 

E. Rådet uttalar att vi tillsammans måste ta ansvar för de delar av vår konsumtion som är ohållbar. Detta i enlighet med det sjunde strategiska utvecklingsmålet, hållbara och medvetna konsumtions- och produktionsmönster. Det måste bli väldigt lätt att göra rätt. De mest hållbara valen ska vara billigast och lättast att finna.

     I och med statusrapport 2 finns en fördjupad förståelse för nuläget beträffande detta strategiska utvecklingsmål. De områden som är kritiska är också de områden som vi spenderar mycket av hushållskassan på, som bostäder och energi, livsmedel, drycker och transporter. Indikatorer för utvecklingsmålet har definierats, vilket saknades i statusrapport 1.

     Efterfrågan på hållbara varor och tjänster bör stimuleras, bland annat genom förstärkta insatser för hållbara konsumtionsvanor hos privatpersoner. Det är önskvärt med en helhetsinsats där åtgärder som påverkar de privata hushållens efterfrågan, företagens utbud och regelverken kombineras.

 

F. Rådet uttalar att omställningen till ett hållbart åländskt samhälle också är ett avståndstagande från fossila energikällor. Både lokala och utomstående experter bedömer att de åländska möjligheterna att bli självförsörjande på lokalproducerad och förnyelsebar energi är realistiska. Med en storskalig satsning på ökad efterfrågan på lokalproducerad och förnyelsebar energi från företag, kommuner och landskapsförvaltning finns förutsättningar att uppnå det sjätte strategiska utvecklingsmålet långt innan 2030.

 

3. Landskapsregeringens avsikter

Mot bakgrund av nulägesbeskrivningarna i Statusrapport 2 samt utvecklings- och hållbarhetsrådets framåtblick och rekommendationer avser landskapsregeringen att, i rollen som katalysator och koordinator för utvecklings- och hållbarhetsagendans förverkligande, lägga fokus på följande under perioden 2018-2020:

 

- Medverka till en helhetsinsats för hållbara och medvetna konsumtions- och produktionsmönster, där åtgärder som påverkar de privata hushållens efterfrågan, företagens utbud och regelverken kombineras.

- Medverka till en storskalig satsning på ökad efterfrågan på lokalproducerad och förnyelsebar energi från företag, kommuner och landskapsförvaltning.

- Utgående från resultaten och konklusionerna i tillitsstudien långsiktigt verka för ökande tillitsgrad.

- Medverka till en fortsatt dialog kring ett program för fysisk strukturutveckling.

- Medverka till att långsiktiga färdplaner etableras för samtliga sju strategiska utvecklingsmål.

- Dels genomföra fortlöpande lagstiftningsanalyser av gällande lagstiftnings påverkan på möjligheterna att uppnå de strategiska utvecklingsmålen och dels etablera former för motsvarande analys av förslag till ny lagstiftning.

- Fortsätta förädla det årliga förslaget till budget för landskapet i syfte att ytterligare utveckla möjligheterna att genom budgeten och i den angivna mål bidra till att agendan förverkligas. Uppföljning av budgeten görs i årsredovisningen för landskapet för respektive år där hållbarhetsredovisning successivt införs från och med årsredovisningen för år 2017.

- I samspel med kommunala sektorn vidareutveckla graden av hållbarhet i offentliga upphandlingar, placeringar samt ägarstyrning.

- Analysera offentliga subventioner i förhållande till de strategiska utvecklingsmålen.

- Agera aktiv samarbetspartner inom Finlands kommission för hållbar utveckling, Nordiska ministerrådets program Generation 2030, HELCOM och EU. Förverkligandet av utvecklings- och hållbarhetsagendan är beroende av att åtminstone alla länder runt Östersjön genomför FN:s Agenda 2030.

- I syfte att motverka psykisk ohälsa långsiktigt verka för att förmågan, hos individer och samhället, att balansera aktivitet och prestation med vila och återhämtning utvecklas.