Nordiska rådets berättelse 1/1999-2000
| Ålands lagting | BERÄTTELSE nr 1/1999-2000 | |
| Utskott | Datum | Arkivbeteckning |
| Ålands delegation i Nordiska rådet | 1999-04-16- | NRB0119992000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| | ||
| Till |
|
| Ålands lagting |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| Ålands delegations i Nordiska rådets berättelse för tiden 28.2.1998-9.2.1999 | |
I N N E H Å L L
Ålands deltagande i det nordiska samarbetet
Ålands representation i det nordiska samarbetet
Landskapsstyrelsens arbete i nordiska ministerrådet och i ämbetsmannakommittéer
Kansliavdelningens förvaltningsområde
Utbildningsavdelningens förvaltningsområde
Social- och hälsovårdsavdelningens förvaltningsområde
Näringsavdelningens förvaltningsområde
Finansavdelningens förvaltningsområde
Trafikavdelningens förvaltningsområde
| Bilaga 1 | Program för Nordiska rådets höstmöten i Mariehamn den 23-24 september 1998. |
| Bilaga 2 | Program för besök av ryska parlamentariker i Mariehamn den 27-29 september 1998. |
| Bilaga 3 | Förteckning över landskapsstyrelsens remissyttranden över medlemsförslag som anhängiggjorts i rådet. |
| Bilaga 4 | Förteckning över rekommendationer, yttranden, interna beslut och framställningar från Nordiska rådets 50:e session. |
| Bilaga 5 | De åländska inläggen vid 50:e sessionen i Oslo 9-12.11.1998. |
| Bilaga 6 | Ålands delegations bidrag till presidiets rapport 1998. |
| Bilaga 7 | Finlands delegations i Nordiska rådet berättelse över Nordiska rådets verksamhet. (Utdelas endast till lagtingsmännen). |
Med hänvisning till 6 § landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet (25/84) har Ålands delegation i Nordiska rådet härmed äran att till lagtinget överlämna berättelsen över de för Åland väsentliga frågorna i Nordiska rådet under perioden 28 februari 1998 - 9.2.1999. Berättelsen åtföljs av Finlands delegations i Nordiska rådet berättelse (bilaga 7).
| Mariehamn den 16 april 1999 |
|
|
|
Olof Salmén ordförande |
|
|
Susanne Eriksson t.f. delegationssekreterare |
Ålands deltagande i det nordiska samarbetet
Ålands representation i det nordiska samarbetet
Åland har under perioden i det Nordiska samarbetet representerats av Ålands delegation i Nordiska rådet på det sätt som förutsätts i landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet (25/84). Delegationen består av dels de av lagtinget valda medlemmarna jämte suppleanter, dels de av landskapsstyrelsen utsedda representanterna i delegationen.
Under perioden har delegationen i stöd av 2-4 §§ i ovan nämnda landskapslag bestått av följande personer:
Av lagtinget valda ordinarie medlemmar:
Salmén, Olof, lagtingsledamot, Saltvik (ordförande)
Erland, Olof, lagtingsledamot, Finström
Av lagtinget utsedda personliga suppleanter:
Rothberg, Johan, lagtingsledamot, Mariehamn (för O. Salmén)
Sjöblom, Anne-Helena, lagtingsledamot, Mariehamn (för O. Erland)
Av landskapsstyrelsen utsedda medlemmar:
Jansson, Roger, lantråd, Mariehamn (viceordförande i delegationen)
Nordlund, Roger, vicelantråd, Mariehamn
Englund, Anders, landskapsstyrelseledamot, Vårdö
Eriksson, Anders, landskapsstyrelseledamot, Jomala
Häger, Bengt, landskapsstyrelseledamot, Hammarland
Carlson, Gun, landskapsstyrelseledamot, Hammarland
Lindeman, Harriet, landskapsstyrelseledamot, Mariehamn
Deltagandet i Nordiska rådet
I stöd av lagen om Finlands delegation i Nordiska rådet (170/60) utgör Ålands delegation tillsammans med de medlemmar i Nordiska rådet som utses av riksdagen samt de av regeringen utsedda representanterna, Finlands delegation i Nordiska rådet.
Delegationens ordförande Olof Salmén jämte lagtingsledamoten Olof Erland har med rösträtt deltagit i vissa av Finlands delegations möten samt i Nordiska rådets plenarförsamlings möten.
Lagtingsledamoten Olof Salmén har fram till den 31 december 1998 verkat som ordförande i Nordenutskottet. Från och med den 1 januari 1999 är ledamoten Salmén viceordförande i Närområdesutskottet. Salmén har även varit medlem i Finlands delegations arbetsutskott.
Lagtingsledamoten Olof Erland har fram till den 31 december 1998 varit medlem i Närområdesutskottet. Från och med den 1 januari 1999 är ledamoten Erland medlem i Nordenutskottet samt i Kontrollkommittén.
Deltagandet i Nordiska ministerrådet
Lantrådet Roger Jansson har fungerat som landskapsstyrelsens representant i Nordiska ministerrådet - samarbetsministrarna (MR-SAM). Övriga valda medlemmar av landskapsstyrelsen har deltagit i Nordiska ministerrådet inom sina respektive fackministerområden.
Delegationen
Delegationen har under perioden hållit 3 sammanträden. Såsom föredragande för delegationen har t.f. delegationssekreteraren Susanne Eriksson fungerat.
Delegationen har under verksamhetsperioden stått värd för Nordiska rådets s.k. höstmöten. Den 23 - 24 september 1998 sammanträdde rådets presidium och utskott, de nordiska partigrupperna samt ett antal arbetsgrupper i Självstyrelsegården i Mariehamn. Delegationen stod värd för en middag ombord på fyrmastade barken Pommern. Programmet för höstmötena framgår av bilaga 1.
Delegationen stod den 27-29 september 1998 värd för fem ryska parlamentariker som gästade Norden inom ramen för Nordiska rådets stipendieordning. Programmet framgår av bilaga 2.
Under perioden har delegationen från berörda myndigheter och organisationer inbegärt sammanlagt 17 st remissyttranden över förslag som anhängiggjorts i rådet. En lista över yttrandena framgår av bilaga 3.
Deltagande i möten, konferenser m.m.
I egenskap av ordförande för Nordiska rådets Nordenutskott har Olof Salmén under verksamhetsperioden deltagit i ett stort antal möten och sammankomster. Vid sidan av aktivt deltagande i utskottets egna möten och i rådets möten och seminarier har Salmén vid ett flertal tillfällen representerat rådet eller dess Nordenutskott. Som exempel kan nämnas utskottets studieresa till Bryssel, Baltiska församlingens möte i Vilnius, Litauen, föreläsningsserie i Skottland, Economic Forum i St Petersburg och möte med Baltiska församlingen i Tallinn. Vidare företrädde Olof Salmén Nordenutskottet vid ett flertal seminarier anordnade av Nordiska ministerrådet. De uppdrag som lagtingsledamot Salmén utfört i egenskap av representant för Nordiska rådet har till fullo bekostats av rådet.
Lagtingsledamoten Olof Erland har aktivt deltagit i Närområdesutskottets verksamhet samt i rådets sessioner, konferenser och möten. Olof Erland deltog också i utskottets studietur till Tallinn och St Petersburg.
I den sjunde Östersjökonferensen i september 1998 i Lübeck deltog förutom Olof Erland, lagtingsledamöterna Jan-Erik Mattsson och Ray Söderholm. Vid konferensen beslöts att den åttonde Östersjökonferensen skall hållas på Åland den 7-8 september 1999. Beslutet fattades på basen av en inbjudan från lagtinget. Som ett resultat av att nästa konferens hålls på Åland har lagtinget tillfälligt rätt till representation i arbetsutskottet, den s.k. “Standing Committee”. Lagtinget har utsett talman Ragnar Erlandsson till representant i Standing Committee.
Delegationssekreteraren har deltagit i de månatliga sekretariatsmötena i rådets sekretariat, vid vilka bl.a. har beretts de ärenden som tagits upp på presidiets och rådsorganens möten. Dessutom har delegationssekreteraren deltagit i rådets session och konferenser, i regel följt mötena i rådets presidium där Åland saknar representation samt vid behov biträtt delegationens medlemmar vid nordiska möten. T.f. delegationssekreteraren och byråsekreteraren Marina Sundström deltog den 25-26 maj 1998 i de nordiska sekretariatens gemensamma möte i Rudbøl i Danmark.
Under perioden aktuella frågor
Under 1990-talet har Nordiska rådet strävat till att anpassa sin organisation till förändringarna i omvärlden, däribland till den europeiska integrationen och den förändrade säkerhetspolitiska situationen. Detta har bland annat lett till att utrikes- och säkerhetspolitiken som förut varit tabu vid rådets sessioner nu intar en framträdande plats på den nordiska dagordningen. Som en uppföljning av den säkerhetspolitiska konferensen som hölls år 1997 har t.ex. under verksamhetsperioden utrikes- och säkerhetspolitiken varit föremål för temadiskussioner i rådets presidium.
Individens fria rörlighet och trygghet vid flyttning inom Norden, det nordiska kultursamarbetet, samverkan om forskning och utbildning utgör ännu tyngdpunkter i samverkan mellan de fem nordiska länderna och de tre självstyrande områdena. Inom rådets Nordenutskott har kultursamarbete, frivilligorganisationernas betydelse, film och media, den nordiska välfärden samt barn och unga i Norden utgjort centrala verksamhetsområden.
Även närområdessamarbetet har haft hög prioritet under verksamhetsperioden. Rådet har strävat till att stärka kontakterna till Ryssland och den nordliga dimensionen har varit föremål för debatt. Barn och unga, bekämpande av kriminalitet, miljö och energi samt samarbete med Murmanskområdet har varit huvudteman i rådets Närområdesutskott.
Bland aktuella frågor med Europaanknytning kan speciellt nämnas EU:s utvidgning samt den ekonomiska och monetära unionens konsekvenser för Norden. Båda frågor debatterades bl.a. under seminarier anordnade av Europautskottet. Sysselsättning och arbetsmarknad, livsmedel och konsumentsamarbete har i övrigt varit centrala teman inom Europautskottet.
Rapporten ”Nordiskt samarbete i en ny tid” tar sin utgångspunkt i behovet av förnyelse och innehållsmässig koncentration av det nordiska samarbetet. Ännu återstår en del att göra innan reformprocessens intentioner i detta avseende till fullo förverkligats. En av förutsättningarna för att samarbetet skall lyckas är att det förankras i de nationella parlamenten och i de självstyrande områdenas lagstiftande församlingar så att samarbetet blir en angelägenhet för fler än rådets medlemmar. För att uppnå detta krävs ytterligare reformering av rådets arbete.
Budgeten för det nordiska samarbetet har under flera år varit oförändrad och omfattar år 1999 717 miljoner danska kronor. Även för år 2000 föreslås en oförändrad budgetram. I rådet förs en diskussion enligt vilken nya aktiviteter och tydligare koncentrationen på vissa områden förutsätter en hårdare prioritering särskilt inom redan existerande verksamhet. Vissa områden, som i dag inte har samma aktualitet som tidigare måste nedprioriteras till förmån för nya viktiga områden.
Nordiska rådets 50:e session
Sessionen hölls den 9-12 november 1998 i Oslo. Under sessionen presenterades statsministrarnas redogörelse av den isländske statsministern David Oddson framhöll att Island under det kommande ordförandeåret skulle följa upp den svenska ordförandeskapets prioritering av miljöfrågorna samt det uttalande om “Ett hållbart Norden”som de nordiska statsministrarna samt deras kollegerna i självstyrelseområdena fattat beslut om under sessionen. Island önskade speciellt sätta fokus på miljön i de arktiska och västnordiska områdena. En samnordisk satsning för nordisk kultur och konst utanför Norden, skyddet av de små språken, gemensamt arbete för anpassning av lagstiftningen på konsumentskyddsområdet till de nya marknader som öppnas för konsumenterna genom IT-utvecklingen, barn- och ungdomsfrågor samt undanröjande av hinder för medborgares och företags kontakter över gränser var andra områden som kommer att ägnas särskild uppmärksamhet under det isländska ordförandeskapet.
Under sessionen hölls vidare en utrikes- och säkerhetspolitisk debatt som inleddes med en redogörelse presenterad av Sveriges utrikesminister Anna Lindh som bl.a. framhöll de nordiska ländernas gemensamma ansvar för att verka för stabilitet och hållbar utveckling i närområdet. Vidare framhölls de gemensamma intressena i förhållande till den västeuropeiska integrationen och nödvändigheten av att samverka i Europapolitiken så nära som som olika formella bindningar tillåter. Utrikesministern framhöll att det nordiska samarbetet utöver de tre pelarna, Norden, närområdena och Europa också har en global dimension. Bland annat samarbetet i fredsbevarande insatser nämndes liksom det gemensamma nordiska agerandet inför FN.
För andra gången framfördes försvarsministrarnas gemensamma synpunkter vid en session. Den svenske försvarsministern Björn von Sydow som bl.a. betonade vikten av att den framväxande europeiska säkerhetsstrukturen tar hänsyn till den förändrade hotbilden. Likaså för andra gången under en rådssession avgavs också en gemensam redogörelse om sysselsättningssituationen i Norden av arbetsmarknadsministrarna.
Rådet antog under sessionen samarbetsbudgeten för år 1999 samt sammanlagt 37 rekommendationer, två yttranden och två interna beslut (bilaga 4). Bland besluten kan nämnas rekommendation nr 5/1998 om åtgärder för att utveckla marknaderna i Nordens närområden vilken tillkom på basen av ett medlemsförslag väckt av lagtingsledamoten Erland m.fl. Under sessionen ordnades åter en s.k. frågetimme under vilken de nordiska samarbetsministrarna svarade på rådsmedlemmarnas i förhand inte redovisade frågor.
I sessionen deltog delegationens ordförande Olof Salmén, lagtingsledamoten Olof Erland samt suppleanten Ann-Helena Sjöblom. Från ministerrådet deltog lantrådet Roger Jansson, vicelantrådet Roger Nordlund och landskapsstyrelseledamoten Anders Eriksson. Vidare deltog kanslichefen Peter Lindbäck, överingenjören Sven-Olof Lindfors, utbildningschefen Sten-Erik Abrahamsson, fiskeriintendenten Carl Storå och t.f. delegationssekreteraren Susanne Eriksson.
I debatten deltog delegationens ordförande Olof Salmén och lagtingsledamoten Olof Erland. Talen framgår av bilaga 5.
Nordiskt barnforum
Den 7-8 december 1998 anordnades i Stockholm Nordiskt barnforum. Konferensen var ett resultat av en rapport om barnens situation i Nordens närområden och syftet med konferensen var att uppmärksamma barnens situation i Norden och dess närområden. FN:s barnkonvention utgjorde en utgångspunkt för konferensen.
Under konferensen hölls anföranden av bl.a. Islands förra president Vigdis Finbogadottir, sir Peter Ustinov, EU-kommissionären Anita Gradin och ambassadör Thomas Hammarberg. En stor del av konferensen ägnades åt “runda bordssamtal” kring särskilda teman. Lagtingsledamoten Olof Erland fungerade som ordförande för det samtal vars tema var “Våld mellan barn och unga”.
Nordiska rådets engagemang för barn och unga i Nordens närområden har väckt stor uppmärksamhet i massmedia.
I Barnforum deltog från lagtingets sida talman Ragnar Erlandsson och lagtingledamoten Christian Beijar. Från delagetionen deltog ordföranden Olof Salmén, lagtingsledamoten Olof Erland samt t.f. delegationssekreteraren. Från ministerrådets sida deltog landskapsstyrelseledamoten Gun Carlsson.
I anslutning till Barnforum anordnade Föreningarna Nordens förbund “De ungas dag” med ett femtiotal unga deltagare från Norden och närområdena. Deltagarna fick också tillfälle att ställa frågor till ministrarna. Från Åland deltog genom delegationens försorg lyceisten Jimmy Sundblom.
Nordiska rådets möte med Baltisk församling
Den 8-9 februari 1999 höll Nordiska rådet och Baltisk församling ett gemensamt möte i Helsingfors. Mötet var ett led i målsättningen att förstärka det politiska samarbetet inom den nordisk-baltiska regionen. Mötet var det andra i ordningen och huvudtema var Den nordliga dimensionen. Även säkerhetspolitik i Östersjöregionen och brottslighetsbekämpning stod på dagordningen. Mötet hölls på hög nivå, bl.a. deltog fyra nordiska statsministrar och två baltiska. I ett möte mellan rådets och församlingens presidenter tidigare under året träffades en överenskommelse om att det samarbetet mellan de båda parlamentarikerförsamlingarna under den kommande perioden skall omfatta även utbildning, miljö och energi samt frågor i anslutning till EU-utvidgningen.
Från delegationen deltog ordföranden Salmén samt t.f. delegationssekreteraren i det gemensamma mötet i Helsingfors.
Landskapsstyrelsens arbete i nordiska ministerrådet och i ämbetsmannakommittéer
Kansliavdelningens förvaltningsområde
Samarbetsministrarna och statsministrarna
Lantrådet Roger Jansson har under verksamhetsåret deltagit dels i samarbetsministrarnas möten och dels i statsministrarnas överläggningar i samband med Nordiska rådets session.
Vid lantrådets möte med statsministrarna 9.11.1998, i anslutning till Oslo-sessionen, upptog lantrådet till diskussion de nordiska statsministrarnas vilja och avsikter att mera konkret arbeta för att säkerställa öarnas och ö-regionernas särintressen och -behov bland annat i anslutning till EU:s strukturfondsreformer och reformeringen av statsstödsreglerna, vilket statsministrarna lovade göra.
Nordiska Samarbetskommittén
T.f. kanslichef Peter Lindbäck har som medlem i Nordiska samarbetskommittén (NSK) deltagit i dess möten under perioden och biträtt lantrådet vid samarbetsministrarnas (MR-SAM) möten.
Bland de frågor som handlagts av NSK kan nämnas;
· nordisk forskningspolitisk strategi,
· uppföljning av den s.k. Suominen-rapporten
· strategiprojekt för Nordiska Ministerrådet (ansvars- och kompetensfördelningen, organisationen, lönestrukturen m.m.)
· kontraktstyrningssystemet
· gränsregionala hinder i Norden
· strategi för frivilligsektorn
· riktlinjer gällande könsfördelning i nordiska organisationer
· relationerna mellan och gemensam kommunikationsstrategi för NR och NMR
· arbetsprogram för Nordens närområden
· nordisk servicetelefon och nordiskt informationsfönster i huvudstäderna
· budgetförslaget för år 1999.
ÄK-Bygg
Överinspektören Göran Frantzén har under verksamhetsperioden såsom tidigare följt arbetet inom ämbetsmannakommttén för samarbete inom bygg- och bostadssektorn (ÄK-Bygg). Han har dock inte deltagit i kommitténs möten, eftersom de frågor som varit föremål för behandling inte bedömts vara av särskilt åländskt intresse.
MR-E (Energiministrarna)
Landskapsstyrelseledamoten Bengt Häger deltog i MR-Energis möte i Trondheim den 10 juni 1998.
NSS
Ålands representant i elsäkerhetsärenden har elinspektören Jan Kahlroth varit under perioden. Han har under perioden deltagit i två kommittémöten, varav ett var Nordiska kommitténs för samordning av elsäkerhetsfrågor, förkortat NSS, möte i Mariehamn den 3 och 4 juni 1998, för vilket landskapsstyrelsen stod för arrangemangen. Det andra kommittémötet Kahlroth deltagit i var Nordiska ämbetsmannakommitténs för energipolitiskt samarbete möte i Trondheim 10 juni 1998. ÄK-energis möte hölls i samband med energiministermöte i Trondheim i vilket Kahlroth deltog som sakkunnig tjänsteman biträdande landskapsstyrelseledamot Bengt Häger. Dessutom har elinspektören deltagit i NSS-marknadskontrollgruppens möte i Köpenhamn den 11 september 1997.
Avsikten med deltagandet i NSS-möten har varit att utbyta information om aktuella frågor inom elsäkerhetsområdet och inhämta de nordiska ländernas åsikter i de olika frågorna samt skapa personliga kontakter med ansvarspersonerna inom de representerade myndigheterna.
Under nämnda möten behandlades bl.a följande för Åland intressanta frågor:
1. Information om utarbetande av nya installationsföreskrifterna har utbytts. Finland publicerar en kort föreskriftsdel och hänvisar till att elinstallationsarbeten utförda enligt standard är ett sätt att uppfylla föreskrifterna. För åländsk del bör man trygga tillgången på svenskspråkiga detaljanvisningar även efter att förändringen görs i Finland. Kontakterna inom NSS kommer att vara behjälpliga i dessa fall likväl som det visat sig i tidigare liknande fall. I sammanhanget har också de nya skötselföreskrifterna diskuterats där metodiken för Finlands del blir den samma, dock kommer aktuell standard att innehålla många nationella tillämpningar.
2. Tolkningar av föreskriftsfrågor och frågor i anslutning till implementering av direktiv har diskuterats jämte information och diskussion om aktuella elsäkerhetsfrågor på både europeisk och internationell nivå. Speciellt under året har marknadskontrollen och elmarknad diskuterats. Genom ett åländskt deltagande har det varit möjligt att följa med utvecklingen på elsäkerhetsområdet samt att få kännedom om behov av förändringar i den åländska ellagstiftningen.
3. Samarbete inom den nordiska marknadskontrollen av elmateriel idkas kontinuerligt och utvecklas inom NSS:s marknadskontrollgrupp. Informationsspridningen inom gruppen utvecklas hela tiden och informationen om farliga produkter som erhållits från de deltagande marknadskontrollmyndigheterna har varit värdefull. Numera står också den nordiska modellen för marknadskontroll modell för samarbetet marknadskontroll-myndigheter inom EU.
4. Erfarenhetsutbyte har på mötena verkställts inom olika elsäkerhetsmässiga ämnen såsom: övervakning, marknadskontroll, informationskampanjer, elolycksfall, elbränder, organisation av elsäkerhetsarbetet, utvecklings-tendenser.
Elinspektören anser att hans deltagande i NSS-arbetet hjälpt honom i det dagliga arbetet med elsäkerhetsfrågor. Under året hölls ytterligare ett NSS-möte, nämligen 25 och 26 november i Reykjavik, men Jan Kahlroth var förhindrad att deltaga i detta möte.
När det gäller Nordiska ämbetsmannakommitténs för energipolitiskt samarbete kan konstateras att ett flitigare deltagande i ÄK-energis möten skulle vara önskvärt, men att arbetsbördan under 1998 inte tillåtit ett större deltagande än deltagandet i mötet i Trondheim den 10 juni 1998.
Kontakterna med aktuella personer inom ÄK-energi och informationsväxlingen har dock givit positiva resultat då kännedom om åländska energifrågor t.ex. givit som resultat att man från svenskt håll föreslagit att Sverigekabeln bör ingå bland de förbindelser Sverige avser att avskaffa gränstarifferna på.
Elinspektören avser att i fortsättningen att delta i Nordiska ämbetsmannakommitténs för energipolitiskt samarbete möten beaktande ärendena på dagordningen och den praktiska möjlighet som gives för att deltaga.
ÄK-konsument
Landskapsstyrelsens medlem i ämbetsmannakommittén för konsumentärenden är t.f. konsumentrådgivaren Veronica Johansson som dock inte aktivt deltagit i kommitténs arbete eftersom konsumentfrågor inte hör till självstyrelsens kompetensområde. Konsumentrådgivaren får dock kontinuerlig information om ämbetsmannakommitténs arbete.
Utbildningsavdelningens förvaltningsområde
Kulturministrarna och Utbildningsministrarna
Landskapsstyrelseledamoten Harriet Lindeman har under perioden följt de ärenden som varit föremål för behandling i kultur- och undervisningsministrarnas krets.
ÄK-Kultur och ÄK-undervisning
Arbetet i ämbetsmannakommittéerna för kultur samt undervisning och forskning har följts av utbildningschefen Sten-Erik Abrahamsson. Verksamheten i Nordiska ministerrådet och dess ämbetsmannakommittéer för utbildning och kultur har under verksamhetsperioden för Ålands del följt etablerade mönster. Under verksamhetsperioden har behandlats följande för Åland relevanta frågor:
Styrningsgrupp för nordisk barn- och ungdomskultur
Sommaren 1998 deltog åtta åländska ungdomar tillsammans med två vuxna ledare i den ungdomskulturella satsningen Children of the Baltic Sea i Kalni, Lettland. Evenemanget samlade ett hundratal ungdomar från de baltiska länderna, St Petersburgsområdet samt Danmark, Finland och Åland. Förutom att skapa en gemensam teaterföreställning knöt deltagarna kontakter över kultur- och språkgränserna. Evenemanget finansierades i huvudsak av styrningsgruppen för nordisk barn- och ungdomskultur.
De fristående skolornas betydelse för ökad mobilitet i Norden
Landskapsstyrelsen har i april 1998 tillställt Nordiska ministerrådet begärt yttrande över ett medlemsförslag angående de fristående skolornas betydelse för ökad mobilitet i Norden
Förslagsställarna ville åstadkomma en nordisk friskolekonvention som säkerställer friskolors möjlighet att verka med samma trygghet och långsiktighet som den offentliga skolan. Konventionen avsågs ge alla föräldrar rätt att välja skola för sina barn i hela Norden.
Landskapsstyrelsen har meddelat att man ställer sig positiv till att t.ex. olika invandrargrupper skall beredas möjlighet både till anpassning och till att bevara sin egen kultur. Olika åtgärder har också vidtagits inom det åländska skolväsendet och i samhället i övrigt för att underlätta detta för de invandrargrupper, som hittills sökt sig till Åland. Landskapsstyrelsen har låtit framhålla att den åländska självstyrelsen tillkommit för att slå vakt om det svenska språket i landskapet. Därför är också kravet på svenska som undervisningsspråk i av samhället finansierade åländska skolor strikt. Därtill skulle Åland som ett litet samhälle knappast ha möjligheter att ekonomiskt garantera upprätthållande av och betalande av driftskostnaderna för föreslagna olika friskolor.
Landskapsstyrelsen har meddelat att man inte omfattat rubricerat medlemsförslagfullt ut.
Överenskommelsen om nordisk utbildningsgemenskap
Ledningsgruppen för Nordiskt skolsamarbete (NSS) beslöt i juni 1998 atten arbetsgrupp skall göra en översyn av den nordiska gymnasieöverenskommelsen i relation till de förändringar länderna gjort på det gymnasiala området sedan överenskommelsen tillkom i mars 1992. I enlighet med beslut av NSS har Åland givits möjlighet att vara representerat vid arbetsgruppens möten. Åland har på landskapsstyrelsens förslag representerats avStina Colérus, byråchef vid landskapsstyrelsens utbildnings- och kulturavdelning.
Arbetsgruppen lämnade en delrapport till NSS i december 1998 med sammanfattande synpunkter och förslag samt en jämförande beskrivning av hur överenskommelsen tillämpas i våra nordiska länder. Arbetsgruppen bedömer, efter att ha diskuterat de olika ländernas, inklusive Ålands (se nedan), underlag, att gymnasieöverenskommelsen fungerar i respektive land. Det är möjligt för unga och vuxna i de nordiska länderna att studera på teoretiska och yrkesinriktade utbildningar i annat nordiskt land på den gymnasiala nivån, dvs. den utbildningsnivå som bygger på genomgången grundskoleutbildning. Det är arbetsgruppens uppfattning att det inte behövs någon större revidering av överenskommelsen vad gäller den övergripande principen om nordiska elevers möjlighet att studera i ett annat nordiskt land. Några formuleringar borde om möjligt omformas, formuleringarna kan dock överbryggas med information mellan länderna. Denna information bedöms enligt arbetsgruppen som nödvändig oavsett dessa formuleringar - överenskommelsen är lite känd och dess juridiska formuleringar behöver populäriseras. En naturlig informationsnod är ländernas skoldatanät. Arbetsgruppen har även föreslagit att Nordiska ministerrådets sekretariat får i uppdrag att sammanställa ländernas information och presentera den i det nordiska skoldatanätet ODIN.
I väntan på underlag från en annan nordisk arbetsgrupp gällande de små yrkesfacken i Norden överväger ledningsgruppen för NSS huruvida arbetsgruppen för gymnasieöverenskommelsen även skall få i uppgift att behandla frågan om de små yrkesfacken.
Utdrag ur Ålands redovisning av utbildningar som ingår i gymnasieöverenskommelsen:
“Den åländska utbildningen är utformad så, att den kvalitativt är jämförbar med annan nordisk utbildning på motsvarande nivå. Studerande med en på Åland erhållen examen på gymnasialstadienivå är behörig att söka till annan nordisk utbildning på såväl samma som högre nivå. En central princip är att den åländska gymnasialstadieutbildningen skall ge de studerande en god beredskap för fortsatta studier på högre nivå i Ålands grannregioner.
Frånsett eventuella svårigheter på vissa språkområden ser Åland inga förhållanden som skulle inskränka de nordiska sökandenas möjligheter att bli antagna till studier i varandras skolor på samma villkor som gäller för medborgarna i det land, där den aktuella utbildningen anordnas. Det ligger i landskapet Ålands intresse att slå vakt om de studerandes möjligheter att utbilda sig på alla olika nivåer även utanför Åland. Intresset motsvaras av en beredskap att i de åländska skolorna ta emot studerande såväl med hemort i riket som andra nordiska länder.
Enligt en lägesbeskrivning över antalet studerande på gymnasialstadiet på Åland höstterminen 1998 (ca 1 200 studerande) har cirka 80 hemort i Finland, cirka 60 i Sverige och ett tiotal i övriga nordiska länder.
Av antalet ålänningar, som för närvarande studerar på gymnasialstadienivå i andra nordiska länder (ca 200 studerande) studerar cirka 100 i Sverige, cirka 70 i Finland och ett tiotal i övriga nordiska länder, bland annat fem i Norge.
Antalet ålänningar, som studerar på gymnasialstadienivå i ett annat nordiskt land, är alltså ungefär lika många som antalet studerande nordbor på gymnasialstadienivå på Åland.
I samband med nordiska överenskommelser, som för det mesta utgår från länderna, borde Åland med hänsyn till sin självstyrelse omnämnas för sig. Därmed skulle det formellt slås fast att åländsk utbildning är likvärdig och jämställd med övrig nordisk utbildning.”
Nordisk ungdomskommitté
StuderandenDanne Sundman medstuderandenRuna Eriksson har föreslagits till medlem respektive suppleant i nordiska ungdomskommittén för perioden 1.1.1999 - 31.12.2000.
Nordisk kulturfonds styrelse
Landskapsstyrelseledamoten Harriet Lindeman har föreslagits till andra suppleant i nordiska kulturfondens styrelse för perioden 1.1.1999 - 31.12.2000.
Nordisk litteratur- och bibliotekskommitté (Nordbok)
Med anledning av att ordinarie medlemmen i rubricerad kommitté avlidit och suppleanten Jan-Erik Åkerfelt avslutat sin tjänstgöring vid Ålands landskapsstyrelse har kultur- och bibliotekschefen Tom Eckerman vid Mariehamns stad och byråchefen Jan-Ole Lönnblad vid landskapsstyrelsens utbildnings- och kulturavdelning föreslagits som ordinarie medlem respektive suppleant i nordiska litteratur- och bibliotekskommittén för återstoden av mandatperioden fram till 31.12.1999.
Styrningsgrupp för nordisk barn- och ungdomskultur
Byråchefen Jan-Ole Lönnblad och förbundssekreterarenNinna Schrödervid Ålands ungdomsförbund har föreslagits till medlem respektive suppleant i styrningsgruppen för nordisk barn- och ungdomskultur för perioden 1.1.1999 - 31.12.2001.
En första världsmusikfestival på Åland
Nordiska ministerrådets ämbetsmannakommitté för kultur har i slutet av senaste år beviljat 300 000 DKK för en första världsmusikfestival - ett evenemang, som skall hållas i augusti i år på Åland. Anslaget kanaliseras via Nordens institut på Åland, som är medarrangör i evenemanget. Festivalen hålls i huvudsak i Mariehamn i samband med den traditionella kulturnatten.
Social- och hälsovårdsavdelningens förvaltningsområde
MR-Social, MR-Jäm, MR-Narko och MR-Miljö
Landskapsstyrelseledamoten Gun Carlson har under perioden deltagit i det ministerrådsarbete som ägt rum inom Nordiska ministerrådet i sammansättningarna av social- och hälsovårdsministrarna, jämställdhetsministrarna samt miljöministrarna. Gun Carlson har härvid deltagit i socialministrarnas möte i Sönderborg den 16 juni 1998 och i narkotikaansvariga ministrarnas möte i Stockholm den 18-19 juni 1998. Dessutom har Gun Carlson deltagit i miljöministrarnas möte den 24 augusti 1998 i Nyköping varvid bl.a. behandlades bl.a. klimatfrågor och Agenda-21 för Östersjön, Baltic 21.
ÄK-Social m.m.
Socialchefen Tomas Lundberg har följt arbetet inom den nordiska socialpolitiska kommittén och har under perioden deltagit i tre ÄK-S möten; den 25 mars 1998 i Köpenhamn, den 15 juni 1998 i Sönderborg och den 19 juni 1998 i Oslo.
Vidare deltog socialchefen i generaldirektörsmöte (social) i Oslo den 10-11 september 1998 och i ett möte i ämbetsmannakommittén för narkotikafrågor (ÄK-Narko) i Stockholm den 18-19 juni 1998.
Socialinspektören Synnöve Jordas har deltagit i ett möte i ämbetsmannakommittén för narkotikafrågor (ÄK-Narko) som sammanträdde den 17-18 oktober 1998 i Ilulissat i Grönland. Socialinspektören har vidare deltagit i NAD’s (nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning) möte den 3-4 mars 1998 i Helsingfors samt i NSH’s (nordiska samarbetsorganet för handikappfrågor) styrelsemöten den 24-25 mars 1998 i Köpenhamn och den 27 november 1998 i Köpenhamn.
Landskapsläkaren Birger Ch. Sandell har deltagit i NOMESKO/ Redaktionskommitténs möten:
· 16-17.3.1998 i Reykjavik. Utarbetande av Health Statistics in the Nordic Countries 1996 och en kortfattad, översiktlig folder över hälsoadministration och -förhållandena i Norden. Publikationerna utkom i juni 1998.
· 2-3.12.1998 i Helsingfors. Dito för publikationerna rörande år 1997.
Landskapsstyrelsen har sedan sommaren 1997 representerats i Nordiska hälsovårdshögskolans (NHV) i Göteborg styrelse av landskapsläkaren med inspektören för folkhälsoarbetet som suppleant. Åland är tillsvidare det enda sjävstyrda området som visat intresse för denna möjlighet till representation med närvaro- och yttranderätt i NHV.
Möten under perioden har hållits:
1. 4-5.6.1998 i Oslo,
2. 28.8.1998 (doktorspromotion)
3. 5-6.11.1998 i Göteborg.
4. 3.3.1999 i Göteborg.
Vidare deltog landskapsläkaren i generaldirektörsmötet ( medicinaldirektörerna) 20-21.8.1998 i Reykjavik. På agendan Annus Medicus, nationella redogörelser för " det medicinska året", från de olika länderna och självstyrda områdena samt aktuella trender och frågeställningar.
ÄK-Livs
Landskapsveterinären Mikael Karring har under perioden bevakat frågor i ämbetmannakommittén för livsmedelsfrågor (ÄK-livs).
ÄK-Jäm
Jämställdhetsinspektören Vivan Nikula har under perioden representerat landskapsstyrelsen i ämbetsmannakommittén för jämställdhetsärenden och skall följa med och bevaka frågor som rör jämställdheten mellan kvinnor och män i Norden samt inom EU.
För att jämställdhetsarbetet skall bli så framgångsrikt som möjligt är det av största vikt att jämställdhetsinspektören har ett brett kontaktnät och samarbete med övriga Norden för att kunna utbyta erfarenheter, inhämta ny kunskap och få nya infallsvinklar och ett bredare perspektiv i frågor som rör jämställdhet mellan kvinnor och män.
Jämställdhetsdelegationen har, när det gäller det nordiska samarbetet, prioriterat Nordiska Ministerrådets Mainstreamingprojekt inom ungdoms- och fritidsverksamheten. Den övergripande målsättningen för projektet är att utveckla och pröva metoder och att finna en modell för hur jämställdhetsperspektivet kan införlivas i ungdomspolitiken. Metoderna skall leda till att det finns kunskap, styrning och rutiner som garanterar att jämställdhetsperspektivet beaktas inom de ordinarie verksamheter som ingår i projektet.
Nio utbildningstillfällen har arrangerats på Åland för de åländska projekten och finansierats av Nordiska Ministerrådet.
NMR arrangerade en konferens på Färöarna 18-19 september 1998 “Små Nationer- Kön och Visioner” Diskussioner om könsperspektivet i nordiskt sammanhang med utgångspunkt i de små nationerna dvs de självstyrande områdena. NMR beredde 10 åländska deltagare möjlighet att delta i konferensen genom att finansiera resan med alla omkostnader. Deltog gjorde bl.a. landskapsstyrelseledamoten Gun Carlson och medlemmen i jämställdhetsdelegationen Gunnevi Nordman samt jämställdhetsinspektören Vivan Nikula.
Jämställdhetsinspektören är projektledare och koordinator på Åland och därför med i den nordiska referensgruppen för de nordiska mainstreamingprojekten som träffats tre gånger för att diskutera gemensamma frågor och dessutom få utbildning i jämställdhetskunskap. Projektansvariga i delprojekten deltog även i konferensen i Ringsted i december 1998.
Jämställdhetsinspektören har sett sej tvungen att prioritera NMR:s mainstreamingprojekt istället för ÄK-JÄM då möten olyckligtvis infallit samtidigt.
Näringsavdelningens förvaltningsområde
MR-Arbetsmarknadsfrågor, MR-E/N, MR-Fisk och MR-Jord- och skog
Under perioden har landskapsstyrelseledamoten Anders Eriksson följt arbetet i de ministerråd som handhaft arbetsmarknadsfrågor och regionalpolitiska frågor, fiskerifrågor samt energi- och industripolitiska frågor.
Anders Eriksson har den 11 november 1998 deltagit i ett arbetsmarknadsministermöte i Oslo. På mötet diskuterade man sysselsättningspolitik i Norden samt den nordiska sysselsättningsredogörelsen. Vidare initierade Ålands landskapsstyrelse en diskussion om aktiv arbetsförmedling, vilket föranledde att ämnet tas upp på nästa MR-A möte som hålls den 23 augusti 1999.
Anders Eriksson har även deltagit i jord- och skogsbruksministrarnas mötet i Sunne den 24-25 juni 1998 och den 1 december i Alnarp. För mötena redogörs nedan under NÄJS.Vidare har Anders Eriksson deltagit i de nordiska fiskeriministrarnas möte i Oslo i november 1998 där bl.a. den nordiska miljö- och fiskeristrategin för 1999-2002 godkändes liksom en havsdeklaration som med anledning av FN:s Havets år 1998 “Ocean Charter”. Vid samma tillfälle undertecknades även en “Barnens Ocean Charter”bl.a. av elever från åländska skolor.
ÄK-E/N
T.f. avdelningschefen Carin Holmqvist har under perioden följt arbetet i ämbetsmannakommittén för näring (ÄK-N) genom att aktivt delta i två möten under året, resterande verksamhet har följts via utsända dokument och möteshandlingar.
Överinspektör Tor-Erik Söderlund deltog i ministerrådsmötet för energi och näring den 10 juni i Trondheim.
Frågor av särskilt intresse för Åland har bl a varit elektronisk handel.
ÄK-A
Överinspektör Tor-Erik Söderlund har deltagit i möten i ÄK-Arbetsmarknad samt följt med dess arbete fram till hösten 1998, därefter har arbetsmarknadsplaneraren Susanne Andersson följt arbetet i ämbetsmannakommittén för arbetsmarknadsfrågor.
Tor-Erik Söderlund har deltagit i årligt informellt möte mellan Danmark, Finland, Sverige och Åland för att diskutera EU:s målprogram 3 och 4. Under året har Åland för första gången deltagit med material till den nordiska sysselsättningsredogörelsen.
NÄJS och NKJS
NÄJS:s (ämbetsmannakommitteén för jord- och skogsbruksfrågor) har under verksamhetsperioden följts av t.f. landskapsagronomen Sölve Högman.
Den 24-25.6.1998 hölls sommarmöten i Sunne Sverige och under mötena hölls strategiska diskussioner om genetiska resurser och det beslöts att ministrarna skulle hålla en strategisk diskussion om prioriteringar på området vid deras nästa möte. Vid mötet redogjordes vidare för status i uppföljningen av handlingsplanen om livsmedelssäkerhet. Mötesdeltagarna betonade vikten av att norden kan visa upp samsyn i foderantibiotika och salmonella frågor.
Under ministermötet och NÄJS möte den 1.12.1998 i Alnarp, Sverige var huvudtemat den Nordiska genbanken för växter och djur. Professor Peter M. Tigerstedt från Finland presenterad en utredning över det Nordiska samarbetet kring genetiska resurser. Direktörerna Eva Thörn och Erling Finland redogjorde för mål, strategier och uppgifter för den Nordiska genbankerna för växter respektive djur.
Anders Eriksson inbjöd ministrarna att hålla sommarmöte på Åland den 21-23 juni 1999.
Samnordisk Skogsforskning (SNS)
SNS är en del av NMR:s organisation och skall verka för att bl.a. stöda nordisk skogsforskning och höja profilen för det nordiska skogsbruket i övriga länder. SNS är vidare rådgivande organ till NMR i dessa frågor. Åland har en observatörsplats i styrelsen för SNS.
Landskapsstyrelsen beslöt den 2 januari 1997 utse landskapsforstmästare Mikael Sandvik till sin representant för perioden 1.1.1997-31.12.1999.
Den 17-18 maj 1998 hölls deltog Sandvik i ett styrelsemöte för SNS i Reykjavik, Island. Under styrelsemötet diskuterades inga frågor som direkt berörde Åland. Mikael Sandvik framförde dock en kort presentation av det åländska skogsbruket, de nya åländska skogslagarna samt riksskogstaxeringen som ägde rum på Åland sommaren 1997.
ÄK-Miljö
Miljösamordnare Helena Blomqvist har följt med ämbetsmannakommitténs för miljö (ÄK-Miljö) arbete under perioden. ÄK-Miljö har hållit två möten under perioden i vilka Helena Blomqvist deltagit. Mötena har präglats av diskussioner om EU- och internationella frågor. Det första möte hölls den 27 maj på Gotland. De olika sektoriella samarbetena diskuterades och Sverige som var ordförandeland under 1998 hade skrivit ett ambitiöst program för året. En deklaration om det ekologiskt hållbara Norden som skulle läggas fram vid sessionen i november diskuterades. Den 3 november hölls i Köpenhamn det andra mötet. Vid det diskuterades bl a arbetsgruppernas arbetsprogram för 1999 och sektorsamarbetet vilket omfattar samarbetsgrupper med finans-, fiske-, jord- och skogsbruks-, energi- och konsumentsektorn samt kulturmiljögruppen. Dessutom beslöts att göra en utvärdering av den nordiska miljöstrategin 1996-2000. Det beslöts även att inleda ett projekt om miljökvalitetsmål.
Den 6-7 maj höll den nordiska arbetsgruppen för ren teknologi sitt sommarmöte i Mariehamn, i vilket Helena Blomqvist deltog. Frågor som diskuterades vid det mötet gällde bl a produktorienterad miljöstrategi och andra projekt under arbetsgruppen såsom avfallsförbränning och kvicksilveravfall. Landskapsstyrelsen bjöd på en exkursion till Ålands Vatten Ab:s reningsverk och en rundvandring på Ramsholmen och efter det middag. Landskapsstyrelsen följer även i övrigt med arbetsgruppens verksamhet.
Helena Blomqvist är även medlem i styrgruppen för miljöstrategin för jord- och skogsbruk, men har under verksamhetsperioden inte haft tidsmässig möjlighet att delta aktivt.
I samband med ren teknologigruppens sommarmöte höll även arbetsgruppen för avfallshantering i nordiska ö- och småsamhällen sitt möte i vilket miljöingenjör Bror Johansson deltog. Miljöingenjören har även deltagit i ytterligare ett möte i den arbetsgruppen. Arbetsgruppen har under året givit ut en rapport över resultaten från projektet och beslutat att i fortsättningen fungera som ett nätverk.
Under hösten tillsattes under ren teknologigruppen en nordisk arbetsgrupp för biologisk behandling av avfall. Landskapsstyrelsen beslöt att ingå i arbetsgruppen. Bror Johansson utsågs till landskapsstyrelsens representant. Arbetsgruppens uppgift är att klarlägga och sammanfatta de nordiska ländernas synpunkter på ett kommande EU-direktiv om kompostering av organiskt avfall. Tillsvidare har gruppen hållit tre möten, av vilka Bror Johansson har deltagit i två.
I februari beslöt landskapsstyrelsen att vattenbiolog Rolf Nordström skall representera landskapsstyrelsen i nordiska miljöövervaknings- och datagruppen.
Miljöförvaltningen har även under året kontinuerligt fått information från den tillfälliga MKB-gruppen och Helena Blomqvist ingår numera i nätverket som etablerades från årsskiftet. Information har även erhållits från kulturmiljögruppen.
ÄK-Fisk
Fiskeriintendenten Carl Storå har under perioden varit åländsk representant i:
Nordiska ämbetsmannakommittén för fiskefrågor (NEF)
som under perioden bl.a.
- arbetat med frågor angående miljömärkning av fisk och rekommendationer
- utarbetat en rapport Fas 1: “Informationsprogram angående uthålligt fiske”
- utarbetat en ny nordisk miljö- och fiskeristrategi 1999-2002 samt mandat för en styrgrupp
- reviderat NAF:s verksamhet och organiseringen av fiskerisamarbetet
- påbörjat ett tvärsektoriellt samarbete om märkning av livsmedel
- fördelat medel för olika fiskeriprojekt och undersökningar bl.a. för en workshop om torsk- klimat och vandring, en konferens om hållbar fiskodlingsverksamhet, arbetsmiljö och hälsa, fiskeriförvaltning och miljö - ett nätverk samt miljöpåverkning och fiske.
AG-Fiskgruppen
som förbereder större fiskefrågor inför NEF-möten och MR-Fisk-möten.
Styrgruppen för miljö- och fiskeristrategin
som bl.a. arbetar för
- att utöka samarbetet mellan miljö- och fiskeriförvaltningen
- att skydda marina områden mot miljöskadlig verksamhet
- att bidra till utvecklingen av en integrerad planläggning av utnyttjandet av kust- och havsområden för att undvika konflikter mellan olika intressegrupper
- att öka de nordiska ländernas inflytande på internationella avtal om minskning av belastningen på vattenmiljön
- att utveckla kriterier för miljömärkning av fiskprodukter samt
- att stöda integration av miljöaspekter i fiskeriavtal och understryka fiskeriaspekter i internationella miljöavtal.
Bl.a. har initiativ tagits till en ansökan om projektmedel för att utveckla förvaltningsmodeller för Östersjöns skärgårdsfiske med särskild hänsyn till det unika skärgårdsfisket i Sverige, Åland, Finland och Estland.
Nordiska kontaktorganet för fiskerispörsmål (NKO)
som under perioden bl.a.
- behandlat fiskerisamarbetet i Norden
- behandlat frågor i samarbete med nordiska fiskares miljösekretariat och fiskerinäringens organisation
- organiserat konferensen “Fiskets nya marknadsverklighet”
- behandlat frågor angående EU:s kommande marknadsregler samt nordisk fiskeriforskning och “bärkraftigt” fiske.
Nordiska arbetsgruppen för fiskeriforskning (NAF)
som under perioden bl.a.
- förberett och givit förslag till olika forskningsprojekt som finansieras med nordiska medel; ett av mötena hölls i Mariehamn
Vidare har Carl Storå deltagit i en tematisk ministerrådskonferens “Det nordiska fiskets nya marknadsverklighet i Stockholm i maj där frågor om bl.a. internationella marknadstendenser och hur fiskeribranschens villkor i omvärlden dikteras av konsumenter, detaljhandel, medier och politiker behandlades samt deltagit tillsammans med landskapsstyrelseledamot Anders Eriksson i de nordiska fiskeriministrarnas möte i Oslo.
Under perioden har jag varit suppleant i bedömningskommittén för Nordiska Rådets natur- och miljöpris.
MR-Regional och NÄRP
Planeringschefen Bjarne Lindström representerar på uppdrag av näringsavdelningen Ålands landskapsstyrelse i ämbetsmannakommittén för regionalpolitik (NÄRP). Under den aktuella perioden hade NÄRP sammanlagt fem möten, med åländskt deltagande i tre av dessa. Det årliga mötet i MR-Regional blev av olika skäl inställt, varför något ministermöte inom regionalsektorn ej hållits under perioden.
Planeringschefen har under perioden även deltagit i flera nordiska forskningskonferenser och publicerat nordiskt/åländskt material i flera internationella tidskrifter och böcker utgivna i Norden, övriga Europa och Ryssland.
Nordregio
Planeringschefen representerar Åland i styrelsen för det under hösten 1997 upprättade institut, Nordregio (Nordiskt center för regional utveckling), som övertagit NordREFOs tidigare roll som ansvarig för det nordiska regionalpolitiska forskningssamarbetet. Nordregios styrelse har under perioden haft tre möten, samtliga med åländsk representation. Till Nordregio har det också knutits ett rådgivande organ, vari Åland representeras av ÅSUBs Katarina Fellman och universitetslektor Lise Lyck från handelshögskolan i Köpenhamn. Detta organ har hittills haft två möten.
Under 1998 utkom en rapport från Nordregio redigerad av planeringschefen med titeln “Den regionala utmaningen: Territoriell politik i ett europeiskt Norden.”. I rapporten ingick även ett kapitel om den finska regionalpolitiken författat av dåvarande ÅSUB-medarbetaren Linnéa Johansson. Planeringschefen fungerar också som en av de tre ansvariga redaktörerna för Nordregios tidskrift ‘North’ som kommer ut sex gånger per år. Sedan slutet av 1998 är planeringschefen även ansvarig redaktör för tidskriftens recensionsavdelning.
Åland i nordisk statistik
Efter nedläggningen av det nordiska statistiska sekretariatet i Köpenhamn, håller det statistiska samarbetet i Norden på att reorganiseras. Nordisk Statistisk Årsbok produceras numera av Danmarks Statistik på uppdrag av Nordiska Ministerrådet i Köpenhamn. Den åländska statistiken har fått samma ställning i detta samarbete som den hade i det tidigare samarbetet inom ramen för det nordiska statistiska sekretariatet.
Under perioden invaldes även ÅSUB formellt som partner i det multilaterala nordiska “chefsstatistiker-samarbetet”, dvs samarbetsgruppen mellan de statistiska centralbyråerna i Norden. Inom ramen för detta samarbete utges numera årligen en CD-ROM skiva med nordisk statistik, där ÅSUB deltar med åländskt material.
För att stärka Ålands position på denna arena och utveckla den typ av småskalig statistikproduktion som ÅSUB bedriver, har ÅSUB under 1998 inlett ett fast samarbete med Grönlands och Färöarnas nationella statistikmyndigheter. Det första mötet hölls i juni 1998.
INTERREG/Norden-Östersjön
ÅSUB har på olika sätt varit inkopplad i utformningen av Ålands synpunkter på utformningen av INTERREG IIC för Östersjön - och då inte minst inom ramen för den nordiska “koordineringen” av underlagsarbetet med detta program.Ett projekt där ÅSUB medverkat med statistiksammanställningar och inspel rörande ålandsrelaterade infrastrukturfrågor är det s.k. Baltic Palette-programmet. Ett annat större projekt som ÅSUB i slutet av perioden gått in i är en studie av sjötransportinfrastrukturen i Östersjön. Projektet som görs på beställning av två nystartade Östersjö INTERREG-projekt, ett rörande urbana nätverk och ett rörande transporter, leds och koordineras av ÅSUB.
NEBI - Yearbook of North European and Baltic Sea Integration
Planeringschefen är - tillsammans med Nordregios och North’s Lars Hedegaard - huvudredaktör för ett Nordiskt-Baltiskt samarbetsprojekt kring en årsbok med kvalificerade analyser och statistisk uppföljning av integrationsutvecklingen i Östersjön. Den första årsboken som kom ut på Springer-Verlag International i april 1998 administrerades också av ÅSUB. Nästa årsbok som administreras av Nordregio utkommer under sommaren 1999. Bland projektets deltagare och finansiärer märks, förutom landskapsstyrelsen och skärgårdssamarbetet, samtliga nordiska utrikesministerier (utom Islands) och europaministeriet vid delstatsregeringen i Schleswig-Holstein. Planeringschfen har tillsammans med Hedegaard skrivit introduktionskapitlet i båda de första utgåvorna av årsboken.
Finansavdelningens förvaltningsområde
MR-Finans
Vicelantrådet Roger Nordlund har följt de nordiska finans- och ekonomiministrarnas arbete.
Trafikavdelningens förvaltningsområde
MR-Trafik
Landskapsstyrelseledamoten Anders Englund har följt de nordiska trafikministrarnas arbete.
NÄT
Överingenjör Sven-Olof Lindfors har följt Nordiska ämbetsmannakommitténs för transportfrågor (NÄT) arbete och har därvid deltagit i möte den 9 november 1998 i samband med NR:s 50:e session i Oslo.
På agendan fanns bl.a. den "nordliga dimensionen" och EU:s transportpolitik (TemaNord Transport), trafik‑ och miljöavgifter utgående från Kyoto‑ deklarationen samt trafiksäkerheten i Norden och i våra närområden.
Den 10.11.1998 deltog Sven-Olof Lindfors i de nordiska transportministrarnas möte MR‑Transport. Värd för mötet var Norges samfärdselminister Odd Einar Dörum. Dagordningen upptog bl.a. aktuell trafik‑ och transportinformation från de nordiska länderna. Mötet beredde även en transportpolitisk redogörelse till NR:s session.
MR-Lag
Under perioden har landskapsstyrelseledamoten Bengt Häger varit ansvariga för det nordiska arbetet som ägt rum inom lagstiftningssektorn.
Lagberedningen
Lagberedningen har under perioden inte deltagit i den nordiska ämbetsmannakommittén för lagstiftningsfrågor.