Bilaga 1	Förteckning över inkomna remissyttranden över medlemsförslag m.m. som anhängiggjorts i rådet.
Bilaga 2	Nordenutskottets betänkande över medlemsförslag om nordisk överenskommelse om filmgranskning, A 1193/nord.
Bilaga 3	Nordenutskottets betänkande om medlemsförslag om jämställdhet och utveckling av könsuppdelad statistik, A 1192/nord.
Bilaga 4	Medlemsförslag om utökat idrottsutbyte med Nordens närområden, A 1212/när.
Bilaga 5	Nordiska rådets presidiums uttalande ”Norden och den nordliga dimensionen”.
Bilaga 6	Förteckning över rekommendationer, yttranden, interna beslut och framställningar från Nordiska rådets 51:a session.

Med hänvisning till 6 ' landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet (25/84) överlämnar härmed Ålands delegation i Nordiska rådet till lagtinget berättelsen över de för Åland väsentliga frågorna i Nordiska rådet under perioden 10 februari 1999 till 8 mars 2000. I skrivande stund föreligger inte motsvarande berättelse från Finlands delegation i Nordiska rådet.

Mariehamn den 17 augusti 2000

Ordförande

Olof Erland

t.f. delegationssekreterare

Marine Holm-Johansson

Ålands deltagande i det nordiska samarbetet

Ålands representation i det nordiska samarbetet

Åland har under perioden i det Nordiska samarbetet representerats av Ålands delegation i Nordiska rådet på det sätt som förutsätts i landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet (25/84). Delegationen består av dels de av lagtinget valda medlemmarna jämte suppleanter, dels de av landskapsstyrelsen utsedda representanterna i delegationen.

Under perioden har delegationen i stöd av 2-4 '' i ovan nämnda landskapslag bestått av följande personer:

Av lagtinget valda ordinarie medlemmar:

Salmén, Olof, lagtingsledamot Saltvik	(t.o.m. 31.10.1999, ordförande)
Erlandsson, Ragnar, vicetalman Finström	(fr.o.m. 3.11.1999, ordförande t.o.m. 19.1.2000 )
Erland, Olof, lagtingsledamot Finström	(ordförande fr.o.m. 19.1.2000)

Av lagtinget utsedda personliga suppleanter:

Rothberg, Johan, lagtingsledamot, Mariehamn	(för Salmén t.o.m. 31.10.1999)
Sjöblom, Anne-Helena, lagtingsledamot, Mariehamn	(för Erland t.o.m. 31.10.1999)
Eriksson, Karl-Göran, lagtingsledamot, Mariehamn	(för Erlandsson fr.o.m. 3.11.1999)
Sundman, Danne, lagtingsledamot, Mariehamn	(för Erland 3.11 - 3.12.1999)
Wiklöf, Lasse, lagtingsledamot, Mariehamn	(för Erland fr.o.m. 13.12.1999)

Av landskapsstyrelsen utsedda medlemmar (t.o.m. 2.12.1999):

Jansson, Roger, lantråd, Mariehamn (vice ordförande i delegationen)

Nordlund, Roger, vicelantråd, Mariehamn

Englund, Anders, landskapsstyrelseledamot, Vårdö

Eriksson, Anders, landskapsstyrelseledamot, Jomala

Häger, Bengt, landskapsstyrelseledamot, Hammarland

Carlson, Gun, landskapsstyrelseledamot, Hammarland

Lindeman, Harriet, landskapsstyrelseledamot, Mariehamn

Av landskapsstyrelsen utsedda medlemmar (fr.o.m. 3.12.1999):

Nordlund, Roger, lantråd, Mariehamn (vice ordförande i delegationen)

Salmén, Olof, vicelantråd, Saltvik

Carlson, Gun, landskapsstyrelseledamot, Hammarland

Jansson, Roger, landskapsstyrelseledamot, Mariehamn

Karlsson, Runar, landskapsstyrelseledamot, Saltvik

Lindeman, Harriet, landskapsstyrelseledamot, Mariehamn

Sundman, Danne, landskapsstyrelseledamot, Mariehamn

Deltagandet i Nordiska rådet

I stöd av lagen om Finlands delegation i Nordiska rådet (170/60) utgör Ålands delegation tillsammans med de medlemmar i Nordiska rådet som utses av riksdagen samt de av regeringen utsedda representanterna, Finlands delegation i Nordiska rådet.

Delegationens ordförande Olof Salmén jämte lagtingsledamoten Olof Erland har med rösträtt deltagit i vissa av Finlands delegations möten samt i Nordiska rådets plenarförsamlings möten.

Lagtingsledamoten Olof Salmén har fram till den 31 oktober 1999 verkat som vice ord-förande i Närområdesutskottet. Salmén har även varit medlem i Finlands delegations arbetsutskott.

Lagtingsledamoten Olof Erland har från och med den 1 januari 1999 varit medlem i Europautskottet. Erland har även under perioden varit medlem i Kontrollkommittén.

Lagtingsledamoten Ragnar Erlandsson har från och med den 8 november 1999 verkat som medlem i närområdesutskottet och sedan den 1 januari 2000 har han varit medlem i Nordenutskottet. Erlandsson är från och med den 19 januari 2000 även medlem i Finlands delegations arbetsutskott.

Deltagandet i Nordiska ministerrådet

Lantrådet Roger Jansson har till och med den 2 december 1999 fungerat som landskapsstyrelsens representant i Nordiska ministerrådet - samarbetsministrarna (MR-SAM). Från och med den 3 december 1999 har lantrådet Roger Nordlund varit landskapsstyrelsens representant i MR-SAM. Övriga valda medlemmar av landskapsstyrelsen har deltagit i Nordiska ministerrådet inom sina respektive fackministerområden.

Delegationen

Delegationen har under perioden hållit 7 sammanträden. Såsom föredragande för delegationen har t.f. delegationssekreteraren Susanne Eriksson fungerat fram till den 30 april 1999. Delegationssekreteraren Elisabeth Nauclér var föredragande i delegationen mellan den 1 maj och den 30 juni 1999. T.f. delegationssekreteraren Marine Holm-Johansson har fungerat som föredragande för delegationen från den 1 augusti 1999.

För att uppmärksamma 10 års jubileét för FN:s barnkonvention arrangerade delegationen den 29 april ett seminarium om FN:s barnkonvention och dess förverkligande på Åland. Till seminariet var lagtingsledamöter och representanter för Ålands kommunförbund inbjudna. Föreläsare vid seminariet var juristen Sofhia Ahlberg från Barnombudsmannamyndigheten i Sverige, vikarierande barnombudsman Camilla Brändström vid Rädda Barnen på Åland och landskapsstyrelseledamoten Gun Carlsson samt Jimmy Sundblom som representant för elevrådet vid Ålands lyceum. Programmet uppskattades av deltagarna. Från lagtinget deltog endast fyra lagtingsledamöter.

I april riktade delegationen en skrivelse till kabel-TV bolagen i landskapet för att uppmärksamma dem om de nordiska strävandena för ett utökat utbyte av TV-program mellan de nordiska länderna. Enligt delegationen är det angeläget att utöka utbudet av nordiska TV-program. I skrivelsen efterfrågade delegation information om de juridiska problem som bolagen eventuellt stöter på och som hindrar vidaresändningen av nordiska program. I det svar som inkom till delegationen framkom att det finns upphovsrättsliga problem som bl.a. hänger samman med hur programområdena är indelade. De nordiska programbolagen måste betala för en visningsrätt som omfattar hela Finland när program vidaresänds på Åland oavsett om sändningen begränsas till Åland.

Under perioden har delegationen informerat massmedia om den nordiska servicetelefonen Hallå Norden. Vid något enstaka tillfälle har Hallå Norden också annonserat i åländska massmedier.

Under perioden har delegationen remitterat ärenden som anhängiggjorts i rådet till berörda myndigheter och organisationer för yttrande. Sammanlagt inbegärdes 27 remissyttranden. En sammanställning av de inkomna svaren framgår av bilaga 1.

Åländska initiativ i Nordiska rådet

De av lagtinget utsedda ledamöterna till delegationen väckte den 30 mars ett gemensamt medlemsförslag om en nordisk överenskommelse om filmgranskning. I medlemsförslaget föreslås att nordiska rådet rekommenderar de nordiska regeringarna att utreda förutsättningarna för en nordisk överenskommelse om ömsesidigt godkännande av förhandsgranskning av film. Enligt motiveringen utgör kraven på nationell förhandsgranskning av biograf- och videofilmer ett hinder för utbytet av film mellan länderna. Speciellt besvärligt är det i den svenskspråkiga delen av Finland där det finns intresse för film som inte är av intresse för de stora filmdistributörerna i övriga landet. Enligt förslagsställarnas uppfattning borde det vara möjligt för de nordiska länderna att godkänna filmer som redan blivit godkända i ett annat nordiskt land.

Det åländska medlemsförslaget har utskottsbehandlats i Nordenutskottet som remitterade det till de olika ländernas filmgranskningsmyndigheter för yttrande. De nordiska filmgranskningsmyndigheterna, som avgav ett gemensamt yttrande, ställer sig positiva till medlemsförslaget. I yttrandet konstateras dock att reglerna skiljer sig klart mellan länderna, varför en snabb lösning på problemet inte är att vänta. Det sägs att förslaget ändå bör utredas vidare eftersom det finns en politisk vilja att genomföra de ändringar i lagstiftningen som förslaget förutsätter. Nordenutskottet överlämnade sitt betänkande (A 1193/nord, bilaga 2) till rådet under rådets 51:a session i Stockholm 1999. I sitt betänkande föreslår utskottet att Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att utreda förutsättningarna för en nordisk överenskommelse om ömsesidigt godkännande av förhandsgranskning av film och att som ett första steg i genomförandet av en sådan överenskommelse, införa en samordnad finsk-svensk filmgranskning. Nordiska rådet antog under sessionen en rekommendation (10/1999) i enlighet med nordenutskottets förslag.

Förutom medlemsförslaget om filmgranskning har Olof Erland dessutom varit initiativtagaren till två medlemsförslag som avlämnats av Mittengruppen. Medlemsförslaget om jämställdhet och utveckling av könsuppdelad statistik avlämnades till rådet den 8 februari och utskottsbehandlades i Nordenutskottet. Nordenutskottet ställde sig positiv till förslaget och föreslog i sitt betänkande att medlemsförslaget skulle godkännas (bilaga 3). Rådet antog en rekommendation i enlighet med förslaget under sessionen i Stockholm 1999.

Det andra medlemsförslaget som Olof Erland initierat är medlemsförslaget om utökat idrottsutbyte med Nordens närområden. Förslaget utskottsbehandlas i närområdesutskottet (bilaga 4).

Deltagande i möten, konferenser m.m.

Olof Salmén har såsom vice ordförande aktivt deltagit i Nordiska rådets Närområdesutskotts möten, konferenser och sessioner. Han deltog dessutom i en konferens om Barentsregionen i Alta, en konferens om Ignalina i Vilnius, i Europautskottets konferens om regionalt samarbete i Europa, i Baltiska sessionen i Vilnius, Nordiska rådets mediaseminarium i Vilnius samt Nordvästra Rysslands parlamentariska församlings möten och session i St. Petersburg.

Lagtingsledamoten Olof Erland har aktivt deltagit i Europautskottets verksamhet samt i rådets sessioner, konferenser och möten. Han har dessutom deltagit i två olika arbetsgrupper i Europautskottet. Under 1999 arbetade en grupp med förbereda en debatt om ”Arbejdets forandring” till sessionen. Gruppen sammanställde en rapport med samma namn. Rapporten fokuserar på fem problemområden och beskriver situationen i de nordiska länderna. Områdena som tas upp är jämlikhet på arbetsmarknaden, mobilitet, livslångt lärande och kompetensutveckling samt arbetets innehåll och form. Den andra arbetsgruppen som Erland utsetts till påbörjade arbetet i januari 2000 med att ta fram en rapport om ”social dumping” i Norden.

Delegationssekreteraren har deltagit i de månatliga sekretariatsmötena i rådets sekretariat, vid vilka bl.a. ärenden som tas upp på presidiets och rådsorganens möten bereds. Dessutom har delegationssekreteraren deltagit i rådets session och konferenser. Delegationssekreteraren har i regel följt mötena i rådets presidium där Åland saknar representation samt vid behov biträtt delegationens medlemmar vid nordiska möten.

Delegationssekreteraren har dessutom deltagit i arbetsgruppen för revidering av Nordiska ministerrådets närområdesstrategi (se vidare under Landskapsstyrelsen, Kansliavdelningens förvaltningsområde).

Under perioden aktuella frågor

Nordiska rådets presidium har i samarbete med Stortinget i Norge arrangerat en Barentskonferens som hölls i Alta i april 1999. På konferensen diskuterades det parlamentariska samarbetet mellan de nordiska länderna och Ryssland och utvecklingen i Barents. En omfattande slutkommuniké blev antagen och i december presenterades en rad konkreta förslag från en arbetsgrupp under Närområdesutskottet. Som en uppföljning av Barentskonferensen hölls en kvinnokonferens där man debatterade kvinnornas situation i Nordvästryssland.

Presidiet deltog vid öppningen av det nya nordiska ambassadkomplexet i Berlin. I samband med öppningshögtidligheterna träffade presidieledamöterna de nordiska utrikesministrarna och diskuterade EU-frågor samt ”den nordliga dimensionen.” Följande dag hölls en konferens ”Tyskland och de nordiska länderna – en gemensam väg i ett nytt Europa.” I denna konferens deltog representanter från nordiska rådets olika utskott, tyska parlamentariker samt forskare och journalister. Diskussionsämnen var europeisk säkerhetspolitik, ett nordiskt energisystem samt effektivare trafikförbindelser i Nordeuropa.

I Nordenutskottet tillsattes en arbetsgrupp för att utreda framtiden och verksamhetsförutsättningarna för frivilligorganisationerna i Norden. Arbetsgruppen presenterade sin rapport ”Håndslag til det frivillige Norden” under höstmötena i Ackureyri på Island. Rapporten väckte en livlig debatt som har pågått sedan dess i olika sammanhang . I rapporten kommer gruppen fram till att frivilligorganisationerna har en viktig roll att fylla i samhället inte minst för att befrämja ett demokratiskt och mänskligt samhälle. Frivilligorganisationernas verksamhetsförutsättningar påverkas dock av förändringar i samhället. IT – revolutionen, allt högre krav på effektivitet på arbetsplatserna och en kommersialisering av samhället nämns som några av de faktorer som påverkar organisationerna. De allt fler uppgifterna som påförs organisationerna från myndigheterna sida samt organisationernas möjlighet att få verksamhetsbidrag är frågor som lett till diskussion.

Med anledning av kulturministrarnas nya kulturpolitiska strategi hölls ett miniseminarium i samband med sessionen där förväntningarna på strategin diskuterades. Nordenutskottet höll också ett seminarium om massmedias roll i en demokrati i september i Vilnius.

Europautskottet tillsatte 1999 en arbetsgrupp som sammanställde en rapport under namnet ”Arbejdets forandring”. Rapporten fokuseras på fem problemområden och beskriver situationen i de nordiska länderna. Områden som tas upp är jämlikhet på arbetsmarknaden, mobilitet, livslångt lärande och kompetensutveckling samt arbetets innehåll och form. Rapporten låg till grund för debatten i ett av temablocken under sessionen i Stockholm.

Europautskottet arrangerade i april i samarbete med Nordiska ministerrådet och Benelux samarbetet en konferens om ”Regionalt samarbete i ett utvidgat Europa”. Under konferensen diskuterades om utvidgningen kommer att medföra en ökad regionalisering i EU och hur det i så fall kommer att påverka EU:s beslutsprocesser samt vilken roll de existerande regionala organisationerna i så fall skall spela.

Under perioden har Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets gemensamma informationsavdelning byggts upp och inlett sin verksamhet. Under hösten 1999 anställdes en gemensam informationschef för att leda avdelningen.

Nordiska rådets 51:a session

Nordiska rådets 51:a session hölls i Stockholm den 8 till 11 november. Åland fick ovanligt stor uppmärksamhet under sessionen, bland annat på grund av att Nordiska rådets Natur och Miljöpris denna gång delades ut till Ålands Natur och Miljös Agenda 21 kontor. Prisutdelningen ägde rum i riksdagshuset under inledningen av sessionen. Från Agenda 21 kontoret var Gunda Åbonde-Wickström och Maria Stenroos närvarande för att ta emot priset. De höll ett uppskattat tacktal och fick även visa upp exempel på Agenda 21 kontorets arbete i en utställning i riksdagshuset.

Statsministrarnas redogörelse lämnades av Danmarks statsminister Poul Nyrup Rasmussen. En stor del av talet ägnades åt hotet från nationalistiska strömningar och främlingsfientlighet i Europa. I Danmarks ordförandeskapsprogram föreslås bland annat instiftande av ett nordiskt Integrationspris. Statsministern lyfte fram behovet av ett ökat erfarenhetsutbyte om invandrar politik mellan länderna och menade att Norden kan sätta sin prägel på framtidens flyktingpolitik i Europa. Enligt statsministern behövs en nordisk stämma i Europa även i andra avseenden, bland annat för att påverka sysselsättningspolitiken, konsumentpolitiken samt för miljöpolitiken. Han konkluderade med att det finns behov av mer samarbete i Norden – inte mindre.

Sessionen var uppdelad i tematiska block. Under temat ”Ett gränslöst Norden” presenterades en rapport med samma namn som färdigställts till sessionen. Rapporten låg till grund för den efterföljande debatten. Under debatten diskuterades bland annat de gränshinder som gör det besvärligt för nordiska medborgare att ta emot arbete i ett annat nordiskt land och därmed hindrar en rörlig arbetsmarknad. Andra teman var EU:s utvidgning, Globaliseringen, Barn och ungas situation, Arbetets förändring och Det frivilliga Norden.

”Den nordliga dimensionen” diskuterades av de nordiska statsministrarna som var eniga om att den nordliga dimensionen var en viktig strategi för såväl Norden som EU. Det beslutades bland annat att en mer nordisk definiering av begreppet ”den nordliga dimensionen i EU” skall utarbetas och att de nordiska regeringarna skall anta ett långsiktigt nordiskt handlingsprogram för att förverkliga den nordliga dimensionen. Nordiska rådets presidium avgav å sin sida ett uttalande (bilaga 5) där det framhölls att rådet anser att arbetet med en nordlig dimension i EU måste ha en parlamentarisk förankring. Enligt uttalandet bör den nordliga dimensionen utvecklas i samråd med parlamentariker, frivillig organisationer och existerande nordiska, baltiska och ryska nätverk I uttalandet föreslog dessutom presidiet vilka området som särskilt skulle lyftas fram inom arbetet med den nordliga dimensionen.

Rådet antog under sessionen samarbetsbudgeten för år 2000, 16 rekommendationer, ett yttrande samt tre interna beslut (bilaga 6). Rekommendation 10/1999 om ömsesidigt godkännande av förhandsgranskning av film har tillkommit på initiativ av de åländska rådsmedlemmarna Olof Salmén, Olof Erland samt suppleanterna Roger Rothberg och Anne-Helena Sjölund. Olof Erland har också varit initiativtagaren till rekommendation 14/1999 om könsuppdelning i nordisk individbaserad officiell statistik.

I sessionen deltog delegationens ordförande Ragnar Erlandsson, viceordföranden Roger Jansson, lagtingsledamöterna Olof Erland och Danne Sundman samt landskapsstyrelse-ledamöterna Gun Carlsson, Anders Eriksson, Harriet Lindeman och Roger Nordlund.

I debatten under sessionen deltog delegationens ordförande Ragnar Erlandsson, viceordförande Roger Jansson, lagtingsledamoten Olof Erland och landskapsstyrelse-ledamoten Harriet Lindeman.

Sessionen kunde för första gången följas via Internet. Alla sessionens handlingar och tal lades efterhand ut på hemsidan www.norden.org.

Nordiska rådets temakonferens ”Viden og Vaekst i Norden”

Nordiska rådet arrangerade den 6-7 mars 2000 en uppskattad temakonferens som bland annat handlade om kunskap, utbildning, IT, arbetsmarknaden, globaliseringen och våra arbetsplatser. Under konferensen diskuterades vilka krav som den nya kunskapsekonomin ställer på politiker och det offentliga. Ett återkommande tema hos föreläsarna var vilka konsekvenser som utvecklingen kommer att få för utbildningen i skolorna. Flera talare ansåg att skolornas roll minskar då utbildningar kommer att köpas av företag som beställer utbildning för sina anställda. Det utrycktes också farhågor för att utvecklingen leder till ökade klyftor i samhället.

Till konferensen hade förutom rådets medlemmar inbjudits ett stort antal forskare, ministrar och tjänstemän samt parlamentens närings-, utbildnings-, forsknings- och kulturutskott m.fl. Rådets Nordenutskott hade inbjudit de nationella parlamentens utbildningsutskott till ett gemensamt möte under konferensen. Vid mötet beslöts att Nordenutskottet och parlamentarikerna i sakutskotten skulle mötas mer regelbundet.

Landskapsstyrelsens arbete i nordiska ministerrådet och i ämbetsmannakommittéer

Kansliavdelningens förvaltningsområde

Som samarbetsminister har lantrådet Roger Jansson fungerat under den föregående landskapsstyrelsens mandattid medan lantrådet Roger Nordlund har fungerat som sam-arbetsminister sedan den nya landskapsstyrelsen tillträdde i december 1999. I nordiska samarbetskommittén deltog fram till den 1 juli 1999 vik. kanslichefen Peter Lindbäck och därefter kanslichefen Elisabeth Nauclér. De uppgifter som ankommer på NSK-kontoren har skötts i samarbete med vik. delegationssekreteraren Susanne Eriksson och därefter av vik. delegationssekreteraren Marine Holm-Johansson.

Ett av de ämnesområden som särskilt sysselsatte de åländska deltagarna har varit handlingsplanen mot gränshinder i Norden. Utredningarna om handelsbarriärer i Norden har inte lett till några konkreta åtgärder för Ålands del. Den utredning som gjordes kom varken att innefatta Finland, Island eller Åland vilket påtalats av samtliga tre ifrågavarande områden. Dock har utredningen bl.a. lett till att en nordisk servicetelefon benämnd ”Hallå Norden” troligtvis kommer att inrättas. (Hallå Norden har hittills bedrivits som försöksverksamhet). Ärendet har inte slutbehandlats och frågan är hur denna verksamhet skall finansieras: Skall den finansieras nationellt eller över den gemensamma nordiska budgeten. Avsikten är att privatpersoner skall kunna använda en servicetelefon för att ta upp problem de stöter på med den nordiska byråkratin samt att ge information om skyldigheter, rättigheter och möjligheter som föreligger vid pendling/flyttning till och studier/arbete i ett annat nordiskt land. Frågan om hur Åland kommer in i bilden är ännu inte slutbehandlad.

Bland Nordiska ministerrådets informationsaktiviteter utanför Norden har frågan om de själstyrande områdenas ställning inom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet lyfts fram och kommer att tas upp i olika sammanhang under det kommande årets informationsaktiviteter.

Nordiska ministerrådet tillsatte under mandatperioden en s.k. vismanspanel med uppgift att framlägga en rapport över utvecklingsmöjligheterna för det nordiska samarbetet i början av nästa årtusende. Åländsk representant i gruppen är bankdirektören Anders Ingves. Arbetsgruppen har ännu inte slutfört sitt arbete. Diskussioner har förts mellan representanter från landskapsstyrelsen och Anders Ingves under arbetets gång.

Vidare har diskussioner förts om revidering av Nordiska ministerrådets strategi för samarbete med närområdena. I början av år 2000 beslöts att tillsätta en arbetsgrupp som fick till uppgift att kartlägga de nordiska ländernas nationella, bilaterala och multilaterala insatser med relevans för Ministerrådets framtida inriktning av samarbetet med närområdena och att komma med förslag till samarbetets tyngdpunkter på basis av dessa utredningar samt genom dialog med övriga aktörer. Som åländsk representant ingår vik. delegationssekreteraren Marine Holm-Johansson. Gruppens rapport skall vara färdig i augusti 2000.

ÄK-Bygg

Överinspektören Göran Frantzén har under verksamhetsperioden inte deltagit i ämbetsmannakommitténs inom bygg- och bostadssektorn (ÄK-Bygg) arbete.

MR-E (Energiministrarna)

Landskapsstyrelseledamoten Bengt Häger har deltagit i energiministrarnas möte på Island den 25 augusti 1999 i Reykjavik.

