Nordiska rådets berättelse 1/2021-2022
|
|
| ||
| Ålands lagting | BERÄTTELSE NRB nr 1/2021-2022 | ||
|
| Datum |
| |
| Ålands delegation i Nordiska rådet | 2022-02-25 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse för tiden 1.1.- 31.12.2021
Med hänvisning till 6 § landskapslagen (1984:25) om Ålands representation i Nordiska rådet överlämnar Ålands delegation i Nordiska rådet härmed berättelsen över de för Åland väsentliga frågorna i Nordiska rådet under perioden l januari till den 31 december 2021.
Berättelsen är en redogörelse för de av lagtinget utsedda ledamöternas verksamhet i Nordiska rådet. Landskapsregeringens arbete i Nordiska ministerrådet och i ämbetsmannakommittéerna redovisas i annat sammanhang.
| Mariehamn den 25 februari 2022, per capsulam | |
|
Ordförande |
Anders Eriksson |
|
Sekreterare |
Sten Eriksson |
INNEHÅLL
Ålands representation i det nordiska samarbetet
Av landskapsregeringen utsedda medlemmar:
Delegationens verksamhet under 2021
Policy för Ålands delegation i nordiska rådet
Ålands deltagande i Finlands delegation i Nordiska rådet
Nordiska rådets möten under 2021
Möte med de självstyrande områdena
Uppföljning av aktuella och prioriterade frågor
Samhällssäkerhet, krisberedskap och gränshinder
Ålands representation i det nordiska samarbetet
Ålands delegation i Nordiska rådet har under perioden representerat Åland i Nordiska rådet på det sätt som förutsätts i landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet. Delegationen består dels av de av lagtinget valda medlemmarna jämte suppleanter, dels av landskapsregeringen utsedda representanter.
Under perioden har delegationen med stöd av 2-4 §§ i ovan nämnda landskapslag bestått av följande personer:
Av lagtinget valda medlemmar:
Ordinarie:
Anders Eriksson, lagtingsledamot ordförande
Camilla Gunell, lagtingsledamot viceordförande
Suppleanter:
Simon Holmström, lagtingsledamot
Wille Valve, lagtingsledamot
Av landskapsregeringen utsedda medlemmar:
Lantrådet Veronica Thörnroos
Vicelantrådet Harry Jansson
Minister Roger Höglund
Minister Annette Holmberg-Jansson, nordisk samarbetsminister
Minister Annika Hambrudd,
Minister Fredrik Karlström,
Minister Alfons Röblom
Minister Christian Wikström
Delegationens verksamhet under 2021
Under 2021 har delegationen sammanträtt åtta gånger.
Delegationens och framförallt Nordiska rådets arbete har påverkats och störts av covid-19-pandmin. Trots goda insatser för att möjliggöra digitala möten har förutsättningar för konstruktiva diskussioner och nätverksbyggande varit begränsade.
Ordinarie delegationssekreteraren Niclas Slotte har under året varit tjänstledig och ersatts Sten Eriksson.
Delegationen har vid sina möten diskuterat delegationens policy, gemensamma ambitioner och medlemsförslag.
Policy för Ålands delegation i nordiska rådet
Delegationen antog i oktober 2020 en reviderad Policy för Ålands delegation i Nordiska rådet. Utgångspunkten för policyn är att inom ramen för den nordiska visionen ”Världens mest hållbara och integrerade region år 2030” och de underliggande strategiska prioriteringarna arbeta med och prioritera frågeställningar av relevans för Åland, för förverkligandet av utvecklings-och hållbarhetsagendan för Åland och för förverkligandet av Agenda 2030. Under rubrikerna ett konkurrenskraftigt Norden utan gränshinder, ett grönt Norden och ett socialt hållbart Norden listar delegationen sina prioriterade arbetsområden.
Ålands deltagande i Finlands delegation i Nordiska rådet
I enlighet med 2 § lagen om Finlands delegation i Nordiska rådet (FFS 170/60) utgör Ålands delegation tillsammans med de medlemmar som utses av riksdagen och regeringen Finlands delegation i Nordiska rådet. Under det gångna året har Finlands delegation i Nordiska rådet sammanträtt tio gånger. De åländska ledamöterna har rätt att delta i mötena men har i allmänhet inte kunnat delta i delegationens möten på grund av långa resor. Under år 2021 har mötena i likhet med år 2020 hållits digitalt, vilket i praktiken möjliggjort för de åländska medlemmarna att delta i delegationens möten. De åländska ledamöterna har under året fått tillgång till tolkning, vilket inte var fallet under år 2020.
Den finländska delegationen övergick till fysiska möten i oktober och beslutade samtidigt att de åländska ledamöterna fortsättningsvis får delta i mötena på distans. För deltagande i officiella beslutspunkter krävs dock fysisk närvaro.
Skriftligt spörsmål
Delegationen ställde i juni 2021 en skriftlig fråga till Nordiska rådet om en hållbar sjöfartsnäring och dess återhämtning efter pandemin. Frågeställningarna hade som utgångspunkt i att sjöfartsnäringen försvagats kraftigt under pandemin, detta gäller speciellt passagerarsjöfarten, och att de nordiska länderna i återhämtningen bör fokusera på att öka sjöfartens hållbarhet.
I ministerrådets svar som kom i november 2021 tog man fasta på den nordiska visionen om världens mest hållbara och integrerade region 2030 och lyfte fram faktumet att Norden är en föregångare inom utvecklingen av utsläppssnål sjöfartsteknologi.
Deltagandet i Nordiska rådet
Allmänt
Lagtinget strävar till att de medlemmar som är utsedda av lagtinget ska delta i de nordiska mötena med såväl ordinarie medlemmar som suppleanter. I allmänhet finns det suppleantplatser i något utskott så att även ersättarna kan delta fullt ut i det nordiska arbetet.
Under 2021 har samtliga möten i Nordiska rådet, utom sessionen i november, hållits i digitalt format.
Nordiska rådets möten under 2021
Nordiska rådet inledde sitt arbete 2021 med samlade utskottsmöten den 26 januari. Utskottsmöten hölls därefter 13 april, 28 juni samt den 7 september, samtliga möten hölls digitalt.
Nordiska rådets årliga session kunde hållas som en normal sessionsvecka i Köpenhamn. Gästtalare på sessionen var Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Utöver de planerade mötena höll presidiet fyra extra insatta möten vilka dels föranleddes av att den danska riksrevisionen inte kunde rekommendera ett godkännande av ministerrådets bokslut, dels av de budgetdiskussioner som uppstod under sensommaren.
Under året har det hållits ett par möten mellan presidiet och de nordiska parlamentens EU-utskott. Från lagtingets sida har talmannen deltagit i dessa möten.
Utskotten
Delegationens ordförande Anders Eriksson har från den 28 januari 2020 varit invald i utskottet för tillväxt och utveckling i Norden och suttit som viceordförande i utskottet från den 9 december 2020. På sessionen valdes Anders Eriksson till ordförande för utskottet under 2022.
Lagtingsledamoten Camilla Gunell har från den 28 januari 2020 varit invald i utskottet för kunskap och kultur. På sessionen valdes Camilla Gunell till ordförande för utskottet under 2022.
Delegationen har således två utskottsordföranden under 2022.
Lagtingsledamöterna Simon Holmström och Wille Valve har i egenskap av ersättare deltagit i flera utskottsmöten under året, Holmström i hållbarhetsutskottet och Valve i välfärdsutskottet. Som ersättare har man inget fast utskott, men har rätt att delta som observatör i valfritt utskott och även som ersättare för annan nationell ledamot inom ramen för sina partigrupper, då man som ersättare också har rösträtt.
Anders Eriksson har också deltagit i ett presidiemöte som ersättare. Delegationssekreteraren bevakar i allmänhet presidiets möten.
Gränshindersgruppen
Wille Valve är Ålands representant i Nordiska rådets gränshindersgrupp.
Nordisk kulturfond
Ålands delegation har i september 2020 beslutat nominera Camilla Gunell till ledamot och Wille Valve till ersättare i styrelsen för Nordisk kulturfond för den tvååriga mandatperioden 2021-2022. Gunell och Valve utsågs sedan till posterna den 29 oktober av Nordiska rådets presidium som agerade plenarförsamling under den digitala sessionsveckan.
Nordiska rådets priser
År 2021 delades Nordiska rådets fem olika priser ut på en gala den 2 november. Utdelningen skedde inför publik, strömmades och TV-sändes runt om i Norden. Bland de nominerade fanns fyra ålänningar: till miljöpriset Mattas gårdsmejeri (Lars-Johan Mattsson och Jennifer Sundman), till barn- och ungdomslitteraturpriset Karin Erlandsson för boken Nattexpressen, till litteraturpriset Sebastian Johans för boken Broarna och till musikpriset Peter Hägerstrand. Därtill kan nämnas att den svenska filmen Tigrar med åländske Erik Enge som huvudrollsinnehavare var nominerad. Ingen ålänning erhöll priset detta år.
Sessionsveckan
Nordiska rådets årliga session hölls som planerat i Köpenhamn med fysisk närvaro av ledamöterna och utländska gäster. Från lagtinget deltog delegationsordföranden Anders Eriksson, vice ordföranden Camilla Gunell och ersättaren Simon Holmström. Från landskapsregeringen deltog lantrådet Veronica Thörnroos samt ministrarna Fredrik Karlström, Annika Hambrudd och Annette Holmberg-Jansson. Dessa biträddes av ett antal tjänstemän.
Delegationsordförande Anders Eriksson tog i sitt anförande i statsministerdebatten upp de större gränsproblem som Åland hamnat i under Corona krisen. Han sade att målsättningen att Norden skall bli världens mest integrerade region 2030 känts avlägsen de två senaste åren. Nu måste de utvärderingar som gjorts leda till konkreta åtgärder så Norden inte hamnar i samma situation igen: Det är en viktig trovärdighetsfråga för det nordiska samarbetet.
Delegationens viceordförande Camilla Gunell deltog i debatten med gästtalaren Jens Stoltenberg och lyfte vikten av att civilsamhället utgör en viktig byggsten i ett utvidgat säkerhetspolitiskt tänkande.
Ledamoten Simon Holmström lyfte upp frågan om skapandet av en ungdomsfond för klimat och biodiversitet samt behovet av att utreda lösningar för ett nordiskt digitalt studentkort.
Talman Bert Häggblom och biträdande lagtingsdirektören Carina Strand deltog i delar av sessionen inom ramen för det talmansprogram som traditionellt ordnas i samband med rådssessionen.
Möte med de självstyrande områdena
I samband med sessionsveckan deltog delegationen efter inbjudan från Grönland i ett möte mellan de självstyrande områdena. Dessa möten hålls traditionsenligt i enlighet med vad som framgår av en samarbetsöverenskommelse från 2012. På mötet som hölls på Grönlands representation i Köpenhamn deltog ett trettiotal representanter från de självstyrande områdenas parlament och regeringar. Förutom allmän orientering om aktuell politisk debatt i de olika områdena diskuterades strategier för att få ett ökat inflytande i Nordiska ministerrådet samt möjligheterna till ett utökat samarbete med Storbritannien och speciellt Skottland. Vidare redogjorde Färöarna för sitt arbete med att bli en fullvärdig medlem i Nordiska rådet. På lantrådets förslag beslöts att försöka hålla digitala träffar under året. Landskapsregeringen samordnar detta.
Arbete i partigrupperna
Inom ramarna för Nordiska rådets arbete samlas rådsmedlemmarna till partipolitiska överläggningar om frågor som är aktuella i det nordiska samarbetet. Anders Eriksson och Simon Holmström har båda varit medlemmar av Mittengruppen. Anders Eriksson sitter också med i Mittengruppens styrelse. Camilla Gunell har deltagit i den Socialdemokratiska gruppen och Wille Valve i den Konservativa gruppen.
Klimatmötet COP 26 i Glasgow
Ledamoten Simon Holmström deltog som en av fyra parlamentariker i Nordiska rådets delegation till COP 26 i Glasgow. Delegationen leddes av rådets vicepresident Annette Lind. Holmström deltog i två paneldiskusioner i den nordiska paviljongen. Därtill deltog han i två paneler arrangerade av organisationerna Ecocide Alliance respektive WeDontHaveTime.
Seminarium i Köpenhamn 8.12.
Delegationens ordförande Anders Eriksson deltog i ett seminarium om samarbete mellan de nordiska staterna och de tre nordiska autonomierna, där dessa framhålls som ett exempel på hållbar demokrati. Seminariet anordnades av landskapsregeringen i samarbete med Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet.
Uppföljning av aktuella och prioriterade frågor
Samhällssäkerhet, krisberedskap och gränshinder
Nordiska rådet antog under sin session år 2019 enhälligt en samhällssäkerhetsstrategi som man önskar att de nordiska länderna så snabbt som möjligt skulle gå in för att följa. Strategin innehåller en rad förslag till ökat nordiskt samarbete inom samhällssäkerhet. Samhällsberedskapen har ett fortsatt stort inslag i den nordiska debatten. Under sessionen slutbehandlades sex betänkanden om olika frågor som anknyter till samhällssäkerhet och krisberedskap.
Under sessionen utgjorde lärdomarna från den pågående coronapandemin temat för debatten med statsministrarna. I samband med statsministrarnas toppmöte presenterades en rapport om hur Norden ska hantera kommande kriser av samma art som pandemin. Rapporten hade uppgjorts av tidigare generalsekreteraren i Nordiska rådet, Jan-Erik Enestam, på uppdrag av rådet.
Den nordiska budgeten
Arbetet med budgeten fick stor dramatik under hösten. Nordiska ministerrådet föreslog relativt stora omdisponeringar mellan fackområdena i sitt budgetförslag för 2022. I ministerrådets förslag hade resurser i högre utsträckning än tidigare styrts mot områden som prioriterats i visionen om att uppnå en ökad hållbarhet i Norden. Såväl utskotten som fyra av fem partigrupper i Nordiska rådet kunde inte omfatta förslaget till budget varför omfattande förhandlingar fördes mellan presidiet och ministerrådet under hösten. I den kompromiss som uppnåddes överenskoms, förutom ett antal monetära justeringar, att man skulle arbeta vidare med inrättandet av en ungdomsfond för klimat och biodiversitet, hålla i gång dialogen kring ett eventuellt inrättande av ett nytt ministerråd för transport samt diskutera hur budgetsamarbetet mellan rådet och ministerrådet ska bedrivas i framtiden.
Gränshinderarbetet
Den parlamentariska delen av det nordiska arbetet för att avlägsna gränshinder utförs både i utskott och i en särskild gränshindersgrupp med representanter från alla medlemmar, utskott och partigrupper. Gruppen har ett nära samarbete med ministerrådets Gränshinderråd.
Under 2021 representerades Åland i gruppen av ledamoten Wille Valve. Gränshindergruppen och Gränshinderrådets gemensamma arbete fokuserar på delområdena: en gemensam nordisk arbetsmarknad, de nordiska skatteavtalen, transportsamarbete över gränsen, digitalisering och gränsregional statistik.
Gränshinderrådet har under pandemin regelbundet publicerat listor på olika gränshinder som uppstått som en följd av pandemin, eller som i övrigt accentuerats av pandemiåtgärder i de olika länderna.
Från och med 2022 har Gränshinderrådet erhållit ett stärkt mandat för att kunna reagera snabbare under kristider.