Redogörelse 1/2002-2003

Lagtingsår: 2002-2003
Typ av dokument: Redogörelse

Ladda ner Word-dokument

Ålands landskapsstyrelse

REDOGÖRELSE 51 K10

 

Datum

Diarienummer

 

2003-02-20

K10/02/1/86

Kontaktperson

 

 

Elisabeth Nauclér

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

Självstyrelsepolitiska nämnden

 

 

 

 

 


Redogörelse enligt 32 § lagtingsordningen

För tiden 1 november 2001 - 31 oktober 2002

 

INNEHÅLL

1. Allmänt1

2. Open Skies1

3. Svenska språket2

4. Åland och Europeiska unionen. 3

5. Överföring av statens fasta egendom. 3

6. Gränsbevakningen, sjöbevakningen. 4

7. Diskussioner med Sverige. 4

8. Självstyrelselagsrevisionen. 4

9. Sjöstridskrafternas verksamhet4

10. Utvärdering av det ekonomiska systemet5

11. Beskattning. 5

12. Självstyrelsens utveckling. 5

 

 

Landskapsstyrelsen överlämnar härmed den i 32 § lagtingsordningen föreskrivna redogörelsen över självstyrelsepolitiska frågor som väsentligen berör landskapets författningsenliga rättigheter.

 

1. Allmänt

 

Enligt 32 § lagtingsordningen skall landskapsstyrelsen i början av varje lagting och senare så ofta omständigheterna det föranleder, lämna till lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd en skriftlig redogörelse över de självstyrelsepolitiska frågor som väsentligt berör landskapets författningsenliga rättigheter.

     Under den aktuella redogörelseperioden har landskapsstyrelsen, på sätt som det parlamentariska systemet förutsätter, fortlöpande informerat och diskuterat med självstyrelsepolitiska nämnden de frågor som berör lagtingets författningsenliga rättigheter. Landskapsstyrelsen har även direkt till lagtinget, i form av landskapsstyrelsens meddelanden redogjort för frågor av väsentlig självstyrelsepolitisk betydelse, närmare härom under avsnittet om EU-ärenden. Därtill har landskapsstyrelsen regelmässigt översänt till självstyrelsepolitiska nämnden sådana landskapsstyrelsens handlingar och beslut som landskapsstyrelsen ansett höra till området för landskapets författningsenliga rättigheter. Särskilt stort arbete har under året nedlagts på behandlingen av det så kallade Open Skies avtalet.

 

2. Open Skies

 

Det s.k. Open Skies avtalet som undertecknades i Helsingfors den 24 mars 1992 och som Finland under den innevarande redogörelseperioden beslöt ansluta sig till har varit föremål för ingående behandling i självstyrelsepolitiska nämnden och för ärendet har redogjorts i nämndens initiativ i ärendet

enligt 29 § lagtingsordningen. Således har ärendet redan behandlats av lagtinget, och landskapsstyrelsen översände den 25 april 2002 i enlighet härmed självstyrelsepolitiska nämndens ställningstagande till utrikesministeriet.

     En proposition i ärendet förelades riksdagen och kom att behandlas av utrikesutskottet varvid landskapsstyrelsen hördes i ärendet. Utskottet avgav sitt betänkande till riksdagen den 15 oktober 2002 och konstaterade härvid att Open Skies avtalet skulle bli tillämpligt även på Åland. Utskottet fann inte någon motstridighet mellan avtalet och Ålandskonventionen och avtalet skulle enligt utskottets åsikt stärka Ålandskonventionens övervakningsmekanism. Utskottet konstaterade vidare att det är osannolikt att några observationsflygningar kommer att äga rum över åländskt område.

     Utrikesministeriet tillskrev landskapsstyrelsen med hänvisning till 58 § 2 mom självstyrelselagen enligt vilket landskapsstyrelsen skall underrättas om förhandlingar om internationella fördrag i angelägenheter som visserligen inte hör till landskapets behörighet, men som kan ha särskild betydelse för landskapet. Utrikesministeriet ansåg således inte att att det var fråga om något hörande av landskapsstyrelsen utan avsikten var enbart att underrätta landskapsstyrelsen om förhandlingarna. Landskapsstyrelsen hävdade att eftersom förhandlingsresultatet kom att föras till riksdagen i form av en lag skulle även 28 § 2 mom självstyrelselagens bestämmelser, enligt vilken landskapsstyrelsens utlåtande skall inhämtas innan en rikslag som har särskild betydelse för landskapet stiftas, komma att tillämpas. Enligt landskapsstyrelsens åsikt kunde det alltså vad gällde ett internationellt fördrag bli fråga om att tillämpa både 58 § 2 mom och 28 § 2 mom, men denna tolkning vann varken stöd inom utrikesministeriet eller justitieministeriet.

