Nordiska rådets berättelse 1/2020-2021

Lagtingsår: 2020-2021
Typ av dokument: Nordiska rådets berättelse

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

BERÄTTELSE NRB nr 1/2020-2021

 

Datum

 

Ålands delegation i Nordiska rådet

2021-01-27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 

 

 


Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse för tiden 1.1.-31.12.2020

 

 

Med hänvisning till 6 § landskapslagen (1984:25) om Ålands representation i Nordiska rådet överlämnar Ålands delegation i Nordiska rådet härmed berättelsen över de för Åland väsentliga frågorna i Nordiska rådet under perioden l januari till den 31 december 2020.

     Berättelsen är en redogörelse för de av lagtinget utsedda ledamöternas verksamhet i Nordiska rådet. Landskapsregeringens arbete i Nordiska ministerrådet och i ämbetsmannakommittéerna redovisas i annat sammanhang.

 

 

 

Mariehamn den 27 januari 2021

 

 

 

Ordförande

 

 

Anders Eriksson

 

 

 

Sekreterare

 

Sten Eriksson

 


 

 

 

 

 

 

 

INNEHÅLL

Ålands representation i det nordiska samarbetet 3

Av lagtinget valda medlemmar: 3

Av landskapsregeringen utsedda medlemmar: 3

Delegationens verksamhet under 2020. 3

Policy för Ålands delegation i nordiska rådet 3

Åländskt medlemsförslag om Nordiskt slutdatum för användning av fossila bränslen  4

Ålands deltagande i Finlands delegation i Nordiska rådet 4

Deltagandet i Nordiska rådet 4

Representation i utskott och arbetsgrupper 4

Allmänt 4

Utskotten. 4

Gränshindersgruppen. 5

Nordisk kulturfond. 5

Nordiska rådets priser 5

Sessionsveckan. 5

Möte med de självstyrande områdena. 5

Arbete i partigrupperna. 6

Uppföljning av aktuella och prioriterade frågor 6

Samhällssäkerhet, krisberedskap och gränshinder 6

Budgetmässiga prioriteringar 6

Desinformation som hot mot den nordiska modellen. 6

Rekrytering av ny generalsekreterare. 7

Tidsomställning i nordiska länder 7

Transport 7

Nordiska rådets möten under 2020. 8

Gränshinderarbetet 8


 

Ålands representation i det nordiska samarbetet

 

Ålands delegation i Nordiska rådet har under perioden representerat Åland i Nordiska rådet på det sätt som förutsätts i landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet. Delegationen består dels av de av lagtinget valda medlemmarna jämte suppleanter, dels av landskapsregeringen utsedda representanter.

     Under perioden har delegationen med stöd av 2-4 §§ i ovan nämnda landskapslag bestått av följande personer:

 

Av lagtinget valda medlemmar:

 

Ordinarie:

Anders Eriksson, lagtingsledamot               ordförande

Camilla Gunell, lagtingsledamot                 viceordförande

 

Suppleanter:

Simon Holmström, lagtingsledamot

Wille Valve, lagtingsledamot

 

Av landskapsregeringen utsedda medlemmar:

 

Lantrådet Veronica Thörnroos

Vicelantrådet Harry Jansson

Minister Torbjörn Eliasson

Minister Annette Holmberg-Jansson, nordisk samarbetsminister

Minister Annika Hambrudd,

Minister Fredrik Karlström,

Minister Alfons Röblom

Minister Christian Wikström

 

Delegationens verksamhet under 2020

 

Under 2020 har delegationen sammanträtt sju gånger.

     Delegationens och framförallt Nordiska rådets arbete har påverkats och störts av covid-19-pandmin. Trots goda insatser för att möjliggöra digitala möten har förutsättningar för konstruktiva diskussioner och nätverksbyggande varit begränsade.

     Ordinarie delegationssekreteraren Niclas Slotte har under året varit tjänstledig och ersatts Emma Dahlén.

     Delegationen har vid sina möten diskuterat delegationens policy, gemensamma ambitioner och medlemsförslag.

