Näringsutskottets betänkande 2/2009-2010

I framställningen föreslås att lagtinget antar en landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om växtskyddsmedel. Genom den föreslagna lagen intas bestämmelser i landskapslagstiftningen om tillverkning, godkännande, försäljning, förpackning, lagring och användning av växtskyddsmedel. Genom blankettlagen införs även bestämmelser om tillsynen över hanteringen av växtskyddsmedel i landskapet.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagförslagen antas med en mindre ändring av besvärsbestämmelsen i det första lagförslaget.

Utskottets synpunkter

Allmänt

Behörigheten

Rikets lag om växtskyddsmedel är tillämplig på tillverkning, godkännande, utsläppande på marknaden, förpackning, lagring och användning av växtskyddsmedel, på tillsynen över växtskyddsmedel i Finland samt på export och import. Behörigheten av det område som lagstiftningen berör är delad mellan landskapet och riket. Riket har lagstiftningsbehörighet när det gäller framställning av gifter och fastställande av deras användningsändamål samt förebyggande av införsel av växtförstörare till landet. Landskapet har samtidigt lagstiftnings- och förvaltningsbehörighet i fråga om försäljning och förvaring av gifter.

Vidare har landskapet direkt med stöd av 30 § 8 punkten självstyrelselagen behörighet att sköta de förvaltningsuppgifter som hör till rikets lagstiftningsbehörighet, dvs. framställning och användning av gifter och förebyggande av införsel till landet av växtförstörare.

Överförande av förvaltningsbehörighet till riket

Av framställningen framgår att landskapsregeringen har för avsikt att tillsammans med riksmyndigheterna ingå en överenskommelseförordning. Genom överenskommelseförordningen ska vissa förvaltningsuppgifter som innebär verkställighet av sådana bestämmelser som hör till rikets lagstiftningsbehörighet men som enligt 30 § 8 punkten självstyrelselagen ska skötas av landskapsregeringen eller någon annan i landskapslag utpekad myndighet, överföras till riket.

Utskottet har erfarit att det endast är frågan om vissa förvaltningsfunktioner som det inte är ändamålsenligt att bygga upp i landskapet. Det handlar enligt framställningen i första hand om de förvaltningsfunktioner som krävs för att pröva ansökningar om godkännande av växtskyddsmedel.

Bakgrunden till detta ställningstagande är att utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden regleras detaljerat i rådets direktiv 91/414/EEG. Prövningen av en ansökan om godkännande av ett preparat skulle i landskapet testas och bedömas huvudsakligen enligt samma regler som i riket. De funktioner som förutsätts är dessutom resurskrävande samtidigt som den snabba utvecklingen inom detta område har lett till att det tas fram ett stort antal nya preparat varje år som ska testas och godkännas. Äldre preparat försvinner samtidigt från marknaden. Med hänsyn till den begränsade marknaden i landskapet skulle kostnaden för handläggningen av varje ansökan bli oskäligt dyr. Detta påverkar i sin tur det pris som odlarna får betala för växtskyddsmedlet.

För vissa specialodlingar kan det finnas ett visst behov av att få andra preparat godkända än de som godkänns i riket. Utskottet har erfarit att ockenskilda odlare i landskapet vid behov kan ansöka om att få preparat godkända. Eftersom prövningen av en ansökan är tämligen kostsam är det tveksamt om intresset för att utnyttja denna möjlighet kommer att vara särskilt stort. Då EU-reglerna framöver kommer att ändras i syfte att förenkla godkännandeförfarandet, så att medel inte måste godkännas i varje land, anser utskottet att den nu föreslagna modellen är acceptabel till dess att de nya reglerna införs.

Nya regler om zonindelning

Utskottet har erfarit att en ny förordning om växtskyddsmedel och ett direktiv om en hållbar användning av bekämpningsmedel just nu behandlas i EU. Enligt den föreslagna lagstiftningen ska EU bl.a. delas in i tre zoner: norr, centrum och söder. Inom varje zon kommer grundregeln vara att produkterna godkänns ömsesidigt. Det innebär att bekämpningsmedel som är godkänns i något av länderna i den norra zonen, dvs. Danmark, Finland, Estland, Lettland, Litauen eller Sverige ska tillåtas i alla dessa länder. EU-parlamentet har dock krävt att enskilda länder ska ha rätt att förbjuda en produkt med hänsyn till särskilda miljö- eller jordbrukshänsyn. Den nya lagstiftningen är inte slutligt antagen ännu men enligt vad utskottet erfarit träder den sannolikt i kraft 2011.

Utskottets överväganden

Mot bakgrund av det ovan anförda föreslår utskottet att det första lagförslaget godkänns med en mindre teknisk ändring av besvärsbestämmelsen. Det andra lagförslaget föreslås godkännas utan ändring.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 30 november 2009 inbegärt näringsutskottets yttrande över framställningen.

Utskottet har i ärendet hört växtskyddsinspektören Annika Hollsten, byråchefen Sölve Högman, fruktodlaren Anders Jansson och lagberedaren Mathias Lundqvist.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Anders Englund, viceordföranden Jörgen Strand samt medlemmarna Mika Nordberg, Leo Sjöstrand och Roger Slotte.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar det i framställningen ingående andra lagförslaget utan ändringar och

att lagtinget antar det i framställningen ingående första lagförslaget i följande lydelse:

1.

L A N D S K A P S L A G
om tillämpning i landskapet Åland av lagen om växtskyddsmedel

(Ingressen lika som framställningen).

1 - 12 §§

(Lika som framställningen).

13 §

Besvär över lagligheten av ett beslut som landskapsregeringen fattat enligt denna lag med anledning av ett rättelseyrkande får anföras hos högsta förvaltningsdomstolen.

(2 mom. lika som framställningen).

14 - 15 §§

(Lika som framställningen).

__________________

Mariehamn den 12 januari 2010

Ordförande

Anders Englund

Sekreterare

Marine Holm-Johansson

Näringsutskottets betänkande 2/2009-2010

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter