Nordiska rådets berättelse 1/2018-2019
|
|
| ||
| Ålands lagting | BERÄTTELSE NRB 1/2018-2019 | ||
|
| Datum 11.09.2019 |
| |
| Ålands delegation i Nordiska rådet |
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting
|
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse för tiden 1.1.-31.12.2018
Med hänvisning till 6 § landskapslagen (1984:25) om Ålands representation i Nordiska rådet överlämnar härmed Ålands delegation i Nordiska rådet till lagtinget berättelsen över de för Åland väsentliga frågorna i Nordiska rådet under perioden l januari till den 31 december 2018.
Berättelsen är en redogörelse för de av lagtinget utsedda ledamöternas verksamhet i Nordiska rådet. Landskapsregeringens arbete i Nordiska ministerrådet och i ämbetsmannakommittéerna redovisas i annat sammanhang.
| Mariehamn den 11 september 2019 | |
|
Ordförande |
Mikael Staffas |
|
Sekreterare |
Sten Eriksson |
INNEHÅLL
Ålands representation i det nordiska samarbetet
Av landskapsregeringen utsedda medlemmar:
Delegationens verksamhet under 2018
Representation i utskott och arbetsgrupper
Ett urval aktuella frågor under året
Transportpolitik och havsmiljö
Nordiska rådets möten under 2018
Nordiska rådets framställningar, rekommendationer och interna beslut 2018
Ålands representation i det nordiska samarbetet
Ålands delegation i Nordiska rådet har under perioden representerat Åland i Nordiska rådet på det sätt som förutsätts i landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet. Delegationen består dels av de av lagtinget valda medlemmarna jämte suppleanter, dels av landskapsregeringen utsedda representanter.
Under perioden har delegationen med stöd av 2-4 §§ i ovan nämnda landskapslag bestått av följande personer:
Av lagtinget valda medlemmar:
Mikael Staffas, lagtingsledamot ordförande
Britt Lundberg, lagtingsledamot viceordförande
Ersättare:
Axel Jonsson, lagtingsledamot
Tony Wikström, lagtingsledamot
Av landskapsregeringen utsedda medlemmar:
Från och med 01.12.2015:
Lantrådet Katrin Sjögren
Vicelantrådet Camilla Gunell
Minister Tony Asumaa
Minister Nina Fellman, samarbetsminister i Nordiska ministerrådet
Minister Mika Nordberg
Minister Mats Perämaa
Minister Wille Valve
Delegationens verksamhet under 2018
Under perioden 1 januari till 31 december 2018 har delegationen sammanträtt 3 gånger. Den ordinarie delegationssekreteraren Niclas Slotte har varit tjänstledig under året och har ersatts av Sten Eriksson som innehaft tjänsten som vikarierande delegationssekreterare.
Delegationen har vid sina möten diskuterat gemensamma strategier gällande frågor som kommer upp i ministerråden och i rådet.
Med stöd av lagen om Finlands delegation i Nordiska rådet (FFS 170/60) utgör Ålands delegation tillsammans med de medlemmar som utses av riksdagen och regeringen Finlands delegation i Nordiska rådet.
Under det gångna året har Finlands delegation i Nordiska rådet sammanträtt 7 gånger. De åländska ledamöterna har rätt att delta i mötena men har under året inte deltagit i delegationens möten.
Deltagandet i Nordiska rådet
Representation i utskott och arbetsgrupper
Allmänt
Lagtinget strävar till att de medlemmar som är utsedda av lagtinget ska delta i de nordiska mötena med såväl ordinarie medlemmar som ersättare. I allmänhet finns det suppleantplatser i något utskott så att även ersättarna kan delta fullt ut i det nordiska arbetet. På plenarsessionen i Oslo kunde de åländska ersättarna gå in som ersättare i den finländska delegationen vilket innebar att samtliga fyra lagtingsledamöter satt i plenum under sessionens avslutande dag.
Utskotten
Delegationens ordförande Mikael Staffas har från den 1 januari 2016 varit invald i utskottet för tillväxt och utveckling i Norden. Staffas har också deltagit i rådets grupp för gränshinder.