ÄK-E / NSS

Ålands representant i ämbetsmannakommittén för energi (ÄK-E) samt i elsäkerhetsärenden har elinspektören Jan Kahlroth varit under perioden.

Jan Kahlroth har under perioden deltagit i fyra kommittémöten. Nordiska kommittén för samordning av elsäkerhetsfrågor (NSS) har hållit möten i Köpenhamn 2-3 juni 1999 och i Stockholm 10-11 november 1999. Nordiska ämbetskommittén för energipolitiskt samarbete höll möte på Åland 21-22 juni 1999, då landskapsstyrelsen stod för mötesarrangemangen. Vidare höll ämbetskommittén för energipolitiskt samarbete möte 25 augusti 1999 i Reykjavik i samband med energiministrarnas möte. Jan Kahlroth deltog även i energiministrarnas möte då han som sakkunnig tjänsteman biträdde landskapsstyrelseledamot Bengt Häger.

Elinspektören har dessutom deltagit i NSS-marknadskontrollgruppens möte i Stockholm den 11 mars 1999. Avsikten med deltagandet i NSS-möten har varit att utbyta information om aktuella frågor inom elsäkerhetsområdet och inhämta de nordiska ländernas åsikter i de olika frågorna samt skapa personliga kontakter med ansvarspersonerna inom de representerade myndigheterna.

Under nämnda möten behandlades bl.a. följande för Åland intressanta frågor:

1. Information om utarbetandet av nya installationsföreskrifter har utbytts. De finska föreskrifterna gäller från årsskiftet men den standard som hänvisas till finns ännu inte översatt till svenska. Översättningen beräknas vara klar till hösten 2000. För åländsk del är det viktigt att trygga tillgången på svenskspråkiga detaljanvisningar. Kontakterna inom NSS har varit behjälpliga i dessa fall likväl som det visat sig i tidigare liknande fall. De nya standarderna vilka tillämpas för att uppfylla skötselföreskrifterna översätts också.

2. Tolkningar av föreskrifter och frågor i anslutning till implementeringen av direktiv har diskuterats jämte information och diskussion om aktuella elsäkerhetsfrågor på både europeisk och internationell nivå. Genom ett åländskt deltagande har det varit möjligt att följa med utvecklingen på elsäkerhetsområdet samt att få kännedom om behov av förändringar i den åländska ellagstiftningen.

3. Under perioden har följande teman varit aktuella: internkontroll, olycksfallsstatistik samt elmarknaden. Nyttiga erfarenheter har utbytts på områdena.

4. Samarbete inom den nordiska marknadskontrollen av elmateriel idkas kontinuerligt och utvecklas inom NSS:s marknadskontrollgrupp. Informationsspridningen inom gruppen utvecklas hela tiden och informationen om farliga produkter som erhållits från de deltagande marknadskontrollmyndigheterna har varit värdefull. Numera sköter Sverige sekretariatsfunktionen för samarbetet mellan marknadskontrollmyndigheterna inom EU.

5. Under mötena har erfarenheter utbytts på elsäkerhetsområdet. Bland annat har ämnena övervakning, marknadskontroll, informationskampanjer, elolycksfall, elbränder, organisation av elsäkerhetsarbetet och utvecklingstendenser behandlats.

Jan Kahlroth anser att hans deltagande i NSS-arbetet hjälpt honom i det dagliga arbetet med elsäkerhetsfrågor. Under året beslöts att Grönland kommer med i NSS som fullvärdig medlem. Åland har idag observatörsstatus. Kahlroth anser att vår lösning har fungerat bra och att det inte finns orsak till förändring.

När det gäller Nordiska ämbetskommittén för energipolitiskt samarbete kan konstateras att ett flitigare deltagande i ÄK-energis möten skulle vara önskvärt för att kontinuerligt följa med energifrågorna inom Norden, men att det inte finns resurser att deltaga i alla möten.

Kontakterna och informationsutväxlingen inom Äk-energi har givit positiva resultat t.ex. i arbetet med att öppna den åländska elmarknaden. På mötena har information om den åländska energisituationen lämnats och därigenom har kännedomen om den åländska energimarknaden ökat bland de nordiska tjänstemännen. De olika nordiska strategierna för att öka andelen förnybar energi har varit intressanta och inspirerande att ta del av.

ÄK-konsument

Landskapsstyrelsen har inte deltagit med någon representant i ämbetsmannakommittén för konsumentärenden. Ålands kommunförbund har övertagit skötseln av de uppgifter som landskapsstyrelsen tidigare skötte. Lagstiftningsbehörigheten angående konsumentärenden ankommer på riksmyndigheterna i enlighet med självstyrelselagen.

Utbildningsavdelningens förvaltningsområde

Utbildningsministrarna och Kulturministrarna

Landskapsstyrelseledamoten Harriet Lindeman har fram till februari 2000 följt de ärenden som varit föremål för behandling under utbildnings- och kulturministrarnas möten. Från och med kulturministrarnas möte i februari 2000 har Gun Carlson deltagit i kulturministrarnas möten. Harriet Lindeman har under perioden tillsammans med sina kollegor från Färöarna och Grönland framfört de självstyrande områdenas önskemål om att bli fullvärdiga medlemmar i Nordiska kulturfonden. Kulturministrarna ställde sig positiva till att varje självstyrande område får en fullvärdig medlem i fonden. Ärendet kommer att behandlas ytterligare en gång av kulturministrarna varpå det sänds vidare för fastställelse i Nordiska rådet under år 2000.

ÄK-undervisning och ÄK-kultur

Arbetet i ämbetsmannakommittéerna för undervisning och kultur har följts av avdelningschefen Yvonne Eliasson och byråchefen Jan-Ole Lönnblad. Verksamheten i Nordiska ministerrådet och dess ämbetsmannakommittéer har följt etablerade mönster. Under verksamhetsperioden har följande för Åland relevanta frågor behandlats:

· Nordens institut på Åland beviljades DKK 300.000 för projektanställd informatör/ producent med uppgift att effektivera synliggörandet av institutet och dess verksamhet på och utanför Åland

· Nordens institut på Åland beviljades DKK 250.000 för en nordisk turné med dragspelsvirtuoser. Projektet är ett samarbete med de övriga nordiska husen.

Från utbildnings‑ och kulturavdelningen deltog två personer i en nordisk konferens kring kompetens och validering, KOMPETENS I NORDEN, på Nordens folkliga akademi, den 29.11 ‑ 1.12.1999.

Styrningsgruppen för nordisk barn- och ungdomskultur(BUK)

Byråchef Jan Ole Lönnblad har varit under verksamhetsperioden varit Ålands representant i BUK. I februari 2000 beviljade BUK DKK 25.000 för ett folkmusikläger som genomförs sommaren 2000 på Åland. BUK har varit involverat i utarbetandet av ett tvärsektoriell handlingsplan för nordiskt barn- och ungdomssamarbete 2001-2005, ”Norden inn i ett nytt årtusinde”. Åland har framfört önskemål om att idrottssamarbetet för barn och ungdom genom denna handlingsplan skall få en mera prioriterad ställning än tidigare inom det nordiska samarbetet.

Verksamhetsberättelse för Nordiska musikkommittén 1997-99

Nordiska musikkommittén tillsätts av Nordiska rådet med uppgift att fördela medel för intressanta och högklassiga musikprojekt med stark nordisk profil. NOMUS har också i uppdrag att utse pristagaren till Nordiska rådets musikpris samt sprida information om nordisk musik. Sedan 1997 har de självstyrande områdena haft möjlighet att delta i NOMUS arbete i form av en observatörsplats (utan rösträtt) i kommittén.

Nyttan av åländskt deltagande i NOMUS är ovärderlig då information om vår verksamhet och våra konstnärer sprids till andra nordiska länder samtidigt som information tas med hem till våra egna intressenter och förhoppningsvis leder till ett utökat samarbete över gränserna. De självstyrande områdena har sedan 1997 haft rätt att nominera en egen kandidat till Nordiska rådets musikpris vilket innebär en mycket positiv uppmärksamhet för åländskt kulturliv.

Verksamhet 1997-99

Hösten 1996 utsågs Marcus Boman till åländsk representant i NOMUS för perioden 1997-99 med Jan-Ole Lönnblad som suppleant. På grund av oklarheter i hur kommittén i framtiden skall administreras har sittande kommitté förordnats ytterligare ett år.

NOMUS har under perioden hållit tolv möten varav två endast för kommitténs arbetsutskott. Av övriga tio möten har åtta haft åländsk representation. Under perioden har de åländska musikföreningarna kontaktats brevledes den 27.09.97 och 19.01.99 med information om NOMUS verksamhet. Dessutom har uppgifter om föreningarnas kontaktpersoner införts i NOMUS-katalogen.

Nordiska rådets musikpris

Ålands kulturdelegation har nominerat följande verk eller personer till Nordiska rådets musikpris:

1998	Lars Karlsson för oratoriet Ludus Latrunculorum
1999	operachef Walton Grönroos
2000	Jack Mattsson för musikteatern Katrina

I samband med nomineringarna har Marcus Boman av Ålands kulturdelegation utsetts till åländsk representant i de av NOMUS tillsatta bedömningskommittéerna 1997, 1998 och 1999.

Även om de åländska kandidaterna hittills inte belönats med priset innebär nomineringen i sig ett ovärderligt sätt att sprida kännedom om deras verksamhet.

Marcus Boman utsågs till presentatör av Nordiska rådets musikpristagare Rolf Wallin vid prisets utdelande på Göteborgsoperan 26.02.1998.

Ansökningar

Antalet ansökningar under perioden är nio varav tre beviljats till ett belopp om sammanlagt 58 000 SEK. Motiveringen till samtliga avslag är avsaknad av tillräckligt hög nordisk profil.

I korthet består NOMUS mötesverksamhet under perioden 1997-99 av följande:

Möte 1-97	25-26 februari 1997 Köpenhamn En åländsk ansökan. Zetterkvist kvartetten (S) kompositionsbeställning av Lars Karlsson. 25 000 SEK beviljat. Uruppfört vid Kulturfestival på Åland september 1988.
M 2-97	6-7 maj 1997 Helsingfors Ingen åländsk ansökan.
M 3-97	4-5 september 1997 Stockholm En åländsk ansökan. Blockflöjtskvintetten Flauto Dolce komp best av Peter Lång. 18.000 SEK beviljat. Uruppfört vid Kulturfestival på Åland september 1989
M 4-97	27-28 november 1997 Trondheim En åländsk ansökan. Alandia Jazz Workshop. Avslag.
M 1-98	5-6 mars 1998 Stockholm En åländsk ansökan. Ansökan från LS för Katrina-projektet. Avslag.
M 2-98	9-10 maj 1998 Island En åländsk ansökan. Kökars Barn och Kultur fiolläger på Åland. 15 000 SEK beviljat.
M 3-98	NOMUS arbetsutskott
M 4-98	5-7 november 1998 Köpenhamn Ingen åländsk ansökan.
M 1-99	7-9 februari 1999 Helsingfors. Åländsk representant ej närvarande på grund av flygstrejk. En åländsk ansökan. Ålands medeltidsdagar. Avslag.
M 2-99	6-9 maj 1999 Torshavn Tre åländska ansökningar. Alandia Jazz Workshop. Avslag. Alandia Jazz. Avslag. Projektgruppen för Världsmusikfest i Mariehamn. Avslag.
M 3-99	NOMUS arbetsutskott
M 4-99	16-20 oktober 1999. Åländsk representant ej närvarande på grund av tjänstledighet. Ingen åländsk ansökan.

Åland och Nordiska ministerrådets IT-policygrupp 1999

Inledning

Ministerrådet för utbildnings- och forskningssamarbete (MR-U) tillsatte 1996 en rådgivande policygrupp för nordiskt samarbete rörande informationsteknik i undervisning och forskning. Ålands representant i gruppen har varit projektchef Gösta Helander. IT-policygruppen har årligen lämnat en verksamhetsrapport från sitt arbete. Även en slutrapport för tiden 1996-99 har avlämnats.

Sammanfattning av konkreta resultat 1999

Arbetet har bedrivits med fokus på bestämda teman. Fyra möten har hållits varje år. Mötesplatserna har fördelats i de nordiska länderna. Ett av mötena under 1999 har förlagts till London i syfte att via ett seminarium samla direkta intryck från europeisk utveckling och forskning.

I tabellen nedan ges en kort översikt över konkreta slutresultat från policygruppens arbete 1999 (och delvis 1998 för senare uppföljning).

Utredning och rekommendation rörande:	Beslut
Programplan för NORDUnet2	MR-U 2/98
Verksamhetsprogram för ”IT som verktyg för undervisning och inlärning” IDUN II	MR-U 3/98
Rapport angående forskning om IT och pedagogik i de nordiska länderna.	IT-p 1999
Evaluering av det nordiska skoldatanätet.	NSS 3/1999
Beslut om utredning angående språkteknologiskt redskap	IT-p 1999
Utredningar angående alternativa modeller och mätmetoder som underlag för att eventuella beslut om betalningsordningar i NORDUnet.	Avvaktas.

Frågor av särskilt intresse för Åland

Vid gruppens egen utvärderingen av den första verksamhetsperioden 1996-1999 framhölls särskilt från de självstyrande områdenas sida nyttan av den kontakt man fått med IT-utvecklingen och övriga Norden genom arbetet i gruppen.

Generellt menade alla ledamöter att gruppens aktiviteter varit av stort värde både för det gemensamma nordiska arbetet och för de enskilda ledamöterna i deras roll som nationella rådgivare. Ledamöterna framhöll också nyttan av att ha byggt upp ett personligt nätverk. Genom detta har man fortlöpande kunnat utbyta erfarenheter och ta initiativ till gemensamma projekt.

För Ålands del kan framför allt följande resultat och synpunkter nämnas som särskilt viktiga med tanke på utvecklingen regionalt och för att sätta in de regionala insatserna i ett större, nordiskt och europeiskt, sammanhang:

1. Etablerandet av NORDUnet2.

2. Verksamhetsprogrammet för IDUN II, som gäller innovativa utbildningsmiljöer, lärarutbildning och IT samt vuxenutbildning och flexibelt lärande.

3. Samarbetet kring distansutbildning, vilket delvis finns etablerat inom ramen för NORDUnet2 respektive IDUN II, men som även bör kompletteras med en mera övergripande analys av de långsiktiga möjligheterna i användningen av distansutbildning.

4. Avsikten att i det fortsatta arbetet satsa ännu mera på kontakter med internationella spetsprojekt och deltagande i internationella konferenser för att hitta utgångspunkter för Norden som gemensam plattform för internationella satsningar, exempelvis i utveckling av digitala läromedel för en internationell marknad.

5. Tanken att effektivisera och fördjupa insatserna i framtiden genom att utöka arbetet med utredning, analys och beredning i bakgrundsarbetet till de fyra möten som hålls varje år. Det skulle innebära att sekretariatsfunktionen bör stärkas till att bli mera exekutiv och arbetande också mellan mötena.

Övriga synpunkter

Det finns anledning att även i detta sammanhang peka på några övriga synpunkter som är av intresse för Åland och som också lyfts fram i IT-policygruppens slutrapport, därifrån följande stycken är citerade:

a. "IT-området präglas av en snabb internationell teknisk utveckling, som har ett starkt inflytande på hela samhällslivet. Utvecklingen berör inte minst sociala förhållanden, demokratin, kulturlivet och arbetslivet i våra länder. Som en följd av denna breda och djupa inverkan på hela samhällslivet berörs fortsatt i mycket hög grad utbildnings- och forskningsområdet."

b. ”Det är viktigare än någonsin att de nordiska länderna samordnar sina krafter för att gemensamt bidra till och påverka och nyttja denna globala utveckling. Det är då av vital betydelse att beslutsfattare inom det nordiska utbildnings- och forskningssamarbetet kontinuerligt och i så god tid som möjligt får ett bra underlag för sina beslut."

c. "I den kommande perioden 2000-02 bör IT-policygruppens arbete i än högre grad inriktas mot att skaffa ökad spetskunskap och förståelse om vart den internationella utvecklingen inom IT-området är på väg och hur den påverkar vår kultur och möjliggör ny utveckling i Norden. Syftet skall vara att ta fram underlag för visionära handlingsprogram och ministerrådsbeslut som fortsatt ger de nordiska länderna försteg i utvecklingen.

d. "En annan lika viktig uppgift för IT-policygruppen i framtiden bör vara att bättre förmedla sina kunskaper och bedömningar om utvecklingen till de olika ledningsorganen inom ministerrådets utbildnings- och forskningsverksamhet. En koordinering bör säkras med verksamheten inom ÄK-IT:s område där överlappande intresseområde finns vad gäller exempelvis frågor om upphovsrätt, etik, säkerhetsfrågor, intellektuella rättigheter och elektronisk handel."

Social- och hälsovårdsavdelningens förvaltningsområde

MR-Social, MR-Jäm, MR-Narko och MR-Miljö

Landskapsstyrelseledamoten Gun Carlson har till och med den 2 december deltagit i det ministerrådsarbete som ägt rum inom Nordiska ministerrådet i sammansättningarna av social- och hälsovårdsministrarna, jämställdhetsministrarna samt miljöministrarna. Från och med den 3 december har landskapsstyrelseledamoten Harriet Lindeman följt arbetet i ovan nämnda ministerrådsarbete.

Miljöministrarna har hållit fyra möten under perioden. Vid två av dessa har Åland varit representerad genom miljöjuristen Helena Blomqvist. Sommarmötet hölls den 23-24 augusti i Myvatn på Island och höstmötet den 10 november under nordiska rådets session i Stockholm. Av intresse för Åland diskuterades EU och andra internationella frågor bl.a. klimatfrågor och ett Agenda 21-program för Östersjön. Även uppföljningen av statsministerdeklarationen om hållbar utveckling och utvärderingen av den nordiska miljöstrategin diskuterades.

ÄK-Social m.m.

Socialchefen Tomas Lundberg har följt arbetet inom den nordiska socialpolitiska kommittén och har under perioden deltagit i två ÄK-Social möten; den 21 april 1999 i Köpehamn och den 2-3 oktober i Nuuk.

Av intresse för Åland diskuterades i Köpenhamn, i Nuuk och vid ett social- och hälsovårdsministermöte i Stavanger den 22 juni 1999 ånyo rökfria utrymmen på färjturer mellan de nordiska länderna. Vid ministermötet godkände MR-S ett pressmeddelande vari Viking Line lyftes fram som ett föredöme för andra rederier i Norden (”Ved innledningen til sommersesongen oppforder social- och helseministrene flere fergeselskaper til å følge Viking Lines eksempel.”).

Socialinspektören Synnöve Jordas har under perioden följt arbetet i ämbetsmannakommittén för narkotikafrågor (ÄK-Narko). I mötet som hölls på våren 1999 var socialinspektören förhindrad att delta men i stället deltog socialchefen Tomas Lundberg i nämnda möte. Synnöve Jordas deltog i mötet som hölls den 30 november 1999 i Köpenhamn.

Vid mötena diskuterades narkotikafrågor utgående från polisens, tullens och sociala myndigheternas arbete. Eftersom Åland påverkas av trender i Sverige och i Finland, speciellt Stockholm och Åbo, finns det anledning att ha kontakt med kollegor i andra nordiska länder för att göra arbetet effektivt på Åland.

Då Åland de senaste åren haft mer narkotikabrukande ungdomar än någonsin har det varit bra att träffa kollegor och få veta vilka nya droger de har upptäckt i sina länder och vilka vägar dessa droger kommer till länderna, samt vad de har gjort för att förebygga narkotikans skadeverkningar.

I ämbetsmannakommittén fås även information om arbetet inom EU, EMCDDA, Pompidougruppen, PTN samt om olika projekt som pågår och vilka resultaten av dem blivit.

Landskapsläkaren Birger Ch. Sandell har deltagit i NOMESKO/ Redaktionskommitténs möten:

· 16-17.3.1999 i Stockholm. Utarbetande av Health Statistics in the Nordic Countries 1997 och en kortfattad, översiktlig folder över hälsoadministration och -förhållandena i Norden. Publikationerna utkom i juni 1999.

· 2.12.1999 i Stockholm. Planering av ovannämnda publikation 1998.

Landskapsstyrelsen har sedan sommaren 1997 representerats i Nordiska hälsovårdshögskolans (NHV) i Göteborg styrelse av landskapsläkaren med inspektören för folkhälsoarbetet som suppleant. Åland är tillsvidare det enda självstyrda området som visat intresse för denna möjlighet till representation med närvaro- och yttranderätt i NHV.

Möten har under perioden hållits i Åbo 2-14.6.1999, i Göteborg 4-5.11.1999, då inspektör Annette Laakso deltog samt i Litauen 3-5.3.1999. Vidare deltog landskapsläkaren i generaldirektörsmötet ( medicinaldirektörerna) 7-9.6.1999 i Bodö, Norge. På agendan var Annus Medicus, nationella redogörelser för "det medicinska året" från de olika länderna och självstyrda områdena samt aktuella trender och frågeställningar.

ÄK-Livs

Landskapsveterinären Mikael Karring har under perioden bevakat frågor i ämbetmannakommittén för livsmedelsfrågor (ÄK-Livs).

Landskapsveterinären har deltagit i ÄK-Livs möten 5-16 mars och 7-8 oktober 1999. Under mötena har följande diskuterats:

· tvärsektoriellt samarbete, delvis med ÄK-Konsument.

· handlingsplan för konsumentaspekter på livsmedelsområdet, delvis med jordbrukssektorn NEJS.

· handlingsplan för foderantibiotika och salmonellakontroll.

· säkra livsmedel: skydda konsumenterna från hälsorisker och ekonomisk förlust genom livsmedelshygienisk kvalitet från jord till bord.

NordBalt höll seminarium i Lettland om Inspection Programme and Sampling. Följande ämnesområden har behandlats:

· handelshinder inom Norden och undanröjande av dessa

· benefit-cost analysis av salmonella kontroll program för nöt, svin och fjäderfä

· ackreditering av laboratorier för officiell kontroll av livsmedel

· ökat nordiskt samarbete i Codex Alimentarius

· redlighet: vilseledande märkning av marknadsföring av livsmedel och hälsopåståenden vid märkning av livsmedel.

Det har även ordnats ett seminarium om riskanalys (riskvärdering, riskmanagement och riskkommunikation), aktuella EU-frågor och ökat nordiskt samarbete vid beredning av EG-regelverk bl.a. förenkling av hygienlagstiftning. Dessutom har den politiska förankringen av det nordiska livsmedelssamarbetet diskuterats och ett tvärsektoriellt ministermöte planerats till detta år.

ÄK-Jäm

Jämställdhetsinspektören Vivan Nikula har under perioden representerat landskapsstyrelsen i ämbetsmannakommittén för jämställdhetsärenden.

ÄK-Miljö

Miljötjänstemännen har hållit fyra möten under perioden. Miljöjuristen Helena Blomqvist har deltagit i två av dessa.

Tjänstemännens sommarmöte hölls den 15-16 juni i Isafjordur på Island. Även tjänstemännens möten har präglats av diskussioner om EU och internationella frågor samt om uppföljning av statsministerdeklarationen och miljöstrategin. Under Islandsmötet hölls även ett möte tillsammans med Tyskland, det dåvarande ordförandelandet i EU.

Det andra mötet hölls den 10 november under nordiska rådets session i Stockholm. Vid det diskuterades bl.a. arbetsgruppernas arbetsprogram för 2000, d.v.s. hav- och luftgruppen, kemikaliegruppen, miljöövervaknings- och datagruppen, natur- och friluftslivsgruppen, produkter och avfallgruppen samt sektorsamarbetet vilket omfattar samarbetsgrupper med finans-, fiske-, jord- och skogsbruks-, energi-, konsument-, och sysselsättningssektorn samt kulturmiljögruppen.

Miljöjuristen har även ingått i en arbetsgrupp som berett miljösektorns bidrag till uppföljningen av statsministerdeklarationen.

Vattenbiolog Rolf Nordström representerar landskapsstyrelsen i nordiska miljöövervaknings- och datagruppen och har deltagit i ett möte under perioden. Ett projekt med speciellt miljöintresse har beviljats medel. Projektets namn är "Chemistry of lakes in Iceland, Spitsbergen, Åland, Finland, Norway, Sweden and Denmark - a comparison"

Arbetsgruppen för avfallshantering i nordiska ö- och småsamhällen har under året omvandlats till ett nätverk i vilket miljöingenjör Bror Johansson deltar. Bror Johansson har även deltagit i nordiska projektgruppen för organiskt avfall. Gruppen har hållit ett flertal möten. I arbetet har ingått studiebesök och diskussioner om kommande EU-direktiv gällande kompostering och slam.

Miljöförvaltningen har även under året kontinuerligt fått information från styrgruppen för miljöstrategin för jord- och skogsbruk, produkter och avfallsgruppen och kulturmiljögruppen.

Näringsavdelningens förvaltningsområde

MR-Arbetsmarknadsfrågor, MR-E/N, MR-Fisk och MR-Jord- och skog

Till och med den 2 december 1999 följde landskapsstyrelseledamoten Anders Eriksson arbetet i de ministerråd som handhaft arbetsmarknadsfrågor och regionalpolitiska frågor, fiskerifrågor samt energi- och industripolitiska frågor. Från och med den 3 december 1999 har landskaps-styrelseledamoten Roger Jansson följt arbetet i ovan nämnda ministerrådsfrågor.

Näringsminister Anders Eriksson initierade diskussionen om arbetsförmedlingens roll samt en aktiv arbetsmarknadspolitik under MR-A mötet i Oslo den 11 november 1998. Ministrarna utbytte vidare erfarenheter och idéer i frågan under en temadiskssion vid ett MR-A möte i Reykjavik, Island, den 23 augusti 1999 där landskapsstyrelseledamoten Anders Eriksson och t.f. avdelningschefen Carin Holmqvist deltog.

ÄK-N

T.f. avdelningschefen Carin Holmqvist har under perioden följt arbetet i ämbetsmanna-kommittén för näring (ÄK-N).

Under året har ett intensivt arbete förekommit med att utarbeta en ny strategi för Nordisk Industrifond.

Vid näringsministrarnas möte i Reykjavik diskuterades turismens betydelse för de nordiska länderna samt behovet av att utvidga samarbetet inom detta område. Detta resulterade senare i att ämbetsmannakommittén har föreslagit att en ad hoc arbetsgrupp för turism tillsätts. Åland har lämnat förslag till medlem i denna arbetsgrupp.

Elektronisk handel är ett annat område som rönt stor uppmärksamhet. Utvecklingen inom detta område framskrider med stor hastighet och regelverken är ofullständiga vilket gör att det finns ett gemensamt nordiskt intresse att på nära håll följa utvecklingen och i mån av behov arbeta med gemensamma frågeställningar. Sekretariatet har även inom detta område utarbetat ett mandat för en ad hoc arbetsgrupp för elektronisk handel och näringsrelaterade IT-frågor, till vilken även Åland föreslagit en medlem.

ÄK-A

Arbetsmarknadsplanerare Susanne Andersson har följt arbetet i ämbetsmannakommittén för arbetsmarknadsfrågor under 1999. Under året har en stor del av diskussionerna berört utvecklingen av arbetsmarknaden i Norden under beaktande av EU:s sysselsättningspolitik. Dessutom har arbetsförmedlingens roll i arbetsmarknadspolitiken diskuterats.

Susanne Andersson deltog i ämbetsmannakommitténs möte i Borgarnes på Island den 7 juni 1999. På mötet förbereddes bland annat diskussionen om arbetsförmedlingens roll och en aktiv arbetsmarknadspolitik.

NÄJS och NKJS

Vik. landskapsagronom Sölve Högman och landskapsforstmästare Mikael Sandvik har under perioden följt arbetet i ämbetsmannakommittén för jord- och skogsbruk (NEJS).

För jord- och skogsbrukssektorn innebar 1999 ett år med intensivt arbete inom ministerrådet och ämbetsmannakommittén NEJS. Orsaken till detta var det finländska värdskapet för ministerrådets sommarmöte för jord- och skogsbruksministrarna på Åland den 21-23 juni. Som ett led i förberedelsearbetet inför sommarmötet, deltog landskapsstyrelsens representant i NEJS-möte på Island den 12 april. Jord- och skogsbruksministeriet finansierade sommarmötet, medan landskapsstyrelsen skötte de formella arrangemangen under ledning av landskapsstyrelseledamoten Anders Eriksson.

Programmet inleddes med NEJS-möte den 21 juni under vilket man bl a diskuterade EU-frågor under Finlands ordförandeskap, evaluering av handlingsprogrammet för jord- och skogsbrukssamarbetet, finansieringen av Nordisk Genbank för husdjur, ny strategi och lokaler för Nordisk Genbank, handlingsplan för livsmedelssäkerhet samt dagordningen för ministermötet.

Den 22 juni höll Nordiska Kontaktorganet för jord- och skogsbruk (NKJS) plenum och sektionsmöten. Plenummötet inleddes med en presentation av den åländska självstyrelsen av delegationssekreterare Elisabeth Nauclér. Vidare diskuterades EU:s jordbrukspolitik och Agenda 2000 inklusive möjligheterna för det småskaliga nordiska familjejordbruket, livsmedelssäkerhet och uppföljningen av Kioto avtalet. Under de sektionsvisa mötena presenterades miljökonflikter inom skogsbruket, skogspolitiken i Finland och Norge, Risikokommunikationsprogrammet samt pesticidavveckling i det danska jordbruket.

På eftermiddagen hölls ministermötet och tillhörande presskonferens. Agendan för jord- och skogsbruksministrarna innehöll en redogörelse för aktuella EU-frågor under Finlands ordförandeskap, strategisk diskussion om genetiska resurser, handlingsplanen för livsmedelssäkerhet och uppföljning av statsministerdeklarationen om hållbar utveckling i Norden och dess närområden. Vidare diskuterades möjligheten till ett Nordiskt-Baltiskt ministermöte. De baltiska länderna hade inbjudits till Åland, men detta möte fick dock skjutas på framtiden eftersom man inte lyckats få positiva svar från de baltiska länderna.

Totalt deltog ett 80-tal personer, förutom de åländska representanterna, i sommarmötet den 21-23 juni 1999. Dessvärre fick Jord- och skogsbruksminister Kalevi Hemilä förhinder och kunde inte närvara vid mötet.

Landskapsstyrelsen var vidare representerade vid NEJS- och ministerrådsmöte i Köpenhamn den 25 november. Frågor som avhandlades var utvärderingen av det nordiska handlingsprogrammet för jord- och skogsbruk, planeringen av utarbetandet av ett nytt handlingsprogram och Danmarks ordförandeprogram för år 2000. Jordbruksministrarna hade dessutom en policyinriktad framtidsdiskussion där man diskuterade hur man skulle kunna intensifiera de politiska diskussionerna på ministerrådsmötena.

Under året har landskapsstyrelsen även deltagit i SamNordisk Skogsforsknings styrelsemöte den 19-20 maj 1999 i Köpenhamn och Fussingö, Danmark. Under mötet presenterades bl a aktuella frågor inom det åländska skogsbruket. Vidare diskuterades möjligheten att hålla höstmötet år 2000 på Åland.

Samnordisk Skogsforskning (SNS)

ÄK-Fisk

Fiskeriintendenten Carl Storå har under perioden varit åländsk representant i:

1. Nordiska ämbetsmannakommittén för fiskefrågor (NEF), som under perioden bl.a.

· fortsatt arbetet med miljömärkning av fisk; målet: ”Fisk skall kunna användas som ett högkvalitativt livsmedel”

· påbörjat arbetet med uppföljning av statsministerdeklarationen om ”Ett hållbart Norden”

· reorganiserat fiskerisamarbetet bl.a. skall ordförandelandet utarbeta agendan inför mötena, sekretariatet ansvarar för det praktiska

· godkänt en ny arbetsplan för styrgruppen för Miljö- och Fiskeristrategin 1999-2002

· behandlat dioxinproblemet inom livsmedelssektorn

· fördelat bidrag för olika projekt och undersökningar bl.a. för projekt om säkerhet ombord och för workshop om försiktighetsprinciper inom fisket samt för tryckning av bok om fisksjukdomar.

2. AG-Fisk-gruppen, som förbereder större frågor inför NEF och MR-Fisk-möten.

3. Styrgruppen för nordisk Miljö- och Fiskeristrategi (MIFI), som bl.a. arbetar för:

· att utöka samarbetet mellan miljö- och fiskeriförvaltningen

· att skydda marina områden mot skadlig verksamhet

· att stöda integration av miljöaspekter i internationella fiskeavtal

· att beakta biologisk mångfald och en bärkraftig fiskerinäring

· fördelat bidrag för olika fiskeri-miljöprojekt bl.a. för ett projekt ”Förvaltningsmodeller för Östersjöns skärgårdsfiske, inklusive akvakultur”, som påbörjats med Åland som modellområde. Bl.a. har två workshops inom projektet hållits i Mariehamn.

4. Nordiska kontaktorganet för fiskerispörsmål (NKO), som under perioden bl.a. behandlat:

· fiskerisamarbetet i Norden

· utbildning och undervisning inom fiskerisektorn

· hållbart fiske

· EU:s direktiv om arbete och fritid.

5. Nordiska arbetsgruppen för fiskeriforskning (NAF), som under perioden bl.a. förberett och givit förslag till NEF om olika forskningsprojekt som finansieras med nordiska medel.

Under perioden har Calle Storå dessutom varit suppleant i bedömningskommittén för Nordiska Rådets natur och miljöpris.

MR-Regional och NÄRP

Planeringschefen Bjarne Lindström har under redovisningsperioden fram till årsskiftet 1999/2000 på uppdrag av näringsavdelningen representerat Ålands landskapsstyrelse i ämbetsmannakomittén för regionalpolitik (NÄRP). Efter årsskiftet sköts representationen direkt av näringsavdelningen som representerade landskapsstyrelsen under redovisnings-periodens sista NÄRP-möte i mars 2000.

Under den aktuella perioden hade NÄRP sammanlagt sju möten, med åländskt deltagande i sex av dessa. Mötesorterna var Stockholm, Köpenhamn, Reykjavik och Bryssel. Ministermöten i MR-Regional hölls vid två tillfällen (Reykjavik i juni och Stockholm i november), i båda fall med närvaro av den åländske regionalministern Anders Eriksson.

Nordregio

Planeringschefen representerar Åland i styrelsen för det under hösten 1997 upprättade institutet, Nordregio (Nordiskt center för regional utveckling), som övertagit NordREFOs tidigare roll som ansvarig för det nordiska regionalpolitiska forskningssamarbetet. Nordregios styrelse har under perioden haft fyra möten, samtliga med åländsk representation.

Till Nordregio har det också knutits ett rådgivande organ, vari Åland representeras av Katarina Fellman från ÅSUB och universitetslektor Lise Lyck från handelshögskolan i Köpenhamn. Detta organ har hittills haft fyra möten, varav två under den aktuella redovisningsperioden.

Under 1999 utkom planeringschefen tillsammans med en av Nordregios forskare med en rapport med titeln ”Det ouppklarade partnerskapet: Om svensk regionalpolitik, strukturfonderna och den territoriella utmaningen”. Planeringschefen har också under redovisningsperioden fungerat som en av de tre ansvariga redaktörerna för Nordregios tidskrift ”North”, som utkommer sex gånger per år. Under perioden 1998-2000 har planeringschefen även varit ansvarig redaktör för tidskriftens recensionsavdelning.

Åland i nordisk statistik

Efter nedläggningen av det nordiska statistiska sekretariatet i Köpenhamn har det statistiska samarbetet i Norden omorganiserats. Nordisk Statistisk Årsbok produceras numera av Danmarks Statistik på uppdrag av Nordiska ministerrådet i Köpenhamn. Den åländska statistiken har fått samma ställning i detta samarbete som den hade i det tidigare samarbetet inom ramen för det nordiska statistiska sekretariatet.

ÅSUB är nu också en formell partner i det multulaterala nordiska ”chefsstatistiker-samarbetet”, dvs samarbetsgruppen mellan de statistiska centralbyråerna i Norden. Inom ramen för detta samarbete utges numera årligen en CD-ROM skiva med nordisk statistik, där ÅSUB deltar med åländskt material.

För att stärka Ålands position på denna arena och utveckla den typ av småskalig statistikproduktion som ÅSUB bedriver, har ÅSUB sedan några år tillbaka inlett ett fast samarbete med Grönlands och Färöarnas nationella statistikmyndigheter.

Under redovisningsperioden deltog ÅSUBs ledande statistiker i två nordiska statistikmöten, ett i Köpenhamn gällande den nordiska statistiska årsboken, och ett i Stockholm rörande den nordiska statistik-CDn. ÅSUBs statistikavdelning genomförde också ett studiebesök i november 1999 hos ”systerorganisationen” Danmarks Statistik i Köpenhamn.

INTERREG/Norden-Östersjön

ÅSUB har under redovisningsperioden arbetat med en studie av sjötransportinfrastrukturen i Östersjön. Studien som görs på uppdrag av två Östersjöbaserade INTERRED-projekt, ett rörande urbana nätverk (USUN) och ett rörande transporter (MATROS), leds och koordineras av ÅSUB. En första avrapportering från projektet återfinns i ÅSUBs rapportserie (1999:15 ”Sea Transport in the Baltic Sea region”). Under perioden har planeringschefen deltagit i fyra möten inom ramen för detta projekt. Mötena har hållits i Stockholm, Oslo, Riga och Vilnius.

NEBI - Yearbook of North European and Baltic Sea Integration

Planeringschefen är en av de två huvudredaktörerna för ett Nordiskt-Baltiskt samarbetsprojekt kring en årsbok med kvalificerade analyser och statistisk uppföljning av integrationsutvecklingen i Östersjön. Den första årsboken som kom ut på Springer-Verlag International 1998 administrerades också av ÅSUB. Årsbok nummer två, som administrerades av Nordregio, utkom hösten 1999. Bland projektets deltagare och finansiärer märks, förutom landskapsstyrelsen och skärgårdssamarbetet, samtliga önordiska utrikesministerium (utom Islands) och europaministeriet vid delstatsregeringen i Schleswig-Holstein. Planeringschefen har tillsammans med Hedegaard skrivit introduktionskapitlet i båda de första utgåvorna av årsboken.

Övrigt

Planeringschefen har under perioden deltagit i flera nordiska forskningskonferenser och även publicerat nordiskt/åländskt material i flera internationella tidskrifter och böcker utgivna i Norden och övriga Europa. Planeringschefen är också medlem i det vetenskapliga rådet för Conference of Peripheral Maritime Regions of Europe (CPMR) har har inom ramen för detta engagemang under redovisningsperioden hållit två internationella föreläsningar på temat Östersjöregionen, Norden och den Nordliga Dimensionen.

Finansavdelningens förvaltningsområde

MR-Finans

Vicelantrådet Roger Nordlund har till och med den 2 december följt de nordiska finans- och ekonomiministrarnas arbete. Från och med den 3 december har vicelantrådet Olof Salmén följt de nordiska finans- och ekonomiministrarnas arbete.

Trafikavdelningens förvaltningsområde

MR-Trafik

Landskapsstyrelseledamoten Anders Englund har till och med den 2 december 1999 följt de nordiska trafikministrarnas arbete, därefter har landskapsstyrelseledamoten Runar Karlsson följt nämnda arbete.

NÄT

Överingenjör Sven-Olof Lindfors har följt Nordiska ämbetsmannakommitténs för transportfrågor (NÄT) arbete.

Sven-Olof Lindfors har deltagit i möten i Reykjavik 28-29 juni 1999 samt i möten som hölls den 8-10 november 1999 i samband med Nordiska rådets session i Stockholm. Utformningen av miljöpolicyn inom transportsektorn samt trafiksäkerhetsfrågor inom Norden och dess närområden har diskuterats.

Deltagandet anses viktigt för att lära av andras erfarenheter, samtidigt som tillfälle finns att informera om Åland och trafiken här.

Lagberedningen

MR-Lag

Till och med den 2 december har landskapsstyrelseledamoten Bengt Häger varit ansvarig för det nordiska arbetet som ägt rum inom lagstiftningssektorn. Från och med den 3 december 1999 har lantrådet Roger Nordlund följt arbetet inom lagstiftningssektorn.

Lagberedningen har under perioden inte deltagit i den nordiska ämbetsmannakommittén för lagstiftningsfrågor. Kanslichefen Elisabeth Nauclér har dock deltagit i ett möte då hon fick tillfälle att presentera landskapsstyrelsens lagberedningsprogram.

Nordiska rådets berättelse 2/1999-2000

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter