Med hänvisning till 6 §' landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet (25/84) överlämnar härmed Ålands delegation i Nordiska rådet till lagtinget berättelsen över de för Åland väsentliga frågorna i Nordiska rådet under perioden l8 mars 2000 till 29 februari 2001. Motsvarande berättelse från Finlands delegation i Nordiska rådet har redan tillställts lagtinget.

Berättelsen omfattar endast de av lagtinget utsedda ledamöternas verksamhet i Nordiska rådet. Landskapsstyrelsens arbete i Nordiska ministerrådet och i ämbetsmannakommittéer redovisas i annat sammanhang.

Mariehamns den 21 augusti 2001

Ordförande

Hasse Svensson

Vik. delegationssekreterare

Arne Selander

Ålands representation i det nordiska samarbetet

Åland har under den aktuella perioden i det nordiska samarbetet representerats av Ålands delegation i Nordiska rådet på det sätt som förutsätts i landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet (25/84). Delegationen består dels av de av lagtinget valda medlemmarna jämte suppleanter, dels av de av landskapsstyrelsen utsedda representanterna.

Under perioden har delegationen med stöd av 2-4 §§ i ovan nämnda landskapslag bestått av följande personer:

Av lagtinget valda ordinarie medlemmar:

Erland, Olof, Finström lagtingsledamot	,(ordförande)
Erlandsson, Ragnar, vicetalman, Finström	(t.o.m. 8.11.2000 )
Eriksson, Karl-Göran, lagtingsledamot, Mariehamn	(fr.o.m. 8.11.2000, vice ordförande fr.o.m. 13.11.2000)

Av lagtinget utsedda personliga suppleanter:

Eriksson, Karl-Göran, lagtingsledamot, Mariehamn	(för Erlandsson t.o.m. 8.11.2000)
Lindholm, Gun-Mari, lagtingsledamot, Lemland	(för Eriksson fr.o.m. 8.11.2000)
Wiklöf, Lasse, lagtingsledamot, Mariehamn	(för Erland)

Av landskapsstyrelsen utsedda medlemmar

Nordlund, Roger, lantråd, Mariehamn	(vice ordförande i delegationen t.o.m. 13.11.2000)
Salmén, Olof, vicelantråd, Saltvik
Carlson, Gun, landskapsstyrelseledamot, Hammarland
Jansson, Roger, landskapsstyrelseledamot, Mariehamn
Karlsson, Runar, landskapsstyrelseledamot, Saltvik
Lindeman, Harriet, landskapsstyrelseledamot, Mariehamn
Sundman, Danne, landskapsstyrelseledamot, Mariehamn

Deltagandet i Nordiska rådet

Med stöd av lagen om Finlands delegation i Nordiska rådet (170/60) utgör Ålands delegation tillsammans med de medlemmar i Nordiska rådet som utses av riksdagen samt de av regeringen utsedda representanterna, Finlands delegation i Nordiska rådet.

Delegationens ordförande Olof Erland jämte vice talman Ragnar Erlandsson respektive lagtingsledamoten Karl-Göran Eriksson har med rösträtt deltagit i vissa av Finlands delegations möten samt i Nordiska rådets plenarförsamlings möten.

Lagtingsledamoten Olof Erland har under perioden varit medlem i Europautskottet. Erland har även under perioden varit Finlands medlem i Kontrollkommittén.

Vice talmannen Ragnar Erlandsson har till och med den 8 november 2000 verkat som medlem i Nordenutskottet samt som medlem i Finlands delegations arbetsutskott. Från och med den 8 november 2000 har Karl-Göran Eriksson varit medlem i Nordenutskottet samt medlem i Finlands delegations arbetsutskott.

Delegationens verksamhet

Delegationen har under perioden hållit fem sammanträden. T.f. delegationssekreteraren Marine Holm-Johansson har fungerat som föredragande för delegationen.

Mötet den 17 maj 2000

Vid delegationens möte den 17 maj 2000 beslutade man att Ålands delegation i Nordiska rådet tillsammans med Föreningen Norden och Nordens Institut på Åland skulle arrangera ett seminarium med rubriken "Nordens Framtid" den 6 juni 2000. I seminariet deltog Anders Ingves som tidigare verkade som Ålands representant i Vismanspanelen.

Möten den 17 augusti respektive den 1 november 2000

Vid delegationens följande möte den 17 augusti 2000 diskuterades delegationens tidigare principbeslut att omorganisera arbetsuppgifterna vid delegationssekretariatet. De arbetsuppgifter som är att hänföra till samarbetet inom Nordiska ministerrådet handhas efter den 1 juni 2000 av landskapsstyrelsen. Med anledning härav förelåg förslaget att dra in tjänsten som delegationssekreterare från den 1 mars 2001. För fullgörandet av sekreteraruppgifterna svarar i stället en nyinrättade tjänst som utskottssekreterare vid Ålands lagting. Vidare diskuterade delegationen programmet och dagordningen för Nordiska rådets 52:a session i Reykjavik. Delegationen diskuterade även ett eventuellt möte mellan de självstyrande områdena i samband med sessionen. Förberedelserna inför sessionen fortsatte vid delegationens därpå följande möte den 1 november 2000.

Mötet den 13 november 2000

Den 13 november 2000 höll delegationen ett konstituerande möte för arbetsåret 2000/2001. Vid mötet valdes lagtingsledamoten Olof Erland till ordförande och lagtingsledamoten Karl-Göran Eriksson till vice ordförande. Delegationen diskuterade landskapsstyrelseledamöternas deltagande vid delegationsmötena, varvid lantrådet Roger Nordlund deklarerade uppfattningen att han avser att delta vid samtliga möten, medan övriga landskapsstyrelseledamöter deltar då ärende som berör respektive ledamot behandlas. Även delegationens deltagande i Nordiska rådets 50 års jubileum diskuterades. Man konstaterade vidare att Ålands delegation firar sitt 20 års jubileum under år 2002, och att detta bör uppmärksammas på något sätt. Vid delegationsmötet informerades även om att Ålands delegation hade lämnat en muntlig inbjudan till Finlands delegation att hålla ett första historiskt möte på Åland under våren 2001.

Delegationen beslutade vid mötet att sända en skrivelse till Nordiska rådets presidium angående de självstyrande områdenas representation i den fortsatta behandlingen av Vismanspanelens rapport "Öppet för världens vindar". Skrivelsen föranleddes av att inget av de självstyrande områdena är representerade i presidiet vilket försvårar möjligheterna att på ett ändamålsenligt sätt följa diskussionen och tillvarata respektive områdes intressen.

Slutligen diskuterade delegationen riktlinjer för den kommande verksamheten. Därvid föreslogs att delegationen skall initiera en diskussion om aktuella nordiska frågor i lagtinget inför de årliga sessionerna.

Mötet den 4 december 2000

Vid delegationens följande möte den 4 december 2000 informerade ordföranden, lagtingsledamoten Olof Erland, att frågan att diskutera det nordiska samarbetets framtid i lagtinget hade behandlats i självstyrelsepolitiska nämnden och utmynnat i ett positivt ställningstagande. Delegationen beslöt därför att sammanställa en PM med bakgrundsinformation om Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet innefattande en tillbakablick över hur Ålands delegation har verkat inom det nordiska samarbetet. PM:et delades sedan ut till lagtingsledamöterna. Debatten i lagtinget hölls den 3 januari 2001.

Under perioden har delegationen remitterat ärenden som anhängiggjorts i rådet till berörda myndigheter och organisationer för yttrande. Sammanlagt begärdes 14 remissyttranden in. En sammanställning av de inkomna svaren framgår av bilaga 1.

Åländska initiativ i Nordiska rådet

Arbetsgrupp för konfliktförebyggande civil krishantering

I augusti 2000 väckte den vänstersocialistiska gruppen inom Nordiska rådet ett medlemsförslag om konfliktförebyggande åtgärder och civil krishantering i Europa (A 1234/p). Med anledning av detta förslag tillskrev Ålands delegation Nordiska rådets presidium och uttalade sitt intresse att åta sig att vara värd för en temakonferens eller ett seminarium i ämnet. I skrivelsen lyfte delegationen fram Åland som ett demilitariserat och neutralt område i Östersjön, med ett fredsinstitut som är verksamt inom frågor som säkerhetspolitik, autonomier och minoriteter inom bland annat Östersjöområdet.

Vid Presidiets möte den 6 november 2000 beslutande man att tillsätta en arbetsgrupp för konfliktförebyggande civil krishantering. Till arbetsgruppens ordförande valdes lagtingsledamoten Olof Erland. Arbetsgruppens uppgift är att ge presidiet en samlad bild av konfliktförebyggande åtgärder, civil krishantering, NATO:s, EU:s, FN:s och OSSE:s roll angående konfliktförebyggande samt att förbereda presidiets betänkande angående medlemsförslaget. Vid gruppens första möte den 27 november 2000 beslutade man att organisera ett seminarium i april 2001 i Mariehamn. Syftet med seminariet var att ge en aktuell bild av den konfliktförebyggande verksamheten och civila krishanteringen i Europa mot bakgrund av den nya säkerhetssituationen och det utvidgade säkerhetsbegreppet. Arbetsgruppen bestämde vidare att experter och frivilliga organisationer på området skulle medverka i seminariet. Arbetsgruppen har för avsikt att utarbeta en rapport till rådets möten i juni 2001.

Arbetsgrupp om EU:s regionalpolitik i Norden

Lagtingsledamoten Olof Erland utsågs i november 2000 till ordförande i en arbetsgrupp i Europautskottet som skall ta fram en rapport om hur EU:s regionalpolitik fungerar i Norden. Arbetsgruppen skall undersöka principerna och grunderna för EU:s strukturfonder för att därigenom kunna skapa underlag för att kunna värdera om fonderna i tillfredsställande grad lever upp till de nya behov som utvidgningen av EU medför. Arbetsgruppen beräknas lägga fram sin slutrapport och ett eventuellt förslag till Europautskottet under sommaren 2001.

Fråga om omräkningsskala för betyg

Lagtingsledamoten Olof Erland ställde inom ramen för det nordiska samarbetet den 15 januari 2001 en fråga till Sveriges regering angående omräkningsskalan för betyg vid tillträde till högre studier i Sverige. Enligt frågeställaren har omräkningsskalan i Sverige ändrats på ett sådant sätt att det i praktiken är omöjligt att med det åländska betygssystemet erhålla högsta betyg enligt det svenska systemet. Det svenska systemet strider därför emot målsättningen om fritt tillträde till studier inom Norden. Frågeställaren undrar därför vad Sveriges regering avser att göra för att i praktiken bereda åländska studerande tillträde till högre studier i Sverige på rimliga villkor.

Deltagande i möten, konferenser m.m.

Informationsmöte

Nordiska rådets och ministerrådets informationsavdelning samt informationskollegiet höll ett gemensamt möte på Silverskär, Åland, 11-13 augusti 2000. Vid mötet diskuterades bland annat frågor om Nordiska rådets nya hemsida, förberedelser inför den 52:a sessionen samt det framtida samarbetet. För delegationens räkning deltog t.f. delegationssekreteraren Marine Holm-Johansson.

Föreningen Norden på Åland 30 år

Den 12 augusti 2000 firade Föreningen Norden på Åland sitt 30 års jubileum på torget i Mariehamn. Vid firandet framförde informationschefen Sigrún Stefánsdottir Nordiska ministerrådets hälsning. I den efterföljande diskussionen om det nordiska samarbetets framtid "Gräsrötternas Norden" - det nordiska samarbetet ur ett medborgarperspektiv deltog lagtingsledamoten Olof Erland. Övriga deltagare var bland andra Sveriges tidigare statsminister Thorbjörn Fälldin och Finlands tidigare kulturminister Claes Andersson. Diskussionsledare var föreningens styrelseordförande tillika lagtingsledamoten Hasse Svensson.

Seminarium om det nordiska samarbetets framtid

Den 29-30 januari 2001 hölls ett seminarium i Helsingfors om det nordiska samarbetets framtid. Vid seminariet deltog Nordiska rådets presidium, Nordiska ministerrådets samarbetsministrar samt representanter från de självstyrande områdena. Ålands delegation representerades av lagtingsledamoten Lasse Wiklöf samt t.f. delegationssekreteraren Marine Holm-Johansson. Från landskapsstyrelsen deltog lantrådet Roger Nordlund och kanslichefen Elisabeth Nauclér. Diskussionen vid seminariet utgick delvis från Vismanspanelens rapport om det nordiska samarbetets framtida inriktning och uppgifter. Lagtingsledamoten Lasse Wiklöf redogjorde för de synpunkter som hade framkommit vid debatten i Ålands lagting några veckor tidigare. Bland annat betonade Wiklöf det nordiska samarbetet som en värdefull plattform för ålänningarnas kontakter med omvärlden och möjligheterna för Åland att aktivt delta i utvecklingen av utrikes- och säkerhetspolitiska frågor inom Norden.