Lagtingsledamoten Britt Lundberg är medlem i Nordiska rådets presidium. Lundberg är också med i budgetordförandegruppen i egenskap av ordförande för Mittengruppen i Nordiska rådet och är dessutom presidiets rapportör för Västnorden och Nordamerika. Britt Lundberg har under året deltagit i Baltiska församlingens och Västnordiska rådets årskonferenser som presidiets representant.
Lagtingsledamöterna Axel Jonson och Tony Wikström har regelbundet i egenskap av ersättare deltagit i utskottsmöten under året, samt på plenarsessionen i Oslo. Som ersättare har man inget fast utskott, men Wikström har i allmänhet deltagit i utskottet för kunskap och kultur och Jonsson har deltagit i välfärdsutskottet.
Arbete i partigrupperna
Inom ramarna för Nordiska rådets arbete samlas rådsmedlemmarna till partipolitiska överläggningar om frågor som är aktuella i det nordiska samarbetet. Britt Lundberg och Mikael Staffas har båda varit medlemmar av Mittengruppen. Britt Lundberg valdes till mittengruppens ordförande 2016 och har fortsättningsvis innehaft uppdraget.
Tony Wikström har deltagit i den Socialdemokratiska gruppens möten och Axel Jonsson har deltagit i Mittengruppens möten.
Ett urval aktuella frågor under året
Nordisk identitet
Nordisk flaggdag
Den 23 mars är nordisk flaggdag till minne av Helsingforsavtalets undertecknande 1962. I ett medlemsförslag från mittengruppen med bl.a. Mikael Staffas och Britt Lundberg som undertecknare föreslogs att den 23 mars skulle göras till allmän nordisk flaggdag. Det slutliga beslutet i ärendet blev att Nordiska rådet rekommenderar de nordiska parlamenten att flagga med de nordiska flaggorna och nordiska svanenflaggan den 23 mars. (Medlemsförslag A 1766; Internt beslut 1/2018)
Arbetsspråken i Nordiska rådet och ministerrådet
I form av ett presidieförslag föreslog Finlands och Islands delegationer att finskan och isländskan läggs till i arbetsordningen som officiella arbetsspråk inom Nordiska rådet vid sidan av danska, norska och svenska. Efter en lång behandling fattades beslut i ärendet under sessionen i Oslo. Det enhälliga beslutet i rådet innebär en ändring av 74 § i arbetsordningen och bygger på att finskan och isländskan ska behandlas på likvärdiga grunder som de övriga språken och att alla viktiga dokument ska översättas samt att tolkning ska möjliggöras. Rådets presidium besluter om riktlinjer för hur de nya bestämmelserna ska tillämpas. Fortsättningsvis sker ingen översättning eller tolkning mellan de skandinaviska språken eller till och från grönländska. Ändringen av arbetsordningen tillämpas från 1 januari 2020.
(Medlemsförslag A 1685; Internt beslut 2/2018)
Gränshinderarbetet
Arbetet med att avlägsna gränshinder mellan de nordiska länderna fick år 2014 en fastare form i och med att Gränshinderrådet bildades. Rådet är ett politiskt utsett organ och Ålands medlem i rådet är Gunnar Westerholm. Gränshinderrådet ska inte förväxlas med den gränshindergrupp som verkar inom Nordiska rådets ram.
Gränshinderrådet har under 2018 verkat med ett starkare politiskt mandat vilket möjligen har bidragit till att ett rekordstort antal hinder kunde lösas under året. Totalt löstes 13 olika gränshinder medan ett hinder förklarades som icke lösbart. Av de hinder som blivit lösta har flera ärenden relevans för Åland, bl.a, tre olika ärenden gällande arbetslöshetsförsäkring i Sverige, finländska ungdomars möjlighet att göra studiepraktik i annat nordiskt land samt enklare tillträde till norsk gymnasieutbildning.
Samhällssäkerhet
Frågor kring samhällssäkerhet och försvarspolitik får ett allt större utrymme i den nordiska diskussionen.
Sedan flera år tillbaka arrangerar ordföranden i det nordiska försvarssamarbetet (Nordefco) ett årligt rundabordssamtal om olika aktuella försvars- och säkerhetspolitiska frågor. Årets möte hölls i Oslo i juni och Britt Lundberg deltog i egenskap av presidiemedlem.