 

Policy för Ålands delegation i nordiska rådet

 

Delegationen antog i oktober 2020 en reviderad Policy för Ålands delegation i Nordiska rådet. Utgångspunkten för policyn är att inom ramen för den nordiska visionen ”Världens mest hållbara och integrerade region år 2030” och de underliggande strategiska prioriteringarna arbeta med och prioritera frågeställningar av relevans för Åland, för förverkligandet av utvecklings-och hållbarhetsagendan för Åland och för förverkligandet av Agenda 2030. Under rubrikerna ett konkurrenskraftigt Norden utan gränshinder, ett grönt Norden och ett socialt hållbart Norden listar delegationen olika prioriterade frågor att arbeta för.

 

Delegationens arbete med revidering av policyn präglades liksom annat under 2020 av covid-19 pandemin. I policyn konstateras att avsaknaden av en gemensam nordisk linje för att hantera pandemier blev speciellt synlig på Åland samt att en gemensam nordisk strategi för pandemihantering därför av hög prioritet för Ålands delegation. 

 

Åländskt medlemsförslag om Nordiskt slutdatum för användning av fossila bränslen 

 

De åländska medlemmarna och ersättarna i Nordiska rådet lämnade i september in ett medlemsförslag om ett gemensamt Nordiskt slutdatum för användning av fossila bränslen. Medlemsförslaget, som väckt internationellt intresse och uppmärksammats på Exponential Climate Action Summit – en del av New York Climate Action Week, behandlades under sessionsveckan i hållbarhetsutskottet. Utskottet valde efter omröstning 7-5 att inte fortsätta behandlingen av frågan men det fanns en stor enighet i utgångspunkten att alla nordiska länder behöver samarbeta i planeringen av klimatneutralitet och nya initiativ om en gemensam nordisk klimatmålsättning välkomnades. Under slutet av året förbereddes därför ett nytt medlemsförslag om ett gemensamt nordiskt klimatmål.

 

Ålands deltagande i Finlands delegation i Nordiska rådet

 

I enlighet med 2 § lagen om Finlands delegation i Nordiska rådet (FFS 170/60) utgör Ålands delegation tillsammans med de medlemmar som utses av riksdagen och regeringen Finlands delegation i Nordiska rådet. Under det gångna året har Finlands delegation i Nordiska rådet sammanträtt sju gånger. De åländska ledamöterna har rätt att delta i mötena och har tidigare med hjälp av tolk alltid kunnat delta på svenska. Ledamöterna har sällan brukat delta eftersom det blir mycket resande för lite mötestid. Även Finlands delegation har sedan mars 2020 varit hänvisad till digitala mötesformer. I princip borde möjligheten att delta digitalt på distans eftersom det gör det enklare för Ålands delegation att delta men vid de digitala mötena har tolk inte kunnat erbjudas. Ålands delegation har tillskrivit ordföranden för Finlands delegation och utryckt sin förhoppning om att frågan om deltagande i Finlands delegations digitala möten på svenska ska få en lösning.

     Utgångspunkten inför året var att Finlands delegation i Nordiska rådet skulle besöka Mariehamn för ett traditionsenligt gemensamt möte. Pandemin satte stopp för dessa planer men ambitionen inför 2021 är att Ålands delegation skall kunna välkomna Finlands delegation till ett gemensamt möte på Åland när omständigheterna tillåter det.

 

Deltagandet i Nordiska rådet

 

Representation i utskott och arbetsgrupper

 

Allmänt

 

Lagtinget strävar till att de medlemmar som är utsedda av lagtinget ska delta i de nordiska mötena med såväl ordinarie medlemmar som suppleanter. I allmänhet finns det suppleantplatser i något utskott så att även ersättarna kan delta fullt ut i det nordiska arbetet.

     Under 2020 har samtliga möten i Nordiska rådet, utom utskottsmötena i januari och två sekretariatsmöten till följd av covid-19-pandemin hållits i digitalt format.

 

Utskotten

 

Delegationens ordförande Anders Eriksson har från den 28 januari 2020 varit invald i utskottet för tillväxt och utveckling i Norden och suttit som viceordförande i utskottet från den 9 december 2020.

     Lagtingsledamoten Camilla Gunell har från den 28 januari 2020 varit invald i utskottet för kunskap och kultur.

     Lagtingsledamöterna Simon Holmström och Wille Valve har i egenskap av ersättare deltagit i flera utskottsmöten under året. Som ersättare har man inget fast utskott, men ersättarna har inom ramen för sina partigrupper

tjänstgjort som röstande medlemmar i olika utskott. I utskott utan företrädare från Åland får en representant från Åland delta i utskottets debatter men inte i deras beslut, vilket gör att åländska representanter har goda förutsättningar att vara engagerade.

 

Gränshindersgruppen

 

Ålands delegation har den 11 mars beslutat utse Wille Valve till Ålands representant i Nordiska rådets gränshindersgrupp.

 

Nordisk kulturfond

 

Ålands delegation har den i september 2020 beslutat nominera Camilla Gunell till ledamot och Wille Valve till ersättare i styrelsen för Nordisk kulturfond för den tvååriga mandatperioden 2021-2022. Gunell och Valve utsågs sedan till posterna den 29 oktober av Nordiska rådets presidium som agerade plenarförsamling under den digitala sessionsveckan.

 

Nordiska rådets priser

 

År 2020 delas Nordiska rådets fem olika priser ut den 27 oktober under en speciell produktion som streamades och TV-sändes runt om i Norden. Bland de 51 nominerade fanns tre åländska bidrag; till miljöpriset biodlaren Torbjörn Eckerman, till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris Segraren av Karin Erlandsson och till Nordiska rådets litteraturpris När vändkrets läggs mot vändkrets av Mikaela Nyman. Konkurrensen var hård och priserna gick detta år till annat håll. Den finlandssvenska författaren Monika Fagerholm tilldelades Nordiska rådets litteraturpris 2020 för romanen "Vem dödade bambi?" Även nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2020 till bilderboken Vi är lajon! hade stark finlandssvensk förankring genom illustratören Jenny Lucander. Finland belönades rikligt 2020 då även Nordiska rådets musikpris 2020 gick till Finland och den finländske kompositör Sampo Haapamäki för verket Konsert för kvartstonspiano och kammarorkester

 

Sessionsveckan

 

Nordiska rådets årliga session kunde till följd av covid-19-pandemin inte hållas i Reykjavik som planerat. Sessionsveckan avhölls istället i digitalt format. Deltagare från Åland var från lagtinget delegationsordföranden Anders Eriksson, vice ordföranden Camilla Gunell, ersättarna Simon Holmström och Wille Valve samt från landskapsregeringen lantrådet Veronica Thörnroos, vice lantrådet Harry Jansson, ministrarna Annika Hambrudd och Alfons Röblom. Dessa biträddes av ett antal tjänstemän.

 

Möte med de självstyrande områdena

 

I samband med sessionsveckan deltog delegationen efter inbjudan från Färöarna i ett möte mellan de självstyrande områdena. Dessa möten hålls traditionsenligt i enlighet med vad som framgår av en samarbetsöverenskommelse från 2012.

 

 

 

 

Arbete i partigrupperna

 

Inom ramarna för Nordiska rådets arbete samlas rådsmedlemmarna till partipolitiska överläggningar om frågor som är aktuella i det nordiska samarbetet. Anders Eriksson och Simon Holmström har båda varit medlemmar av Mittengruppen. Anders Eriksson sitter också med i Mittengruppens styrelse. Camilla Gunell har deltagit i den Socialdemokratiska gruppen och Wille Valve i den konservativa gruppen.

