Nordiska rådets berättelse 1/2019-2020

Lagtingsår: 2019-2020
Typ av dokument: Nordiska rådets berättelse

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

BERÄTTELSE NRB nr 1/2019-2020

 

Datum

 

Ålands delegation i Nordiska rådet

2020-09-16

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 

 

 


Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse för tiden 1.1.-31.12.2019

 

 

Med hänvisning till 6 § landskapslagen (1984:25) om Ålands representation i Nordiska rådet överlämnar härmed Ålands delegation i Nordiska rådet till lagtinget berättelsen över de för Åland väsentliga frågorna i Nordiska rådet under perioden l januari till den 31 december 2019.

     Berättelsen är en redogörelse för de av lagtinget utsedda ledamöternas verksamhet i Nordiska rådet. Landskapsregeringens arbete i Nordiska ministerrådet och i ämbetsmannakommittéerna redovisas i annat sammanhang.

 

 

 

Mariehamn den 16 september 2020

 

 

 

Ordförande

 

 

Anders Eriksson

 

 

 

Sekreterare

 

Emma Dahlén

 


 

 

 

 

 

 

 

INNEHÅLL

Ålands representation i det nordiska samarbetet 3

Av lagtinget valda medlemmar: 3

Av landskapsregeringen utsedda medlemmar: 3

Delegationens verksamhet under 2019. 4

Deltagandet i Nordiska rådet 4

Representation i utskott och arbetsgrupper 4

Allmänt 4

Utskotten. 4

Arbete i partigrupperna. 4

Ett urval aktuella frågor under året 5

Ny vision. 5

Tidsomställning i nordiska länder 5

Demokrati och jämställdhet 5

Klimat- och biodiversitet 6

Transport 6

Byggstandarder 7

Gränshinderarbetet 7

Nordiska rådets möten under 2019. 7

Bilaga 1. Interna beslut och rekommendationer 2019. 8


 

Ålands representation i det nordiska samarbetet

 

Ålands delegation i Nordiska rådet har under perioden representerat Åland i Nordiska rådet på det sätt som förutsätts i landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet. Delegationen består dels av de av lagtinget valda medlemmarna jämte suppleanter, dels av landskapsregeringen utsedda representanter.

     Under perioden har delegationen med stöd av 2-4 §§ i ovan nämnda landskapslag bestått av följande personer:

 

Av lagtinget valda medlemmar:

 

Från och med 01.12.2015 – 31.10.2019

 

Ordinarie:

Mikael Staffas, lagtingsledamot                     ordförande

Britt Lundberg, lagtingsledamot                     vice ordförande

 

Suppleanter:

Axel Jonsson, lagtingsledamot

Tony Wikström, lagtingsledamot

 

Från och med 06.11.2019 – 17.12.2019

 

Ordinarie:

Anders Eriksson, lagtingsledamot                  ordförande

Sara Kemetter, lagtingsledamot                      viceordförande

 

Suppleanter:

Simon Holmström, lagtingsledamot

Annette Holmberg-Jansson, lagtingsledamot

 

Från och med 18.12.2019 –

 

Ordinarie:

Anders Eriksson, lagtingsledamot                  ordförande

Camilla Gunell, lagtingsledamot                    viceordförande

 

Suppleanter:

Simon Holmström, lagtingsledamot

Wille Valve, lagtingsledamot

 

Av landskapsregeringen utsedda medlemmar:

 

Från och med 01.12.2015-09.12.2019

Lantrådet Katrin Sjögren

Vicelantrådet Camilla Gunell

Minister Tony Asumaa

Minister Nina Fellman, samarbetsminister i Nordiska ministerrådet

Minister Mika Nordberg

Minister Mats Perämaa

Minister Wille Valve

 

Från och med 19.12.2019-31.12.2019

Lantrådet Veronica Thörnroos

Vicelantrådet Harry Jansson

Minister Torbjörn Eliasson

Minister Annette Holmberg-Jansson, nordisk samarbetsminister

Minister Annika Hambrudd,

Minister Fredrik Karlström,

Minister Alfons Röblom

Minister Christian Wikström

 

Delegationens verksamhet under 2019

 

Under perioden 1 januari till 31 oktober 2019 har delegationen sammanträtt 4 gånger. Efter att lagtinget 6 november 2019 förrättat val av nya medlemmar till delegationen har delegationen sammanträtt en gång.

     Ordinarie delegationssekreteraren Niclas Slotte har under året varit tjänstledig och ersatts av först Sten Eriksson (tom. 30 september) och därefter av Emma Dahlén (from. 18 november).

     Delegationen har vid sina möten diskuterat gemensamma strategier gällande frågor som kommer upp i ministerråden och i rådet.

     I enlighet med 2 § lagen om Finlands delegation i Nordiska rådet (FFS 170/60) utgör Ålands delegation tillsammans med de medlemmar som utses av riksdagen och regeringen Finlands delegation i Nordiska rådet. Under det gångna året har Finlands delegation i Nordiska rådet sammanträtt 7 gånger. De åländska ledamöterna har rätt att delta i mötena men har under året inte deltagit i delegationens möten. Finlands delegations arbetsutskott har sammanträtt en gång

 

Deltagandet i Nordiska rådet

 

Representation i utskott och arbetsgrupper

 

Allmänt

 

Lagtinget strävar till att de medlemmar som är utsedda av lagtinget ska delta i de nordiska mötena med såväl ordinarie medlemmar som ersättare. I allmänhet finns det suppleantplatser i något utskott så att även ersättarna kan delta fullt ut i det nordiska arbetet.

 

Utskotten

 

Delegationens ordförande Mikael Staffas har från den 1 januari 2016 varit invald i utskottet för tillväxt och utveckling i Norden. Staffas har också deltagit i rådets gränshindersgrupp.

     Lagtingsledamoten Britt Lundberg har fram till sessionen i oktober 2019 varit medlem i Nordiska rådets presidium. Lundberg har även varit ordförande för Mittengruppen, då den största av de politiska grupperna i nordiska rådet, och därmed även medlem i budgetordförandegruppen. Därtill har Lundberg varit presidiets rapportör för Västnorden och Nordamerika samt deltagit möten med i Baltiska församlingens och Västnordiska rådets årskonferenser som presidiets representant.

     Lagtingsledamöterna Axel Jonsson och Tony Wikström har i egenskap av ersättare deltagit i flera utskottsmöten under året. Som ersättare har man inget fast utskott, men Wikström har främst deltagit i utskottet för kunskap och kultur samt i välfärdsutskottet medan Jonsson har deltagit i välfärdsutskottet.

 

Arbete i partigrupperna

 

Inom ramarna för Nordiska rådets arbete samlas rådsmedlemmarna till partipolitiska överläggningar om frågor som är aktuella i det nordiska samarbetet. Britt Lundberg och Mikael Staffas har båda varit medlemmar av Mittengruppen. Britt Lundberg valdes till mittengruppens ordförande 2016 och innehade uppdraget till slutet av 2019.

     Tony Wikström har deltagit i den Socialdemokratiska gruppen och Axel Jonsson har deltagit i Mittengruppen.

 

Ett urval aktuella frågor under året

 

Ny vision

 

Den 20 augusti 2019 antog de nordiska statsministrarna en vision om Norden som världens mest integrerade och hållbara region år 2030. Den nya visionen presenterades vid sessionen i Stockholm. I debatten framfördes viss kritik över att processen för utarbetande och antagande av visionen som inte involverat Nordiska rådet. Det är inte rådets utan ministerrådets vision men eftersom visionen och de strategiska prioriteringar som fördjupar den är styrande för all verksamhet inom ministerrådet kommer den att ha betydelse för hela det nordiska samarbetet. För att förverkliga visionen har ministerrådet enats om följande tre strategiska prioriteringar som sträcker sig fram till 2024. Tydliga mål och prioriteringar förväntas underlätta arbetet och göra det mer resultatsäkert. Rådspresidenten Hans Wallmark inskärpte på sessionen att det krävs en dialog och nära relationer mellan regeringar, regeringsföreträdare och parlamentariker, om målet en gång är att göra Norden till världens mest hållbara och integrerade region – en fråga som alla är eniga om.

 

Tidsomställning i nordiska länder

 

I ett medlemsförslag från mittengruppen undertecknat av bland annat Mikael Staffas och Britt Lundberg som lämnades i augusti 2019 har föreslagits att nordiska rådet ska rekommendera de nordiska regeringarna att i samband med ett upphörande av tidsomställningar låta harmonisering av tidszoner mellan Norge, Danmark, Sverige och Finland väga tyngst vid reformens genomförande. Förslaget har lämnats mot bakgrund av att en majoritet i EU-parlamentet har röstat ja till att avskaffa tidsomställningen mellan vinter och sommar från år 2021. Beslutet kommer vara ett underlag i EU:s ministerråd där den slutgiltiga lagstiftningen sedan avgörs. Varje EU-land får två år på sig att bestämma vilken tidszon de vill befinna sig i, och Europaparlamentet hoppas att länderna kan fatta sina beslut senast i april 2020. Ur ett åländskt perspektiv har det varit angeläget med en nordisk samsyn på hur man hanterar frågan eftersom olika ställningstaganden i Finland och Sverige kan leda till ökade tidsskillnader mellan Åland och Sverige. Förslaget behandlas vidare i Utskottet för tillväxt och utveckling under 2020.

(Medlemsförslag A 1815)

 

Demokrati och jämställdhet

 

Under Sveriges ordförandeskap för Nordiska rådet 2019 var temat för ordförandeskapet ”Norden var dag – demokrati och folklig förankring”. Jämställdhet mellan könen och jämställda samhällen som ett nordiskt flaggskepp lyftes särskilt inom ramen för demokratitemat.

     Temasessionen 2019 hölls i Köpenhamn den 8–9 april. Temat var jämställdhet och demokrati, och temadebatten gick under rubriken ”Jämställdhet – en förutsättning för demokrati”. I debatten lyftes Norden som en av världens mest jämställda regioner som man internationellt gärna tar lärdom av. Samtidigt konstaterades att det även i Norden fortsättningsvis finns stora utmaningar på jämställdhetsområdet. Utmaningar som lyftes fram var könsuppdelad arbetsmarknad, löneskillnader mellan kvinnor och män, våld mot kvinnor och sexuella trakasserier av kvinnor, särskilt i ljuset av #metoo-kampanjen m.m.

     I samband med sessionen i Stockholm ordnade Sveriges riksdag även ett firande kring temat ”Ja, må den leva! Demokratin uti hundrade år”. Likaså ordnades som ett sidoevent dit frivilligorganisationer och i synnerhet ungdomsorganisationer var inbjudna en frågestund i två delar. Den första delen behandlade mediernas roll, särskilt sociala medias roll för demokratin. Den andra delen behandlade jämställdhet.

 

Klimat- och biodiversitet

 

Nordiska rådet höll sin 71:a session i Sveriges riksdag den 28–31 oktober. Sessionen inleddes med ett toppmöte för Nordiska rådet och de nordiska statsministrarna på tema "Hur kan den nordiska samhällsmodellen utveckla och bidra till hållbar omställning?". Frågeställningen var om nuvarande folkrörelser och politiska partier svara upp mot växande krav på omställning eller behöver vi tänka nytt?  Diskussionen tog sitt avstamp i behovet av social dialog och demokratisk förankring kopplat till nya folk-/ungdoms-/gräsrotsrörelser för klimatomställning. I debatten lyftes att Norden kan gå i spetsen för den största omställningen i världen. Den nordiska modellen där företagen vill vara med i arbetet för att hitta nya ambitiösa lösningar lyftes fram som en möjlighet för att hantera det globala klimathotet.

     På sessionen hölls även en aktuallitetsdebatt om klimat. Michael Tjernström, professor på Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet inledde genom att med exempel på växlande väderobservationer belysa att man måste skilja på väder och klimat och ha korrekt information när man drar slutsatser om klimatförändringen. I den påföljande diskussionen efterlystes konkreta åtgärder. Såväl starkare deltagande från statsmakternas sida. I ett inlägg från utskottet för tillväxt och utveckling i Norden påminde man om att 70 procent av alla utsläpp i Norden kommer från trafiken. Räcker elproduktionskapaciteten till om all trafik elektrifieras? Väte kan vara ett alternativ, men också det är förknippat med vissa svårigheter. I ett inlägg från utskottet för välfärd i Norden kopplades välfärden i Norden ihop med konsekvenserna av klimatfrågan. I ett inlägg från utskottet för kompetens och kultur betonades kulturens roll och underströks vikten av att förmedla information och forskningsresultat.

     Under året behandlade Nordiska rådet konventionen om biologisk mångfald (biodiversitetskonventionen) som förhandlas fram i FN. I samband med sessionen i Stockholm betonade miljöministrarna behovet av att engagera alla aktörer i det nationella genomförandet av den nya biodiversitetskonventionen. Ministrarna pekade också på behovet av synergieffekter mellan konventionen och klimatavtalet från Paris.

     Även det nordiska deltagande i FN:s klimatkonferens COP 25 planerades under året.  På grund av oroligheter i Chile ordnades i Madrid under chilenskt ordförandeskap. Nordiska rådet deltog och ordnade ett heldagsprogram den 11 december. Programmet behandlade i synnerhet sambandet mellan biodiversitet och klimatförändring, cirkulär ekonomi och politiska beslutsfattares roll i klimat- och miljöfrågor.

 

Transport

 

Utskottet för tillväxt och utveckling i Norden har behandlat möjligheterna att via hamnar med miljödifferentierade hamnavgifter och på annat sätt arbeta för minskade utsläpp från sjöfart både ifråga om klimatutsläpp och utsläpp av svart- och gråvatten. Utgående från bedömningen att det inom transportsektorn finns stora möjligheter att påverka klimatutsläppen har utskottet diskuterat hur den nordiska sjöfarten kan bli mer klimatanpassad. ESIindexet (Environmental Ship Index) och andra miljöindex har lyfts fram som möjliga grunder för utarbetande av en incitamentsstruktur för rederier. Ökad elektrifiering av fartygsflottan har diskuterats som en annan möjlighet för att minska utsläppen inom transportsektorn.

     Nordiska rådet har ansett det viktigt att det transportpolitiska ministerrådet återinrättas. Frågan togs upp på sessionen i Stockholm där vikten av ett fungerande transportsamarbete för visionen om att bli världens mest integrerade och konkurrenskraftiga region lyftes fram. Icke fungerande kommunikationer och transporter över gränser är i sig ett hinder för mobilitet och gränsöverskridande interaktion.

 

Byggstandarder

 

Arbetet för harmonisering av byggstandarder har tagit ny fart under 2019 efter beslut att prioritera frågan i utskottet för tillväxt och utveckling. I maj 2019 arrangerade Sverige en ministerkonferens kring byggstandarder. Teman som var uppe till diskussion var harmonisering av byggregler, digitalisering inom byggsektorn, klimatpåverkan under byggnaders livscykel från projektering till rivning och återanvändning. I diskussionen om strategiska prioriteringarna hoppades utskottet kunna gå närmare in på temat byggstandarder, bland annat brandsäkerhet och träbyggande. Under sessionen i Stockholm hade Gränshinderrådet och arbetsgruppen för gränshinder en arbetslunch där de diskuterade harmonisering av byggnormer och byggföreskrifter.

 

Gränshinderarbetet

 

Den parlamentariska delen av det nordiska arbetet för att avlägsna gränshinder utförs både i utskott och i en särskild gränshindersgrupp med representanter från alla medlemmar, utskott och partigrupper. Gruppen har ett nära samarbete med ministerrådets gränshindersgrupp. Ålands representant i gränshindersgruppen representerades under 2019 av Mikael Staffas.

 

Nordiska rådets möten under 2019

 

Utskottsmöten i Reykjavik, 22.1

Temasession i Köpenhamn, 8 - 9.4, tema jämställdhet

Utskottens sommarmöten på olika platser i Norden, 25 - 26.6. Välfärdsutskottet delvis i Mariehamn

Utskottsmöten i Nuuk, Grönland, 12 - 14.9.

Nordiska rådets 70:e session i Oslo, 29.10 – 1.11.

Presidiets möte i Helsingfors , 10 - 11.12.

 

 


Bilaga 1. Interna beslut och rekommendationer 2019

 

Interna beslut

 

Internt beslut 1/2019: Nordisk Råds strategi for samfundssikkerhed (A 1824/pres)

Presidiet foreslår, at

Nordisk Råd beslutter

å godkjenne Nordisk råds strategi for samfundssikkerhet.

 

Internt beslut 2/2019: Ændringer af Forretningsordenens paragraffer 44, 65 og 83 (A 1811/pres)

Præsidiet foreslår, at

Nordisk Råd beslutter

att per 1 januari 2020 ändra paragrafer 44, 65 och 83 i Nordiska rådets arbetsordning så att de har följande ordalag:

 

§ 44 Tillsättning och sammansättning

Till kontrollkommittén utser plenarförsamlingen ordförande, vice ordförande samt ytterligare fem medlemmar och personliga ersättare för dessa fem från respektive länder. Ingen får vara eller under föregående kalenderår ha varit medlem eller ersättare i presidiet eller Nordiska kultur-fondens styrelse. Varje land ska vara representerat.

 

Bestämmelserna i § 23 och § 30 äger motsvarande tillämpning. Extra möte kan beslutas av ordföranden och ska inkallas om tre medlemmar begär det.

 

Vid förfall för både ordföranden och vice ordföranden utser utskottet en mötesledare.

 

§ 65 Nomineringar

Partigrupperna och medlemmar som inte tillhör någon partigrupp får, inom tid som valkommittén bestämmer, nominera kandidater till val som förrättas av plenarförsamlingen.

 

Delegationerna nominerar dock Nordiska rådets president och vicepresident och kontrollkommitténs fem ordinarie medlemmar samt deras personliga suppleanter.

 

Delegationerna nominerar också medlemmar i Nordiska investeringsbankens kontrollkommitté och styrelsen för Nordisk kulturfond.

 

Vid nomineringarna ska balans eftersträvas mellan länderna och mellan kvinnor och män, samt om möjligt hänsyn tas till nationell utskottstillhörighet.

 

§ 83 Redovisning

Partigrupper och medlemmar som inte tillhör någon partigrupp som har uppburit stöd enligt § 81 eller § 82 ska senast den 15 maj lämna en redovisning för det föregående året. Kontrollkommittén granskar redovisningen vid sitt första möte efter den 15 maj. Plenarförsamlingen kan fastställa ytterligare regler för redovisningen.

 

Rekommendationer

 

Rekommendation 1/2019: Finansiering till en Nordisk Filmkommission (A 1751/tillväxt)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att överväga hur man, på rättvisa villkor och i samarbete med branschen, kan locka fler internationella filmproduktioner till Norden, exempelvis genom att upprätta en Nordisk Filmkommission.

 

Rekommendation 2/2019: Lancering af Spil Nordisk (A 1777/kultur)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att genomföra en strategisk insats för att stärka det nordiska musiklivet inom alla musikgenrer, inklusive att främja ett starkare fokus på nordisk musik i programutbudet i de nordiska public service-kanalerna.

 

Rekommendation 3/2019: Förstärkt civilrättsligt samarbete (A 1790/välfärd)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska regeringarna

att öppna upp en gemensam nordisk rättsdatabas.

att återupprätta det nordiska civilrättsliga lagstiftningssamarbetet, med ett mål att harmonisera lagstiftningen inom de områden där gränshinder uppstår.

att garantera tillräckliga resurser för att lagsamarbetet länderna emellan säkras på ministerienivå.

 

Rekommendation 4/2019: Fortsatt nordiskt lagstiftningssamarbete (A 1790/välfärd)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att införa de civilrättsliga förslagen från Inge Lorange Backers rapport ”Styrket nordisk lovsamarbeid. Muligheter och utfordringer” i det nordiska samarbetet.

 

Rekommendation 5/2019: Norden som foregangsregion for å motvirke utenforskap (A 1774/välfärd)

Nordisk råd rekommanderer Nordisk ministerråd

å sette fokus på utenforskap og at Norden skal være en foregangsregion for systematisk

å motvirke utenforskap i vårt samfunn gjennom å se på olika modeller för att främja social investering i förebyggande insatser.

 

att Árni Páll Árnasons forslag fra arbejdet med den strategiske gennemlysning af det nordiske socialsamarbejde anvendes i arbejdet for at modvirke udenforskab i Norden for udsatte børn og unge, udsatte voksne, indvandrere, ældre samt personer med funktionsnedsættelse.

 

Rekommendation 6/2019: Felles nordisk komité for etisk godkjenning av klinisk forskning (A

1791/kultur)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att vara en pådrivare för att få till stånd en gemensam nordisk kommitté för etiskt godkännande av kliniska studier.

 

Rekommendation 7/2019: Felles nordisk komité for etisk godkjenning av klinisk forskning (A 1791/kultur)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska regeringarna

att bidra till en gemensam nordisk kommitté för etiskt godkännande av kliniska studier.

 

Rekommendation 8/2019: Nordisk Ministerråds samlede budget for 2020 (B 328/presidiet/C 2/2019)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att ministerrådets budget i högre grad tar i beaktande visionen om Norden som världens hållbaraste region inom 10 år.

att fortsättningsvis prioritera nordiska insatser mot den ökade antibiotikaresistensen.

att det nordiska civilrättsliga samarbetet prioriteras jämför Lorange Backer rapporten.

att avsätta 200 TDKK för att främja det nordiska samarbetet om harmonisering och förenkling av byggregler samt främja ett hållbart bygge

att det öronmärks 1,0 MDKK under FNF på MR-SAM:s budget och 0,3 MDKK på MR-U:s budget till finansiering av utbildningsplattformen Norden i Skolan. Härutöver kan det noteras att FNF själva enligt deras budgetprognos för 2020, utöver organisationsbidraget från Nordiska ministerrådet, förväntas att bidra med 0,2 MDKK. Det innebär därmed att 1,5 MDKK kommer att gå till Norden i Skolan.

 

Rekommendation 9/2019: Samarbejdsorganernes nordiske finansiering (B 327/kultur)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att genomföra ministerrådsförslag om samarbejdsorganernes nordiske finansiering med hänsyn tagna till de kommentarer utskottet framför under utskottets synpunkter.

 

Rekommendation 10/2019: Samarbetsprogram för utbildning och forskning 2019-2023 (B 329/kultur)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att genomföra ministerrådsförslag om samarbetsprogram för utbildning och forskning 2019–2023.

 

Rekommendation 11/2019: Nordisk handlingsplan för friluftslivet (A 1795/kultur)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att ta fram en nordisk handlingsplan för friluftslivet som bygger på de sju punkterna i betänkandet.

att Nordiska ministerrådet får i uppdrag att ta fram forskning kring: Nordiskt friluftsliv kopplat till folkhälsa, det vill säga hur får vi fler barn, unga och vuxna att delta i friluftsaktiviteter? Samt undersöka varför en del väljer bort friluftsliv – finns det barriärer? Och hur kan fler utöva friluftsaktiviteter utan att naturen påverkas negativt?

att överväga att genomföra ett gemensamt nordiskt friluftslivsår under de närmaste åren. Det innebär att friluftslivet skulle uppmärksammas brett i Norden genom olika arrangemang, seminarier och att våra invånare erbjuds ökade friluftsaktiviteter för att stimulera rörelse utomhus för ökad folkhälsa.

 

Rekommendation 12/2019: Fælles nordisk autorisationsordning for osteopater (A 1808/kultur)

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna i Norge och Sverige

att verka för att osteopatyrket blir ett reglerat legitimationsyrke i Norge och Sverige.

 

Rekommendation 13/2019: Förbättrade villkor för mobilitet för folkhögskolestudenter och församarbete mellan folkhögskolor i Norden (A 1809/kultur)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att möjliggöra för nordiska folkhögskolestuderande att individuellt söka bidrag från Nordplus Vuxen för de extra kostnader som är förenade med att studera en komplett kurs på en folkhögskola i ett annat nordiskt land.

att inrätta ett stöd inom ramen för Nordplus till nordiska folkhögskoleorganisationers informationsinsatser om möjligheterna för studerande att studera vid folkhögskola i ett nordiskt land.

att inrätta ett stöd inom ramen för Nordplus som möjliggör för folkhögskolor att förstärka sin nordiska profil.

 

Rekommendation 14/2019: Ändret regelverk för studiemedel (A 1809/kultur)

Nordiska rådet rekommenderar Sveriges regering

att bemyndiga Centrala Studiestödsnämnden att ändra i regelverket så att det blir möjligt för svenska studenter kan söka studiemedel för studier på folkhögskola i Norge och Danmark.

 

Rekommendation 15/2019: Nordiskt samarbete mot hedersförtryck (A 1803/välfärd)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska regeringarna

att fördjupa det nordiska samarbetet inom forskningen, rättsväsendet och myndigheter som arbetar med hederspreventivt arbete.

att identifiera hur de nordiska länderna har arbetat förebyggande för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer såsom barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning både i relation till barn och unga likväl som vårdnadshavare.

att identifiera hur de nordiska länderna har arbetat specifikt mot barnäktenskap på de olika nivåerna.

att identifiera hur de nordiska länderna har arbetat mot könsstympning av flickor och kvinnor samt vilka åtgärder som vidtagits för att ge de redan utsatta rätt till vård och stöd.

att utbyta erfarenheter kopplade till rättsväsendets arbete med att utreda ”hedersrelaterade brott” med särskilt fokus på barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning.

att identificere hvordan de nordiske lande arbejder med seksuelle minoriteter i forskellige miljøer, hvor æresrelaterede normer ligeledes dikterer og udfordrer det enkeltes menneskes muligheder for at vælge et liv med den partner, de ønsker.

 

Rekommendation 16/2019: E-recept inom Norden (A 1798/välfärd)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att nordiska medborgare ska kunna hämta ut e-recept i hela Norden.

att nordiska e-recept ska kunna hämtas ut inom EU

att ge sekretariatet i uppdrag att utarbeta ett betänkande där det framgår att utskottet uppskattar att projektet ”Lösningar för vård och omsorg på distans inklusive e-recept (VOPD)” pågår.

 

Rekommendation 17/2019: Klimatsmart byggande i Norden (A 1781/hållbart)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att utveckla ett gemensamt nordiskt digitaliseringssystem för att utföra bättre kartläggning och uppföljning av byggnads- och rivningsavfall i Norden.

att utveckla incitament för att belöna resurseffektiva byggnader och renoveret byggnader samt att främja hållbar användning av trä som byggnadsmaterial och belöna byggnadsindustrins självreglering gällande koldioxidutsläpp i större grad.

att fördjupa det nordiska samarbetet inom hållbarhetsdesign och byggnadsarbete i strävan att främja noll-energibyggnader och bästa praxis för resurseffektivitet i branschen för att förbättra byggbranchernas konkurrensförmåga. I detta sammanhang bör även de särskilda förhållandena i de arktiska områdena beaktas.

att arrangere en konference med deltagelse af Ministerrådet / regeringerne, byggebranchen og fagforeningsrepræsentanter for bedre at forstå alle de involverede aktører og styrke funktionen for informationsudveksling.

 

Rekommendation 18/2019: Förstärkning av de nordiska miljöfinansieringsinstrumenten (A

1783/hållbart)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att Nordiska ministerrådet följer upp med Sveriges ordförandeskap 2018 när det gäller den utlovade utredningen om arkitekturen kring de nordiska miljö- finansieringsbolagen, med grund i NIB, NEFCO och NDF.

att Nordiska ministerrådet utarbetar mötesplatser för klimatinvesterare, privata och offentliga, för att fremme partnerskaber og diskutera gemensamma standarder för klimatinvesteringar och kartlägga behovet av data för gröna investeringsmöjligheter således at investeringernes miljø og klimaeffekter synliggøres.

 

Rekommendation 19/2019: Bæredygtig forbrug og produktion (A 1794/hållbart)

Nordisk råd rekommanderer Nordisk ministerråd

at udrede perspektiverne i at udvide Svanemærkets produktgrupper og identificere hvilke produkter der med fordel kan indgå i Svanemærkets produktgrupper med henblik på at fremme en cirkulær og bæredygtig omstilling, og at arbejde for at disse produkter bliver omfattet af Svanemærket.

 

Rekommendation 20/2019: Norden som ledende innen bærekraftig havbruk og havøkonomi (A1772/tillväxt)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att bidra till utarbetandet av likartade styrdokument och nationell lagstiftning som gör det lättare att över gränserna samplanera flera olika näringars och samhällsnyttors behov i samma geografiska område.

att ta initiativ til en dialog med de nordiske landene for å utvikle felles miljøstandard for hele verdikjeden i havbruksnæringen og felles forvaltningssystem, for å videreutvikle en havbruksnæring som kan levere mat og økonomiske verdier innenfor et akseptabelt fotavtrykk som implementerer FNs bærekraftsmål.

att ta initiativ til å kartlegge mulighetene for å utvikle en felles havøkonomistrategi, som inkluderar de olika näringar och samhällsintressen som är främst berörda.

att ordförandeskapet tillser att de nordiska länderna på bästa sätt koordinerar sina planer och insatser i enlighet med gällande EU-direktiv.

 

Rekommendation 21/2019: Ömsesidigt godkännande av utbildning och yrkesmässiga kvalifikationer inom parallella arbetsområden (A 1742/tillväxt)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att ingå en överenskommelse om att automatiskt erkänna varandras högre utbildningar, på liknande sätt och enligt samma principer som motsvarande ingångna avtal inom Baltic Council of Ministers, respektive Beneluxunionen.

att Nordiska ministerrådet går i dialog med Baltic Council of Ministers och Beneluxunionen, kring deras tankar om att ingå ett avtal om automatiskt erkännande av högre utbildningar mellan Norden, Benelux och de baltiska staterna.

att Nordiska ministerrådet, liksom Baltic Council of Ministers och Beneluxunionen, undersöker hur man skulle kunna skapa ett system för automatiskt erkännande också av yrkeskvalifikationer för reglerade/auktoriserade yrken.

att Nordiska ministerrådet utvecklar redskap för att i dialog med branschorganisationer i Norden, få till en process för erkännande också av branschreglerade yrkeskvalifikationer.

 

Rekommendation 22/2019: Årlig barometer kring nordisk integration (A 1754/tillväxt)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att som en del av sin strävan om att Norden ska bli världens mest integrerade region, överväga att upprätta en ”barometer” som med utgångspunkt i ett index, och olika mätbara kriterier, ska kunna ge en bild av huruvida Norden utvecklas i en mer integrerande eller en mer disintegrerande riktning.

 

Rekommendation 23/2019: Arktisk turismesamarbejde (A 1778/tillväxt)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd

at initiere oprettelsen af et særlig nordisk arktisk turismesamarbejde.

at understøtte udvekslingen af viden om bæredygtig turisme i Arktis.

at iværksætte udredninger om best practice for arktisk turisme.

 

Rekommendation 24/2019: Stärkt styrelsekompetens genom en säkrad mångfald (A 1804/tillväxt)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska regeringarna

att kartlägga situationen i respektive land vad gäller konkurrenskraft och tillväxt kopplat till mångfalden i styrelser inom näringslivet. Fakta behövs för att skapa en gemensam bild som inte kan ifrågasättas. Fakta bidrar även till en gemensam bild av nuläget.

att synliggöra nyttan med mångfald i styrelser i förhållande till företagens lönsamhet, tillväxt och attraktionskraft.

att genomföra ett seminarium/konferens för att utbyta erfarenheter om framgångsrika metoder för att uppnå vinster kopplat till att främja mångfald inom näringslivet(styrelser), samt vad gäller att stödja och stimulera företagande bland kvinnor och personer med annan kulturell bakgrund.

 

Rekommendation 25/2019: Sänkta utsläpp från flyget (A 1802/tillväxt)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att utarbeta en gemensam strategi för att minska utsläppen från flygsektorn.