Det så kallade toppmötet med de nordiska statsministrarna under sessionen i Oslo hade hybridstörningar som tema. Temat var aktuellt med tanke på att flera val skulle hållas i Norden under 2019 och det svenska valet hade just genomförts.
Presidiet gjorde under sitt sommarmöte i Norge ett studiebesök vid NTNU:s Institution för informationssäkerhet och kommunikationsteknologi i Gjövik varvid man fick en översikt över det arbete som görs för att öka informationssäkerheten i samhället i stort.
Under året har medlemsförslag om nedrustning av kärnvapen, krisberedskap, inrättande av ett försvar- och säkerhetspolitiskt utskott, ett förslag om energisamarbete, försörjningssäkerhet och krisberedskap inlämnats till rådet samt samarbete kring cyberförsvar.
(Medlemsförslag A 1744, 1746, 1750, 1761, 1764; Rekommendationer 8/2018, 9/2018, 20/2018)
Digital utveckling
De nordiska länderna ligger långt framme i ett globalt perspektiv när det gäller digital utveckling. Detta speglar sig också i det nordiska samarbetet och i olika initiativ inom rådets arbete, det norska ordförandeskapet hade också valt digitalisering som ett genomgående tema i sitt ordförandeskapsprogram.
I samband med Nordiska rådets utskottsmöten i Stockholm i januari ordnades en diskussion på temat ”Den digitala utvecklingens möjligheter att förbättra demokratiska och hållbara Nordiska välfärdssamhällen”.
På basen av två rekommendationer från Nordiska rådet driver Nordiska ministerrådet ett projekt med syfte att införa en nordisk e-legitimation under år 2020. Projektet leds av Norges Direktorat for forvaltning och ikt (Difi) och omfattar samtliga nordiska och baltiska länder.
Transportpolitik och havsmiljö
Eftersom Norden är ett utsträck och spritt område geografiskt utgör logistikfrågorna en viktig aspekt av samhällsfrågorna, dels som kostnader men också som en del av klimatbelastningen. Tronsporter är därför ofta på dagordningen i rådets arbete. På temasessionen i Akureyri antog rådet en omfattande rekommendation som hade beretts i utskottet för tillväxt och utveckling som bland annat lyfte frågor om alternativa finansieringsmöjligheter för infrastrukturella investeringar över riksgränserna, återupprättande av ministerråd för transportfrågor med huvudvikt på en grön omställning, samt analys och planering av hamnar i norra Norden. (Medlemsförslag A 1755, Rekommendation 6/2018)
Havsmiljöfrågor uppmärksammas genom ett antal rekommendationer om minskning av utsläpp till havs, mottagningsfaciliteter i hamnar och gemensamma standarder för miljödifferentierade hamnavgifter. På temasessionen i Akureyri fördes en debatt om FN:s hållbarhetsmål nr. 14 (Hav och marina resurser).
(Medlemsförslag A 1749; Rekommendationer 1, 2 och 3/2018)
Nordiska rådets möten under 2018
Utskottsmöten i Stockholm, 23 - 24.1
Temasession i Akureyri, 9 - 11.4
Utskottens sommarmöten på olika platser i Norden, 24 - 28.6.
Utskottsmöten i Nuuk, Grönland, 12 - 14.9.
Nordiska rådets 70:e session i Oslo, 29.10 – 1.11.
Presidiets möte i Helsingfors , 10 - 11.12.
Bilaga 1.
Nordiska rådets framställningar, rekommendationer och interna beslut 2018
Interna beslut
Intern beslutning 1/2018: Nordisk flagning på Nordens dag den 23. marts (A 1766/presidiet)
Præsidiet foreslår, at
Nordisk Råd beslutter
at anmode delegationerne at opfordre de nordiske parlamenter at flage med de nationale, nordiske flag samt det nordiske svaneflag på Nordens dag.
