Misstroendeyrkande 1/2001-2002

	Ålands lagting	MISSTROENDEYRKANDE   2001-2002
	Lagtingsledamot	Datum
	Jörgen Strand	2002-05-29
	Till Ålands lagting

Misstroendeyrkande

 

 

Under de 14 månader som nuvarande landskapsstyrelse, ledd av Roger Nordlund och Olof Erland verkat, har utvecklingen på Åland i flera avseenden varit negativ, flera tunga frågor har landskapsstyrelsen slarvat med, åtskilliga viktiga frågor har inte alls förts framåt och framtidsutsikterna försämras stadigt.

     De allra största bekymren finns nu inom skötseln av landskapets ekonomi. Hälso- och sjukvård, omsorg och skola kommer framöver att behöva betydande insatser för löpande drift och investeringar. Under tidigare år har reserver på cirka 50 miljoner euro byggts upp i landskapets kassa för sådana stora framtida behov.

     Denna landskapsstyrelse har på 14 månader lovat bort alla dessa medel. Därutöver kalkylerar man med stora tilläggsunderskott i kommande budgeter. Det saldo som denna landskapsstyrelse, om den får fortsätta, lämnar över efter 2½ år till nästa lagting som väljs hösten 2003, kan vara ett lika stort underskott i ekonomin som fanns sparat som reserver när de inledde sitt regerande.

     För innevarande år torde ett underskott i bokslutet på 10 miljoner euro (60 mmk) vara en optimistisk kalkyl. Landskapsstyrelsen har beräknat underskotten för 2003 och 2004 tillsammans till 130 miljoner euro (750 mmk). Med en motsvarande positiv beräkning som för 2002 års bokslut ovan, kan förlusterna i bästa fall halveras. Sådana underskott är ändå förödande för Åland.

     Landskapsstyrelsen har i sina budgeter för olika investeringar lovat stöd få över 100 miljoner euro de närmaste åren. För dessa insatser är bara en liten del av kostnaderna budgeterade. Detta talar för att underskotten ytterligare växer om landskapsstyrelsen får fullfölja sin politik.

 

     Utöver denna allvarliga hotsituation som landskapsstyrelsen försätter Åland i, vill vi nämna ytterligare några frågor som visar på misskötsel av självstyrelsens fögderi:

 

·        Landskapsstyrelsen har i självstyrelsepolitiken i sina externa kontakter valt en undfallenhetslinje som nu börjar visa sina nollresultat. Tidigare linje, att i frågor som aktualiseras, ta tag i dem och driva dem framåt, har nu ersatts av ”smörgåsbord på aftonskola”-strategi, där motparten enkelt kan lova några tilläggsutredningar som resulterar i att landskapsstyrelsen sitter länge och väntar på resultat som sedan inte kommer. Endast genom en egen synlig, ja nästan påstridig aktivitet kan resultat i självstyrelseutvecklingsfrågor uppnås. Endast så upprätthålls respekten för självstyrelsens representanter utåt. Sådan är den historiska erfarenheten.

 

·        Landskapsstyrelsen har i eltariffrågan valt att inte förhandla med den ansvarige ministern i Sveriges regering, som tidigare i regeringsbeslut utlovat att Åland skall behandlas som det egna el-land vi är, efter att vår lagstiftning är i EU-skick. Denna missbedömning beräknas kosta Ålands elkonsumenter upp till en miljon euro per år. Landskapsstyrelsen har inte heller lyckats klara ut hur den förnyelsebara energin skall utvecklas på Åland. Denna obeslutsamhet har främst drabbat planerna på utbyggnad av vindkraften, vilket resulterat i att 3 miljoner euro från EU slarvats bort.

 

·        Landskapsstyrelsen uppvisar en märkbar långsamhet gällande framtagande av lagstiftning i väsentliga frågor. Särskilt noterar vi att de behövliga och brådskande behoven av en ny barnomsorgslag helt tycks ha bromsats upp.

 

·        Landskapsstyrelsen har helt överlämnat pådrivandet av sjöfartspolitiken till regering och riksdag. Näringen vittnar tydligt om dessa instansers ovilja att för finsk och åländsk sjöfarts del följa de villkor som är anammade inom EU och som de flottor som främst konkurrerar med oss har getts i sina länder. Landskapsstyrelsen driver inte heller mera den viktiga frågan att Åland bör överta mera av beslutsrätten i sjöfartsfrågor.

 

·        Sedan denna landskapsstyrelse tillträdde har planeringen av det nödvändiga kongress- och kulturhuset fortlöpande bromsats upp och de årliga miljonaffärer som främst turistnäringen därmed går miste om stiger ständigt. Inte heller har den relativt enkla frågan om driftsmodellen ännu lösts av landskapsstyrelsen.

 

·        Landskapsstyrelsen har valt att skapa synnerligen oklara regler för infrastrukturella satsningar som befrämjar ett utvecklat näringsliv. Sålunda har stöden till kommunerna för bland annat badhus höjts så till den grad en andra badanläggning i landskapet (efter stadens stora badhussatsning) skall bekostas av landskapet till hela 80%.

 

·        Landskapsstyrelsen utlovade vid sitt tillträde att snabbt genomföra de lösningar som Olof Erland under sin tid som oppositionspolitiker utlovat att mycket snabbt skulle genomdrivas för att undanröja skattegränsens av finansministeriet skapade överstora byråkrati i handeln mellan Åland och Finland. Fjorton månaders regerande har inte givit något som helst resultat. Finansministeriet jobbar inte ens med frågan.

 

·        Under denna landskapsstyrelse har medborgarnas rättssäkerhet urholkats genom att ärenden läggs  på hög i Ålands miljöprövningsnämnd och i Ålands förvaltningsdomstol utan att landskapsstyrelsen kraftfullt åtgärdar problemen.

    

·        Landskapsstyrelsen missade att reagera korrekt på den finska militärens landbesök och på Finlands planer att utan restriktioner inkludera Åland i Open Skies avtalet.

 

·        Landskapsstyrelsen har visat beredskap att genom en överenskommelseförordning överföra åländska polisiära uppgifter på en riksmyndighet med militär beslutsstruktur.

 

·        Landskapsstyrelsen har sådan beslutsångest i flygtrafikfrågan att Ålands näringsliv nu är på väg att förlora all trafik med rimliga tidtabeller och priser på linjerna Åland-Arlanda, Åland-Åbo och i förlängningen också på linjen Åland-Helsingfors.

·        Landskapsstyrelsen har inte med finansministeriet ens påbörjat konkreta diskussioner för att till Åland överta de för kommunerna nödvändiga skatteformerna samfundsskatt och kapitalskatt. Om sådana åtgärder har de åländska partierna länge varit överens och ett långsamt LS-agerande kan vara förödande för våra kommuners ekonomi inom en nära framtid.

 

·        Landskapsstyrelsen visar en förvånande och oroande flathet i skötseln av regionalpolitiken på Åland, främst avseende skärgårdens näringslivsutveckling.

 

Med anledning av det ovan anförda och med stöd av lagtingsordningens §64 d föreslår vi att lagtinget förklarar att landskapsstyrelsen ledd av lantrådet Roger Nordlund inte längre har lagtingets förtroende

 

 

 

Mariehamn den 29 maj 2002
Jörgen Strand	Olof Salmén	Lasse Wiklöf
Roger Jansson	Gun-Marie Lindholm	Barbro Sundback
Dennis Jansson	Danne Sundman	Anne-Helena Sjöblom
Harriet Lindeman	Bert Häggblom