Nordiska rådets berättelse 1/2022-2023
|
|
| ||
| Ålands lagting | BERÄTTELSE NRB nr 1/2022-2023 | ||
|
| Datum |
| |
| Ålands delegation i Nordiska rådet | 2023-06-07 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse för tiden 1.1.- 31.12.2022
Med hänvisning till 6 § landskapslagen (1984:25) om Ålands representation i Nordiska rådet överlämnar Ålands delegation i Nordiska rådet härmed berättelsen över de för Åland väsentliga frågorna i Nordiska rådet under perioden l januari till den 31 december 2022.
Berättelsen är en redogörelse för de av lagtinget utsedda ledamöternas verksamhet i Nordiska rådet. Landskapsregeringens arbete i Nordiska ministerrådet och i ämbetsmannakommittéerna redovisas i annat sammanhang.
| Mariehamn den 7 juni 2023 | |
|
Ordförande |
Mikael Lindholm |
|
Sekreterare |
Sten Eriksson |
INNEHÅLL
Ålands representation i det nordiska samarbetet
Av landskapsregeringen utsedda medlemmar:
Delegationens verksamhet under 2022
Policy för Ålands delegation i nordiska rådet
Ålands deltagande i Finlands delegation i Nordiska rådet
Medlemsförslag från delegationen
Nordiska rådets möten under 2022
Presentation av Enestam-rapporten
Möte med de självstyrande områdena
Uppföljning av aktuella och prioriterade frågor
Samhällssäkerhet och civil krisberedskap
Ålands representation i det nordiska samarbetet
Ålands delegation i Nordiska rådet har under perioden representerat Åland i Nordiska rådet på det sätt som förutsätts i landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet. Delegationen består dels av de av lagtinget valda medlemmarna jämte suppleanter, dels av landskapsregeringen utsedda representanter.
Under perioden har delegationen med stöd av 2-4 §§ i ovan nämnda landskapslag bestått av följande personer:
Av lagtinget valda medlemmar:
Ordinarie:
Anders Eriksson, lagtingsledamot ordförande (1.1.-8.11.2022)
Mikael Lindholm, lagtingsledamot ordförande (9.11.-31.12.2022)
Camilla Gunell, lagtingsledamot viceordförande
Suppleanter:
Simon Holmström, lagtingsledamot
Wille Valve, lagtingsledamot (1.1.-8.11.2022)
Marcus Måtar, lagtingsledamot (9.11.-31.12.2022)
Av landskapsregeringen utsedda medlemmar:
Lantrådet Veronica Thörnroos
Vicelantrådet Harry Jansson
Minister Roger Höglund
Minister Annette Holmberg-Jansson, nordisk samarbetsminister
Minister Annika Hambrudd,
Minister Fredrik Karlström,
Minister Alfons Röblom (1.1.-12.10.2022)
Minister Christian Wikström
Delegationens verksamhet under 2022
Under 2022 har delegationen sammanträtt åtta gånger.
Delegationen och Nordiska rådet har under året kunnat sammanträda med full närvaro. Covid-19-pandemin har dock introducerat den digitala mötesformen som ett varaktigt mötesredskap. Sekretariatet möts fortfarande i digital form och även kortare möten avhandlas fortsättningsvis digitalt.
Ordinarie delegationssekreteraren Niclas Slotte har under året varit tjänstledig och ersatts Sten Eriksson.
Delegationen har vid sina möten diskuterat delegationens gemensamma ambitioner och medlemsförslag.
Policy för Ålands delegation i nordiska rådet
Delegationen antog i oktober 2020 en reviderad Policy för Ålands delegation i Nordiska rådet. Utgångspunkten för policyn är att inom ramen för den nordiska visionen ”Världens mest hållbara och integrerade region år 2030” och de underliggande strategiska prioriteringarna arbeta med och prioritera frågeställningar av relevans för Åland, för förverkligandet av utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland och för förverkligandet av Agenda 2030. Under rubrikerna ett konkurrenskraftigt Norden utan gränshinder, ett grönt Norden och ett socialt hållbart Norden listar delegationen sina prioriterade arbetsområden.
Ålands deltagande i Finlands delegation i Nordiska rådet
I enlighet med 2 § lagen om Finlands delegation i Nordiska rådet (FFS 170/60) utgör Ålands delegation tillsammans med de medlemmar som utses av riksdagen och regeringen Finlands delegation i Nordiska rådet. Under det gångna året har Finlands delegation i Nordiska rådet sammanträtt åtta gånger. De åländska ledamöterna har rätt att delta i mötena men har i allmänhet inte kunnat delta i delegationens möten på grund av långa resor. Efter två år av digitala möten har mötena under 2022 återgått till närvaromöten. De åländska medlemmarna har dock haft möjlighet att delta i delegationens möten på distans med yttranderätt. För deltagande i formella beslutspunkter krävs dock fysisk närvaro.
För hantering av mindre ärenden och operativa beslut finns det ett arbetsutskott inom delegationen. Anders Eriksson och senare Mikael Lindholm har deltagit i arbetsutskottets möten.
De åländska ledamöterna har under året haft tillgång till tolkning.
Medlemsförslag från delegationen
Delegationen ställde i september 2022 ett medlemsförslag (A1924/UHN) till Nordiska rådet i vilket man föreslår att rådet ska rekommendera att Nordiska ministerrådet låter utarbeta en nordisk Östersjöstrategi.
Delegationen motiverade förslaget med att en Östersjöstrategi kunde innehålla strategiska prioriteringar inom de viktigaste klimat- och miljömässiga problemområdena och identifiera åtgärder där den största nordiska potentialen finns att lösa dem. Åtgärdsområden kan omfatta kunskapshöjande projekt och samarbeten, nordisk finansiering, samordning av havsförvaltning, behov av harmoniserad lagstiftning samt nordiska positioner gentemot andra beslutsfattande organ. Det är också viktigt att strategin tar fokus på de stora möjligheter för livskvalitet, ekonomi och välstånd som ges av en bättre havsmiljö.
Stockholm+50
50 år efter FN:s första miljökonferens – även kallad Stockholmskonferensen – ordnades konferensen Stockholm+50 den 2–3 juni med syftet att staka ut rekommendationer framåt för att ”uppnå en hållbar och inkluderande framtid för alla”. Nordiska rådet företräddes av Simon Holmström och Sebastian Tynkkynen.
Före konferensen agerade Nordiska rådet medarrangör till ett toppmöte om utfasning av fossila bränslen tillsammans med Fossil Fuel Non-Proliferation Treaty Initiative. Bland deltagarna fanns politiker, forskare och ledare för civilsamhället världen över. Holmström modererade panelsamtalet ”How International cooperation on Fossil Fuels can fast-track a just transition” som en del av Nordiska rådets involvering. Holmström deltog också under själva konferensen i möten tillsammans med det internationella nätverket för att erkänna ekocid som internationellt brott.
Deltagandet i Nordiska rådet
Allmänt
Delegationen strävar till att de medlemmar som är utsedda av lagtinget ska kunna delta i de nordiska mötena med såväl ordinarie medlemmar som suppleanter. I allmänhet finns det suppleantplatser i något utskott så att även ersättarna kan delta fullt ut i det nordiska arbetet.
För att som ersättare få plats i plenum krävs att någon ordinarie medlem från den åländska delegationen är frånvarande, alternativt någon från riksdagens delegation. För att en åländsk ersättare ska kunna ersätta en riksdagsledamot i den finländska delegationen krävs samtycke från den finländska delegationens ordförande. I allmänhet har de åländska suppleanterna kunnat inta en plenumplats under rådets möten.
Som ersättare har man inget fast utskott, men man har rätt att delta som observatör i valfritt utskott och även som ersättare för annan ledamot inom ramen för sina partigrupper. I utskotten kan man således fylla platser över nationsgränserna. Eftersom det oftast finns personer frånvarande från de största partigrupperna brukar delegationens ersättare få tillgång till utskottsplats.
Nordiska rådets möten under 2022
Nordiska rådet inledde sitt arbete 2022 med samlade utskottsmöten den 25 januari digitalt, temasession i Malmö 21-22 mars, sommarmöten på olika ställen i Norden 27-29 juni samt utskottsmöten i Reykjavik den 5-7 september. Nordiska rådets årliga session kunde hållas som en normal sessionsvecka i Helsingfors 31 oktober-3 november.
Sommarmötena var speciella såtillvida att delegationen stod som värd för såväl presidiets som utskottets för tillväxt och utveckling sommarmöten. Det åländska värdskapet motiverades med att Ålands självstyrelse firade 100 år.
Presidiets sommarmöte inleddes med ett miniseminarium om tillkomsten av Ålands självstyrelse och dess exempel på den internationella arenan, med föredrag av lektorn Dan Nordman, docenten Kenneth Gustavsson och doktoranden Susanne Simolin.
Tillväxtutskottet fick presentationer av havsbaserad vindkraft, elektrifiering av sjöfarten och landterminaler, samt genomförde studiebesök inom plastindustrin och turismen. Vidare hölls en presentation med åtföljande diskussion om nordisk civil krisberedskap med tidigare rådsdirektören Jan-Erik Enestam.
Under året har det också hållits ett par möten mellan presidiet och de nordiska parlamentens EU-utskott. Från lagtingets sida har talmannen deltagit i dessa möten.
Utskotten
Delegationens ordförande Anders Eriksson har från den 28 januari 2020 varit invald i utskottet för tillväxt och utveckling i Norden och valdes till ordförande för utskottet under 2022 under sessionen 2021 och satt på den posten fram till den 8 november 2022 då han utträdde ur delegationen.
Lagtingsledamoten Camilla Gunell har från den 28 januari 2020 varit invald i utskottet för kunskap och kultur. På sessionen 2021 valdes Camilla Gunell till ordförande för utskottet under 2022 och fortsätter på detta uppdrag under 2023. Delegationen har således haft två utskottsordföranden under 2022.
Lagtingsledamöterna Simon Holmström och Wille Valve har i egenskap av ersättare deltagit i flera utskottsmöten under året, Holmström i hållbarhetsutskottet och Valve i välfärdsutskottet.
Gränshindersgruppen
Gränshindergruppen är Nordiska rådets organ för att följa med det arbete som utförs i Gränshinderrådet, som är de nordiska regeringarnas organ för identifiering och hantering av gränsöverskridande hinder som uppstått mellan de nordiska länderna.
Wille Valve var Ålands representant i Nordiska rådets gränshindersgrupp. Han efterträddes av Mikael Lindholm efter att denne inträtt i delegationen.
Nordisk kulturfond
Ålands delegation har i september 2020 beslutat nominera Camilla Gunell till ledamot och Wille Valve till ersättare i styrelsen för Nordisk kulturfond för den tvååriga mandatperioden 2021-2022. Gunell och Valve utsågs sedan till posterna den 29 oktober av Nordiska rådets presidium som agerade plenarförsamling under den digitala sessionsveckan.
Nordens Dag 23.3
I samband med Nordens Dag den 23 mars och att Nordiska rådet samtidigt firade 70 år ordnades ett plenum med Nordiskt tema den 25 mars. I samarbete med Nordens institut på Åland (NIPÅ) uppträdde spoken word-artisten Sara Nazari i lagtingets aula. Därefter följde en nordisk debatt i plenum varvid delegationens årsberättelse och aktuella nordiska frågor debatterades. Efter plenum bjöds på en nordisk kakbuffé. De nordiska honorärkonsulerna var inbjudna till debatten. Dagen till ära flaggades med de nordiska flaggorna.
Presentation av Enestam-rapporten
Delegationen hade den 17 maj 2022 inbjudit ministern Jan-Erik Enestam att presentera den rapport om Nordisk civil krisberedskap som han hade skrivit på uppdrag av Nordiska ministerrådet.
Sessionsveckan
Nordiska rådets årliga session hölls som planerat i Helsingfors med fysisk närvaro av ledamöterna och utländska gäster. Från lagtinget deltog delegationsordföranden Anders Eriksson, vice ordföranden Camilla Gunell och ersättarna Simon Holmström och Wille Valve biträdda av delegationssekreteraren och byråsekreteraren.
Från landskapsregeringen deltog lantrådet Veronica Thörnroos samt ministrarna Fredrik Karlström, Annika Hambrudd, Annette Holmberg-Jansson och Christian Wikström. Dessa biträddes av ett antal tjänstemän.
Toppmötet mellan Nordiska rådet och de nordiska statsministrarna upptogs i hög grad av det förändrade säkerhetsläget i Europa och det konstaterades allmänt att de nordiska länderna är den närmaste referenspunkten för varandra och att den rådande situationen kommer att medföra ett utökat samarbete på många plan inom såväl försvars- och säkerhetspolitik som det civila beredskapsarbetet. Även klimatfrågorna lyftes av statsministrarna.
Republikens president Sauli Niinistö var sessionens gästtalare och han lyfte samma frågor som statsministrarna i sitt tal.
Talman Bert Häggblom deltog i delar av sessionen inom ramen för det talmansprogram som traditionellt ordnas i samband med rådssessionen. Under talmansmötet diskuterades allmänt parlamentssamarbete, informationssäkerhet och hybridhot samt den nordiska elmarknaden.
Möte med de självstyrande områdena
I samband med sessionsveckan brukar delegationerna från de självstyrande områdena av tradition anordna ett gemensamt möte. Detta möte lyckades man denna gång inte få inplanerat i programmet trots ihärdiga försök. En bidragande orsak var att sessionen sammanföll med det danska valet, vilket hade som följd att såväl den färöiska som den grönländska delegationen hade ett färre antal deltagare än normalt. Däremot har delegationerna hållit ett par digitala möten under året.
Arbete i partigrupperna
Inom ramarna för Nordiska rådets arbete samlas rådsmedlemmarna till partipolitiska överläggningar om frågor som är aktuella i det nordiska samarbetet. Anders Eriksson, Mikael Lindholm och Simon Holmström har samtliga varit medlemmar av Mittengruppen. Camilla Gunell har deltagit i den Socialdemokratiska gruppen och Wille Valve och Marcus Måtar i den Konservativa gruppen.
Nordiska rådets priser
År 2022 delades Nordiska rådets fem olika priser ut på en gala den 1 november i samband med sessionen i Helsingfors. Utdelningen skedde inför publik, strömmades och TV-sändes runt om i Norden. Mariehamns stad fick Nordiska rådets miljöpris för anläggandet av Nabbens våtmark. Bland de nominerade fanns ytterligare Karin Erlandsson till litteraturpriset för romanen ”Hem”.
Uppföljning av aktuella och prioriterade frågor
Framtidens Norden
I Finlands ordförandeskapsprogram ingick som ett tema ”Ett framtidsorienterat Norden”. Detta konkretiserades genom att det nordiska samarbetets framtid var huvudtema under sessionens toppmöte mellan statsministrarna.
Under temassessionen i Malmö diskuterades den nordiska välfärdsmodellens framtid. Gemensamma utmaningar i form av befolkningens åldersstruktur, psykisk ohälsa och klimatförändringarna lyftes fram av de närvarande ministrarna.
Samhällssäkerhet och civil krisberedskap
Under året har diskussionen om samhällssäkerhet och civil krisberedskap som inleddes under 2021 fått en ny dimension i och med Rysslands anfall på Ukraina. Stödet till Ukraina har varit närvarande i den nordiska diskussionen hela året. På temasessionen i Malmö i mars medverkade Ukrainas ambassadör i Köpenhamn.
På rådets möte i Reykjavik i september deltog ett antal personer från Belarus och Ryssland som på olika sätt drabbats av sina regimers förtryck. Vidare deltog parlamentariker från Ukraina samt Baltiska församlingens presidium.
I samband med sessionsveckan hölls ett seminarium för de internationella gästerna i vilket säkerhetsläget i Europa diskuterades.
Den nordiska budgeten
Under 2021-2022 har det rått en viss turbulens kring budgeten för Nordiska ministerrådet. Nordiska rådet blandade sig i budgetprioriteringarna, något som inte varit vanligt tidigare. I den kompromiss som uppnåddes överenskoms, förutom ett antal monetära justeringar, att man skulle arbeta vidare med inrättandet av en ungdomsfond för klimat och biodiversitet, hålla i gång dialogen kring ett eventuellt inrättande av ett nytt ministerråd för transport samt diskutera hur budgetsamarbetet mellan rådet och ministerrådet ska bedrivas i framtiden.
Gränshinderarbetet
Den parlamentariska delen av det nordiska arbetet för att avlägsna gränshinder utförs både i utskott och i en särskild gränshindersgrupp med representanter från alla medlemmar, utskott och partigrupper. Gruppen har ett nära samarbete med ministerrådets Gränshinderråd.
Under 2022 representerades Åland i gruppen av ledamoten Wille Valve och av Mikael Lindholm efter att han inträdde i delegationen.
Gränshindergruppen och Gränshinderrådets gemensamma arbete fokuserar på delområdena: en gemensam nordisk arbetsmarknad, de nordiska skatteavtalen, transportsamarbete över gränsen, digitalisering och gränsregional statistik.
Gränshinderrådet har under pandemin regelbundet publicerat listor på olika gränshinder som uppstått som en följd av pandemin, eller som i övrigt accentuerats av pandemiåtgärder i de olika länderna.
Från och med 2022 har Gränshinderrådet erhållit ett stärkt mandat för att kunna reagera snabbare under kristider.