 

Uppföljning av aktuella och prioriterade frågor

 

Samhällssäkerhet, krisberedskap och gränshinder

 

Nordiska rådet antog under sin session år 2019 enhälligt en samhällssäkerhetsstrategi som man önskar att de Nordiska länderna så snabbt som möjligt skulle gå in för att följa. Strategin innehåller en rad förslag till ökat nordiskt samarbete inom samhällssäkerhet. Nordiska rådet är inte tillfreds med hur strategin mottagits i regeringar och ministerråd. Regeringarna har varit tveksamma till en ambition att involvera Nordiska ministerrådet i och stödja det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet, inklusive samhällssäkerhet och beredskap. Presidiet höll under sessionsveckan separata möten med statsministrarna respektive beredskapsministrarna för att diskutera strategin. Nordiska rådet har framhållit att strategin och samordnad krisberedskap är än angelägnare i ljuset av covid-19-pandemin.

     Hur man kan öka människors möjlighet att röra sig mellan de nordiska länderna även under pandemin diskuterades i anslutning till frågan om samhällssäkerhet på högsta nivå med statsministrarna och med de ministrar som har ansvar för beredskapsfrågor. Rådet menar att hanteringen av covid-19- pandemin visar att styrningen av det nordiska beredskapssamarbetet inte är tillräckligt klart formulerad för att det skall fungera i en krissituation.  Vikten av att dra lärdom av erfarenheterna från den pågående pandemin för att i framtiden ha en mer samordnad krisberedskap lyftes fram och förslag om en gemensam nordisk uppföljning av hur krisen hanterats kommer att behandlas vidare. Medlemsförslag i frågan har lämnats av såväl den konservativa gruppen som av mittengruppen.

 

Budgetmässiga prioriteringar

 

Arbetet med att konkretisera och utarbeta ett handlingsprogram för att förverkliga visionen om Norden som världens mest hållbara och integrerade region som Nordiska ministerrådet antog under 2019 har pågått under 2020. Visionen och dess prioriteringar fick avtryck i det förslag till budget som Nordiska ministerrådet lade fram för 2021 där resurser i högre utsträckning styrts mot områden som prioriterats i visionen. Kulturen och utbildningen ska fortsättningsvis vara grundfundamentet för det nordiska samarbetet.. Utifrån omprioriteringar från den nordiska visionen är det viktigt att värna om vår gemensamma kultur och värdegrund om vi skall nå visionen om ett socialt hållbart Norden.

 

Desinformation som hot mot den nordiska modellen

 

Ordförandelandet Island hade inför 2020 för avsikt att fokusera på att slå vakt om demokratin genom att bekämpa informationskaos och falska nyheter som undergräver den. ”Desinformation som hot mot den nordiska modellen och hur vi försvarar demokratin och bekämpar informationskaos och falska nyheter som undergräver den” var temat för den planerade men inställda temasessionen i Helsingfors. I början av året, innan pandemin ändrade förutsättningarna, ägde frågan hög prioritet. Det isländska ordförandeskapet

avsåg att verka för en debatt om spridandet av falska och vilseledande uppgifter och om det Nordiska samarbetets roll i sammanhanget genom att söka efter svar på följande frågor:

·         Hur kan myndigheter, politiker, civilsamhället och andra samhällsinstitutioner reagera på spridningen av felaktiga och vilseledande uppgifter till medborgarna för att slå vakt om grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter?

·         Vilken roll kan medierna spela i kampen mot falska nyheter och vilseledande information, och vilken typ av stöd är nödvändig för att de ska kunna utföra den uppgiften?

·         Hur kan man öka medborgarnas medvetande om spridandet av felaktiga uppgifter och falska nyheter för att säkra att så många som möjligt blir medvetna om faran i att sprida sådan information?

 

Rekrytering av ny generalsekreterare

 

Nordiska rådets direktör, Britt Bohlin, har i september meddelat att hon önskar avgå från sin tjänst den 31.1.2021, 11 månader tidigare än enligt gällande förordnande. Med anledning av detta har tjänsten utlysts och presidiet har tillsatt en rekryteringsgrupp bestående av President, tillträdande President samt representanter från de fem nordiska länderna och från varje partigrupp inom Nordiska rådet. På initiativ av Ålands delegation har de självstyrande områdena tillskrivit presidiet med en anhållan om att rekryteringsgruppen kompletteras så att de självstyrande områdena får representation.

     Skrivelsen fanns med som bilaga när presidiet den 14 december 2020 utsåg Kristina Háfoss från Färöarna till ny rådsdirektör. Det är första gången en kandidat från ett av de självstyrande områdena valts till rådsdirektör.

 

Tidsomställning i nordiska länder

 

I ett medlemsförslag från Mittengruppen som på åländskt initiativ lämnades i augusti 2019 föreslogs att nordiska rådet ska rekommendera de nordiska regeringarna att i samband med ett upphörande av tidsomställningar låta harmonisering av tidszoner mellan Norge, Danmark, Sverige och Finland väga tyngst vid reformens genomförande. Förslaget lämnades mot bakgrund av att en majoritet i EU-parlamentet röstat ja till att avskaffa tidsomställningen mellan vinter och sommar. Beslutet kommer vara ett underlag i EU:s ministerråd där den slutgiltiga lagstiftningen sedan avgörs. Ur ett åländskt perspektiv har det varit angeläget med en nordisk samsyn på hur man hanterar frågan eftersom olika ställningstaganden i Finland och Sverige kan leda till ökade tidsskillnader mellan Åland och Sverige. Medlemsförslaget har under 2020 behandlats vidare i utskottet för tillväxt och utveckling. Frågan diskuterades under sessionsveckan med EU parlamentets rapportör som åtog sig att samla ihop de nordiska EU parlamentarikerna till en gemensam kraft för att få frågan framåt.

 

Transport

 

Nordiska rådet har ansett det viktigt att ett transportpolitiskt ministerråd återinrättas. Frågan togs upp på sessionen i Stockholm 2019 där vikten av ett fungerande transportsamarbete för visionen om att bli världens mest integrerade och konkurrenskraftiga region lyftes fram. Icke fungerande kommunikationer och transporter över gränser är i sig ett hinder för mobilitet och gränsöverskridande interaktion. Under sessionsveckan 2020 konstaterades att samsyn mellan Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet ifråga om inrättande av ett transportpolitiskt ministerråd saknas. Presidiet avser bjuda in till en särskild diskussion i saken. Ålands delegation tar i sin policy för sin del ställning för ett stärkt transportpolitiskt samarbete.

 

 

Nordiska rådets möten under 2020

 

Nordiska rådet inledde sitt arbete 2020 normalt när samlade utskottsmöten hölls i Köpenhamn den 28 januari. Därefter gick det planerade mötesmötesschemat, till följd av covid-19-pandmin, inte att genomföra. Den planerade temasessionen i Helsingfors ställdes in och Nordiska rådet ställdes därmed inför ett behov av att hitta lösningar för digitala mötesformer. Virtuella utskottsmöten hölls vid olika tidpunkter under perioden april - maj. Utskottens sommarmöten på olika platser i Norden, septembermötena i Oslo och slutligen Nordiska rådets planerade sessionsvecka i Reykjavik samt presidiets decembermöte kom efterhand att avhållas i digitalt format. Någon regelrätt session med fulltaliga förhandlingar i plenum kunde inte ordnas, istället agerade presidiet plenarförsamling och fattade de beslut som annars skulle ha fattats i plenum. Tema för årets toppmöte där var covid-19-krisen I toppmötet deltog utöver Nordiska rådets medlemmar också de nordiska statsministrarna och regeringscheferna samt även FN:s generalsekreterare António Guterres.

 

Gränshinderarbetet

 

Den parlamentariska delen av det nordiska arbetet för att avlägsna gränshinder utförs både i utskott och i en särskild gränshindersgrupp med representanter från alla medlemmar, utskott och partigrupper. Gruppen har ett nära samarbete med ministerrådets gränshindersråd. Under 2020 representerades Åland i gruppen av lagtingsledamoten Wille Valve.