Övrigt 3/2004-2005
|
|
| ||
| Ålands lagting | FÖRSLAG TILL LANDSKAPSREGERING JÄMTE HANDLINGSPROGRAM | ||
|
| Datum |
| |
| Lantrådskandidat Roger Nordlund | 2005-01-03 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Efter att jag den 13 december 2004 fått lagtingets uppdrag att leda förhandlingarna om tillsättande av en landskapsregering som åtnjuter lagtingets förtroende, har jag slutfört detta uppdrag.
För lagtingets godkännande förelägger jag förslag till landskapsregering innehållande personsammansättning, innehavare av vicelantrådsposten, medlemmarnas ansvarsområden samt ett handlingsprogram såsom lagtingsordningens 64a § 4 mom. föreskriver.
Landskapsregeringen föreslås få följande personsammansättning med angivande av vicelantrådsposten och, i enlighet med 2a § 2 mom. landskapslagen om Ålands landskapsstyrelse, ledamöternas ansvarsområden. Dessutom antecknas vilka ledamöter som i första hand inträder vid förfall för ansvarig medlem. Landskapsregeringen kan vid behov besluta om ändringar och kompletteringar av denna ordning.
| Namn | Ansvarsområde | Första ersättare | Andra ersättare |
| Lantråd Merkonom Roger Nordlund |
Kansliavdelningens allmänna byrå förutom de ärenden som påförts ledamöterna Britt Lundberg och Runar Karlsson. Lagberedningen. |
J. Strand |
L. Wiklöf |
| Vicelantråd Lagtingsledamot Jörgen Strand |
Näringsavdelningen förutom sjöfartsfrågorna. |
L. Wiklöf |
B. Lundberg |
| Medlemmar |
|
|
|
| Redaktör Lasse Wiklöf | Finansavdelningen, förutom IT-frågor Från näringsavdelningen: sjöfartsfrågorna. | J. Strand | R. Karlsson
|
| Ped. mag. Britt Lundberg
| Från kansliavdelningens allmänna byrå: allmänna val, kommunalförvaltning, tillståndsfrågor såsom spel, lotterier och penninginsamlingar, jämställdhet samt personalfrågor, EU-frågor. Byggnadsbyrån. | C. Gunell | J. Strand |
| Hälsovårdare Harriet Lindeman | Social- och miljöavdelningen . | R. Karlsson | L. Wiklöf |
| Fil. mag. Camilla Gunell | Utbildnings- och kulturavdelningen | B. Lundberg | H. Lindeman |
| Ingenjör Runar Karlsson | Trafikavdelningen Från kansliavdelningens allmänna byrå: trafik och fordon, radio- och television samt postväsendet. Från finansavdelningen: IT-frågor. | H. Lindeman | C. Gunell |
Det handlingsprogram varom de deltagande grupperna enats bifogas.
Mariehamn den 3 januari 2005
Lantrådskandidat Roger Nordlund
INNEHÅLL
Program för samarbete och utveckling
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH VERKSAMHETSFÖRUTSÄTTNINGAR
Självstyrelse och demilitarisering
Demokrati, jämställdhet och hållbar utveckling
Ekonomi och demografiska förändringar
PROGRAM FÖR OLIKA POLITIKOMRÅDEN
Ekonomisk politik, sysselsättning och näringspolitik
HANDLINGSPROGRAM 2005
för landskapsregeringen ledd av lantrådet Roger Nordlund
De grupper som medverkar i landskapsregeringen har enats om följande program:
ALLMÄNNA MOTIVERINGAR
Program för samarbete och utveckling
Åland skall vara ett demokratiskt rättssamhälle med parlamentarism där lagtingets roll som det åländska folkets representation och lagstiftande församling respekteras. Huvudmålsättningen är att genom samarbete och utveckling skapa förutsättningar för full sysselsättning, ekonomisk tillväxt och en jämn fördelning både socialt och regionalt av välfärden. Den ekonomiska politiken har som mål att trygga den grundläggande välfärden med tillräckliga resurser för vård, skola och omsorg samt för miljön, kulturen och andra gemensamma behov och intressen.
En stram budgetpolitik skall vara vägledande i allt som landskapsregeringen gör. Det åländska näringslivet skall tillförsäkras konkurrenskraftiga och stimulerande verksamhetsförutsättningar. Målet är att stärka landskapets skattekraft och därigenom livskraften i hela det åländska samhället.
Landskapsregeringens politik har som målsättning att alla regioner skall leva och utvecklas enligt sina förutsättningar. Landskapsregeringen vill bevara och stärka känslan för hembygden samt en unik närdemokrati som ger alla möjlighet att vara delaktiga i den åländska samhällsutvecklingen.
Självstyrelsen är grunden för arbetet och den skall utvecklas med tiden så att lagtinget och landskapsregeringen har de politiska instrument som behövs för att skapa en stabil och positiv utveckling. Den ekonomiska självstyrelsen skall stärkas inom de områden som kan förbättra möjligheterna att trygga sysselsättningen och välfärden. De möjligheter som finns inom området för indirekt beskattning skall utvärderas och förhandlingar föras med regeringen om överförande av behörighet på sådana områden som kan vara till nytta för den ekonomiska utvecklingen på Åland. Staten har under senare år tagit en allt större del av samfundsskatten. Målsättningen är att trygga den åländska behörigheten och om möjligt överföra hela behörigheten till Åland.
EU-politiken har blivit en alltmer integrerad del av det allmänna politiska arbetet. Vår målsättning är att trygga Ålands status som ett svenskspråkigt, självstyrt, demilitariserat och neutraliserat område inom den Europeiska Unionen. Ålandsprotokollets status skall fortbestå. Vi kommer att fortsätta kräva en plats i Europaparlamentet och eftersträva talerätt inför EU:s institutioner. Beslutsfattandet bör bibehållas på lokal nivå så långt som möjligt och lösningar som passar in i och fungerar i det småskaliga åländska samhället eftersträvas.
Handlingsprogrammet skall fungera som grund för regeringssamarbetet som Åländsk Center, Ålands socialdemokrater och Frisinnad Samverkan beslutat ingå. Programmet kommer kontinuerligt att följas upp och utvecklas efterhand som nya erfarenheter erhålls.
Landskapsregeringen kommer att föra en politik som präglas av handlingskraft och en vilja till förändring. Konkreta resultat och en dynamisk samverkan med omvärlden eftersträvas. En serviceinriktad och effektiv förvaltning är en nödvändig förutsättning för att handlingsprogrammet skall förverkligas.
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH VERKSAMHETSFÖRUTSÄTTNINGAR
Självstyrelse och demilitarisering
Landskapsregeringen arbetar för en förstärkt självstyrelse. Viktigt är att på alla plan öka dialogen med regering och riksdag i Finland för att tillvarata åländska intressen både nationellt och internationellt. För att trygga det svenska språkets ställning skall landskapsregeringen konsekvent i stöd av självstyrelselagen kräva att de muntliga kontakterna och skriftväxlingen mellan landskapet och staten sker på svenska. Dessutom skall landskapsregeringen kräva att service på svenska i riket erbjuds inom utbildning, hälso- och sjukvård samt övriga samhällsområden som är av vital betydelse för ålänningarna. Arbetet med vitboken om svenskan färdigställs under 2005. För att uppnå konkreta resultat är det viktigt att samarbeta med de finlandssvenska institutionerna och organisationerna. En strategi för information om Åland och dess särskilda status uppgörs för att nå finländska personer och organisationer i nyckelpositioner. För att fördjupa kontakterna med representanter för viktiga samhällssektorer utvecklas nätverk för ömsesidigt utbyte. Kontakterna med företrädare för Sveriges riksdag och regering fördjupas och information om Åland och dess självstyrelse presenteras för en bredare svensk allmänhet.
Landskapsregeringen utarbetar en policy i internationell självstyrelsepolitik som bevakar åländska intressen i nordiska och EU-sammanhang och som också inkluderar frågor av allmänt intresse i Regionkommittén, Nordiska rådet och Östersjösamarbetet. Åland som exempel på en lyckad minoritetslösning samt demilitariseringens säkerhetspolitiska aspekter intas likaså i programmet.
Ett ökat inflytande över bevakningen av Ålands demilitariserade och neutraliserade status skall utformas. En doktrin, som skall omfattas av lagtinget, tas fram och läggs till grund för en långsiktig politik om Ålands särskilda status som demilitariserat och neutraliserat område.
Demokrati, jämställdhet och hållbar utveckling
För att öka valdeltagandet görs en demokratiutredning med förslag till ändringar av valsystemet och andra åtgärder som bidrar till att öka deltagandet i samhällsarbetet samt fördjupa det parlamentariska systemet. Partiernas ställning stärks och frivilligorganisationerna ges en framskjuten roll som oberoende intressebevakare och viktiga företrädare för olika gruppers behov och vilja att delta i byggandet av det åländska samhället. Jämställdheten beaktas i alla politiska sammanhang. Ungdomspolitiken skall värderas högt och ges resurser för att stärka ungas och barns inflytande över samhällsutvecklingen. Landskapsregeringen utarbetar en integrationspolitik som bygger på att de inflyttade lär sig svenska genom det utbud av kurser och annan utbildning som samhället tillhandahåller. Inflyttade uppmuntras att delta i samhällslivet och den kommunala rösträtten utvidgas. De inflyttades rätt till sin identitet och kultur respekteras.
Jämställdhet
Landskapsregeringen har det övergripande ansvaret för att kvinnor och män reellt skall ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Jämställdhetspolitiken förutsätter kunskaper om dolda strukturer som fördelar makten mellan män och kvinnor ojämlikt. För att häva denna ojämställdhet krävs konkreta mål kopplade till medvetna aktiva åtgärder. Alla politikområden bör ha tydligt formulerade mål för jämställdhetsarbetet. En grundförutsättning för att kunna beakta jämställdhetsaspekter är att all individbaserad statistik insamlas, bearbetas och redovisas enligt kön. Jämställdhetsarbetet är allas ansvar och arbetet måste drivas i ordinarie verksamheter med ordinarie aktörer för att få genomslagskraft. Inom landskapsförvaltningen bör en verklig förändring ske. Särskilt i lagstiftnings- och budgetarbetet bör jämställdhetskonsekvensbedömningar göras. Antalet kvinnor i det politiska och ekonomiska beslutsfattandet utökas. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor måste utjämnas. Jämnare fördelning mellan män och kvinnor då det gäller föräldraledighet eftersträvas. Mäns våld mot kvinnor och barn måste upphöra. De professionella hjälparnas teoretiska och praktiska kunskaper förbättras. Resurserna till våldsoffren måste bli bättre. Resurser skapas så att kvinnor och barn som utsätts för mäns våld och hot om våld skall ha tillgång till jour. Arbetet inom ramen för Operation kvinnofrid fortsätter.
Hållbar utveckling
En hållbar utveckling måste vara riktgivande för alla de beslut, stödsystem och åtgärder som landskapsregeringen fattar. En hållbar utveckling förutsätter att förändringar i miljön och samhället kan följas upp och mätas på ett sätt som är grundat på oberoende fakta, forskning och vetenskap. Förvaltningen skall för sin tillsynsverksamhet ha ett antal enligt internationella normer fastställda indikatorer för att göra det möjligt att kontinuerligt mäta samhällsförändringarnas konsekvenser så att en hållbar utveckling uppnås.
Ekonomi och demografiska förändringar
En kartläggning av behovet av arbetskraft under de kommande 20 åren görs. De stora pensionsavgångar som är på kommande i kombination med en allt äldre befolkning kräver förändringar i arbetsmarknadspolitiken och fördelningen av landskapets resurser. Fortsatt strävan efter full sysselsättning samt hög sysselsättningsgrad är grunden för den framtida utvecklingen av välfärdstjänsterna.
Förändringarna i befolkningsstrukturen kräver förnyelse av välfärdssystemet som måste läggas om med tanke på befolkningens framtida behov. Ökade insatser för de äldre och en jämlik fördelning av äldreomsorger oberoende av de äldres ekonomiska situation och boendeort. Bristen på arbetskraft och företagens konkurrenskraft måste beaktas i utbildningssystemet och i integrationspolitiken.
Ökat samarbete mellan olika aktörer som det privata näringslivet, landskapet, kommunerna och den tredje sektorn i form av partnerskap och "good governance" (öppenhet, deltagande och effektivitet) måste prägla utvecklingen av ekonomin. Konjunkturpolitiken måste i högre grad styra de offentliga investeringarna. Landskapets ägande i fastigheter och aktier bör långsiktigt omstruktureras. Den utredning som görs om landskapets fastigheter och deras förvaltning färdigställs så fort som möjligt. Utredningen läggs till grund för fortsatta åtgärder. Målet är att landskapet skall äga de fastigheter som behövs för kärnverksamheterna eller som annars anses ändamålsenligt för landskapets verksamheter. Landskapet, kommunerna och kommunalförbunden skall se till att av dem finansierade investeringar tidsbestäms så att konjunkturväxlingar utjämnas. Då lån, understöd och räntestöd av landskapets medel beviljas för investeringar skall sysselsättningsbefrämjande aspekter beaktas.
En offentlig ekonomi i balans samt en förutsägbar och långsiktig ekonomisk politik gynnar företag och enskilda som överväger att investera. En hög levnadsstandard och en jämn fördelning av resurserna både socialt och regionalt bidrar till stabila och trygga utvecklingsvillkor.
Offentlig sektor
Landskapsförvaltningen
En helhetsgranskning av landskapsförvaltningen görs i syfte att åstadkomma strukturella förändringar. Målet är att särskilja vad som hör till centralförvaltningen (beställarrollen) och vad som kan läggas ut på separata resultatenheter i form av myndigheter, bolag och affärsverk (utförarrollen). Syftet är att den serviceproducerande verksamheten skall ha ett klart avgränsat verksamhetsområde och ekonomiskt ansvar gentemot centralförvaltningen som fungerar som tillsyns- och kontrollmyndighet med uppgift att verkställa lagtingets beslut.
Förslag till utlokalisering av verksamheter görs i detta sammanhang. Personalminskningar görs efter att man erhållit en helhetssyn och beslutat om verksamhetsförändringar. Naturlig avgång samt andra frivilliga överenskommelser skall vara huvudstrategin. De fackliga organisationerna och de anställda skall vara informerade och ha möjlighet att delta i förändringsarbetet från början till slut.
Kommunalförvaltningen
En utredning om en kommunreform görs. Samtidigt utreds långsiktiga åtgärder för att trygga basservicen i kommunerna. En översyn av landskapsandelssystemet görs i enlighet med den uppgörelse som Ålands kommunförbund och landskapsregeringen gjort. Landskapsregeringen överväger, under förutsättning att kostnadstrycket för landskapsförvaltningen kan nedbringas, att överföra en större andel av samfunds- och kapitalskatten till de kommuner där skatterna genereras. Ålands kommunförbunds ställning som intressebevakare för kommunerna bör tydliggöras och stärkas. Landskapsomfattande sektorplanering införs för att åstadkomma dynamiska tillväxtvillkor och hållbar utveckling. Kommunernas ansvar för bostadsbyggandet och andra etableringar förutsätter en aktiv kommmunal markpolitik. Landskapsregeringen har beredskap att på olika sätt stöda såväl den kommunala samt övrig planeringsverksamhet. En aktiv bostadspolitik förs utgående från medborgarnas bostadsbehov och med beaktande av konjunkturläget i byggbranschen. Ålands pensionsfonds nya placeringsstrategi möjliggör placeringar i fastigheter. Landskapsregeringen kommer att tillsammans med privata intressenter arbeta för att hyresbostäder byggs. Andra finansieringsformer är enhetslån och räntestöd.
Rättssäkerhet
All offentlig makt måste regleras. Lagstiftningsarbetet måste effektiveras, gammal lagstiftning moderniseras och ny lagstiftning måste beakta aktuella behov inom alla politikområden. Blankettlagstiftning är att föredra inom områden som inte är av väsentlig själstyrelsepolitisk betydelse men som behövs för att garantera ålänningarnas rättsskydd. Egen lagstiftning skall användas inom miljö-, utbildnings-, kultur- och andra sektorer som är viktiga för ålänningarna i deras vardagsliv och som kräver särskilda lösningar med tanke på självstyrelsen och andra specifika åländska omständigheter.
En lag om förvaltningsförfarande antas.
Lag om offentlig upphandling kompletteras.
Landskapslagen om finansförvaltning förnyas.
Den offentliga upphandlingen är omfattande och omsluter många miljoner euro. En reglerad upphandling som garanterar konkurrensen och ett neutralt förfarande bidrar också till att sänka de offentliga kostnaderna.
Näringslivets villkor
För att öka det åländska näringslivets konkurrenskraft måste förekommande handelshinder minimeras. Transportkostnaderna måste ner, elöverföringskostnaderna likaså. Om tillämpningen av landskapslagen om näringsrätten förhindrar företagsetableringar på Åland måste ändringar övervägas.
Landskapsregeringens näringspolitiska roll skall vara att skapa förutsättningar för entreprenörer och företag att starta nya och utveckla befintliga företag. Landskapet skall minimera sitt inflytande som ägare och huvudman för olika ekonomiska verksamheter.
Stödpolitiken bör ses över och servicen till företagarna bli mera positiv och aktiv.
Landskapsregeringen bör i samband med större investeringar efterhöra det privata näringslivets intresse för att delta. Sådan investeringar är t.ex. kongressutrymmen/kulturhus, Sjöfartsmuseet och golfsatsningar.
Regionalpolitik
Skärgårdspolitiken utarbetas i samråd med skärgårdsborna själva. Skärgårdsborna skall ha samma rätt till hälso- och sjukvård som andra medborgare. Säkerheten och ordningen i skärgården bör stärkas genom ett nytt anpassat polissystem. Kortrutt införs och utlokalisering av verksamheter övervägs. Skärgårdsbyarna stärks som attraktiva boplatser genom satsningar på kultur och annat som bidrar till social sammanhållning och trivsel. Skärgårdsungdomar som grupp bör uppmärksammas, både medan de bor kvar i hemkommunen och efter att de flyttat till fasta Åland för utbildning.
Glesbygdsområdena hålls levande genom att man bibehåller ett decentraliserat servicenät inom basservicen, vård, skola och omsorg . Grundskolestrukturen bibehålls och olika förslag till regionala utvecklingsprojekt tas fram för att främja framtidstro och innovativt tänkande. Modern teknik samt goda förbindelser till och från glesbygd och skärgård måste finnas för att stimulera till inflyttning och ekonomisk tillväxt. En aktiv näringspolitik med betoning på produktion och småskalig förädling skall vara riktgivande.
PROGRAM FÖR OLIKA POLITIKOMRÅDEN
Hälso- och sjukvård
Den offentliga hälso- och sjukvården skall på ett jämlikt sätt finnas tillgänglig för alla och den skall i huvudsak finansieras med skattemedel. Alla har rätt till hälso- och sjukvård oberoende av inkomst och bostadsort. Hälso- och sjukvård skall garanteras på svenska. Avgiftspolitiken inom hälso- och sjukvården ses över. Målet är att avgifterna inte skall utgöra ett hinder för människor att söka vård.
Kvaliteten inom hälso- och sjukvården bibehålls genom förbättrad produktivitet och effektivitet som uppnås genom en översyn av ÅHS:s strukturer och verksamhetssätt. Målet är att ÅHS omvandlas till en resultatenhet för att optimalt utnyttja de medicinska och vårdande resurserna för patienternas bästa. Organisationens ledningsstruktur och arbetssätt ses över och olika personalgruppers erfarenheter och kunskaper i vårdarbetet och patientkontakterna tas till vara. Detta förutsätter demokratiska arbetsformer, regelbunden personalutbildning och kontinuerligt utvecklingsarbete.
· Den psykiatriska vårdens utrymmen lokalintegreras med Gullåsen eller sjukhuset.
· Gullåsens ställning som geriatrisk vårdinrättning stärks i samband med att en översyn av vården av de äldre genomförs.
· Samarbete med Norrtälje sjukhus utreds.
· Finlands regering avkrävs garantier för vård på svenska.
· Tandvårdsreformen följs upp.
· En veterinärvårdslag tas fram.
· Hälsovårdslagen ses över och moderniseras.
· Möjlighet till så kallad "andra bedömning" införs.
Socialpolitik
Sociala missförhållanden bekämpas generellt genom en god välfärd. Full sysselsättning, tillgång på bostäder, hälso- och sjukvård, fri utbildning, meningsfull fritid samt säkra och trygga livsvillkor motverkar sociala klyftor och kriminalitet. Generella sociala insatser och särskilda åtgärder för utsatta grupper krävs för att uppnå allmän jämlikhet och valfrihet.
Socialvårdsplanen skall utarbetas i samråd med kommunerna som har det huvudsakliga ansvaret för att tillgodose behovet av en mångfald sociala tjänster. Socialvårdsplanen underställs lagtinget i samband med budgeten innan den godkänns av landskapsregeringen.
En socialpolitik som tar hänsyn till de åländska förhållandena utvecklas:
· Utkomststödet anpassas till de faktiska levnadskostnaderna.
· Bostadsbidraget reformeras.
· Samarbetet mellan arbetsmarknadsmyndigheten och de sociala myndigheterna intensifieras.
· Lag om sociala företag antas.
Personer med funktionshinder
Personer med funktionshinder skall vara socialt jämställda. Detta förutsätter att arbetslivet, utbildningsväsendet, bostäder och bostadsområden samt kulturinstitutioner, frilufts- och rekreationsanläggningar utformas så att de kan nyttjas av personer med funktionshinder.
Personer med funktionshinder har rätt till arbetsträning och meningsfull sysselsättning. Systemet med personliga assistenter och stödpersoner utvecklas.
Lagen om specialomsorger och lagen om service och stöd på grund av handikapp revideras på ett sådant sätt att de kan samordnas.
Äldreomsorg
En plan för äldreomsorgen som omfattar hela landskapet tas fram. Det primära målet är att stöda äldre så att de kan bo kvar i sitt hem och i sin hemkommun så länge de själva önskar. De äldres funktions- och initiativförmåga skall främjas genom stöd och aktiviteter inom ramen för frivilligorganisationernas och kommunernas verksamheter. Vid fördelningen av medlen inom kultur och idrott skall de äldres behov beaktas. För att bibehålla kvaliteten i äldreomsorgen samt för att möta växande behov av och efterfrågan på tjänster och service måste en viss beredskap för nyanställningar finnas.
En lag om äldreomsorger som tryggar de äldres rättigheter antas.
Familjepolitik
Barnens bästa är utgångspunkten för familjepolitiken. Föräldrarna har det grundläggande ansvaret för att barn och ungdomar har goda uppväxtvillkor. Samhällets uppgift är att underlätta för föräldrarna att ge sina barn en trygg uppväxtmiljö. I beslutsfattandet beaktas barnens och de ungas perspektiv och intressen. Barn och ungas rätt att påverka och bli hörda stärks. En bättre balans mellan arbete och familj har gynnsamma effekter för befolkningsutvecklingen. Bättre kunskaper om familjernas ekonomiska situation behövs. Sådana utredningar bör göras kontinuerligt och beaktar den sammanlagda effekten av sociala förmåner, inkomster, service, avgifter, skatter och familjeledigheter. Normerna för de kommunala barnomsorgerna bör utvecklas genom att lagen om barnomsorg ses över.
Kontinuerliga utredningar görs om familjernas socio-ekonomiska situation.
Lagen om barnomsorg ses över.
Partiell vårdpenning utvidgas att gälla föräldrar till barn i grundskolans första och andra årskurs ifall kommunerna godkänner förslaget.
Drogpolitik
Bruk av narkotika skall bekämpas. Bruket av alkohol, tobak och andra beroendeframkallande medel skall minimeras för att uppnå bättre folkhälsa. Ett nytt drog- och alkoholpolitiskt program uppgörs, särskild uppmärksamhet ägnas eftervården av missbrukare som erhållit behandling. Stöd skall ges till frivilliga organisationer som arbetar med att bekämpa drogmissbruk. Frivilligorganisationernas erfarenheter och kunskaper skall tillvaratas i det kommande programarbetet. De enskilda kommunernas kostnader för behandling av personer med tungt missbruk av narkotika beaktas som en särskild faktor i samband med att landskapsregeringen ser över systemet med landskapsandelar.
Kultur och kulturarv
Kulturen, det svenska språket och de lokala sedvänjorna utgör grunden för självstyrelsen. Kulturpolitiken skall utforma åtgärder som både bevarar och förnyar.
Museiverksamhet
Kulturarvsutredningen följs upp och en handlingsplan görs för en långsiktig kulturminnesvård. Detta stärker sambandet mellan generationerna och ökar samhörigheten med hembygden. Förutsättningar för en åländsk kulturturism skapas och museibyråns och de privata museernas ansvar för kulturarvet klargörs. Målen för den antikvariska verksamheten klargörs och fastställs av lagtinget. Ålands museums roll i organisationen bör vara central. Kärnverksamheterna bör bestämmas i lag.
Biblioteksverksamhet
Den landskapsomfattande biblioteksverksamheten är av grundläggande betydelse för det svenska språket och kulturen. Den regionala spridningen av biblioteken bör tryggas och deras förutsättningar att tillhandahålla ett mångsidigt litterärt utbud bör säkras samtidigt som utbudet av digitala tjänster bör utvecklas och göra biblioteken till lokala kultursmedjor med världsomspännande information och kontakter.
Kultur och konst
Kulturen bör göras tillgänglig för alla. Kulturpolitiken behöver den rika bredd som ett aktivt amatörkulturliv utgör samtidigt som professionella krafter ges förutsättningar att verka. Konstnärer, hantverkare, formgivare och arkitekter är viktiga samhälleliga aktörer som bidrar till att förändra samhället och förutse framtida företeelser och trender. Det är viktigt att öka dialogen och samarbetet mellan amatörer och professionella. Den kulturpolitiska resursfördelningen skall aktivt bidra till förnyelse av kulturen.
Fri bildningsverksamhet
Folkhögskolan, Medborgarinstitutet och studieförbunden har en viktig roll i medborgarnas demokratifostran. Den breda rekryteringen till det fria bildningsväsendet är en viktig förutsättning för att öka medborgarnas delaktighet i samhällsutvecklingen. En modernisering som också beaktar regionala behov görs av det fria bildningsväsendet.
Mediapolitik
Yttrandefriheten är en av de viktigaste förutsättningarna för en fungerande demokrati. Fria och självständiga medier tryggar åsiktsfriheten. Ålands radio och TV är ett public servicebolag med ett uppdrag att förse allmänheten med information, kunskap och underhållning. Verksamheten och finansieringen av den bör utvärderas och eventuella strukturella förändringar bör läggas fram för diskussion och beslut.
Utbildning
Alla har rätt till utbildning. Utbildningssystemet skall därför erbjuda alla likvärdig utbildning, oberoende av bostadsort och inkomstförhållanden. Detta förutsätter ett samhälleligt utbildningssystem som är öppet för alla, en kostnadsfri utbildning i grundskolan samt utbildning på gymnasie- och högskolenivå. Systemet med vuxenutbildning måste ses över och omorganiseras så att det blir mera överskådligt och effektivt. Det ekonomiska stödet till de studerande utformas så att ingen av ekonomiska skäl tvingas avstå från studier.
Grundskolan
Den regionala spridningen av grundskolorna bibehålls. Rekryteringen av kompetenta lärarkrafter prioriteras. Elever med särskilda behov och deras familjer skall få tillgång till experthjälp där särskild personal tillsammans med föräldrarna skapar individuella lösningar för att förbättra barnens möjligheter att klara sin utbildning. För att förverkliga detta utreds olika organisatoriska möjligheter. Grundskolans läroplan revideras. Målet är att stärka förutsättningarna för skolan att förmedla kunskaper. Högstadiets pedagogiska verksamhet granskas. Utbildningen på högstadiet bör i högre grad beakta elevernas utvecklings-psykologiska förutsättningar att tillgodogöra sig kunskap. Övergången mellan grundskolan och gymnasieskolan ägnas större uppmärksamhet. Särskild fokus fästs vid de ungdomar som tvingas flytta hemifrån för att studera. Samarbetet mellan studiehandledningen på de olika stadierna förbättras för att främja elevernas övergång från ett stadium till ett annat.
Gymnasieutbildningen
All utbildning på gymnasienivå sammanförs under en organisation kallad Ålands gymnasium. Reformen kommer att vara komplex och krävande. För att förändringen skall vara framgångsrik fordras ett processliknande förfarande som utgår från att skolorna tillsammans tar fram en modell för den pedagogiska, organisatoriska och fackliga integreringen. Syftet är att ge eleverna ökad valfrihet och möjlighet för fortsatta högskolestudier samt förutsättningar för lärarna att erhålla goda arbetsvillkor. Inom ramen för en enda gymnasieskola kan olika utbildningsprogram förnyas och förändras enligt arbetsmarknadens och individernas förändrade krav och intressen.
Högskoleutbildningen
En översyn av Ålands högskola och dess utbildningsprogram görs. Målet är färre utbildningsprogram, en stramare organisation och ökat oberoende gentemot centralförvaltningen. Högskolan är resultatansvarig och avtalet mellan högskolan och centralförvaltningen utvecklas som styrinstrument. Verksamhetsförändringar förutsätter omförhandlingar av utbildningsavtalet. Forskningen skall ta sikte på att inom de olika branscher där utbildning levereras, producera kunskap som bidrar till utveckling och ekonomisk tillväxt i det åländska samhället.
All utbildning bör samordnas med de internationella överenskommelser inom utbildningsområdet som lagtinget givit sitt bifall till. Nödvändiga överenskommelser om examensgiltighet antas för att säkra åländska utbildningars giltighet nationellt samt i nordiska och europeiska sammanhang.
Miljö och energi
Ett program för hållbar produktion och konsumtion färdigställs. Målet är en effektivare användning av material, energi och naturresurser. Miljöfostran ingår i programmet. Många förändringar krävs för att uppnå balans mellan de tre dimensionerna för en hållbar utveckling d.v.s. den sociala, ekonomiska och ekologiska.
Vattenskyddet
Eutrofieringen av Östersjön och vattnen runt Åland har försämrat vattenkvaliteten katastrofalt. Detta syns i rikliga algblomningar, slembildningar på stränder och fångstredskap. Dessutom har halten av skadliga ämnen som tungmetaller och dioxiner ökat. Kraftfulla åtgärder krävs inom flera områden för att vända den ödesdigra situationen. Landskapets representanter i Nordiska rådet, Östersjörådet samt Östersjökonferensen fortsätter det påbörjade arbetet med att förverkliga förslaget om att göra Östersjön till ett PSSA-område samt införandet av skärpta regler för att eliminera miljöförstörande utsläpp från fartyg som passerar i Östersjön. Endast genom internationellt samarbete kan vi nå resultat i arbetet med att rädda Östersjön.
Avloppsvattnet
Byggandet av ett gemensamt avloppsvattensystem som kanaliserar avloppsvattnet från de faståländska kommunerna till Lotsbroverket i Mariehamn reducerar mängden näringssalter som nu rinner ut i diken och inre vikar. Beslutet att effektivera hantering av avloppsvattnet från enskilda bostäder och sommarstugor i glesbygden genomförs under en övergångsperiod fram till år 2014.
Fiskodlingarna
Det överlägset största läckaget av kväve och fosfor kommer från fiskodlingarna. Näringen måste underkastas samma krav på hållbar utveckling som all annan näringsverksamhet. Övergången till hållbar odling av fisk måste regleras så att rimliga övergångsperioder tryggas. När nya miljötillstånd beviljas fiskodlingarna krävs hållbar odling för att tillståndstiden betydligt skall förlängas. Villkoren bör formaliseras i detalj så att odlarna kan satsa långsiktigt på sin verksamhet och samtidigt känna att systemet bygger på rättsligt utformade normer och regelverk som garanterar enskilda odlares rättsskydd.
Jordbruket
De skyddsåtgärder som redan är införda i stöd av EU:s miljöstödsprogram fortsätter för att minimera utsläpp av näringssalter bl.a. genom skyddsområden intill diken.
Försöken med ekologisk odling och våtmarker fortsätter. Det pågående arbetet med vattenvårdsprogrammet slutförs.
Avfallshanteringen
Ansvarsfördelningen mellan landskapet, kommunerna och enskilda måste vara klargjord. Kommunerna är renhållningsmyndighet och har till uppgift att se till att avfallet i kommunen omhändertas på ett enligt renhållningslagen och annan miljölagstiftning godtagbart sätt. Ett flertal kommuner har gått samman i ett kommunalförbund och avser att skapa en gemensam kommunal renhållningsmyndighet kallad Ålands miljöservice. Den som producerar avfallet skall betala för att det omhändertas. Producentansvar bör genomföras. Skattemedel bör inte som princip användas för att finansiera avfallshanteringen för enskilda, företag och kommuner.
För att stimulera till återanvändning och återvinning kan landskapet fördela olika former av bidrag för att minska på behovet av slutförvaring vid en deponi.
Kyoto-avtalet
Alla som tecknat på Kyotoavtalet förväntas sänka sina utsläpp av växthusgaser till 1992 års nivå under tiden 2008-2012. En central åtgärd är att fastställa s.k. utsläppsrätter vilka följer direktiv som EU-länderna godkänt. Dessutom krävs satsningar på förnyelsebara energiformer samt ökade insatser för att spara på energi. Satsningarna på vind- och bioenergi fortsätter. Landskapsregeringen avser att utreda hur införandet av s.k. gröna elcertifikat kunde stimulera utbyggnaden av vindkraft på Åland. En landskapsomfattande sektorplan för lokalisering av vindkraftsanläggningar utarbetas.
Partnerskap för miljöns bästa
Aktiva organisationer och institutioner inom miljöpolitikens område ges möjlighet att påverka landskapets miljöpolitik. Samråd och gemensamma projekt skapas för att utnyttja alla till buds stående resurser och kunskaper.
Kommunikation och trafik
Kommunikation är ett vitt begrepp idag. De fysiska trafiklederna på land, till sjöss och i luften har utökats med ett globalt kommunikationsnät som inte känner några fysiska begränsningar. Ur samhällets synvinkel har ansvaret för infrastrukturen vidgats betydligt och kräver specialkompetens för att svara mot medborgarnas krav och önskemål.
Trafik och säkerhet
Trafikpolitiken utformas så att medborgarna och näringslivet i alla regioner erbjuds tillfredsställande, säker och miljövänlig trafikförsörjning. Trafikpolitiken måste samordnas med regionalpolitiken. För att uppnå större effektivitet inom kollektivtrafiken bör hela trafiksystemet ses över, både själva tursystemet men också finansiering och administrationen. Landskapslagen om yrkesmässig trafik ändras för att marknadsanpassa bussföretagens villkor. Bättre flygförbindelser krävs. Ett nytt trafikprogram och en ny trafikplan för skärgårdstrafiken görs upp. Trafiken skall sammanlänka skärgårdskommunerna och utveckla kortruttstrafiken till och från fasta Åland. Tillsynen och administrationen av all trafikverksamhet överförs till trafikavdelningen. Skärgårdstrafiken sköts av ett samhällsägt bolag eller affärsverk. I samband med omorganisationen prövas vilka delar av verksamheten som kan utlokaliseras till skärgården. Flera verksamheter inom trafikavdelningen konkurrensutsätts. I synnerhet bör delar av vägunderhållet privatiseras när det föreligger förutsättningar för detta.
Trafiksäkerheten bör bli ett prioriterat område. En klarare styrning från landskapsförvaltningens sida är att föredra. Bättre statistik och mera utvecklingsarbete bör läggas på trafiksäkerhetsområdet. En synligare organisation och tydligare uppdrag skapas.
Kommunikation
Landskapsregeringen främjar informationssamhällets utveckling genom att medverka till att det finns snabba datakommunikationsförbindelser, utbilda medborgarna så att de kan utnyttja informationssamhällets möjligheter, utveckla informationstjänsterna inom landskapsförvaltningen och bidra till motsvarande förändringar inom kommunerna och näringslivet. För att möta informationssamhällets framtida utmaningar uppdateras det program för informations- och kommunikationstekniken som lagtinget antog våren 2002. Utvecklingen inom IKT-området sker med en svindlande hastighet och det är nödvändigt att Åland som en ö-region ligger i täten för denna utveckling. Både närings- och regionalpolitiskt är det av största betydelse att fatta snabba och strategiskt riktiga beslut inom detta område.
Ekonomisk politik, sysselsättning och näringspolitik
Arbetslivsfrågor
En ingående utredning över behoven av arbetskraft inom olika näringar görs för att långsiktigt trygga tillgången på lämplig och utbildad arbetskraft. Vuxenutbildningen måste förstärkas och ett tillägg till lagen om arbetsmarknadspolitik bör skapas. Det är viktigt att få till stånd ett trepartssamarbete mellan landskapsregeringen och parterna på arbetsmarknaden om olika former av livslångt lärande. Det ökar de anställdas kompetens och företagens konkurrensförmåga. För att så många som möjligt skall orka arbeta ända fram tills pensionsåldern infaller bör olika arbetslivsprojekt initieras. Landskapsregeringen avser att reservera medel för företag, kommuner och andra som önskar göra utvecklingsprojekt på arbetsplatsen i syfte att få de anställda att orka och vilja jobba så länge som möjligt.
Näringspolitik
Sjöfartens avgörande betydelse för det åländska näringslivet kan inte nog betonas. En långsiktig lösning krävs för att trygga den åländska sjöfartens verksamhet under finländsk flagg. Landbaserade näringar måste ägnas mera uppmärksamhet. Företagens konkurrenskraft förbättras genom rätt satsningar inom utbildningssystemet, god tillgång på bostäder samt en medveten integrationspolitik som välkomnar arbetskraft utifrån. En sådan näringspolitik förutsätter tvärsektoriella insatser och ett nära samarbete med näringslivet, deras organisationer samt de fackliga organisationerna. Även goda kommunikationer är en förutsättning för ett fungerande näringsliv. Landskapsregeringen samarbetar med näringslivet för att åstadkomma fungerande flygförbindelser. Innovationer och modern teknologi bör främjas för att öka tillgängligheten till de globala marknaderna. Viktigt ur sysselsättningssynpunkt är entreprenörer och småföretagare. Ett särskilt intresse bör ägnas alla som önskar starta egna företag. Landskapsregeringens service och stöd till intresserade företagare bör bli mera positivt och uppmuntrande. Viktigt är att minska byråkratin och förenkla de regelverk som företagen pressas av.
Landturism
Den åländska turistnäringen uppdelas i två olika huvudgrupper. Dels den sjöbaserade turismen som idag bedrivs av åländska och utländska rederier, dels den landbaserade turismen som bedrivs av åländska företag. Dessa huvudgrupper bör i framtiden vara statistiskt åtskilda för att på ett korrekt sätt följa upp den landbaserade besöksnäringen. Det skulle möjliggöra mätning av de marknadsföringsåtgärder som vidtas.
Arbetet med att förverkliga landskapets turismstrategi konkretiseras och åtgärder måste utan dröjsmål vidtas. Satsningar på maritima företeelser, golf och Bomarsundsområdet ges förtur de kommande åren. Vidare kommer landskapsregeringen att utreda vilka delar av alkohollagstiftningen som är relevanta att överta, utgående från möjligheterna att utveckla gårdsturism och nya former av förädling av jordbruksprodukter. Den planerade golfbanan i Ämnäs har hög prioritet. Men golfturismen har också förutsättningar att bli viktiga ekonomiska satsningar i glesbygden och skärgården. Beträffande golfsatsningar bör särskilt förutsättningarna för en hållbar kommersiell drift redovisas innan stöd beviljas. Personer och företag som har originella idéer och intressanta verksamheter som man vill försöka förverkliga skall ges möjlighet att hyra eller köpa fastigheter av landskapet. Den utredning som görs om landskapets fastighetsinnehav och dess framtida användning bör så fort som möjligt färdigställas.
Idrotts- och kulturturism
De senaste åren har ett stort antal evenemang inom idrottens och kulturens områden utvecklats på Åland. Det har även investerats i ett stort antal anläggningar inom idrotts- och fritidssektorn. För att anläggningarna skall få optimal betydelse för turismen så krävs ofta att ideella föreningar och organisationer fungerar som arrangörer. På samma sätt är det i stor utsträckning med de kulturevenemang som ordnas. Det är därför viktigt att dessa föreningar och organisationer stimuleras genom t.ex. en evenemangsfond. En förnyelse av systemet för fördelning av och grunderna för fördelningen av penningautomatmedel görs.
Primärnäringarna
Landsbygdens och skärgårdens utveckling och det öppna naturlandskapet är till stor del beroende av primärnäringarnas fortbestånd. Lantbruket med kringeffekter ger idag upphov till 1500 arbetsplatser eller cirka 12 procent av de sysselsatta på Åland. Över hälften av tillverkningsindustrin är livsmedelsproduktion. Grunderna för idkande av näring och byggande måste klargöras i relation till fornminneslagens bestämmelser om fastställda fornlämningar och förmodade lämningar.
Jordbruk och skogsbruk
Den övergripandemålsättningen bör vara att skapa konkurrenskraft med omgivande regioner. Utgående från EU:s jordbrukspolitik utformas stödformerna så att de passar det åländska jordbruket. Olika bioenergiformer som skogsavfall, havreodling och andra odlingsformer, röjning och ekologisk dikning stöds. Olika nischgrödor stöds likaså.
Konventionella odlingsmetoder utvecklas för att möjliggöra produktion av grödor på marker där förutsättningar finns. Möjligheterna till förädling och försäljning av lokala råvaror understöds bl.a. genom att se över lagstiftning som idag utgör hinder för nya verksamheter. Närproducerade livsmedel måste gynnas både i butiker och allmänna kök.
Inkomstmöjligheterna från skogsbruket breddas, dels genom att använda skogsprodukter som energi och dels genom att öka förädlingsgraden. Landsbygdsturismen utvecklas som komplement eller huvudnäring för enskilda företagare. Utvecklingsprojekt inom primärnäringarna skall stödas och rådgivningen anpassas till aktuella strukturförändringar.
Fiske
Landskapsregeringen skall tillsammans med branschorganisationerna påverka strukturprogrammet för fiskerinäringen (2007-2013). Särskild vikt bör läggas vid att introducera nya fisketekniker och metoder i syfte att öka kvaliteten på fångst och leveranssäkerhet. Dessutom bör ökad förädling av lokala åländska fiskeprodukter åstadkommas. Den egna lagstiftningsbehörigheten på fiskeriområdet måste mera aktivt utnyttjas för att främja näringen. Sportfiskets förutsättningar skall utvecklas som en säsongförlängande aktivitet.
Finanspolitik
Landskapet, kommunerna och kommunalförbunden skall se till att av dem finansierade investeringar tidsbestäms så att konjunkturväxlingar utjämnas. Då lån, understöd och räntestöd av landskapets medel beviljas för investeringar skall sysselsättningsbefrämjande aspekter beaktas.