Deltagande i arbetsgrupper

Lagtingsledamoten Olof Erland har aktivt deltagit i Nordiska rådets Europautskotts verksamhet samt i rådets sessioner, konferenser och möten. Han har även deltagit i fyra arbetsgrupper under Presidiet respektive Europautskottet samt i rådets Kontrollkommitté.

Erland valdes att såsom ordförande leda presidiets arbetsgrupp om konfliktförebyggande och civil krishantering. Som ovan har redovisats har arbetsgruppens uppgift varit att förbereda en fortsatt behandling av medlemsförslaget om konfliktförebyggande åtgärder och civil krishantering i Europa samt kartlägga den nuvarande situationen och de nordiska ländernas roll inom framför allt civil krishantering.

Erland har vidare deltagit i Europautskottets arbetsgrupp om social dumping. Enligt arbetsgruppen uppstår social dumping " när företag medvetet utnyttjar orimliga löne- och arbetsvillkor i andra länder, eller villkor som är sämre än de normala i det egna landet, för att vinna fördelar i konkurrensen med andra företag, och detta leder till arbetslöshet eller försämrade villkor för företagare och anställda inom den aktuella branschen". Enligt arbetsgruppens slutrapport är social dumping inget stort problem i Norden. Frågorna måste dock bevakas vid en utvidgning av EU:s medlemskrets. Gruppen föreslog fortsatt arbete på två huvudområden: den illegala arbetsmarknaden och förberedelser för en utvidgning av EU/EES. Som ett resultat av gruppens arbete väcktes ett utskottsförslag (A 1237/euro) avseende social dumping i EU/EES.

Erland har även deltagit i Europautskottets arbetsgrupp om en tematiserad arbetsmarknad samt i arbetsgruppen om EU:s regionalpolitik. Den förstnämnda gruppen skall i enlighet med den vid den 52:a sessionen antagna rekommendationen (nr 10) utarbeta förslag till ämnen för nästa års sysselsättningsdebatt, medan den sistnämnda arbetsgruppen skall undersöka principerna och grunderna för EU:s strukturfonder.

Slutligen har Erland representerat Åland och Finland i rådets Kontrollkommittén. Kommittén har att varje år utöva kontroll av rådets och ministerrådets räkenskaper. Dessutom kan kommittén varje år välja ett eller flera fristående kontrollobjekt. Under perioden arbetade kommittén med att utvärdera rådets konferenser, seminarier, höringar och rapporter. Arbetet resulterade i ett internt beslut riktat till rådets organ, att rådet skall koncentrera sina konferenser och seminarier till prioriterade politiska frågor och teman, och att tydligare än hittills klargöra avsikten och målet med aktiviteterna och rapporterna för att uppföljningen skall kunna säkras.

Vice talman Ragnar Erlandsson och senare Karl-Göran Eriksson har under perioden aktivt deltagit i Nordenutskottets verksamhet samt i rådets sessioner och i vissa konferenser och möten.

Delegationssekreteraren har deltagit i de månatliga sekretariatsmötena i rådets sekretariat, vid vilka bl.a. ärenden som tas upp på presidiets och rådsorganens möten bereds. Dessutom har delegationssekreteraren deltagit i rådets session och konferenser. Delegationssekreteraren har i regel följt mötena i rådets presidium där Åland saknar representation samt vid behov biträtt delegationens medlemmar vid nordiska möten. Delegationssekreteraren har dessutom deltagit som sekreterare i Europautskottets arbetsgrupp om EU:s regionalpolitik.

Under perioden aktuella frågor

Det framtida nordiska samarbetet

Presidiet har utifrån dels behovet av förnyelse av samarbetets former och innehåll, dels att det i Vismanspanelens rapport om det framtida nordiska samarbetet, diskuterat utveckling av det nordiska samarbetet och rådets struktur. Med anledning av diskussionen har rådet tillsatt en arbetsgrupp för strategi för det framtida nordiska samarbetet. Arbetsgruppens uppgift är att i samarbete med ministerrådet utarbeta ett utkast till det nordiska samarbetets framtida inriktning och uppgifter samt till en eventuell omstrukturering av rådets organisation och verksamhet. Konkreta förändring väntas, såsom att ersätta de nuvarande utskottens pelarstruktur med en på flera sakområden baserad utskottsstruktur, så kallade fackutskott. Vidare krävs förändringar för att åstadkomma en fördjupad och aktivare samverkan mellan rådet och de nationella parlamenten och deras utskott. Reformförslaget förväntas bli behandlat vid sessionen 2001.

Den nordiska samarbetet firar sitt 50-årsjubileum

Det annalkande jubileumsåret 2002 har satt sin prägel på periodens verksamhet. Förberedelser och samordning av aktiviteter har diskuterats vid flera tillfällen. För Ålands del kommer posten att medverka i ett samnordiskt projekt genom att delta i utgivningen av särskilda frimärken och samlarpaket för att uppmärksamma jubileet. Även andra aktiviteter planeras.

Internationellt samarbete

Internationella kontakter samt utrikes- och säkerhetspolitiska frågor har under senare år fått en mer framträdande roll i Nordiska rådets arbete. Tyngdpunkten i detta arbete låg under perioden på kontakter till och samarbete med närområdena, framför allt de baltiska staterna och Ryssland. Nordiska rådets presidium har etablerat kontinuerliga kontakter med den ryska statsduman och federationsrådet. I samband därmed ingicks exempelvis en preliminär överenskommelse om en gemensam parlamentarikerkonferens kring den nordliga dimensionen. Med den nordliga dimensionen avses, enligt rådets uttalande från sessionen i Stockholm 1999, ett starkare nordiskt engagemang för och deltagande i utformningen av EU:s politik för norra Europa. Huvudmålet för den nordliga dimensionens politik bör vara att främja säkerhet, stabilitet, demokrati och bärkraftig utveckling i området samt i Europa som helhet.

Även kontakterna med de baltiska staterna har utvecklats under året. Representanter för Nordiska rådet deltog i den Baltiska församlingens möten i Estland och Litauen. Vid mötena diskuterades bland annat uppläggningen av det tredje gemensamma mötet mellan Nordiska rådet och den Baltiska församlingen som skall äga rum i maj/juni 2001.

Bland övrigt internationellt samarbete kan nämnas rådsmedlemmarnas deltagande i det arktiska parlamentariska samarbetet och i det parlamentariska Östersjösamarbetet. Den nionde Östersjökonferensen hölls i Malmö med temat " Den nordliga dimensionen - förändringar och utmaningar i det regionala och subregionala samarbetet". Några av de områden som diskuterades var förstärkt energisamarbete, färre handelshinder, bättre IT-struktur och bekämpandet av organiserad kriminalitet.

Nordiska rådets 52:a session

Allmänt

Nordiska rådets 52:a session hölls i Reykjavik den 6 till 8 november 2000. Årets session var en dag kortare än vanligt som en följd av att man tidigare hade haft förberedande diskussioner i Presidiet och i partigrupperna. Den stramare tidtabellen resulterade i viss tidsbrist och begränsning av den avslutande debatten. Presidiet har dock beslutat att Nordiska rådet även i framtiden skall hålla tredagars sessioner.

Sessionens program bestod av redogörelser från stats-, utrikes- och försvarsministrarna och en generaldebatt om det nordiska samarbetet och rådets verksamhet. Vidare innehöll sessionen ett antal tematiska diskussioner, behandling av ministerråds- och medlemsförslag samt godkännande av rekommendationer. Slutligen omfattade programmet en frågetimme med de nordiska samarbetsministrarna.

Statsministrarnas redogörelse

Statsministrarnas redogörelse lämnades av Finlands statsminister Paavo Lipponen, som definierade huvudtemat i Finlands ordförandeskapsprogram "Nordbo" med att ambitionen är att se aktiviteterna inom alla sektorer ur den enskilda nordiska medborgarens synvinkel. Härigenom vill Finland synliggöra det nordiska samarbetet för den vanliga medborgaren både i nordiska sammanhang och nationellt. Finland vill arbeta vidare på basis av Vismanspanelens rapport för ett fördjupat samarbete till förmån för nordborna och bland annat fästa uppmärksamhet på förslaget om ett nordiskt "medborgarkontrakt". Finland kommer också att ta initiativ till en utredning av gällande rättigheter och de största återstående hindren mellan de nordiska länderna.

Lipponen meddelade vidare att energisamarbetet inriktas på en stegvis avveckling av gränshindren för energimarknaden i Östersjöområdet. Inom miljöområdet kommer samarbetet att styras av den nordiska strategin för en hållbar utveckling och av ministerrådets handlingsprogram för miljöarbetet i Norden 2001-2004.

Generaldebatt

Debatten vid sessionen visade att det råder stor enighet om värdet och nyttan av det nordiska samarbetet. Generaldebatten kom till stor del att handla om Nordens plats i världen, både genom Nordens medverkan i EU:s nordliga dimension och de utblickar som bygger på Vismanspanelens rapport samt den rapport om globalisering som presenterades inför rådets session år 1999. Vad gäller arbetet inom Norden ser rådet fram emot en handlingsplan från ministerrådet för avvecklande av störande gränshinder. Det kommande finländska ordförandeskapet i ministerrådet inger sålunda förhoppning att samarbetet inriktas på att ytterligare vidga medborgarnas möjligheter och rättigheter, vilket bidrar till att det nordiska samarbetet har en starkare folklig förankring än annat internationellt samarbete som de nordiska länderna deltar i.

Nordiskt TV-samarbete

Vid debatten uppmärksammades också att invånare i Österbotten och på Åland i dag kan se svensk TV, men att etableringen av digitalteknik i Sverige kan få som konsekvens att vi blir avskurna från svensk TV. Lantrådet Roger Nordlund menade att svensk TV är helt avgörande för det åländska samhället, för den åländska självstyrelsen och för att bevara Åland enspråkigt svenskt. Mittengruppens talesman norrmannen Johan J. Jakobsen betonade att det borde vara en central uppgift för nordiska politiker att förhindra att svensktalande delar av Finland blir avskurna från svensk TV. Landskapsstyrelseledamoten Gun Carlson uttalade en förhoppning om att man inom det nordiska samarbetet skall arbeta aktivt för ett fortsatt utbyte av TV-program över gränserna och att den moderna teknikens förbättringar som digitaliseringen ger, inte får medföra en försämring av TV-utbudet för vissa tittargrupper. Även lagtingsledamoten Olof Erland gjorde inlägg i denna sakfråga. Under den efterföljande frågestånden med samarbetsministrarna uttalade Sveriges samarbetsminister Leif Pagrotsky att Sverige inte ännu har bestämt att släcka ned det analoga nätet och när väl ett sådant beslut kommer måste man ha löst de upphovsrättsliga frågor som för närvarande är återhållande vad gäller de digitala sändningarna.

Under sessionen beslutade Nordiska rådet att överlämna det av mittengruppen väckta förslaget om att ministerrådet säkerställer fortsatt grannlands-TV i det digitala marknätet och använder den nya tekniken till ökad distribution av public service till Nordenutskottet för behandling.

Sjöfartspolitik

Vid sessionen diskuterades även en samordning av den nordiska sjöfartspolitiken och vilka åtgärder de nordiska regeringarna ämnar vidta med anledning av den skattekonkurrens som råder mellan de europeiska länderna inom sjöfartsnäringen. Lantrådet Roger Nordlund och lagtingsledamoten Olof Erland tog aktiv del i debatten. Frågan debatterades också under ett möte mellan de självstyrande områdena och de nordiska statsministrarna.

Betygspoäng vid studier i Sverige

Frågan om beräkning av betygspoäng för åländska studenter vid tillträde till studier i Sverige behandlades under sessionen i Reykjavik. På lagtingsledamoten Olof Erlands fråga om vad Sveriges regering avser att göra för att i praktiken bereda åländska studerande tillträde till högre studier i Sverige, replikerade Sveriges samarbetsminister Leif Pagrotsky att han återkommer i saken.

Rekommendationer mm

De rekommendationer, yttranden samt interna beslut som rådet antog under sessionen framgår av bilaga 2. Rådet antog även budgeten för det nordiska samarbetet 2001.

Deltagande från Åland

I sessionen deltog för Ålands lagting delegationens ordförande Olof Erland, vice talman Ragnar Erlandsson och lagtingsledamoten Karl-Göran Eriksson samt för Ålands landskapsstyrelse lantrådet Roger Nordlund, vicelantrådet Olof Salmén och landskapsstyrelseledamöterna Gun Carlson och Danne Sundman.

I debatten under sessionen deltog delegationens ordförande Olof Erland, lantrådet Roger Nordlund och landskapsstyrelseledamöterna Gun Carlson och Danne Sundman. De tal och inlägg som åländska representanter gjorde under sessionen återfinns i bilaga 3.

Bilagor

· Bilaga 1: Förteckning över inkomna remissyttranden över medlemsförslag m.m. som anhängiggjorts i rådet.

· Bilaga 2: Förteckning över rekommendationer, yttranden, interna beslut och framställningar från Nordiska rådets 52:a session.

· Bilaga 3: Sammanställning av tal och inlägg av åländska representanter under Nordiska rådets 52:a session.

Nordiska rådets berättelse 1/2000-2001

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter