Näringsutskottets betänkande 15/2001-2002
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 15/2001-2002 | ||
|
| Datum |
| |
| Näringsutskottet | 2002-04-25 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Näringsutskottets betänkande
Sänkning av kommunalskattesatsen för samfund
· Landskapsstyrelsens framställning nr 16/2001-2002
INNEHÅLL
Sammanfattning
Landskapsstyrelsens förslag
Landskapsstyrelsen föreslår att skattesatsen för samfund vid kommunalbeskattningen sänks till 6,9861 %. Förslaget sammanhänger med en höjning av den statliga samfundsskatten som i sin tur föranleds av att återkravet av momsåterbäringen från kommunerna avskaffas. Samtidigt föreslås att procentsatsen för det belopp som skall fördelas mellan kommunerna som kompensation för uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen sänks till 24,09 % av den skatt som påförts jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare. Motivet bakom det sistnämnda förslaget är att den procentsatsen skall följa skattesatsen för samfund.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att lagförslagen antas utan ändringar.
Utskottets synpunkter
Utskottet konstaterar att förslaget till sänkning av kommunalskatteandelen av samfundsskatten föranleds av en höjning av den statliga samfundsskatten. Höjningen av statens andel innebär att kommunernas andel av skatten måste sänkas i motsvarande mån för att samfundsskatten på Åland inte skall bli högre än skatten i riket. När staten höjer sin andel av samfundsskatten minskar landskapets möjligheter att i praktiken utnyttja lagstiftningsbehörigheten i fråga om kommunalskatten.
Utskottet konstaterar att kommungruppens andel av samfundsskatten år 1997 utgjorde 44,8 procent. Andelen har därefter successivt sänkts och föreslås nu minskas till 24,09 procent. Detta innebär att kommunernas andel av samfundsskatten nästan halverats på fem år.
Sänkningen av kommunernas andel av samfundsskatten i riket motiveras denna gång av det slopade momsåterkravet på kommunerna vilket dock får olika effekt för de enskilda kommunerna beroende på investeringstakten. Sänkningen av kommunernas andel av samfundsskatten innebär givetvis minskade inkomster för kommunerna något som särskilt drabbar de kommuner som satsat på näringslivsutveckling. En ändring i fråga om fördelningen mellan kommunerna av samfundsskatten har nyligen företagits i syfte att öka kommunernas ekonomiska incitament för satsningar på företagsetableringar men detta syfte förfelas i takt med att samfundsskatten successivt minskar i betydelse för kommunerna.
Utskotten konstaterar också att kommunernas ekonomiska handlingsutrymme begränsas av att kapitalinkomstskatten sedan skattereformen 1993 har ökat kraftigt på bekostnad av förvärvsinkomstskatten vilket dock i viss mån kompenseras kommunerna via landskapsbudgeten. Även införandet av tonnageskatten kan på sikt komma att påverka den kommunala ekonomin negativt liksom eventuella utflaggningar av åländska rederiers fartyg.
Hoten mot den kommunala ekonomin är således stora och landskapets handlingsutrymme är begränsat. Utskottet vill därför understryka vikten av att lagstiftningsbehörigheten gällande såväl samfundsskatten som kapitalinkomstskatten överförs till landskapet.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 25 mars 2002 inbegärt näringsutskottets yttrande över framställningen.
Utskottet har i ärendet hört finanschefen Dan E. Eriksson, VD för Ålands kommunförbund k.f. Sigurd Lindvall och avdelningsjuristen Niclas Slotte.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Anne-May Pehrsson, vice ordföranden Leo Sjöstrand, ledamöterna Gun-Mari Lindholm och Harriet Lindeman samt ersättaren Lisbeth Eriksson.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget antar de i framställningen ingående två lagförslagen i den lydelse de har i landskapsstyrelsens framställning.
| Mariehamn den 25 april 2002 | |
|
Ordförande |
Anne-May Pehrsson |
|
Sekreterare |
Susanne Eriksson |