Landskapsregeringens meddelande om Ålands turismstrategi syftar till att informera lagtinget om den strategi som antogs år 2003 samt om de revideringar av strategin som landskapsregeringen gjort år 2004.

Meddelandet inleds med en kort beskrivning av politikområdet, turismens karaktär och näringens struktur på Åland idag. Meddelandet fortsätter med landskapsregeringens övergripande målsättning för turismen, därefter följer en beskrivning av rollfördelningen och de åtgärder som landskapsregeringen kommer att prioritera under de närmaste åren.

Bland åtgärderna kan nämnas vattenvårdsprogrammet, en evenemangsfond respektive en investeringsfond, ett koncept för ett turist-pass, en utredning om skyltning av attraktioner, ett samarbete mellan Ålands Turistförbund och Posten kring turistinformationskontor, ett KK- hus och en högklassig golfbana, lagstiftningsåtgärder som ska gynnat turismnäringen inom skatteområdet, dyk- och jaktturismen, målsättningen att överta lagstiftningsbehörigheten över alkohollagstiftningen, prioriteringen av sevärdheter och den årliga strategistämman där landskapsregeringen, Ålands Turistförbund och näringen följer upp turismstrategin.

Meddelandet avslutas med en sammanställning av de åtgärder som redan har påbörjats inom ramen för turismstrategin samt statistik.

Utskottets förslag

Utskottet anser det positivt att landskapsregeringen till lagtinget inkommer med ett meddelande med en strategi för utveckling av turismen på Åland. Meddelandet innehåller många bra förslag men enligt utskottets mening skulle det behövas en enighet bland politiker och inom branschen kring en eller några få huvudattraktioner, alltså någonting som landskapet verkligen kan bli bra på och någonting som skulle ge Åland en framtida tydlig profil som turistdestination.

Utskottets synpunkter

Det övergripande målet

I landskapsregeringens meddelande anges som det övergripande målet för turismen att Åland skall ha en attraktionskraft och att turistnäringen skall vara långsiktigt hållbar samt verka över hela Åland. Utskottet har i princip inget att invända mot det övergripande målet men anser dock att målet är mycket allmänt hållet och kunde gälla för nästan vilken turistdestination som helst.

Landskapsregeringen anger vidare ett antal mätbara delmål som tar sikte på turismens förädlingsvärde, antalet gästnätter samt en jämnare fördelning av övernattningarna över året. Utskottet finner det positivt att målen är mätbara eftersom man på så sätt får goda möjligheter till uppföljning av strategin.

Dock noterar utskottet att trenden beträffande övernattningar i både stugor och hotell är vikande och enligt ÅSUB:s statistik har beläggningen genomgående varit mellan fem och åtta procent lägre under år 2004 jämfört med föregående år. En delförklaring kan vara det relativt dåliga vädret men samtidigt kan man inte bortse från att turismen på Åland är utsatt för en hård och ökande konkurrens från bland annat Estland, något som också beskrivs i landskapsregeringens meddelande.

Enligt utskottets mening behövs därför kraftiga åtgärder vidtas för att ett trendbrott skall fås till stånd. Det räcker således inte att endast fortsätta i redan upptrampade spår utan ett nytänkande krävs.

En tydlig vision med några huvudattraktioner

Erfarenheter inom resebranschen visar att det vid marknadsföring av en turistort är till fördel med en huvudattraktion som ger en anledning för människor att besöka en ort. När turisterna sedan väl är på plats behövs förutom huvudattraktionen, bland annat möjligheter till övernattning, bra och prisvärda restauranger, bad och avkoppling samt till shopping av exempelvis lokalt konsthantverk och designprodukter. Det är enligt utskottets mening viktigt att skilja mellan huvudattraktioner och dessa kringaktiviteter som i och för sig inte skall underskattas eftersom de förhöjer resans värde samtidigt som de ger inkomster till samhället. En huvudattraktion står således inte på något sätt i motsättning till övrig turistnäring utan den utgör ett stöd och ett komplement.

