Nordiska rådets berättelse 1/2007-2008
|
|
| ||
| Ålands lagting | BERÄTTELSE nr 1/2007-2008 | ||
|
| Datum |
| |
| Ålands delegation i Nordiska rådet | 2008-08-05 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Ålands delegations i Nordiska rådet berättelse för tiden 1.1.2007-31.12.2007
Med hänvisning till 6 § landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet (25/84) överlämnar härmed Ålands delegation i Nordiska rådet till lagtinget berättelsen över de för Åland väsentliga frågorna i Nordiska rådet under perioden l januari till den 31 december 2007.
Berättelsen är en redogörelse för de av lagtinget utsedda ledamöternas verksamhet i Nordiska rådet. Landskapsregeringen arbete i Nordiska ministerrådet och i ämbetsmannakommittéerna redovisas i annat sammanhang.
| Mariehamn den 5 augusti 2008 | |
|
Ordförande |
Raija-Liisa Eklöw |
|
Sekreterare |
Marine Holm-Johansson |
INNEHÅLL
Av landskapsregeringen utsedda medlemmar
Representation i utskott och arbetsgrupper
Delegationens verksamhet under 2007
De självstyrande områdenas ställning i det nordiska samarbetet
Nordiska rådets litteraturpris
Ett urval aktuella frågor under perioden
Bilaga 1. Förteckning över begärda remissyttranden över medlemsförslag mm i Nordiska rådet under 1.1.-31.12.2007.
Bilaga 2. Presidiets betänkande A1378.
Bilaga 3. Sammanställning av ett urval tal och inlägg under Nordiska rådets 59:e session i Oslo.
Bilaga 4. Dokument 23 sessionen 2007
Bilaga 5. Medlemsförslag A1429
Bilaga 6. Framställningar, rekommendationer och beslut 2007
Ålands representation i nordiska samarbetet
Ålands delegation i Nordiska rådet har under perioden representerat Åland i Nordiska rådet på det sätt som förutsätts i landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet. Delegationen består dels av de av lagtinget valda medlemmarna jämte suppleanter, dels av de av landskapsregeringen utsedda representanterna.
Under perioden har delegationen med stöd av 2-4 §§ i ovan nämnda landskapslag bestått av följande personer:
Av lagtinget valda medlemmar:
| Ragnar Erlandsson, lagtingsledamot | Ordförande t.o.m. 31.10.2007 |
| Raija-Liisa Eklöw, lagtingsledamot | medlem t.o.m. 31.10.2007, ordförande fr.o.m. 05.11.2007 |
| Fredrik Karlström, lagtingsledamot | fr.o.m. 05.11.2007 |
Personliga suppleanter:
| Dennis Jansson, lagtingsledamot | För Erlandsson t.o.m. 31.10.2007 |
| Anders Eriksson, lagtingsledamot | För Eklöw t.o.m. 31.10.2007 |
| Veronica Thörnroos, lagtingsledamot | För Raija-Liisa Eklöw fr.o.m. 05.11.2007 |
| Johan Ehn, lagtingsledamot | För Fredrik Karlström fr.o.m. 05.11.2007 |
|
|
|
Av landskapsregeringen utsedda medlemmar
Sammansättning fr.o.m. 26.01.2006 – 28.11.2007
Roger Nordlund, lantråd
Jörgen Strand, vicelantråd
Camilla Gunell, landskapsregeringsledamot
Runar Karlsson, landskapsregeringsledamot
Harriet Lindeman, landskapsregeringsledamot
Britt Lundberg, landskapsregeringsledamot
Lasse Wiklöf, landskapsregeringsledamot
Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf har under denna period fungerat som samarbetsminister i Nordiska ministerrådet.
Sammansättning fr.o.m. 29.11.2007
Viveka Eriksson, lantråd
Britt Lundberg, vicelantråd
Roger Eriksson, landskapsregeringsledamot
Runar Karlsson, landskapsregeringsledamot
Mats Perämaa, landskapsregeringsledamot
Katrin Sjögren, landskapsregeringsledamot
Jan-Erik Mattsson, landskapsregeringsledamot
Lanskapsregeringesledamoten Runar Karlsson har under samma tid varit samarbetsminister i Nordiska ministerrådet.
Deltagandet i Nordiska rådet
Finlands delegation
Med stöd av lagen om Finlands delegation i Nordiska rådet (170/60) utgör Ålands delegation tillsammans med de medlemmar i Nordiska rådet som utses av riksdagen samt de av regeringen utsedda representanterna, Finlands delegation i Nordiska rådet.
Finlands delegation har sammanträtt 10 gånger under året. Ordföranden Ragnar Erlandsson har varit Ålands representant i Finlands delegations arbetsutskott fram till den 31 oktober 2007. Den 7 november 2007 utsågs Raija-Liisa Eklöw till Ålands representant i arbetsutskottet.
Under perioden har delegationen deltagit i Finlands delegations möten enligt följande: Ordföranden Ragnar Erlandsson har deltagit i två möten, Raija-Liisa Eklöw i två möten och suppleanten Anders Eriksson har deltagit i ett möte.
Representation i utskott och arbetsgrupper
Ålands delegations ledamöter har vid sidan av plenarförsamlingens möten deltagit i utskottsmöten och arbetsgruppsmöten.
Ordföranden Ragnar Erlandsson har varit medlem i kultur- och utbildningsutskottet. Han har dessutom varit medlem i utskottets arbetsgrupp om det nordiska kultursamarbetet. Arbetsgruppens uppgift har varit att utvärdera och följa upp det kulturpolitiska samarbetets omstrukturering. Vid ett flertal gånger under året har ordföranden vidare deltagit i presidiets möten i samband med att presidiet har behandlat ärenden av särskilt intresse för Åland.
Lagtingsledamoten Raija-Liisa Eklöw har varit medlem i miljö- och naturresursutskottet. Hon har under året representerat detta utskott i en av presidiet tillsatt globaliseringsarbetsgrupp. Arbetsgruppen har bl.a. haft till uppgift att välja ut områden där de nordiska länderna bör samarbeta i globaliseringsfrågor. Raija-Liisa Eklöw deltog dessutom i presidiets möte i Reikjavik i december då det åländska medlemsförslaget om ändring av Nordiska rådets litteraturpris togs upp till en första diskussion. Se närmare beskrivning nedan under rubriken ”Frågor av åländskt intresse.”
Delegationssekreteraren har i första hand deltagit i presidiets och sekretariatskollegiets möten. Vid behov har delegationssekreteraren även deltagit i andra utskottsmöten i de fall ärenden av åländskt intresse har funnits på dagordningen. Delegationssekreteraren har också deltagit informationskollegiets möten. Dessutom har delegationssekreteraren representerat Åland i en arbetsgrupp tillsatt av ministerrådet med uppgift att föreslå initiativ som kan förstärka de självstyrande områdenas deltagande i det nordiska samarbetet. Se närmare beskrivning nedan under rubriken ”Frågor av åländskt intresse.”
Inom ramarna för Nordiska rådets arbete samlas rådsmedlemmarna till partipolitiska överläggningar om frågor som är aktuella i det nordiska samarbetet. Ragnar Erlandsson och Raija-Liisa Eklöw har deltagit i Mittengruppens möten. Fredrik Karlström som blev invald i delegationen den 5 november blev medlem i konservativa gruppen.
Delegationens verksamhet under 2007
Under perioden 1 januari till den 31 december 2007 har delegationen sammanträtt fem gånger. Utskottssekreteraren Marine Holm-Johansson har varit föredragande i delegationen.
Bland de ärenden som delegationen har behandlat vid sina egna möten kan nämnas arbetet för att stärka de självstyrande områdenas ställning i det nordiska samarbetet. Delegationen har noggrant följt det arbete som igångsattes av ministerrådet under 2006 och de diskussioner som förts i Nordiska rådets presidium. Se närmare beskrivning av detta arbete under rubriken ”Frågor av åländskt intresse.”
Under ansökningstiden för de nordiska journaliststipendierna inkom en åländsk ansökan till delegationen. Stipendiets syfte är att ge journalister möjlighet att rapportera om förhållanden i något annat nordiskt land eller självstyrande område och det nordiska samarbetet. Delegationen beslöt om att förorda den sökande inför prövningen i Finlands delegation. Finlands delegation har meddelat att frilansjournalisten Tomas Tornefjell har tilldelats ett stipendium om 9.000 danska kronor (ca. 1.200 €) för att stifta bekantskap med isländsk jazzmusiker.
Delegationen har vidare haft ett möte med direktören för Nordens Institut på Åland (NIPÅ), Åsa Juslin. Åsa Juslin redogjorde för hur omstruktureringen av det nordiska kultursamarbetet påverkade NIPÅ:s verksamhet och stödet till kulturarbetet på Åland. Enligt direktören har NIPÅ fått en förstärkt roll inom det nordiska kultursamarbetet i och med bildandet av Kulturkontakt Nord som placerats på Sveaborg. Ålands representant i styrelsen för Kulturkontakt Nord är Pia Rothberg-Olofsson. NIPÅ har genom omstruktureringen tilldelats fler arbetsuppgifter i anslutning till Kulturkontakt Nords verksamhet. Vid mötet med Åsa Juslin diskuterades också NIPÅ:s utrymmesproblem.
Den 14 maj var Ålands delegation värd för ett av Finlands delegations möten. Under mötet behandlades regeringens årsberättelse om det nordiska samarbetet, verksamheten inom Pohjola-Norden presenterades och det redogjordes för det parlamentariska Östersjösamarbetet. Som en särskild punkt under mötet presenterades den åländska sjöfarten av Viking Lines VD Nils-Erik Eklund och Ålands redarförenings Hans Ahlström. Slutligen höll samarbetsminister Lasse Wiklöf en presentation om landskapsregeringens verksamhet. Förutom mötet ordnades ett program under Ålandsbesöket som bl.a. omfattade en presentation i plenisalen om Ålands självstyrelse och arbetet i Ålands lagting av lagtingsdirektören Lars Ingmar Johansson, Ålands delegations ställning i Nordiska rådet av delegationssekreteraren Marine Holm-Johansson, landshövdingens och länsstyrelsens uppgifter och speciella ställning på Åland av Peter Lindbäck. I programmet ingick också ett besök på Andersudde där Anders Wiklöf och Kjell Ekström visade och berättade om Anders Wiklöfs konstsamling.
Delegationen har återigen aktualiserat arbetet för att stadgarna för Nordiska rådets litteraturpris skall ändras så att också Åland får rätt att delta i nomineringsarbetet i bedömningskommittén. Ordföranden Ragnar Erlandsson och Raija-Liisa Eklöw lämnade in ett medlemsförslag om detta inför sessionen i Oslo. Se närmare beskrivning om ärendet under avsnittet ”Frågor av åländskt intresse.”
Delegationssekretariatet har vidare sett till att åländska myndigheter och andra organisationer fått yttra sig angående sådana rådsärenden som sänts på remiss till länderna och de självstyrande områdena. Inkomna och vidarebefordrade remissyttranden från 2007 finns redovisade i bilaga 1.
Frågor av åländskt intresse
De självstyrande områdenas ställning i det nordiska samarbetet
Färöarna ansökte redan 2003 om självständigt medlemskap i Nordiska rådet. När behandlingen av skrivelsen dröjde så inlämnades ett medlemsförslag om samma sak 2005. Ett utredningsarbete igångssattes av ministerrådet under 2006 och utmynnade i en tjänstemannarapport som överlämnades av generalsekreterare. Rapporten behandlade de tre självstyrande områdenas ställning och arbetsmöjligheter i det nordiska samarbetet. Rapportens slutsats var att det inte fanns några juridiska hinder att stärka de självstyrande områdenas ställning i det nordiska samarbetet. En tjänstemannagrupp tillsattes därefter med representanter från vardera land och de självstyrande områdena med uppdrag att föreslå initiativ som kan förstärka de självstyrande områdenas deltagande i det officiella nordiska samarbetet. Delegationssekreteraren Marine Holm-Johansson var Ålands representant i gruppen. Gruppen hade ett antal möten under första delen av 2007 som resulterade i en redogörelse med förslag till beslut som lades fram för samarbetsministrarna den 5 september 2007 på deras möte i Mariehamn. Arbetsgruppens förslag var följande:
· att ministerrådet ansluter sig till arbetsgruppens förslag att Danmark och Finland kan ge representanter för Färöarna, Grönland och Åland i uppgift att leda ordet vid ministermöten, i ämbetsmannakommittéer och i arbetsgrupper,
· att konstatera att tillämpningen av Helsingforsavtalet utvecklats så att de självstyrande områdena i realiteten ges rätt att inom ramen för den kompetens man har övertagit, vara adressater för och att svara på frågor, rekommendationer och andra framställningar från Nordiska rådet,
· att de självstyrande områdena kan delta i de samnordiska institutionerna och samarbetsorganen m.m. på samma villkor som länderna – detta innebär att Färöarna, Grönland och Åland kan ansöka om fullt medlemskap i dessa organ inom ramen för Helsingforsavtalet,
· att anmoda berörda ministerråd att överväga att ge de självstyrande områdena plats i de organ de begärt i samband med arbetsgruppens arbete,
· att uppmana de samnordiska institutionerna och samarbetsorganen att självmant kontakta de själstyrande områdena när frågor som är av intresse för de självstyrande områdena är aktuella i institutionens verksamhet samt
· att uppmana NMRs sekretariat att vid planeringen av årliga institutionsmöten beakta Färöarnas, Grönlands och Åland intresse av att frågor som berör de själstyrande områdena står på dagordningen.
Samarbetsministrarna enades om att gemensamt godkänna arbetsgruppens beslutsförslag. Finlands samarbetsminister Jan Vapaavuori föreslog att dokumentet skall kallas ”Ålandsdokumentet.”(Dokumentet hittas under länken http://www.norden.org/session/2007/sk/pdf/dok14_2007.pdf)
Trots att majoriteten länderna inte var villiga att öppna Helsingforsavtalet för revidering så har länderna i att-satserna sagt att det är möjligt att låta de självstyrande områdena delta på mer jämlik fot med länderna genom en mer öppen tolkning av avtalet. Från åländsk sida så uppnåddes i huvudsak det som delegationen och den åländska samarbetsministern var överens om att skulle eftersträvas.
Färöarnas medlemsförslag slutbehandlades under sessionen i Oslo. Under presidiebehandlingen (se presidiets betänkande i bilaga 2) och plenarbehandlingen framkom att vissa rådsmedlemmar ifrågasatte ländernas ovilja att öppna Helsingforsavtalet för att införa det som överenskommits genom Ålandsdokumentet. Hela plenardiskussionen i ärendet är bifogade berättelsen i bilaga 3. Se också plenarförsamlingens yttrande över ministerrådets redogörelse i bilaga 4.
Nordiska rådets litteraturpris
Delegationens två rådsmedlemmar, ordföranden Ragnar Erlandsson och Raija-Liisa Eklöw inlämnade ett gemensamt medlemsförslag till Nordiska rådet inför sessionen i Oslo (bilaga 5). I förslaget begärdes att stadgarna för Nordiska rådets litteraturpris ändras så att Åland ges rätt att utse egna medlemmar till bedömningskommittén och att delta i nomineringen på samma sätt som Färöarna och Grönland. En liknande begäran framfördes 2004 i en skrivelse till Nordiska rådets presidium. Skrivelsen överfördes till en arbetsgrupp som beredde flera frågeställningar som berör flera av de nordiska prisen. Eftersom skrivelsen inte ledde till något resultat aktualiserades frågan på nytt genom medlemsförslaget. Presidiet har beslutat att behandla medlemsförslaget i presidiet, samtidigt som presidiet också har bett kultur- och utbildningsutskottet att bereda frågan. Ärendets beredning fortsätter under verksamhetsåret 2008.
Bakgrund
Nordiska rådets litteraturpris instiftades 1961. Avsikten med priset sägs vara att öka intresset för grannländernas litteratur och språk samt för den nordiska kulturgemenskapen. Litteraturpriset var det första priset som delades ut i Nordiska rådets namn. Därefter har flera andra pris tillkommit, d.v.s. musikpriset, natur- och miljöpriset och filmpriset. När det gäller musik- och natur- och miljöpriset så deltar de självstyrande områdena i nominerings- och bedömningsarbetet. Åländska verk och kandidater har nominerats flera gånger. Ålands natur och miljös Agenda 21-kontor fick ta emot natur- och miljöpriset 1999.
När det gäller litteraturpriset var det till att börja med endast de fem nordiska länderna som deltog i litteraturprissamarbetet. Stadgarna ändrades 1984 så att även verk från Färöarna, Grönland och det samiska språkområdet kan nomineras för priset. Ändringen omfattade inte Åland. Detta motiveras med att Åland ingår i det svenska språkområdet. När något verk nomineras från Färöarna, Grönland och det samiska språkområdet har respektive område rätt att delta i arbetet i bedömningskommittén med en adjungerad medlem. Motsvarande rätt att delta i kommitténs arbete saknas för Åland.
Åland har på detta sätt fått en ”underordnad” ställning till de övriga svenskspråkiga områdena i Norden och i praktiken uteslutits från litteraturprissamarbetet. Några litterära verk har inte kunnat nomineras från åländsk sida. Åländska verk har inte heller nominerats av de andra bedömningskommittéerna. Ulla-Lena Lundberg, som är född på Åland, har i det här sammanhanget inte räknats som en åländsk författare eftersom hon under sin tid som författare inte har varit fast bosatt på Åland. Ulla-Lena Lundberg har fått fyra verk nominerade; Kökar 1977, Stora Världen 1992, Sibirien - ett självporträtt med vingar 1994, Marsipansoldaten 2002).
Delegationens skrivelse och medlemsförslaget har bemötts med motargumentet att det nordiska litteraturpriset inte grundar sig på nationell grund utan på språkområden. Detta argument saknar dock grund då stadgarna uttryckligen talar om nationella bedömningskommittéer. Det finns alltså inte en bedömningskommitté för varje språk i Norden. Delegationen har dessutom argumenterat för att de nordiska länderna bör respektera att detta berör ett område där Åland har egen behörighet och att länderna i andra sammanhang respekterar de självstyrande områdenas egna behörighetsområden. Det finns därför inte någon grund för att inkludera Åland i det svenska språkområdet i Finland, särskilt med tanke på att Åland aldrig erbjudits någon plats i Finlands bedömningskommitté under de 47 år som priset funnits. Enligt delegationen bör Åland i likhet med övriga medlemmar i det nordiska samarbetet ha möjlighet att lyfta fram den egna litteraturen. Med tanke på den uppmärksamhet som nomineringen får i massmedia anser utskottet att rätten att delta skulle vara till gagn för den åländska litteraturen. Samtidigt menar delegationen att den åländska litteraturen, med sina särdrag, berikar den nordiska litteraturen och att det därför inte finns skäl att utestänga Åland från litteraturprissamarbetet.
Ett urval aktuella frågor under perioden
Globaliseringen
Presidiets globaliseringsgrupp sammanträdde tre gånger under året. I mars ordnades ett tvådagarsseminarium i Köpenhamn då det utarbetades konkreta förslag till gemensamma nordiska globaliseringsprojekt. I seminariet deltog sakkunniga och experter inom ett stort antal områden. De föreslagna projekten rörde t.ex. miljö, klimat, energi, spetsforskning och innovationer m.m. Globaliseringsgruppen avslutade sitt arbete och frågan övertogs av presidiet som skall följa upp globaliseringsarbetets förverkligande i ministerrådet. Som en del i globaliseringsarbetet kommer Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet att aktivt delta i FN:s klimatkonferens i Köpenhamn 2009.
Gränshinder
Rådet har fortfarande ägnat mycket tid för gränshindersfrågor. Trots att ministerrådet har denna fråga högt upplyft på dagordningen så lämnas nya medlemsförslag som beskriver nya problem. Under sessionen 2007 beslöts att ett forum för gränshindersfrågor skall inrättas. Forumet leds av ambassadör Ole Norrback. Under tre år ska forumet arbeta för att påverka avlägsnandet av gränshinder. Varje år skall en omfattande rapportering om existerande gränshinder ske direkt till statsministrarna. Forumet skall också presentera föreslag till lösningar på problemen. Syftet är att lösa konkreta problem genom direkta kontakter med berörda myndigheter. Det har även betonats att det finns ett behov av att koordinera lagstiftningen i de nordiska länderna och de självstyrande områdena så att inte nya gränshinder uppstår. Samarbetsministrarna lämnar årligen en redogörelse för arbetet med att avlägsna gränshinder i Norden.Vid sessionen i Oslo rapporterades att bl.a. följande åtgärder hade vidtagits:
- En ändring i den nordiska biståndskonventionen som underlättar för personer med funktionshinder att få socialt bistånd vid flytt till annat nordiskt land.
- Det nordiska folkbokföringsavtalet underlättar för pesoner som flyttar tilll annat nordiskt land att öppna bankkonto, köpa tjänster, få bostad m.m.
- Problemet med krav på svenskt ID-kort för personer som vill öppna konto eller hantera bank- och postärenden i Sverige har lösts.
Speciell uppmärksamhet kommer i framöver att ägnas åt skatteområdet där stora skillnader i skattelagstiftningen är ett problem för invånare som flyttar eller arbetspendlar mellan de nordiska länderna. Ett annat prioriterat område är välfärdssektorn. Avsikten är att underlätta överförandet av pensioner som intjänats i ett annat land. Slutligen vill rådet att gränshindersforumet skall avlägsna hinder inom utbilningssektorn, t.ex. i fråga om erkännande av examina som avlagts i ett annat nordiskt land.
Nordiska rådets 59:e session
Nordiska rådets 59:e ordinarie session hölls i Oslo den 30 oktober – 1 november 2007. Som ofta tidigare hölls sessionen under en dag som sammanfaller med lagtingets arbetsårs öppningsdag. Mot detta har protesterats både i presidiet och på sekretariatsnivå. När det gäller Oslosessionen påtalades detta, redan i februari 2006 då 2007 års sessionsdagar slogs fast. Under 2007 fattade presidiet beslut om att hålla fast vid tidigare beslut om att sessionen skall hållas vecka 44.
Bland dagordningspunkterna fanns: Klimatförändringarna, välfärden i Norden, forskning och utbildning, de självstyrande områdenas status i det officiella nordiska samarbetet, globalisering, gränshinder i Norden m.fl.
Från delegationen deltog ordföranden Ragnar Erlandsson och lagtingsledamoten Raija-Liisa Eklöw samt suppleanterna Anders Eriksson och Dennis Jansson. Från landskapsregeringen deltog lantrådet Roger Nordlund och landskapsregeringsledamöterna Harriet Lindeman och Lasse Wiklöf. De tal och inlägg som åländska representanter höll under sessionen återfinns i bilaga 3. På grund av att lagtingsledamöternas mandatperiod utlöpte den 31 oktober deltog delegationens ordförande Ragnar Erlandsson och landskapstyrelseledamöterna Lasse Wiklöf och Harriet Lindeman som gäster den 1 november. Övriga deltagare reste hem till den 1 november för att delta i lagtingets öppningscermoni.
De rekommendationer som antogs under sessionen ingår i förteckningen över rekommendationer, yttranden och interna beslut som Nordiska rådet antagit under 2007, se bilaga 6.
Bilagor:
| Förteckning över begärda remissyttranden över medlemsförslag mm i Nordiska rådet under 1.1.2007-31.12.2007. | |
| Presidiets betänkande A1378 | |
| Sammanställning av ett urval tal och inlägg under Nordiska rådets 59:e session i Oslo | |
| Dokument 23 sessionen 2007 | |
| Medlemsförslag A1429 | |
| Framställningar, rekommendationer och interna beslut 2007 |