Intern beslutning 2/2018: Sprog i Nordisk Råd (A 1767/presidiet)
Præsidiet foreslår, at
Nordisk Råd beslutter
at per 1. januar 2020 ændre paragraf 74 om sprog i Nordisk Råds forretningsorden, således at den har følgende ordlyd:
”De nordiske landes sprog anses for at være ligeværdige ved Nordisk Råds møder. Rådets officielle sprog er dansk, finsk, islandsk, norsk og svensk.
Tolkning til og fra finsk og islandsk fra og til dansk, norsk eller svensk skal ske ved behov. Der tolkes ikke mellem dansk, norsk og svensk.
Vigtige dokumenter bør oversættes til og fra finsk og islandsk fra og til dansk, norsk eller svensk. Der oversættes ikke mellem dansk, norsk og svensk.
Præsidiet fastsætter retningslinjer for tolkning og oversættelser.
På sekretariatsniveau anvendes dansk, norsk og svensk. Der bør til enhver tid blandt de ansatte hos rådssekretariatet findes personale der har grundige kundskaber i hvert af de nordiske landes sprog.”
Intern beslutning 3/2018: Ændringer i Nordisk Råds forretningsorden (A 1770/presidiet)
Præsidiet foreslår, at
Nordisk Råd beslutter
at per 1. januar 2019 ændre følgende paragraffer i Nordisk Råds forretningsorden, således at de har følgende ordlyd:
§ 39 Mødedokumenter
Mødeindkaldelsen bør udsendes en måned i forvejen. Dagsorden med tilhørende materiale skal være tilgængelig for alle involverede senest to uger før mødet.
§ 22 Sammensætning
Præsidiet består af præsidenten, vicepræsidenten og op til 13 andre valgte medlemmer. Alle lande og partigrupper skal være repræsenteret.
Rekommendationer
Rekommendation 1/2018: Felles nordisk standart for miljødifferensiert havneavgift (A 1749/hållbart)
Nordisk råd rekommanderer Nordisk ministerråd
å initiere et nordisk samarbeid om å utvikle felles nordisk standart for miljødifferensiert havneavgift.
å utrede erfaringer med anvendelse av styremidler til å fremme den grønne omstilling i sjøfarten.
Rekommendation 2/2018: Revisjon av direktiv om mottakingsfasiliteter i havn til avlevering av avfall fra skip (A 1749/hållbart)
Nordisk råd rekommanderer regjeringene i Danmark, Sverige og Finland
å arbeide for å sikre og styrke miljødimensjonen i pågående revisjon av direktiv om mottakingsfasiliteter i havn til avlevering av avfall fra skip.
Rekommmendation 3/2018: Minska utsläppen från sjöfarten i Norden (A 1749/hållbart)
Nordisk råd rekommanderer de nordiske regjeringene
å samarbeid om og samordne sine forhandlinger innen for den internasjonale sjøfartsorganisasjon IMO om regler for utslipp av klimagasser fra internasjonal sjøfart med sikte på å få utslipp fra sjøfarten redusert.
å samarbeide om utviklingen av nye initiativ og oppfølgning på vedtatte innsatser i IMO, EU og andre relevante samarbeidsorganer som har som formål og redusere utslipp fra sjøfarten i Norden og Arktis.
Rekommendation 4/2018: Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2018 -2022 (B 323/välfärd)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att genomföra ministerrådsförslag om Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktions-hinder för perioden 2018 -2022 under hänsyn till Nordiska rådets synpunkter.
Rekommendation 5/2018: Faglig organisering (A 1727/tillväxt)
Nordisk Råd rekommanderer de nordiske regeringer
at initiere en fælles diskussion om hvordan Norden kan tilrettelægge muligheden for et bedre organiseret arbejdsliv, herunder hvordan de nordiske lande kan videreudvikle modellen for et balanceret trepartssamarbejde.