I meddelandet finns det ingen tydlig vision om en huvudattraktion för Åland. Landskapsregeringen säger att den ökande konkurrensen gör att profileringen av Åland blir allt viktigare men samtidigt anges att de viktigaste målgrupperna för Åland är barnfamiljer, seniorer, golfare, sportfiskare, idrottsgrupper samt mötes- och affärsresenärer. Utskottet ser här vissa svårigheter i att kombinera en stark profilering med ett brett spektrum av målgrupper.

Enligt utskottets mening skulle det istället behövas en enighet bland politiker och inom branschen kring en eller några få huvudattraktioner, alltså någonting som landskapet verkligen kan bli bra på och någonting som skulle ge Åland en framtida tydlig profil och därmed göra Åland känt som turistdestination.

En sådan tydlig vision skulle exempelvis kunna vara att göra Åland känt som norra Europas marina centrum. Åland har långvariga traditioner på sjöfartens område och en stor satsning på Ålands sjöfartsmuseum skulle passa in i detta scenario där även ett utnyttjande av Ålands sjösäkerhetscentrum och simulatorerna i Ålands högskola skulle ingå. En marin dykpark och kaptensgårdarna liksom lots- och fyrstationer som Kobba Klintar skulle likaså passa in i konceptet som skulle bygga på ett helhetstänkande och som skulle kräva ytterligare utveckling av attraktioner med sjöfartstema.

En annan tydlig vision kunde vara att Åland om tio år skall vara Nordens bästa golfdestination. Golfen är en sport som fortfarande har en mycket stor tillväxtpotential och på Åland finns natur- och kulturlandskap som erbjuder möjligheter till bra och varierande banor. Åland ligger centralt placerat mitt i Norden, nära flera storstäder och undersökningar visar att golfen genererar goda inkomster för samhället. Därtill ger sporten goda möjligheter till regional spridning och säsongen är lång. För att Åland skulle kunna bli bäst i Norden på golf krävs en kontinuerlig utbyggnad av högklassiga och delvis spektakulära banor.

Ett tredje alternativ vore en satsning på kulturarvsturism i form av en omfattande utveckling av Bomarsundsområdet. Området har en stor potential med tanke på både historie- och samhällsintresserade besökare. Genom en satsning på Bomarsund skulle också Ålands speciella status som demilitariserat, neutraliserat samt självstyrt område kunna bidra till profileringen.

En vision av det här slaget skulle förutsätta en strategi, en långsiktig och helhjärtad satsning. En sådan strategi skulle också ge turistbranschen en klar fingervisning om utvecklingen vilket möjliggjorde långsiktiga investeringar bland företagarna. En delvis EU-finansiering vore enligt utskottets mening värd att undersökas. Vidare konstaterar utskottet att flera av de nämnda förslagen kunde kombineras med konferensturism.

Enligt utskottets åsikt bör landskapsregeringen överväga att i brådskande ordning tillsätta innovationsgrupper vars uppgift skulle vara att utarbeta förslag till hur de ovannämnda eller andra visioner kunde förverkligas. Grupperna skulle bestå av intressenter och aktörer på de berörda områdena och grupperna skulle också ges möjligheter att koppla in entreprenörer med ideér och engagemang. Landskapets uppgift skulle här vara av närmast samordnande karaktär. När gruppernas arbete är slutfört skulle ett beslutsunderlag föreligga för en helgjuten satsning på en eller ett fåtal huvudattraktioner i landskapet.

Miljön

Vid utskottets behandling av ärendet har det framkommit en stor enighet om att naturmiljön utgör en förutsättning för Ålands attraktionskraft. Samtidigt hyser många turistföretagare en stor oro för ytterligare försämringar av vattenmiljön. Utskottet delar denna oro och konstaterar att en försämrad vattenmiljö utgör ett stort hot mot turismen.

Utskottet har i ärendet inhämtat ett utlåtande från social- och miljöutskottet som också framhåller vattenmiljöns stora betydelse för turismen. Utskottet hänvisar här till utlåtandet och går inte i detta sammanhang närmare in på miljöproblematiken. Dock noterar utskottet med tillfredsställelse att landskapsregeringen i meddelandets inledning som första åtgärd anger arbetet för en förbättrad vattenmiljö genom vattenvårdsprogrammet.

Landbaserad turism

I meddelandet konstaterar landskapsregeringen att den landbaserade turismen är beroende av goda kommunikationer till och från Åland. Skatteundantaget i EU medför möjlighet till fortsatt tax free försäljning på färjorna varför vi har en hög turtäthet året runt samt relativt låga biljettpriser. Hela turismsektorns förädlingsvärde, inklusive sjöfarten, uppgår till ca 35 procent av Ålands BNP medan den landbaserade turismen genererar ca 3,5 procent av BNP och sysselsätter ca 5,5 procent av arbetskraften.

Utskottet konstaterar här att samtidigt som en god och tät färjtrafik är en förutsättning för den landbaserade turismen finns här en viss intressemotsättning. Rederiernas intresse är i första hand att hålla passagerarna ombord så länge som möjligt vilket innebär att det ur rederiernas synvinkel är bättre om passagerarna i trafiken mellan storstäderna runt om oss endast passerar Åland och om passagerarna i kryssningstrafiken mellan Stockholm och Mariehamn inte stiger i land i Mariehamn. Enligt utskottets mening bör landskapsregeringen här överväga att införa någon form av system som gynnar de rederier vars passagerare stiger i land på Åland. Samtidigt konstaterar utskottet åter vikten av några klara huvudattraktioner i landskapet vilka gör det attraktivt för rederierna att transportera turister till Åland.

Utskottet konstaterar vidare att rederierna har stora marknadsföringsresurser vilket givetvis kommer Åland till del. Samtidigt tenderar priskonkurrensen mellan rederierna att skapa en lågprisbild av resmålet Åland vilket försvårar etableringen av dyr kvalitetsturism på land.

Skärgården

Utskottet noterar att det i strategin saknas en tydlig målsättning som anger hur landskapsregeringen anser att turismen i skärgården skall utvecklas. Inte heller anges några konkreta åtgärder för skärgården t.ex. i syfte att möjliggöra en säsongsförlängning. Utskottet vill dock samtidigt påpeka att idérika och engagerade företagare utgör den främsta förutsättningen för utvecklande av turismen i skärgården.

Basen för turismen i skärgården är skärgårdstrafiken där utskottet med tillfredsställelse konstaterar att turlistorna nu fastställs för en treårsperiod. Utskottet har dock noterat att ansvaret för trafiken idag ligger på olika avdelningar inom landskapsförvaltningen så att ansvaret för busstrafikens tidtabeller ligger på kansliavdelningen, för vajerfärjor på vägtrafikbyrån och för färjorna på sjötrafikbyrån. Enligt utskottets mening borde landskapsregeringen här överväga en ökad samordning.

Bokning av skärgårdsfärjorna

Idag finns ett regelverk för bokning av skärgårdsfärjorna så att övernattning i skärgården är en förutsättning för bilbokning från ändhamn till ändhamn. Systemet är avsett att förhindra att skärgården blir endast ett genomfartsområde och syftet är att gynna skärgårdsturismen. Vissa nackdelar har dock uppstått till följd av bokningsreglerna som nu har varit i bruk i mer än tio år i lite varierande form. Enligt utskottets mening bör landskapsregeringen företa en utvärdering av systemet samt vid behov vidta åtgärder.

Enligt vad utskottet fått erfara finns det önskemål om att det skall vara möjligt att boka skärgårdsfärjorna per internet och att internetbokningen helst skall vara gemensam med andra bokningar så att en turist som vill komma till skärgården inte skall vara tvungen att besöka många olika hemsidor för att göra sina bokningar. Landskapsregeringens trafikavdelning utreder som bäst möjligheten till internetbokning och arbetet bör enligt utskottets mening påskyndas. En samordning med busstidtabellerna till och från Långnäs och Hummelvik vore önskvärd så att man vid bokningen kan se hela resan t.ex. från Mariehamn till Kumlinge.

Kvalitetsutveckling

Enligt vad utskottet fått erfara upplever många turistföretagare att turisternas krav på upplevelser och personligt bemötande växer. Samtidigt bedrivs turistnäringen på Åland inte bara huvudsakligen av små och medelstora företag utan också av deltidsföretag som inte alltid har tillräckliga ekonomiska förutsättningar för kvalitetsutveckling i form av t.ex. utbildning.

De små företagarna inom framför allt turistbranschen men även i andra servicebranscher såsom t.ex transport- och restaurangbranschen, skulle enligt vad utskottet fått erfara därför vara betjänta av ett kvalitetsstöd, t.ex. genom ett flerårigt kvalitetsprojekt med uppsökande verksamhet där de enskilda företagarna erbjuds en professionell utvärdering, ges möjlighet att diskutera möjlighet och problem med en konsult, får hjälp att hitta vägar till kvalitetsförbättringar och ges möjlighet till ”feedback” på sitt marknadsföringsmaterial.

I fråga om kvalitetsutveckling bör särskild uppmärksamhet enligt utskottets mening fästas även vid förpackningen av både varor och tjänster. De åländska produkterna håller många gånger hög kvalitet med förpackningen lockar inte alltid till köp. När det gäller försäljning av produkter handlar det om allt från butiksmiljön till varans förpackning och vid försäljning av tjänster spelar miljön i servicelokalen en mycket stor roll.

Till vägledning för kvalitetsutvecklingen vore enligt utskottets mening ett regelbundet hörande av de åländska guiderna som kommer i kontakt med ett stort antal turister och som därför efter avslutad säsong har en mycket god bild av turisternas intryck av Åland som besöksort.

Genusperspektiv

Även inom turismen bör man ha ett genusperspektiv och aktiviteter som intresserar kvinnor t.ex. hantverk, kultur, hälso- och friskvård, vandringar, bär- och svampturer nämns inte i strategin.

En turistjour

Utskottet har vid behandlingen av ärendet fått del av ett förslag till inrättande av en jourturistinformation (telefon och Internet) med 24 timmars service. Idag när de flesta har en mobiltelefon och många kontinuerligt använder Internet bör det enligt förslagsställaren ges möjlighet till hjälp när som helst på dygnet. Till jouren skall man till exempel kunna ringa för att få veta när nästa färja eller buss går eller när man inte hittar någonstans att övernatta.

Statistik

Utskottet har konstaterat att den befintliga statistiken för övernattningar i landskapet inte är komplett. Enligt utskottets åsikt borde landskapsregeringen utreda möjligheterna till en mer heltäckande statistik som omfattar även mindre anläggningar samt övernattningar under enklare förhållanden såsom i gymnastiksalar.

Utskottet vill i sammanhanget även hänvisa till sitt tidigare betänkande angående turiststatistiken (nr 3/2003-2004).

Skyltning

I meddelandet anges att principer för utarbetande av skyltning av attraktioner skall utarbetas och att ett alternativ för att möta problemet med säsongsbaserad skyltning vore att endast företag som har öppet året om har rätt till skyltning. Utskottet noterar här att många turistföretag framför allt på landsbygden och i skärgården har öppet enbart under högsäsong varför ett flexibelt system är att föredra.

Lagstiftning och regelverk

Enligt vad utskottet fått erfara upplever många turistföretagare att reglerna på hälsovårdsområdet utgör ett hinder för en bra och flexibel service gentemot kunderna. Enligt utskottets mening bör hälsonämndens verksamhet i större utsträckning inriktas på information och stöd till företagarna. Landskapsregeringen bör även undersöka behovet av och möjligheten till förenkling av regelverket samt tillämpningen av detsamma. Samma synpunkter framförs av social- och miljöutskottet i ett utlåtande som bifogas detta betänkande.

Vidare bör landskapsregeringen enligt utskottets åsikt vidta åtgärder för att sänka framför allt restaurangmomsen.

Andra åtgärder

Utskottet har vid behandlingen av ärendet fått erfara att det i branschen också finns önskemål om ytterligare åtgärder såsom:

- en översyn av fiskekortsområdena i syfte att åstadkomma ett förenhetligande och förenklingar för att underlätta för fisketurismen,

- landskapsregeringen bör överväga principerna för stöd till stugbyar så att stöd även kunde beviljas för nybyggnation. I annat fall riskerar nämligen antalet bäddar i stugorna att minska eftersom gamla stugor som det inte lönar sig att rusta upp tas ur bruk utan att ersättas med nya.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 24 september 2004 inbegärt näringsutskottets yttrande över meddelandet.

Utskottet har i ärendet hört landskapsregeringsledamoten Kerstin Alm, avdelningschefen Niklas Karlman, sjötrafikchefen Bo Karlsson, bokningschefen Katarina Norrgård, informationssekreterarna Britt Inger Wahe och Gunnar Westerholm, styrelseordföranden för Ålands turistförbund Magnus Lundberg, VD:n för Ålands turistförbund Jari Virtanen, turistföretagarna Susanne Andersson, Robert Ekström, Mia Hanström, Otto Hojar, Roger Pettersson, Alexandra Rechetova samt Olof Salmi, VD:n för Åland Hotels Tomas Lepistö, tidigare VD:n för Eckerölinjen Ab Jarl Danielsson, styrelseordföranden för Brändö turism Ab Torsten Nordberg och ordföranden för näringsnämnden i Brändö Leif Eriksson.

Utskottet har i ärendet inbegärt ett utlåtande från social- och miljöutskottet. Utlåtandet fogas till betänkandet.

I ärendets avgörande behandling har deltagit ordföranden Anders Englund, vice ordföranden Brage Eklund samt medlemmarna Carina Aaltonen, Fredrik Karlström och Raija-Liisa Eklöw.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antecknar sig meddelandet för kännedom och bringar detta betänkande till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 16 december 2004

Ordförande

Anders Englund

Sekreterare

Susanne Eriksson


	Ålands lagting	UTLÅTANDE
		Datum
	Social- och miljöutskottet	2004-11-25



	Till näringsutskottet

Social- och miljöutskottets utlåtande

Ålands turismstrategi

· Landskapsregeringens meddelande nr 5/2003-2004

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter1

Allmänt1

Livsmedelshygien. 1

Vattenvård. 3

Ärendets behandling. 3

Utskottets förslag. 3

Lagtinget har den 24 september 2004 remitterat landskapsstyrelsens meddelande om Ålands turismstrategi 2003 - 2010 till näringsutskottet. Näringsutskottet har med hänvisning till 41 § 1 mom. lagtingsordningen anhållit om social- och miljöutskottets utlåtande beträffande den del som berör social- och miljöutskottets ansvarsområden. Utskottet ombeds särskilt fästa uppmärksamheten vid tillämpningen av regelverket gällande livsmedelsförsäljning och -servering samt vid vattenvården.

Utskottets synpunkter

Allmänt

När det gäller utskottets ansvarsområden konstateras att turismstrategin endast ytligt berör ett fåtal frågor angående miljö, hälso- och livsmedelsfrågor.

I strategin sägs bl.a. att landskapsregeringen avser att vidta åtgärder som främjar lokal förädling och gårdsturism. Information om lagar och regler behöver förbättras. Det skall vara lätt för företagarna att hitta och ta till sig nödvändig information. Ett ökat myndighetssamarbete eftersträvas. Regelverken kring miljö, hygien och hälsa är exempel på sådant som kan beröra turismföretagare och som handläggs av olika myndigheter.

Beträffande miljöfrågor sägs att naturen är en av beståndsdelarna i Ålands attraktionskraft. Såvitt utskottet kan se så finns dock inte några åtgärder för att förbättra land- eller vattenmiljön upptagna som en del av turismstrategin.

Vidare sägs i turismstrategin att Åland bör vara tillgängligt för alla och att det blir allt viktigare att anpassa samhället så att framkomligheten inte begränsas för personer med rörelse- eller funktionshinder. Utskottet stöder denna målsättning och vill understryka att god tillgänglighet för rörelse- och funktionshindrade är positivt för Ålands turistiska profil.

Livsmedelshygien

Livsmedelshantering i näringsverksamhet är tämligen noggrant och hårt reglerad i landskapslagen om hälsovården, den med stöd av lagen utfärdade landskapsförordningen samt i ett stort antal riksförfattningar om livsmedel, som genom blankettlagar gjorts tillämpliga på Åland. Utskottet konstaterar å ena sidan att en stor del av lagstiftningen är styrd av EU-direktiv och att det därför är svårt att ändra på lagstiftningen som sådan. Å andra sidan menar utskottet att det alltid finns ett visst tolkningsutrymme när det gäller tillämpningen av lagstiftningen.

Utskottet har erfarit att informationsmaterial om gällande regler om livsmedelshantering har getts ut i broschyrform av hälsonämnden. Hälsoinspektörerna har dessutom kallat till möten för att informera om vad som krävs av den som t.ex. förädlar livsmedel för försäljning på torg och marknader. Fortfarande finns det dock en stor osäkerhet bland många av de företagare som i mindre skala sysslar med livsmedelsförädling i någon form. Utskottet finner att hälsonämnden måste bli bättre på att informera och diskutera livsmedelshygien med dem som man utövar tillsyn över. Ofta kan missförstånd undvikas om inspektören under sin förrättning diskuterar de problem som eventuellt uppdagas i samband med inspektionerna.

Kraven på lokalerna och den tekniska utrustningen är mycket stränga. Det är därför svårt för mindre företag att bygga upp fullt utrustade kök som uppfyller reglerna.

När det gäller tillredning av livsmedel för försäljning på marknader och liknande föreslår utskottet att landskapsregeringen inventerar de befintliga anläggningskök i landskapet som är lämpliga för uthyrning till mindre företag och att åtgärder vidtas i syfte att främja att dessa görs tillgängliga i större utsträckning än vad de är idag. Enligt utskottet är det inte ändamålsenligt att alla företagare bygger egna anläggningskök.

Utskottet har under hörandet noterat att också de små serveringsköken har svårt att uppfylla alla tekniska krav på utrymmen och utrustning. Enligt utskottet borde större tyngd istället läggas på utbildning, så att personal som hanterar livsmedel får tillräcklig kunskap om god livsmedelshygien.

När det gäller avgifterna föreslår utskottet att landskapsregeringen utreder om storleken på dessa kan knytas till omsättning alternativt antalet gäster eller liknande. Detta skulle möjliggöra en anpassad och skälig avgiftsnivå för företagen.

Under beredningen har utskottet erfarit att de företagare som bedriver verksamhet i form av s.k. "Bed and Breakfast" inte är underkastade samma tillstånds och tillsynsplikt som t.ex. caféer och matställen. Denna form av gårdsturism är således lättare att bedriva men hänsyn till livsmedelslagstifningen. Utskottet har i diskussionen berört frågan om inte alla gårdsturistföretag, där turisterna erbjuds traktering på gården, bör bedömas på samma sätt som Bed and Breakfast-företagarna. Utskottet föreslår därför att landskapsregeringen utreder om livsmedelslagstiftningen tillämpas omotiverat strängt för vissa gårdsturismföretagare.

Utskottet har vidare erfarit att det finns betydelsefulla skillnader i reglerna om besiktning och slakt av viltkött mellan Åland och Sverige. Utskottet föreslår att detta utreds i syfte klargöra om de åländska bestämmelserna är onödigt stränga i förhållande till motsvarande bestämmelser i våra närområden.

Slutligen vill utskottet understryka att reglerna om livsmedelshantering är till för att skydda människor och att det därför är viktigt att vi säkerställer en hög standard vid all förädling och försäljning. Att livsmedlen som serveras och säljs till turister som besöker landskapet håller en jämn och hög kvalitet är naturligtvis mycket viktigt om turisterna skall återkomma. Detta får dock inte leda till att livsmedel endast kan framställas i stora restaurangkök. En inte oväsentlig del av Ålands attraktionskraft är enligt utskottet de småskaliga turistföretagarnas lokalt producerade produkter. Utskottet menar att god livsmedelshygien inte enbart åstadkoms genom stora moderna utrymmen och teknisk utrustning. God kunskap om livsmedelshygien är i de flesta fall en ännu viktigare faktor för att säkerställa livsmedel av hög kvalitet.

Vattenvård

Enligt utskottet är vattenmiljön av mycket stor betydelse för turismnäringen. Vissa delar av Åland har bättre vattenmiljö medan andra områden drabbas hårdare av drivande algbälten som leder till ruttnande algmassor längs stränderna. Utskottet har erfarit att detta fenomen påverkar t.ex. stugturismen negativt. Olikheterna beror till stor grad på de härskande strömmarna i Östersjön. De områden på Åland som berörs av strömmar från Finska viken har i regel sämre vattenkvalitet än övriga vattenområden.

När det gäller de inre vattenområdena är vattenutbytet långsammare och näringsläckaget från land påverkar därför vattenmiljön i större utsträckning. Åtgärder som vidtas för att kraftigt strypa näringstillförseln kan därför påverka vattenkvalitén märkbart i positiv riktning.

Arbetet med att förbättra vattenmiljön bör därför prioriteras. Utskottet har erfarit att de olika vattenområdenas miljösituation har kartlagts. Utskottet föreslår att åtgärder till att börja med vidtas för att förbättra tillståndet i de regioner där situationen är sämst. Landskapsregeringen bör utan onödigt dröjsmål utreda och kostnadsberäkna alternativa åtgärdsalternativ för att sedan verkställa de åtgärder som resursmässigt är mest kostnadseffektiva.

Utskottet föreslår vidare att landskapsregeringen även vidtar åtgärder för att stimulera miljöarbetet i stugbyarna. En god miljöprofil är positiv reklam för alla företagare. Högt ställda målsättningar i miljöarbetet är särskilt betydelsefullt med tanke på att naturupplevelsen är en viktig del av Ålands attraktionskraft.

Vidare bör landskapsregeringen se över placeringen av fiskodlingar. Utskottet konstaterar att fiskodlingarna inverkar på turistföretagarnas verksamhet och att placeringen av dessa är viktig ur turistisk synvinkel.

Beträffande kvalitetskontrollen av badvatten konstaterar utskottet att fler badstränder än de som kan motiveras mot bakgrund av besöksstatistiken kontrolleras. Enligt utskottet bör landskapsregeringen tillse att detta förhållande upphör. Det är enligt utskottet inte rimligt att dyra vattenprover insamlas flera gånger per sommar från många stränder som inte är allmänna.

Ärendets behandling

Näringsutskottet har i en skrivelse den 29 september 2004 med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt social- och miljöutskottets utlåtande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört företagaren Mikael Andersson, ordföranden i Sunds Jaktvårdsförening Ingmar Berglund, företagaren Otto Hoijar, landskapsveterinären Mikael Karring, ledande veterinären Rauli Lehtinen, hälsonämndens ordförande Birgitta Sirén, företagaren Anders Stenmark och vattenbiologen Mikael Wennström. Per telefon har utskottet dessutom hört stationsföreståndareJohanna Mattila.

Närvarande vid ärendets avgörande behandling var ordföranden Sune Mattsson samt ledamöterna Harriet Lindeman, Åke Mattsson, Veronica Thörnroos och Göte Winé.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda framför utskottet som sitt utlåtande

att näringsutskottet vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

Mariehamn den 25 november 2004

Ordförande

Sune Mattsson

Sekreterare

Marine Holm-Johansson

Näringsutskottets betänkande 1/2004-2005

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter