Nordiska rådets berättelse 1/2006-2007

Lagtingsår: 2006-2007
Typ av dokument: Nordiska rådets berättelse

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

BERÄTTELSE nr 1/2006-2007

 

Datum

 

Ålands delegation i Nordiska rådet

2007-03-12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Ålands delegations i Nordiska rådet berättelse för tiden 1.1.2006-31.12.2006

 

 

Med hänvisning till 6 § landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet (25/84) överlämnar härmed Ålands delegation i Nordiska rådet till lagtinget berättelsen över de för Åland väsentliga frågorna i Nordiska rådet under perioden l januari till den 31 december 2006.

     Berättelsen är en redogörelse för de av lagtinget utsedda ledamöternas verksamhet i Nordiska rådet. Landskapsregeringen arbete i Nordiska ministerrådet och i ämbetsmannakommittéerna redovisas i annat sammanhang.

 

 

 

 

 

Mariehamn den 12 mars 2007

 

 

Ordförande

 

 

Ragnar Erlandsson

 

 

Sekreterare

 

Marine Holm-Johansson

 


 

INNEHÅLL

Ålands representation i nordiska samarbetet 3

Av lagtinget valda medlemmar: 3

Personliga suppleanter: 3

Av landskapsregeringen utsedda medlemmar 3

Deltagandet i Nordiska rådet 3

Finlands delegation. 3

Representation i utskott och arbetsgrupper 3

Delegationens verksamhet under 2006. 4

Frågor av åländskt intresse. 5

Ett urval aktuella frågor under perioden. 6

Nordiska rådets 58:e session. 7

Bilagor: 8

 

Bilaga 1. Förteckning över begärda remissyttranden över medlemsförslag mm i Nordiska rådet under 1.1.-31.12.2006.

Bilaga 2. Miljö- och naturresursutskottets betänkande A1385/miljö.

Bilaga 3. Framställningar, rekommendationer och interna beslut 2006.

Bilaga 4. Sammanställning av tal och inlägg av åländska representanter under

Nordiska rådets 58:e session i Köpenhamn.  


Ålands representation i nordiska samarbetet

 

Ålands delegation i Nordiska rådet har under perioden representerat Åland i Nordiska rådet på det sätt som förutsätts i landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet. Delegationen består dels av de av lagtinget valda medlemmarna jämte suppleanter, dels av de av landskapsregeringen utsedda representanterna.

     Under perioden har delegationen med stöd av 2-4 §§ i ovan nämnda landskapslag bestått av följande personer:

 

Av lagtinget valda medlemmar:

 

Ragnar Erlandsson, lagtingsledamot

Ordförande, återvald 6.11.2006

Raija-Liisa Eklöw, lagtingsledamot

Återvald 06.11.2006

 

 

Personliga suppleanter:

 

Dennis Jansson, lagtingsledamot

För Erlandsson, återvald 06.11.2006

Anders Eriksson, lagtingsledamot

För Eklöw, återvald 06.11.2006

 

 

Av landskapsregeringen utsedda medlemmar

 

Sammansättning fr.o.m. 26.01.2006

 

Roger Nordlund, lantråd

Jörgen Strand, vicelantråd

Camilla Gunell, landskapsregeringsledamot

Runar Karlsson, landskapsregeringsledamot

Harriet Lindeman, landskapsregeringsledamot

Britt Lundberg, landskapsregeringsledamot

Lasse Wiklöf, landskapsregeringsledamot

 

Den 26 januari 2006 återvaldes landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf till samarbetsminister i Nordiska ministerrådet.

 

Deltagandet i Nordiska rådet

 

Finlands delegation

Med stöd av lagen om Finlands delegation i Nordiska rådet (170/60) utgör Ålands delegation tillsammans med de medlemmar i Nordiska rådet som utses av riksdagen samt de av regeringen utsedda representanterna, Finlands delegation i Nordiska rådet.