Rekommendation 6/2018: Nordisk transportpolitik (A 1755/tillväxt)
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska regeringarna
att förbehållslöst diskutera möjliga alternativa finansieringsmetoder som ett sätt att få till stånd samhällsekonomiskt nyttiga investeringar som korsar riksgränserna.
att skapa en nordisk fond (eventuellt förvaltad av Nordiska Investeringsbanken) i syfte att finansiera utredningar, analyser och planeringsarbete som rör transportinfrastruktur som sträcker sig över riksgränserna i Norden eller mellan Norden och närområdena.
att återupprätta ett ministerråd för transportfrågor, med huvudfokus på tillväxtfrämjande och grön omställning, d.v.s. hur befordrande av personer och gods kan främjas på nordisk nivå, hur omställningen från väg till järnväg och sjöfart kan befrämjas, samt digitaliseringen av och sammankopplingen av trafikslagen och de tekniska lösningarna i och mellan länderna. Ministerrådet kunde vara ett ad-hoc-ministerråd för en begränsad period, varefter nyttan av det formaliserade samarbetat kunde utvärderas inför en eventuell fortsättning.
att lägga in utbyggnaden av dubbelspår på sträckan Oslo-Göteborg i sina nationella transportplaner (Norge och Sverige).
att gemensamt analysera och planerar för en utbyggnad av hamnar och järnvägsförbindelser för primärt godstransporter i norr (Norge, Sverige och Finland).
att ge sina transportmyndigheter i uppdrag att enas om metoder för databehandling och analys, för att säkerställa att ländernas myndigheter sitter med (samma/jämförbart) planeringsunderlag vid regeringarnas politiska prioriteringsbeslut.
att basera sina investeringar på samhällsekonomisk nytta, utan att beakta om investeringar sträcker sig över en riksgräns eller ej.
att ge sina transportmyndigheter i uppdrag att särskilt se på de gränskryssande transport-infrastruktur-möjligheterna, och att lyfta in dessa i ev. nationella transportplaner i de fall dessa befinns vara samhällsekonomiskt lönsamma (baserat på en samfälld syn på hur samhällsekonomisk nytta beräknas). Därtill bör regeringarna alltid ställa krav på att ev. nationella transportplaner ska innehålla avsnitt där gränskryssande transportinfrastruktur på ett konstruktivt sätt behandlas.
att så snart som möjligt tids-och periodmässigt synkronisera sina nationella transportplaner eller motsvarande planeringsinstrument, så att eventuell samplanering och dialog mellan länderna underlättas.
att samordna sina positioner i förhållande till revideringen av EUs TEN-T-karta över prioriterade sträckor och korridorer, särskilt avseende de nordliga områdena.
att utarbeta en ”Vitbok” eller strategi för vad man vill på det nordiska transportområdet, med Norden och det gemensamma intresset i fokus. Perspektivet behöver inte vara specifikt det gränskryssande men det samnordiska.
att göra en gemensam kalkyl som visar på nyttan av stärka infrastrukturinvesteringar mellan de nordiska huvudstäderna, framför allt vad gäller järnväg.
att samfällt se på samhällsnyttan av att förstärka de öst-västliga förbindelserna för såväl flyg som väg och järnväg.
att gemensamt utarbeta ramvillkor eller ekonomiska stimulansstrukturer/subsidier som möjliggör konkurrensmässig färjetrafik mellan de nordiska länderna, i områden där det finns en potential till större godsflöden och där väg/järnväg inte är möjliga alternativ.
att gemensamt utreda hur flaskhalsar kan avhjälpas samtidigt som näringsliv och arbetsmarknader i glesbygd utvecklas, genom att bygga ut parallella eller alternativa transportstråk.
Rekommendation 7/2018: Nordiskt inflytande och samarbete med G20 (A 1726/presidiet)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att samordna och utreda sådana aktiviteter som leder till nordiskt inflytande och samarbete med G20.
Rekommendation 8/2018: Totalförsvars-, kris-och försörjningsplanering (A 1746/presidiet)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att göra en översyn över nordiska resurser som kan samutnyttjas och vilka områden som ska prioriteras.
att se över hur samarbetet mellan de nordiska försvarsmakterna och mellan de nordiska poliserna kan utvecklas.
att göra en översyn över hur det nordiska arbetet kan utveckla krisberedskapen och medvetenheten hos den nordiska befolkningen om de olika kriserna.
att göra en konsekvensanalys över livsmedelsförsörjningen i Norden i händelse av en allvarlig kris.
att göra en översyn av möjligheterna att ingå avtal med viktiga aktörer för Nordens flödessäkerhet.
Rekommendation 9/2018: Global nedrustning av kärnvapen (A 1750/presidiet)
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska regeringarna
att fortsätta att samordna sina strävanden för en global nedrustning av kärnvapen.
Rekommendation 10/2018: Harmonisering av lagstiftning gällande hbtiq-personer i Norden (A 1748/välfärd)
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska regeringarna
att harmonisera sin lagstiftning gällande hbtiq-personers rättigheter.
att samkönade pars relationer och familjebildning erkänns i alla nordiska länder.
att korrigering av kön ska baseras på självidentifikation.
Rekommendation 11/2018: Stöd för student i fara (A 1712/kultur)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att utreda om Students at risk program kan etableras i samtliga nordiska länder.
Rekommendation 12/2018: Stöd till projektet Stories from Ice (A 1739/kultur)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att stötta projektet Stories from the Ice i tre år, 2019-2021.
Rekommendation 13/2018: Förebyggande av utbrändhet i arbetslivet (A 1747/välfärd)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att tillsätta en utredare eller en arbetsgrupp för att, baserat på aktuell forskning, kartlägga orsaker, handlingsmöjligheter och myndigheters insatser i de nordiska länderna gällande förebyggande av utbrändhet i arbetslivet och förbättrandet av den psykosociala arbetsmiljön.
Rekommendation 14/2018: Plastpartiklar i dricksvatten (A 1753/hållbart)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att samla och offentliggjorde information om och arbeta för att en forskningsstudie tas fram kring förekomsten av plastpartiklar i vårt dricksvatten i Norden.
att samordna mätningsmetoderna så att resultaten av mikroplastiska mätningar i dricksvatten kan kvalitetssäkras och jämföras mellan de nordiska länderna.
att arbeta för ökad forskning som svarar på frågorna; hur kan plastpartiklar hamna i dricksvattnet samt om det utgör en hälsofara och i sådana fall vilka konsekvenser de kan få för människan.
Rekommendation 15/2018: Kulturpolitisk redogörelse (A 1757/kultur)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att avge en kulturpolitisk redogörelse, förslagsvis på Nordiska rådets temasession 2019.
Rekommendation 16/2018: Ömsesidigt erkännande av sanktioner mot matchfixning (A 1723/kultur)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att fatta ett beslut om att Nordiska ministerrådet i princip ställer sig bakom de nationella olympiska kommittéernas och de nationella idrottsförbunden i Nordens ambition om att Norden blir den första regionen i världen som upprättar ett system för ömsesidigt erkännande av sanktioner mot matchfixning i hela Norden.
Rekommendation 17/2018: Nordisk Ministerråds samlede budget for 2019 (A B 325/presidiet)
Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd,
at Nordisk Energiforskning (NEF) vil i 2019 udarbejde en analyse af potentialet for bæredygtig anvendelse af biomasse i Norden, særligt i forhold til transport og opvarmning. Analysen skal i videst mulige omfang perspektiveres europæisk og globalt og tage udgangspunkt i NEF’s eksisterende arbejde på området. Til formålet afsættes 300.000 DKK fra Nordisk Energiforskning samt 100.000 DKK fra projektmidler skovbrug.
at, i regi af ad-hoc Ministerrådet for Digitalisering (MR-DIGITAL) afsættes i 2019-budgettet mindst 800.000 DKK til arbejdet med gensidig anerkendelse af landenes nationale e-ID, med det mål, at Norden fungerer som én region, hvad angår e-ID.
at, for at initiere et arbeid som har som sikte å redusere utslipp av mikroplast som kan havne i havmiljøet, med fokus på hovedkilden som er bildekk, avsættes 200.000 DKK under ministerrådet for Miljø og Klima. Arbejdet initieres ved en kortlægning af tiltag på nationalt niveau.
at, i budget 2019 afsættes der fra prioriteringsbudgettet 4.000.000 DKK til det svenske prioriteringsprojekt ”Vård på distans och e-recept över landgränser”, som inkluderer digitalisering af ”nära vård”.
Rekommendation 18/2018: Nytt samarbetsprogram för miljö-och klimatsektorn (B 322/hållbart)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att genomföra ministerrådsförslag om samarbetsprogram för miljö- och klimatsektoren för perioden 2019-2024 med hänsyn till Nordiska rådets synpunkter.
Rekommendation 19/2018: Øget nordisk samarbejde i Nordamerika (A 1718/presidiet)
Nordisk råd anbefaler Nordisk ministerråd
å gjennomføre en analyse av hvordan de nordiske regjeringene og Nordisk ministerråd i enda større grad kan utnytte det enorme potensialet som ligger i at så mange nordamerikanere føler tilknytning til Norden. Dette med henblikk på blant annet næringsliv, turisme og kultur samt utdannings- og forskningssamarbeid.
å tematisere Nordic Branding og felles profileringsarbeid i den ovennevnte analysen, samt vurdere mulighetene som ligger i økt og målrettet samarbeid mellom de nordiske ambassadene/utenriksstasjonene i henholdsvis USA og Canada. Potensialet som ligger i de forskjellige foreninger, institusjoner og programmer som på ulikt vis retter seg mot samarbeidet og tilknytningen mellom Nordamerika og de nordiske landene bør også vurderes.
Rekommendation 20/2018: Förstärkt nordiskt samarbete kring cyberförsvar (A 1744/presidiet)
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska regeringar
att sträva efter att fördjupa det nordiskt-baltiska samarbetet kring cyberförsvar.
att gemensamma lägesbilder kring hot och risker i cybermiljöer kontinuerligt delas mellan de nordiskt-baltiska länderna.
att de nordiska länderna så långt det är möjligt sörjer för att andra nordiska länder som står utanför EU och/eller NATO ska ha tillträde till samarbetet kring cyberförsvar inom dessa organisationer.
att cyberförsvar ingår som en central del av den gemensamma nordiska säkerhetspolitiska dialogen med USA.
Rekommendation 21/2018: Gemensam nordisk kraft i förhållandet EU och skogspolitiken (A 1745/hållbart)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att driva på ett gemensamt Nordiskt ställningstagande rörande våra viktiga skogsnäringar, i förhållande till EU.
Rekommendation 22/2018: Gemensam nordisk kraft i förhållandet EU och skogspolitiken (A 1745/hållbart)
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska regeringarna
att arbeta för och driva på ett gemensamt Nordiskt ställningstagande rörande våra viktiga skogsnäringar, i förhållande till EU.
Rekommendation 23/2018: Utredning om möjligheterna för att etablera ett Nordic PhD program (A 1760/kultur)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att Nordiska ministerrådet utreder möjligheterna för att etablera ett Nordic PhD program.
Rekommendation 24/2018: Nordisk konsekvensbedömning i EU-lagstiftningspocesserna (1743/presidiet)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att utreda möjligheten att införa en gemensam nordisk konsekvensbedömning på prioriterade områden som en fast praxis i sådana lagstiftningsprocesser där de nordiska parlamenten implementerar samma EU-rättsakt.
Rekommendation 25/2018: Nationella rådgivningskommittéer för gränshinderfrågor i de nordiska länderna (A 1733/tillväxt)
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska regeringarna
att se över hur man organiserar det nordiska gränshinderarbetet på nationell nivå, såväl vad gäller att tillhandahålla information, vad gäller att fånga upp hinder och problem på myndig-hetsnivå, för vidareförmedling till departement, samt koordineringen och lösandet av sådana hinder, såväl hinder som identifierats av Gränshinderrådet som av nationella myndigheter och departement. I en sådan översyn av det nationella arbetet med gränshinder, kan man med fördel dra lärdom av arbetet i den finska rådgivningskommittén.
Rekommendation 26/2018: Goda arbetsvillkor inom sjöfarten (A 1769/tillväxt)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att jobba aktivt för att motarbeta förslag som leder till social dumpning inom till exempel sjöfarten och för att underlätta ett regelverk som skyddar den nordiska modellen för lön- och arbetsvillkor.
Rekommendation 27/2018: Samarbetsprogram inom nordiskt jämställdhetssamarbete 2019-2022 (B 326/välfärd)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att genomföra det nordiska samarbetsprogrammet för jämställdhet 2019-2022 med hänsyn till Nordiska rådets synpunkter.
Rekommendation 28/2018: Gemensamt nordiskt likalönscertifikat (A 1735/välfärd)
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska regeringarna
att, i samarbete med arbetsmarknadens parter, överväga möjligheten att utveckla ett gemensamt nordiskt likalönscertifikat.
att, i samarbete med arbetsmarknadens parter, aktivt arbeta för en mer jämställd arbetsmarknad genom minskad könssegregation på arbetsmarknaden och minskat könsuppdelat utbildningsval.
att, i samarbete med arbetsmarknadens parter, arbeta för heltid som norm på hela arbetsmarknaden.
Rekommendation 29/2018: Jämställdhet på arbetsmarknaden (A 1735/välfärd)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att bistå de nordiska regeringarna i framtagande av en gemensam nordisk likalönscertifiering/ kvalitetsmärke som inkluderar ett intersektionellt perspektiv.
att aktivt förmedla goda exempel inom Norden på insatser mot könsstereo-typa utbildningsval för att undvika en alltför könssegregerad arbetsmarknad.
att förmedla goda exempel inom Norden kring ökade möjligheter att gå från deltids- till heltidsarbete.
Rekommendation 30/2018: Ökat samarbete mellan de nordiska sjukvårdssystemen (A 1752/välfärd)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att främja nordiskt samarbete kring digitalt vårdsamarbete.
att vidareutveckla det nordiska samarbetet inom högspecialiserad behandling och sällsynta sjukdomar/diagnoser.
att vidareutveckla det nordiska folkhälsosamarbetet och arbeta aktivt för att säkra jämlik vård.
att undersöka närmare samverkan mellan de nordiska sjukvårdssystemen inom patologi, onkologi, reumatiska sjukdomar, organtransplantationer, brännskador, epilepsi, rehabilitering av barn efter olyckor, kirurgi på nyfödda spädbarn, hjärt- och lunghabilitering för barn samt kompetenscenter för respiratorbehandling i hemmet.
Rekommendation 31/2018: Obligatorisk medling för vårdnadshavare vid separation (A 1734/välfärd)
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska regeringarna
att införa obligatorisk medling i de nordiska länderna för vårdnadshavare vid separation när de har minderåriga barn.
att genomföra seminarium, alternativt konferens, om obligatorisk medling för vårdnadshavare vid separation så att de nordiska länderna ska kunna lära av varandra.
Rekommendation 32/2018: Nordens stemme i forhandlingerne af global FN aftale om biodiversitet (1776hållbart)
Nordisk råd rekommanderer de nordiske regeringer
at afholde aktiviteter og derved engagere de unge i udviklingen af global aftale om biodiversitet med udgangspunkt i det fælles nordiske koncept for involvering af unge.
at bidrage til og samarbejde med Nordisk ministerråd om afholdelse af aktiviteter for involvering af unge på globalt plan.
Rekommendation 33/2018: Udvikling af koncept for Nordens stemme i forhandlingerne af global FN aftale om biodiversitet (A 1776/hållbart)
Nordisk råd rekommanderer Nordisk ministerråd
at samarbejde med NR, NORDBUK og UNR om udvikling af koncept for og afvikling af fælles nordiske aktiviteter med henblik på at engagere de unge i udviklingen af global aftale om biodiversitet og undersøge mulighederne for at udvikle ideen med et globalt perspektiv.
Rekommendation 34/2018: Samarbejdsprogram for justitssektoren 2019-2022 (B 324/välfärd)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att genomföra ministerrådsförslag om samarbejdsprogram for justitssektorn 2019-22 med hänsyn till Nordiska rådets synpunkter.
Bilaga 2.
Nordiska rådets priser
Nordiska rådet delar ut fem större priser i samband med sessionen. Från Åland fanns det nomineringar till fyra av dessa:
Miljöpriset Ålands vatten ab
Musikpriset Lars Karlsson, kompositör
Litteraturpriset Carina Karlsson
Priset för barn och ungdomslitteratur: Karin Erlandsson
Inget av priserna tillföll en åländsk kandidat denna gång.