Övrigt 1/2003-2004

Lagtingsår: 2003-2004
Typ av dokument: Övrigt

Ladda ner Word-dokument

 

Ålands lagting

FÖRSLAG TILL LANDSKAPSSTYRELSE JÄMTE HANDLINGSPROGRAM

 

D 1/2003-2004

 

Lantrådskandidat Roger Nordlund

Datum

 

 

2003-11-24

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


 

Efter att jag den 7 november 2003 fått lagtingets uppdrag att leda förhandlingarna om tillsättande av en landskapsstyrelse som åtnjuter lagtingets förtroende, har jag slutfört detta uppdrag.

     För lagtingets godkännande förelägger jag förslag till landskapsstyrelse innehållande personsammansättning, innehavare av vicelantrådsposten, medlemmarnas ansvarsområden samt ett handlingsprogram såsom lagtingsordningens 64a § 4 mom. föreskriver.

     Landskapsstyrelsen föreslås få följande personsammansättning med angivande av vicelantrådsposten och, i enlighet med 2a § 2 mom. landskapslagen om Ålands landskapsstyrelse, ledamöternas ansvarsområden. Dessutom antecknas vilka ledamöter som i första hand inträder vid förfall för ansvarig medlem. Landskapsstyrelsen kan vid behov besluta om ändringar och kompletteringar av denna ordning.

 

 

Namn

Ansvarsområde

Första

ersättare

Andra

ersättare

Lantråd

Merkonom

Roger Nordlund

 

Kansliavdelningens allmänna byrå, förutom personalenheten, jämställdhetsfrågor och polisiära ärenden.

Lagberedningen.

Från näringsavdelningen: sjöfartsfrågorna

 

 

J. Strand

 

 

 

K. Alm

Vicelantråd

Lagtingsledamot

Jörgen Strand

 

 

 

Finansavdelningen

Kansliavdelningens byggnadsbyrå

 

 

K. Alm

 

 

T. Mattsson

Medlemmar

 

 

 

Rektor

Lars Selander

 

 

Utbildnings- och

kulturavdelningen

 

T. Mattsson

 

G-M. Lindholm

Sjukskötare

Gun-Mari Lindholm

 

 

Social- och miljö-

avdelningen

 

T. Mattsson

 

J. Strand

Organisationschef

Tuula Mattsson

 

Trafikavdelningen

Från kansliavdelningen: personalenheten, jämställdhetsfrågor och polisiära ärenden

 

L. Selander

 

K. Alm

Diplomekonom

Kerstin Alm

 

 

Näringsavdelningen förutom sjöfartsfrågorna

 

G-M. Lindholm

 

L. Selander

 

 

 

 

Det handlingsprogram varom de deltagande grupperna enats bifogas.

 

Mariehamn den 24 november 2003

 

 

 

Lantrådskandidat                                                              Roger Nordlund


INNEHÅLL

GRUNDEN FÖR VÅRT ARBETE. 4

LANDSKAPSSTYRELSEN. 4

Självstyrelsens utveckling. 4

Åland och EU. 5

Landskapsförvaltningen. 5

Jämställdhet6

Bostadsbyggande. 6

Energifrågor6

Radio och tv. 6

Polisen. 6

FINANS- OCH EKONOMISK POLITIK. 6

UTBILDNINGS- OCH KULTURPOLITIK. 7

Grundskolan. 8

Utbildningen på gymnasialstadiet8

Högskolan på Åland. 8

Kultur, idrott och museiverksamhet8

SOCIAL- OCH MILJÖPOLITIK. 9

Målsättningar för hälsovården. 9

Miljö. 10

Droger11

TRAFIKPOLITIKEN. 11

Skärgårdstrafiken. 11

Väghållningen. 11

Kollektivtrafiken. 12

Flygtrafiken. 12

Näringspolitiken. 12

Sjöfarten. 12

Turism. 12

Primärnäringarna. 12

Regionalpolitik12

Arbetsmarknadspolitik12

Investeringar och projekt12

 

 

 


 

HANDLINGSPROGRAM 2003

för landskapsstyrelsen ledd av lantrådet Roger Nordlund

 

De grupper som medverkar i landskapsstyrelsen har enats om följande program:

 

GRUNDEN FÖR VÅRT ARBETE

 

Åland skall vara ett rättssamhälle med parlamentarism där lagtingets roll som det åländska folkets representation och lagstiftande församling respekteras. Självstyrelsen och Ålands status som enspråkigt svenskt landskap är grunden för vårt arbete. Den ekonomiska politiken skall ha som mål att trygga den grundläggande välfärden med tillräckliga resurser för vård, omsorg och skola. Detta skall ske genom en stram budgetpolitik samtidigt som näringslivet skall ges möjligheter att utvecklas och växa. Alla möjligheter att förbättra den egna skattekraften skall tillvaratas. Utbildningssystemet skall utvecklas så att det kan svara upp till den allt snabbare utvecklingen inom samhället och näringslivet. Utbildningsområden som är strategiskt viktiga för näringslivsutvecklingen kommer att prioriteras.

     Vår politik utgår ifrån att alla regioner skall leva och utvecklas i enlighet med dess naturliga förutsättningar. Åland skall bevara och stärka känslan för hembygden samt den unika närdemokrati som ger alla möjlighet att vara delaktiga i det åländska samhället.

 

LANDSKAPSSTYRELSEN

 

·          respekterar alla människors rättigheter och lika värde

·          skall verka för en stark åländsk identitet

·          skall främja kvinnors och mäns gemensamma arbete för jämställdhet på alla områden inom samhället

·          skall stimulera ekonomisk tillväxt med marknadsekonomi och konkurrens på lika villkor som grund

·          verkar för social och regional rättvisa och en hållbar utveckling

·          skall ägna särskild uppmärksamhet  åt drogbekämpning

·          skall verka för sammanhållning, stabilitet, solidaritet och minskade ekonomiska och sociala klyftor i det åländska samhället

·          skall befrämja goda förbindelser med omvärlden med ömsesidig respekt som grund

·          skall hävda den viktiga roll personalen i den offentliga sektorn har för samhällets utveckling samt verka för att de anställda känner motivation och engagemang för sitt arbete

·          skall främja en flexibel utveckling av den offentliga sektorn så att tillgängliga resurser används  där de gör mesta möjliga samhällsnytta och svarar mot de krav och förväntningar det moderna samhället ställer.

 

Självstyrelsens utveckling

Landskapsstyrelsen hävdar den åländska självstyrelsen som en folkligt förankrad autonomi med en internationellt garanterad särställning.

     Det svenska språket är grunden för Ålands självstyrelse. Landskapsstyrelsen kommer att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla Åland som ett demilitariserat, neutraliserat och enspråkigt svenskt landskap. Arbetet med den språkpolitiska vitboken skall slutföras.

     Landskapsstyrelsen skall med förankring i lagtinget samarbeta med riksmyndigheterna och Ålands riksdagsman för att utforma en plattform för externpolitiken. Relationerna med riket och omvärlden i övrigt skall utvecklas med ömsesidig respekt. I detta syfte skall också Ålands representation i Nordiska rådet, platsen i EU:s regionkommitte och representationen i Bryssel utnyttjas.

     Landskapsstyrelsen skall verka för att utveckla kontakterna och stärka möjligheterna att samråda med myndigheterna i för Åland viktiga frågor även på sådana områden där Åland inte har behörighet. De s.k. aftonskoleöverläggningarna mellan landskapsstyrelsen och regeringen skall fortsätta.

     Under den nu påbörjade perioden bör landskapet erhålla större ekonomisk handlingsfrihet för att därigenom kunna trygga sysselsättningen och välfärden. Efter att den nu aktuella självstyrelselagspropositionen har blivit färdigbehandlad och antagits i lagtinget bör det omedelbart tillsättas två arbetsgrupper som får i uppdrag att bereda nästa steg i självstyrelseutvecklingen. Den ena arbetsgruppen skall fokusera på de ekonomiska frågorna (samfunds- och kapitalbeskattningen samt vilka möjligheter det åländska skatteundantaget ger i förhållande till de indirekta skatterna). Den andra, juridiska arbetsgruppen skall ha till uppdrag att göra förslag till nödvändiga förändringar av självstyrelselagen för att trygga Ålands status och förbättra Ålands möjligheter till inflytande i EU:s berednings- och beslutsprocesser. Den nu pågående regeringskonferensen kommer att avslutas med ett fördrag som skall godkännas av Ålands lagting.

     Efter att den nu aktuella självstyrelselagspropositionen godkänts av lagtinget föranleder det ett behov av vissa justeringar. Bl.a. bör Högsta domstolen vara jämkningsinstans - inte Ålands förvaltningsdomstol. Jämkningsgrunden bör också införas i lagtexten.

     Landskapsstyrelsen skall ta fram underlag och information för att stimulera en allmän debatt om självstyrelsens och näringslivets utveckling. Framförallt vilken nytta det landbaserade näringslivet kan få av det sk skatteundantaget bör noga analyseras.

 

Åland och EU

Landskapsstyrelsen skall trygga Ålands status som ett självstyrt, demilitariserat och neutraliserat område inom den Europeiska Unionen. Ålandsprotokollet skall tryggas i samband med den pågående regeringskonferensen. Åland bör erhålla egen talerätt inför EU:s institutioner. Åland skall fortsätta att kräva sin rättmätiga plats i Europaparlamentet som kompensation för den behörighet som överförts från självstyrelsen till EU. De lagstiftande regionernas plats i EUs beslutsfattande bör klargöras. Beslutsfattande bör bibehållas på lokalnivå så långt som möjligt. Landskapsstyrelsen skall sträva efter att finna rationella och effektiva lösningar i EU-administrationen för att undvika en överbyråkratisering av det lilla åländska samhället.

 

Landskapsförvaltningen

·          Landskapsstyrelsen skall göra en översyn av organisationen och den lagstiftning som ligger till grund för landskapsförvaltningen.

·          Målsättningen skall vara en effektiv förvaltning med enhetliga principer samtidigt som den enskildes rättsskydd skall tryggas. En samlad förvaltningslag skall övervägas.

·          En avbyråkratiseringsgrupp skall tillsättas för att föreslå åtgärder för ett systematiskt avskaffande av all onödig byråkrati inom den offentliga sektorn.

·          Det personalpolitiska programmet skall förnyas.

 

Jämställdhet

·          Jämställdhetssynen skall genomsyra arbetet och beslutsfattandet. Principen om lika lön för likvärdigt arbete skall efterlevas. En arbetsvärdering ur jämställdhetsperspektiv skall genomföras. Kampanjen ”Operation kvinnofrid” drivs vidare.

·          Jämställdhetsplaner för olika förvaltningsenheter ses över.

·          Jämställdhetslagen ses över.

 

Bostadsbyggande 

·          Landskapsstyrelsen avser att stimulera bostadsbyggandet i tätort och glesbygd för såväl ägo- som hyreshus. Samhällssubventionen skall vara likvärdig mellan olika bostadsformer.

·          Finansieringsformerna med enhetslån och räntestöd fortsätter intill dess en utvärdering skett beträffande framtida finansieringsformer. Ett system med landskapsgarantier som ger motsvarande villkor som enhetslånen skall utredas. Ett nytt förslag till byggnadslagstiftning skall utarbetas och de svenska byggbestämmelserna skall användas så långt som möjligt.

 

Energifrågor

·            Landskapsstyrelsen fortsätter arbetet med att trygga landskapets energiförsörjning och arbetet med energiplanen skall slutföras.

·            En samordning av utvecklingsprojekt inom energisektorn skall ske inom ramen för ÅTC.

·            Landskapsstyrelsen skall främja utveckling och användning av förnyelsebara och miljövänliga energiformer.

 

Radio och tv

·          Ålands radio och TV skall tillförsäkras resurser och ett ändamålsenligt finansieringssystem för att upprätthålla en oberoende och saklig programverksamhet i allmänhetens tjänst.

·          En åländsk TV-kanal i privat regi som sänder dagligen är målet.

 

Polisen

Polisens organisation och förvaltning skall reformeras. Behovet av en polisstyrelse som tar ett tydligare ansvar för verksamheten skall övervägas. Polisverksamheten skall erhålla ändamålsenliga utrymmen. Skärgårdspolisernas verksamhet skall bevaras inom befintliga ekonomiska resurser.

  

FINANS- OCH EKONOMISK POLITIK

 

Landskapsstyrelsens målsättning är att inom mandatperioden 2004-2007 ha en stabil landskapsekonomi i balans. Åtgärderna för att uppnå denna balans bör vara långsiktiga och vara av sådan art att kvaliteten i välfärden kan behållas.

·          En genomgång med rikets myndigheter av det ekonomiska systemet bör genomföras under perioden, dels syftande till ändringar i själva systemet och dels beträffande avräkningsgrunden inom ramen för nu gällande system.

·          Systemet med blankettlagstiftning när det gäller avdrag i beskattningen skall ses över så att landskapet aktivt tar ställning före avdragen införs på Åland.

·          Alla landskapets verksamheter gås igenom i syfte att nå strukturella förändringar som kan leda till större kostnadseffektivitet. I den mån antalet tjänster skall minskas så skall det i första hand ske genom naturlig avgång. Alla tjänster skall behovsprövas före de tillsätts på nytt.

·          Den påbörjade genomgången av vilka av landskapets fastigheter som kan säljas ut bör fullföljas, så att de fastigheter som inte behövs för landskapets verksamheter säljs ut. Om det är ändamålsenligt och ekonomiskt fördelaktigt så kommer även utförsäljning av fastigheter som har verksamhet att övervägas.

·          Landskapsstyrelsen bör sträva till långsiktiga överenskommelser med kommunerna när det gäller överföringar mellan landskapet och kommunerna. Detta syftar till att både landskapet och kommunerna skall få långsiktighet i sin planering av verksamheten, vilket krävs om man skall göra strukturella förändringar. Landskapsandelssystemet bör göras så enkelt och transparent som möjligt. När det gäller landskapsandelar till kommunernas anläggningsprojekt inom skola och omsorg bör systemet med enhetspris fullföljas. De projekt eller verksamheter som sker i samarbete mellan flera kommuner och som strävar till en större kostnadseffektivitet skall prioriteras.

·          Alla projekt som stimulerar besöksnäringen där landskapet är med och finansierar skall genomgå en samhällsekonomisk analys. Det skall klart framgå vilket mervärde investeringen ger till det åländska samhället. Vidare skall alltid eftersträvas att få med privat kapital och privata aktörer.

·          Byggandet i landskapets regi samt utgivande av enhetslån till bostäder skall anpassas till rådande byggkonjunktur. Under perioden kommer landskapsstyrelsen att överväga att införa en konjunkturkonsekvensbedömning (KKB).

·          Landskapsstyrelsen skall göra en utredning där man ser konsekvenserna av en skatteväxling mellan förvärvsinkomstskatter och fastighetsskatter på bostäder.

·          Landskapsstyrelsens mål är att införa ett sådant system att en pensionsförsäkring tecknas som täcker pensionsansvaret för dem som nyanställs beträffande landskapets pensionsansvar.

·          Under perioden kommer landskapsstyrelsen att se över vilka verksamheter som kan konkurrensutsättas i syftet att få en kostnadseffektivare drift. Åtgärderna bör föregås av en tydlig upphandling och vara långsiktiga.

·          Tydliga upphandlingsregler för upphandlingar under EU:s tröskelvärde skall tas fram under perioden.

·          Övertagande av skattebehörighet skall föregås av grundliga utredningar och utvärderingar. Det bör klart framkomma på vilket sätt skatteinstrumentet kan användas för Ålands fortsatta utveckling. Särskilt bör näringslivets synpunkter beaktas.

·          Landskapsstyrelsen avser att i samarbete med Ålands kommunförbund driva på utvecklandet av ett enhetligt IT-baserat kommunikationssystem inom offentlig sektor på Åland

·          Användandet av elektronisk dokumenthantering skall främjas.

 

UTBILDNINGS- OCH KULTURPOLITIK

 

Den utbildning som ges på Åland bör vara av hög kvalitet. En översyn av utbildningsutbudet bör ske och strukturella ändringar genomföras. De utbildningar prioriteras där de ungas utbildningsintressen och arbetsmarknadens/näringslivets behov av utbildade sammanfaller.

     Gränshinder i utbildningen skall avlägsnas så att kompetenser och examina blir ömsesidigt godkända i hela Norden och inom hela EU-området. Lärarnas betydelse för samhällsutvecklingen skall uppmärksammas. En större samordning mellan skolorna bör ske vad gäller skolutrymmen och lärarkrafter. Landskapet bör stödja åtgärder för rekrytering av lärare på olika utbildningsnivåer. Landskapsstyrelsens utbildningspolitiska och kulturpolitiska program ses över. Lagstiftning och regelverk både för grundskolan och gymnasialstadiet bör ses över. En översyn av behovet av att landskapet deltar i EU:s målprogram bör ske. Jämställdhetsarbetet skall genomsyra alla grenar av utbildnings- och kultursektorn.

 

Grundskolan

·          Grundskolans läroplan revideras. Gjorda utvärderingar tas i beaktande.

·          Resurserna till barn i behov av särskilt stöd bör samordnas bättre. Ett fast nätverk med pedagogisk, medicinsk och psykologisk expertis byggs upp. Nätverket skapas i samförstånd med kommunerna och landskapet får en koordinerande roll. Nätverket bistår elever från alla skolstadier.

·          Problem i samband med övergången från grundskola till gymnasialstadiet utreds och åtgärdas.

·          Extra finansieringsstöd enligt  prövning kan användas för stöd av små skolor i skärgården.

 

Utbildningen på gymnasialstadiet

·          Läroplansgrunderna revideras för att harmoniseras med styrdokumenten i våra närregioner. Får dock inte leda till kostnadsökningar.

·          En kommitté tillsätts för att studera hur den åländska utbildningen på gymnasialstadiet kan anpassas till nya nordiska utbildningsstrukturer på sådant sätt att både pedagogiska och ekonomiska vinster uppnås. En grundlig genomgång av utbildningsutbudet på gymnasialstadiet sker och strukturella förändringar genomförs.

·          Alla utbildningar behöver inte ge behörighet för fortsatta studier på högskolenivå. Inom läroplanernas valbara studier ges möjligheten att erbjuda kompletterande studier för högskolebehörighet. De som redan är ute i yrkeslivet erbjuds möjlighet att delta i de valbara studierna.

·          Fortbildning och vuxenutbildning ges i samråd med ordinarie utbildningsutbud och organisationen klarläggs.

·          Landskapet arbetar för att strukturförsöket i studentexamen permanentas.

·          Användningen av kvalitets- och utvärderingssystem bör utvecklas på gymnasialstadiet.

 

Högskolan på Åland

·          Högskolan skall ha en tydlig profil med anpassning till samhällets behov. Utbildningslinjerna bör bestämmas utgående från samhällets/näringslivets behov och efter noggrant övervägande av ändamålsenligheten beträffande utbildningsutbud, efterfrågan och ekonomi.

·          Målsättningen är att högskolan bedriver undervisning inom ett mindre antal prioriterade linjer.

 

Kultur, idrott och museiverksamhet

·          Målet är att det skall finnas ett rikt och varierat kulturliv på Åland som befrämjar livskvaliteten för alla som bor på Åland.

·          Skärgårdskultur och åländsk formgivning bör lyftas fram när framtida ”landskapskonstnärsprojekt” planeras.

·          Betydelsen av ett levande svenskt språk på alla samhällsområden skall uppmärksammas i utbildnings- och kulturpolitiken.

·          Landskapsstyrelsen skall stöda och främja kulturlivet på olika sätt så att den åländska identiteten stärks och bevaras. Aktiva kulturföreningar skall ges goda verksamhetsförutsättningar.

·          Ett mångsidigt medieutbud skall främjas så att den allmänna debatten och därmed medborgarnas intresse för samhällsfrågor kan stimuleras.

·          En plan görs upp för hur kultur- och idrottssektorns finansiering ordnas. Drogförebyggande barn- och ungdomsverksamhet prioriteras om de ekonomiska resurserna minskar.

·          Ungdomsrådets verksamhet fortsätter och rådet ges möjlighet till större inflytande.

·          Kulturens och idrottens roll inom besöksnäringen lyfts fram.

·          Ett program för kulturarvspolitiken antas.

·          Landskapsstyrelsen stöder utredningar och projektering av ett tekniskt allaktivitetscentrum med bl.a. anläggning för motorsport och trafiksäkerhet. Privat finansiering är en förutsättning för ett genomförande.

·          Möjligheterna att skapa en fristående organisation för den museala verksamheten utreds, med beaktande av innehållet i kulturarvsutredningen. En tydlig åtskillnad bör ses mellan myndighetsutövandet och den museala verksamheten.

·          Den nu genomförda organisationsmodellen för museiverksamheten bör utvärderas.

 

SOCIAL- OCH MILJÖPOLITIK

 

Landskapsstyrelsens målsättning är att alla skall ha tillgång till likvärdig och trygg socialvård samt god hälso- och sjukvård. Vård och omsorg kommer därför att ha hög prioritet vid fördelning av de ekonomiska resurserna.

·          Diskussioner inom ÅHS bör inledas om vilken vård som skall skötas på Åland och vilken som är bättre att sköta utanför Åland.

·          En översyn och prioritering av ÅHS:s verksamhetsformer och  arbetsområden skall göras.

·          Landskapsstyrelsen skall i sitt arbete främja friskvård och förebyggande vård för att därigenom främja folkhälsan och eliminera framtida sjukdomar i större utsträckning.

·          Vårdkvaliteten inom ÅHS skall prioriteras genom arbete med kvalitetssäkring utgående från patienten i centrum.

·          ÅHS:s organisationsmodell skall moderniseras mot ett lagarbete där alla känner sig delaktiga och känner sitt ansvarsområde.

·          Den utredning som gjorts om ett samordnande av miljöhälsovårdens arbetsuppgifter skall förverkligas under perioden.

·          Landskapsstyrelsen skall verka för en fungerande krishantering inom befintliga resurser.

 

Målsättningar för hälsovården

·          Möjlighet till att en så kallad ”Andra bedömning” införs.

·          Vård utom Åland på svenska säkras.

·          Samarbete mellan ÅHS och kommunerna för att uppnå bästa kvalitet och kontinuitet för klienter/patienter inom speciellt äldreomsorgen eftersträvas.

·          En s.k. kvinnomottagning inrättas inom ÅHS.

·          Landskapsstyrelsen skall främja rekryteringen av personal till hälso- och sjukvårdssektorn. Efterfrågan och utbildning skall samordnas.

·          Barnomsorgslagen förnyas och möjligheten att införa barnomsorgspenning utreds.

·          Möjligheterna till en habiliterings- och rehabiliteringskoordinator utreds inom ramen för befintliga resurser.

·          Rehabiliteringsmöjligheter för drogmissbrukare säkras.

·          Föräldrarollen stärks genom information och utbildning.

·          Användandet av telemedicin skall vidareutvecklas för att förbättra vården, dels för skärgårdens befolkning och dels för konsultation utanför Åland.

 

Miljö

·          Landskapsstyrelsen utarbetar klara regler vad gäller utsläppen och strävar efter långsiktiga beslut för att klargöra företagens fortsatta verksamhetsförutsättningar.

·          Landskapet skall vara innovatörer inom miljöområdet där man utnyttjar landskapets skolor, gårdar och marker genom att vara föregångare inom miljöarbetet och stöda olika forskningsprojekt inom bl.a fiskodlingen.

·          En översiktlig planering görs beträffande placeringen av anläggningar och näringsverksamhet som påverkar livsmiljön i hög grad.

·          Landskapsstyrelsen skall på det lokala, nationella och internationella planet och framförallt genom Nordiska ministerrådet arbeta för att Östersjön skall klassas som ett PSSA­-område.

·          Landskapsstyrelsen skall på det nationella och internationella planet arbeta för att minska utsläppet av växthusgaser.

·          Enskilda medborgare och företag uppmuntras att ta i bruk teknik och miljövänligt bränsle som minskar utsläppsmängden.

·          Ett vattenvårdsprogram med klara målsättningar för att minska utsläppen antas och ligger till grund för landskapsstyrelsens miljöpolitik. Målet är att väsentligt minska utsläpp av kväve och fosfor från olika former av närings- och samhällsaktiviteter.

·          Jordbrukarna uppmuntras att öka nyttjande av det frivilliga miljöstödet.

·          Landskapsägda kök skall i första hand använda åländskt ekologiskt odlade produkter och  närproducerade produkter.

·          Landskapsägda gårdar bör också i framtiden i första hand bjudas ut för ekologisk odling.

·          Landskapsstyrelsen skall utreda möjligheterna till stöd för återskapande av våtmarker.

·          Landskapsägda skogar och marker som dikats återskapas där det är möjligt till våtmarker.

·          Landskapsstyrelsen skall i samarbete med kommunerna uppgöra en avloppsplan för hela Åland där målsättningen bl.a. är att minska antal reningsverk till förmån för större och färre anläggningar.

·          I planen skall också anges att en sanering av ej tidsenliga avloppsanläggningar skall påbörjas.

·          Landskapsstyrelsens målsättning är att teknik och odlingsrutiner som minimerar och väsentligt minskar belastningen av näringsämnen och organiskt material skall utvecklas och tas i bruk. Fiskodlingen skall bedrivas enligt principen om hållbart nyttjande av vattenresurserna. Längden på odlingstillstånden skall fastställas på ett sådant sätt att de motiverar och möjliggör det ekonomiskt för företagarna att investera i miljömässigt bra teknik.

·          Våra viktigaste insjöar måste skyddas genom att arbetet med att utveckla vattenskyddsplaner påbörjas.

·          En ändring av landskapslagen om renhållning bör övervägas så att åtminstone delar av renhållningsansvaret övertas av landskapsstyrelsen.

·          Vid ombyggnad och nybyggnad av vägar skall största möjliga hänsyn tas till miljön och kulturlandskapet.

 

Droger

Landskapsstyrelsen avser att drogmissbruket även fortsättningsvis skall bekämpas med alla medel. Det skall ske genom en kombination av målinriktade, samordnade och förebyggande insatser, ett varierat utbud av behandlingsformer och fortlöpande kontrollinsatser. Denna politik måste förverkligas på såväl lokal som regional nivå. Avsikten är att motverka droganvändning bland ungdomar och att erbjuda adekvata vård- och rehabiliteringsinsatser till alla som utvecklat ett missbruk.

·          Landskapsstyrelsen avser att förverkliga intentionerna i det alkohol- och narkotikapolitiska programmet.

·          Kommunerna skall stödas ekonomiskt för att möjliggöra rehabilitering.

·          Resurserna runt drogmissbruket skall optimeras för klientens bästa genom att utse en samordnare inom ramen för befintliga resurser.

·          Förebyggande verksamheter vad gäller ungdomarnas fritid skall fortsättningsvis vara ett prioriterat område

·          Frivilliga föreningar och projekt skall stödas för att de gör ett viktigt förebyggande arbete

 

TRAFIKPOLITIKEN

 

Utgångspunkten för föreliggande handlingsprogram är trafikplanen 2003-2010. Miljön skall vara ett övergripande element i all trafikplanering. En utredning över en eventuell bolagisering av verksamheten skall genomföras. En lösning för en fast förbindelse (tunnel) till Föglö utreds. En utlokalisering av trafikavdelningen till Godby skall övervägas

 

Skärgårdstrafiken

·          Skärgårdstrafiken skall betraktas som en naturlig förlängning av landsvägarna. 

·          De linjer som drivs på totalentreprenad skall fortsättningsvis drivas på samma sätt (Enklinge-Kumlinge, Asterholma-Lappo-Torsholma). Kontrakten bör gälla totalentreprenad på minst en tio-års period. Upphandlingstiden bör vara minst ett år. Vid upphandling skall det tydligt framkomma vilka krav som ställs på tonnaget.

·          Bokningen av skärgårdstrafiken skall delvis utlokaliseras i samband med ibruktagandet av ett nytt bokningssystem.

·          Den offentliga driften skall effektiviseras, bland annat vad gäller utnyttjandet av personalresurser. En översyn av avtalen skall göras.

·          Planeringen av kortruttssystem fortsätter i enlighet med trafikplanen.

 

Väghållningen

·          De linstyrda färjpassen Töftö-Prästö och Simskäla-Alören skall driftsprivatiseras med bare-boat avtal. Driftsperioden skall vara 5-10 år. En utvärdering görs efter minst ett år ur ett helhetsperspektiv över hur driftsprivatiseringen har utvecklats i jämförelse med drift i egen regi. Driftsprivatiseringen skall även resultera i reducerad förvaltning. Arbetet med driftsprivatiseringen påbörjas omedelbart och driftsprivatiseringen genomförs inom mandatperiodens första år.

·          Cykelbanor bör byggas längs huvudvägarna, eller en breddning av vägbanan ske, vid vägavsnitt där cyklisterna inte har möjlighet att välja andra, mindre trafikerade färdvägar. 

·          Användningen av vägsalt skall minimeras.

 

Kollektivtrafiken

·          Kollektivtrafikens ekonomi bör ses över i ett helhetsperspektiv.

·          En utredning över ändamålsenligt bussåkande skall göras. Stor vikt skall läggas vid ungdomarnas användning av kollektivtrafiken.

·          Möjligheterna att införa mindre bussar än de stora bussar som idag trafikerar de lägre trafikerade linjerna skall ses över.

 

Flygtrafiken

·          Flygtrafiken till och från Åland, både österut och västerut, måste tryggas för ålänningarnas och det åländska näringslivets behov. 

 

Näringspolitiken

 

Inom ramen för hållbar utveckling skall det skapas förutsättningar för en diversifierad, lönsam och stabil näringsverksamhet som bidrar till den ekonomiska tillväxten, tryggad sysselsättning, goda utkomstmöjligheter och en bra regional jämvikt. Entreprenörskap skall främjas. Åland skall ha en välutbyggd, regionalt heltäckande teknisk infrastruktur som underlättar etableringen och utvecklandet av kunskapsföretag inom olika sektorer.

     Genom kontinuerliga kontakter med näringslivets organisationer och enskilda företag samt med beaktande av de förändringar som sker i vår omvärld skall landskapsstyrelsen medverka till en övergripande offensiv framtidsvision för det åländska näringslivet.

·           Kompetensutveckling skall stödas genom utbildning och rådgivning.

·          De åländska företagen bör ges likvärdiga möjligheter att utvecklas som konkurrenterna i våra omkringliggande regioner.

·          Regelverket som berör företagsverksamhet skall förenklas så långt som möjligt.

·          Landskapsstyrelsen skall under mandatperioden utveckla systemen gällande företagsutveckling, rådgivning och finansiering i syfte att skapa en effektivare och modernare organisation.

·          Lån och riskkapital skall prioriteras före direkta bidrag..

·          Åtgärder genomförs som kan minska de höga transportkostnaderna.

·          Landskapsstyrelsen avser att arbeta vidare med att söka förenklingar i skattegränshanteringen, t ex genom att i samarbete med berörda tullmyndigheter införa kreditborgen för exporterande företag i handeln med EU.

·          Ålands utvecklings Ab:s verksamhetsformer och dess förutsättningar att aktivt främja nyföretagande skall utvecklas.

·          Tjänsteföretag inom vård och omsorg skall jämställas med och  kunna erhålla samma samhällsstöd som övriga privata företag.

 

Sjöfarten

Sjöfarten är den överlägset viktigaste näringen för Åland. Landskapsstyrelsens främsta uppgift inom näringspolitiken är därför att tillförsäkra både frakt- och passagerarsjöfarten likvärdiga verksamhetsförutsättningar som i våra främsta konkurrentländer och inom EU. På kort sikt är det nödvändigt att förmå regeringen

1. att sänka rederiernas kostnader för arbetskraft genom budgetmedel för lönebikostnader och genom att avstå från att debitera förskottsskatt

2. att utforma rederibeskattningen så att den gynnar förnyelse av tonnaget genom tonnageskatt eller reserveringsmöjligheter

     På längre sikt måste en överenskommelse mellan statsmakten och arbetsmarknadens parter göras om en långsiktigt hållbar sjöfartslösning.

     Ett åländskt sjöfartsregister kan utgöra en kompletterande åtgärd för att uttryckligen trygga den åländska sjöfartens och sjöfartskunnandets framtid. Det här innebär att mera beslutsmakt beträffande sjöfartens verksamhetsförutsättningar successivt överförs till självstyrelsen, i första hand inom de rättsområden som nämns i 29 § självstyrelselagen (den sk B-listan). Målsättningen är att Åland skall vara ledande på sjöfartsområdet i Östersjöregionen.

 

Turism

 Landskapsstyrelsen skall tillsammans med den landbaserade turistnäringen och rederierna driva på förverkligandet av den nyligen antagna turismstrategin. Landskapsstyrelsen skall medverka till att stärka Ålands attraktionskraft som resmål – året runt – bl a genom att ha beredskap att stöda av näringen initierade marknadsföringsåtgärder och därigenom öka antalet övernattningar på Åland. Turismen har stor utvecklingspotential och skall utvecklas till att bli en av landskapets huvudnäringar vid sidan av sjöfarten.

 

Primärnäringarna

Primärnäringarna är av avgörande betydelse för sysselsättningen och möjligheten att ha ett öppet landskap med utvecklingsmöjligheter för både tätort, landsbygd och skärgård. Lokalt producerade råvaror och förädlade livsmedelsprodukter får en allt större betydelse.

·         En övergripande målsättning ska vara att skapa konkurrenskraft inom primärnäringarna.

·         Utgående från EU:s jordbrukspolitik utformas stödformerna så att de passar det åländska jordbruket och fisket.

·         Möjligheterna till förädling och försäljning av lokala råvaror utvecklas, bl.a. genom att se över och förändra lagstiftning som idag skapar hinder för nya verksamheter

·         Landsbygdsturismen utvecklas så att den blir ett viktigt komplement eller huvudnäring för företagaren.

·         Rådgivningen anpassas utgående från den pågående strukturutvecklingen

·         Inkomstmöjligheterna från skogsbruket breddas, dels genom att använda skogsprodukter som energi och dels genom att öka förädlingsgraden.

     En bärkraftig fiskerinäring som grundar sig på ett hållbart fiske och vattenbruk utvecklas, speciellt beaktande det småskaliga kust- och skärgårdsfiskets behov och möjligheter. Landskapsstyrelsen strävar till att förbättra förutsättningarna för det åländska laxfisket. Dessutom skall den naturliga reproduktionen av fisk främjas. Landskapsstyrelsen skall främja utvecklingen av sportfiske till en alltmer betydelsefull säsongsförlängningsaktivitet.

     Fiskodlingen är i dag en viktig näring för skärgården och måste därmed skötas inom ramen för principerna om hållbar utveckling. Näringens verksamhetsförutsättningar skall klargöras. Landskapsstyrelsen avser att främja en högre lokal förädlingsgrad av den fisk som odlas på Åland.

     Landskapsstyrelsen arbetar för att bevara vårjakten och för utökad jakt på säl för att minska skadorna på fångst- och fiskeredskap. Dessutom skall jakten på rådjur utökas för att minska trafikolyckorna och för att minska skadorna på odlingar skall möjligheterna till skyddsjakt förbättras. Landskapsstyrelsen avser att underlätta möjligheterna till förädling och försäljning av vilt.

 

Regionalpolitik

Regionalpolitiken skall utjämna skillnaderna mellan de olika regionerna, skapa förutsättningar för ett regionalt boende samt trygga servicen i glesbygden och i skärgården. Införande av en separat skärgårdslag skall övervägas. Regionala skillnader skall utjämnas i näringspolitiken. Företagen skall dock ha fungerande verksamhetsförutsättningar där de etableras. En stark och drivande centralort är en förutsättning för att de olika regionerna skall kunna utvecklas.

 

Arbetsmarknadspolitik

Målsättningen med arbetsmarknadspolitiken skall vara att skapa bästa möjliga smidighet inom den åländska arbetsmarknaden för att därigenom kunna bibehålla nuvarande goda sysselsättningssituation. Landskapsstyrelsen avser att prioritera åtgärder mot ungdomsarbetslösheten. En ny arbetsmarknadslagstiftning skall utarbetas. Projektet ”Arbeta och bo på Åland” skall fortsätta och rekryteringssystemen skall kontinuerligt utvecklas och förbättras.

 

Investeringar och projekt

Redan beslutade och pågående investeringar och projekt vidareförs. KK-huset, utbyggnaden av sjöfartsmuseet och golfbaneprojektet i Grelsby drivs vidare i enlighet med budgetförslaget för 2004 och lagtingets beslut.