     Finlands delegation har sammanträtt tio gånger under året och arbetsutskottet har hållit två möten. Ordföranden Ragnar Erlandsson har varit Ålands representant i delegationens arbetsutskott.

     Under perioden har ordföranden Ragnar Erlandsson deltagit i fyra möten i Finlands delegation och lagtingsledamoten Raija-Liisa Eklöw har deltagit i tre möten.

 

Representation i utskott och arbetsgrupper

 

 Ålands delegations ledamöter har vid sidan av plenarförsamlingens möten deltagit i utskottsmöten och arbetsgruppsmöten.

     Ordföranden Ragnar Erlandsson har varit medlem i kultur- och utbildningsutskottet. Han har dessutom varit medlem i utskottets arbetsgrupp med uppgift att utvärdera och följa upp det kultur-politiska samarbetets omstrukturering i Norden. Vid ett flertal gånger under året har ordföranden vidare deltagit i presidiets möten i samband med att presidiet har behandlat ärenden av särskilt intresse för Åland.

     Lagtingsledamoten Raija-Liisa Eklöw har varit medlem i miljö- och naturresursutskottet. Hon har under året också deltagit i arbetsgruppen ”Norden som en global vinnarregion."

     Under rubriken ”Under perioden aktuella frågor” finns närmare beskrivet vad arbetsgrupperna har arbetat med.

     Förutom lagtingsledamöterna har delegationssekreteraren deltagit i olika möten. Delegationssekreteraren har följt ärendena i presidiet. Vid behov har delegationssekreteraren även deltagit i andra utskottsmöten i de fall ärenden av åländskt intresse har funnits på dagordningen. Delegationssekreteraren har vidare deltagit i sekretariatskollegiets, informationsgruppens och informationskollegiets möten.

     Inom ramarna för Nordiska rådets arbete samlas rådsmedlemmarna till partipolitiska överläggningar om frågor som är aktuella i det nordiska samarbetet. Ragnar Erlandsson och Raija-Liisa Eklöw har deltagit i Mittengruppens möten.

 

Delegationens verksamhet under 2006

 

Under perioden 1 januari till den 31 december 2006 har delegationen sammanträtt sex gånger. Fram till den 31 januari var vikarierande utskottssekreteraren Helena Blomqvist föredragande i delegationen. Mellan 1 februari till den 31 december fungerade utskottssekreteraren Marine Holm-Johansson som föredragande i delegationen.

     Bland de ärenden som delegationen har behandlat vid sina egna möten kan nämnas Färöarnas ansökan om självständigt medlemskap i Nordiska rådet och det utredningsarbete som igångssattes vid ministerrådet för att utreda de tre självstyrande områdenas ställning och arbetsmöjligheter i det nordiska samarbetet. Delegationens ordförande och delegationssekreteraren har följt ärendet i presidiet, som bl.a. höll ett av sina möten på Färöarna då en sakkunnigrapport presenterades. Delegationen hade genom ordföranden möjlighet att framföra sina synpunkter på rapporten och den fortsatta processen. Vidare beredde delegationen i augusti ett antal frågor som riktats till lagtinget av Nordiska rådets president gällande vissa konsekvenser av ett utvidgat medlemskap i Nordiska rådet. Delegationen deltog dessutom vid besöket av Grönlands samarbetsminister Josef Motzfeldt i juni.

     Under ansökningstiden för de nordiska journaliststipendierna inkom  tre ansökningar till delegationen. Delegationen granskade ansökningarna och förordade en av de sökanden inför prövningen i Finlands delegation. Även detta år erhöll en åländsk journalist stipendium.

      I maj var delegationen värd för ett av Finlands delegations möten. Temat för mötet var trafiksäkerheten på Östersjön. Föreläsare var bl.a. Kaj Jansson f.d. tekn. direktör och säkerhetsansvarig vid Viking Line, Tapio Nyman, specialforskare vid VTT (Statens tekniska forskningscentrum) och samarbetsminister Lasse Wiklöf.

     Förutom mötet ordnades ett program under Ålandsbesöket som bl.a. omfattade besök och information vid Penningautomatföreningens spellokaler på Torggatan, Kvarteret i Tiden, Nordens institut på Åland och Ribacka i Bomarsund där information gavs om demilitariseringens 150-års jubileum. Efter mötesförhandlingarna i Ribacka besökte mötesdeltagarna Anni Blomqvists hem i Simskäla Vårdö och Ålands golfklubb.

     Delegationssekretariatet har vidare sett till att åländska myndigheter och andra organisationer fått yttra sig angående sådana rådsärenden som sänts på remiss till länderna och de självstyrande områdena. Inkomna och vidarebefordrade remissyttranden från 2006 finns redovisade i bilaga 1.

 

 

Frågor av åländskt intresse

 

Avskaffandet av gränshinder i Norden är fortsättningsvis en av de viktigaste frågorna på Nordiska rådets dagordning. Nya medlemsförslag väcks med jämna mellanrum och utskotten, partigrupperna och rådsmedlemmarna följer aktivt arbetet med att undanröja gränshindren på ministerrådssidan, bl.a. genom rådsmedlemmarnas frågor till ländernas regeringar. Samarbetsministrarna avser att fortsätta arbetet med att åstadkomma konkreta och märkbara resultat i arbetet för både medborgare och företag. I mars presenterade det norska ordförandeskapet ett förslag till ny modell för att främja arbetet med att ta bort gränshinder. Den nya modellen bygger på att enskilda pådrivare inom särskilt prioriterade områden skall agera nationellt och nordiskt för att inom sina respektive sakområden driva på arbetet med att undanröja gränshinder. Under 2006 inleddes arbetet med två nya pådrivarordningar, dels inom näringslivsområdet, dels inom social- och hälsoområdet. När det gäller utbildning har samarbetsministrarna tillsammans med HÖGUT finansierat projektet NORDTEK - Integrering. Projektet syftar bl.a. till att ta bort gränshinder för den fria rörligheten för teknologer, doktorander, lärare, forskare, och övrig personal. HÖGUT finansierar dessutom ett projekt för att underlätta erkännandet av högre utbildning i de nordiska länderna. Gränshindren skall upphävas genom att samordna det nordiska erkännandearbetet med avseende på förhållningssätt och metod samt genom att undersöka vilka framtida samarbetsformer som kan utvecklas.

     Under frågestunden på sessionen i Köpenhamn vände sig lagtingsledamoten Raija-Liisa Eklöw till samarbetsminister Jan-Erik Enestam angående gränshindersproblematiken som uppstått efter det att Finland implementerat EU-direktivet om läkarkompetens utan att ta hänsyn till den nordiska överenskommelsen om gemensamt godkännande av denna kompetens. Samarbetsminister Enestam sade i sitt svar att skillnaderna i reglerna om läkarkompetens i Sverige och Finland berodde på att Sverige till skillnad från Finland inte har implementerat ett EU-direktiv. Han hänvisade därför till den svenska samarbetsministern. Den svenska samarbetsministern sade i sin tur att hon trodde att den sena implementeringen i Sverige berodde på valrörelsen och bytet av regering. 

     Delegationen vände sig till Nordiska rådets presidium i september 2004 och anhöll om att de gällande stadgarna för Nordiska rådets litteraturpris skall ses över i syfte att möjliggöra för Åland att delta i nomineringen och bedömningen av litteraturpriset på samma villkor som de övriga självstyrande områdena. Enligt gällande stadgar sker nomineringen utgående från s.k. språkområden där Åland ingår som en del av det svenskspråkiga området i Finland. Presidiet tillsatte en särskild arbetsgrupp med uppdrag att bereda ett flertal frågor med anknytning till Nordiska rådets olika priser. Arbetsgruppen vände sig till bedömningskommittén för Nordiska rådets litteraturpris och begärde att den uttalar sig om frågorna i Ålands delegations skrivelse. Inom kommittén framfördes förslaget att Åland skulle beredas plats inom den finländska nationella kommittén. Diskussioner har förts mellan Finlands och Ålands delegations ordförande under 2006. Tillsvidare har diskussionerna inte lett till några förändringar. 

     Behandlingen av Färöarnas ansökan om självständigt medlemskap i det nordiska samarbetet fortsatte under 2006. Ministerrådet lade fram en rapport i början på juni som presenterades på presidiets möte i Torshavn. Frågan togs också upp som en särskild dagordningspunkt under sessionen i Köpenhamn. Från åländsk sida föreslogs att en särskild arbetsgrupp skall tillsättas för att utreda ärendet vidare. Se också avsnittet ovan om delegationens verksamhet under 2006.

     Lagtingsledamoten Raija-Liisa Eklöw m.fl. inom mittengruppen väckte den 2 mars ett medlemsförslag om totalförbud och kontrollsystem för utsläpp av toalettavfall från fartyg i Östersjön. Medlemsförslaget utskottsbehandlades i miljö- och naturresursutskottet, vars betänkande antogs av presidiet med stöd av 49 § arbetsordningen för Nordiska rådet den 31 oktober. I beslutet rekommenderar rådet regeringarna att utreda möjligheterna att ställa strängare krav på större passagerar och lastfartyget med målsättningen att förbjuda alla utsläpp av toalettavfallsvatten. (bilaga 2)

     Nordiska rådets presidium beslöt under året att lägga ned försöken att få plenarsessionen flyttad från hösten till våren på grund av svårigheterna att hitta en tidpunkt som passar både de nordiska parlamenten och regeringarna. Beslutet resulterade i att sessionen fortsättningsvis kommer att hållas i månadsskiftet november-december. Ålands delegations ordförande framförde på presidiets möte i juni i Torshavn att detta innebär att någon av sessionsdagarna ofta kommer att sammanfalla med den 1 november då lagtinget öppnar sitt arbetsår. Ledamöterna förutsätts vara närvarande i lagtinget bl.a. på grund av talmansval hålls samma dag. Även i samband med delegationssekretariatens utvärdering av sessionen framförde delegationssekreteraren en protest mot beslutet som också protokollfördes.                 

 

    

Ett urval aktuella frågor under perioden

 

Rådet antog en rekommendation 2005 om spel- och lotterimarknaderna (rek. 21/2005/kultur). Rådet rekommenderade länderna att inom EU bl.a. verka för bibehållandet av nationell reglering av de egna spel- och lotterimarknaderna så att dessa frågor undantas från EU:s tjänstedirektiv. Nordiska ministerrådet meddelade under 2006 att alla nordiska länder har gått in för att undanta lotteri- och penningspelfrågor från EU:s tjänstedirektiv. Tjänstedirektivet antogs av EU-parlamentet i februari 2006 med dessa undantag. Kultur- och utbildningsutskottet beslöt i september, med hänvisning till redogörelsen, att ärendet därmed är färdigbehandlat.

     I samband med Nordiska rådet s 57: e session i Reykjavik offentliggjordes debattskriften ”Norden som Global vinnarregion,” där 27 ledande opinionsbildare ger sin syn på vilka nordiska värden som är en styrka i den internationella konkurrensen. En arbetsgrupp med representanter från alla utskott tillsattes med uppgift att följa upp en rad förslag på åtgärder för att ta vara på Nordens potential. Arbetsgruppen lämnade en mellanrapport under 2007 enligt vilken gruppen avsåg att arrangera en konferens med samma tema. Vikten av ett ökat samspel mellan de nordiska ländernas globaliseringsstrategier lyfts särskilt fram samt möjligheten att globalt marknadsföra Norden som en region. Raija-Liisa Eklöw har representerat både Finland och Åland i arbetsgruppen som kommer att fortsätta sitt arbete under 2007.

     Under 2006 genomfördes en omfattande omstrukturering av det nordiska kultur-politiska samarbetet. Omstruktureringen innebär att många institutioner har lagts ned och att en del av uppgifterna överförs på andra organ. Kulturkontakt Nord som inrättas på Sveaborg i Helsingfors under 2007 blir den nya kontaktpunkten för det nordiska kultursamarbetet. Kultur- och utbildningsutskottet har tillsatt en arbetsgrupp som fått till uppgift att utvärdera den kultur-politiska reformen. Delegationsordföranden Ragnar Erlandsson är Ålands representant i gruppen. 

     Presidiet samt medborgar- och konsumentutskottet höll en hearing angående den s.k. karikatyrkrisen i samband med rådets aprilmöten. Presidiet inledde därefter ett samarbete med den danska mediaorganisationen Huset Mandag Morgen om initiativet ”Co-existence of civilizations.” Syftet med initiativet är att dra lärdom av karikatyrkrisen och att öppna en dialog för att stärka samexistensen mellan olika nationer, kulturer och religioner. I september hölls en konferens, Copenhagen Co-existence Lab, som markerade starten på Co-existence Expedition där Nordiska rådet var den första mottagaren av en stafettpinne. Under konferensen antogs de fem största utmaningarna som måste övervinnas för att kunna hantera kulturella skillnader i framtiden. De fem utmaningarna togs också in i ett presidieförslag (A 1399/presidiet) som antogs i samband med sessionen i Köpenhamn vid sidan av ytterligare ett presidieförslag om främjandet av flerkulturell kompetens och utveckling av indikatorer för sammanhållning (A 1398/presidiet). Under generaldebatten på sessionen utgjorde Co-existence of Civilizations en egen rubrik, under vilken bl.a. prins El Hassan Bin Talal av Jordanien talade som särskilt inbjuden gäst. Under 2008 kommer stafetten gå vidare till en rad länder, organisationer och institutioner runtom i världen.  

     I bilaga 3 finns en förteckning över de rekommendationer, yttranden och interna beslut som Nordiska rådet antagit under 2006.

 

Nordiska rådets 58:e session

 

Nordiska rådets 58:e ordinarie session hölls i Köpenhamn den 30 oktober – 2 november 2006. Bland dagordningspunkterna fanns: temadebatt om utvecklandet av Norden som en global vinnarregion, regeringarnas redogörelse om de självstyrande områdenas ställning i det officiella nordiska samarbetet, ”Co-existence of Civilizations”, bekämpandet av människohandel och prostitution, nordisk välfärdspolitik, samhälleliga anpassningar till klimatändringar i Norden, nordiskt samarbete om energiplanläggning, nordisk språk- och kulturpolitik samt forskning, innovation och utbildning.

     Från delegationen deltog ordföranden Ragnar Erlandsson och lagtingsledamoten Raija-Liisa Eklöw samt suppleanterna Anders Eriksson och Dennis Jansson. Från landskapsregeringen deltog lantrådet Roger Nordlund och landskapsregeringsledamöterna Camilla Gunell, Harriet Lindeman samt Lasse Wiklöf. De tal och inlägg som åländska representanter höll under sessionen återfinns i bilaga 4.

     De rekommendationer som antogs under sessionen ingår i listan över framställningar och interna beslut 2006, bilaga 3.

 

 


 

Bilagor:

 

 

 

Bilaga 1

Förteckning över begärda remissyttranden över medlemsförslag mm i Nordiska rådet under 1.1.2006-31.12.2006.

Bilaga 2

Miljö- och naturresursutskottets betänkande A1385/miljö

Bilaga 3

Framställningar, rekommendationer och interna beslut 2006

Bilaga 4

Sammanställning av tal och inlägg av åländska representanter under Nordiska rådets 58:e session i Köpenhamn