 

3. Svenska språket

 

I föregående års berättelse behandlades olika frågeställningar med anknytning till användningen av svenska språket i kontakter med riksmyndigheterna. Denna fråga kommer ständigt att vara föremål för olika åtgärder. Ett omfattande arbete har inletts inom området för social- och hälsovården, varför det i föreliggande redogörelse särskilt redogörs för problemen inom denna sektor.

     Kallelser, föredragningslistor och möteshandlingar till EU-beredning­sektionerna 13-bistånd, 25-sociala frågor och 27-människans rörlighet och sociala trygghet tillställs landskapsstyrelsen på finska. Vissa möteshandlingar tillställs även på engelska.

     Under året inbegärde undervisningsministeriet landskapsstyrelsens utlåtande över arbetsgruppspromemoria rörande för- och eftermiddagsverksamhet för skolelever. Promemorian tillställdes landskapsstyrelsen på finska. Med anledning av ministeriets begäran meddelade landskapsstyrelsen att då rubricerade promemoria inte ännu tillställts landskapsstyrelsen i svensk språkdräkt kunde inte landskapsstyrelsen i det skedet avge något utlåtande samt upplyste landskapsstyrelsen ministeriet om att enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. självstyrelselagen för Åland (FFS 1144/1991) skall skrivelser och andra handlingar som utväxlas mellan de centrala statsmyndigheterna och landskapsmyndigheterna avfattas på svenska.

     Brådskande meddelanden om utbrott av smittsamma sjukdomar utsända av Folkhälsoinstitutet kommer i regel fortfarande enbart på finska, trots att Folkhälsoinstitutet uppmärksamgjorts på problemet. Däremot kom t.ex. " Anvisningar för hälsovårdspersonal /Åtgärder vid misstänkt mjältbrand eller vid exponering för mjältbrand" samtidigt på svenska och finska.

     Landskapsstyrelsen har fått förfrågningar om varför Folkpensionsanstaltens anvisningar om uppgörande av läkarutlåtanden för specialersättningar för läkemedel inte finns på svenska. Faktum är dock att de finns på svenska och har distribuerats till varje läkare som beviljats finsk legitimation och verkar i landet. Problemet uppstår då  man vid ÅHS har kortvariga vikariat, som inte nåtts av denna information. Folkpensionsanstalten har lokalt försökt underlätta situationen genom att  förmedla information och anvisningar till ÅHS. Situationen torde förbättras av att FPA ämnar lägga ut anvisningarna på internet både på finska och svenska ännu detta år.

     För att landskapsstyrelsens tjänstemän skall kunna utnyttja rätten att delta i beredningen av EU-ärenden som faller inom landskapets behörighet eller annars har särskild betydelse för landskapet krävs att handlingarna tillställs på svenska.

 

4. Åland och Europeiska unionen

 

Ålands nuvarande ställning i Europeiska unionen definieras både av ett inomstatligt och gemenskapsrättsligt regelverk. Kapitel 9a i självstyrelselagen för Åland innehåller de viktigaste inomstatliga bestämmelserna för Ålands ställning vid beredning och tillämpning av gemenskapsrätten. Den proposition till ändring av självstyrelselagen som lämnades till riksdagen under perioden innehåller ett flertal förslag till ändringar och kompletteringar till de gällande bestämmelserna om Ålands inomstatliga ställning vid behandling av EU-ärenden.

     Under perioden har den s.k. framtidsdebatten i Europeiska unionen fortsatt. Denna tar sikte på omfattande ändringar i de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen. I samband med Europeiska rådet i Laeken i december 2001, där lantrådet deltog, inrättades det s.k. Europeiska konventet som samlar företrädare främst för regeringarna, de nationella parlamenten, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen. Konventets arbete avslutas i medlet av år 2003.

     Landskapsstyrelsen formulerade sina första ställningstaganden i förhållande till konventet i landskapsstyrelsens meddelande nr 1/2001-2002. Detta meddelande innehåller också preliminära ställningstaganden till kommissionens vitbok om styrelseformerna. Landskapsstyrelsens slutliga utlåtande över kommissionens vitbok skickades till kommissionen i slutet av mars 2002.

     Under perioden har landskapsstyrelsen också deltagit i samarbetet mellan de lagstiftande regionernas regeringar (RegLeg). De lagstiftande regionernas regeringars ställningstaganden har beretts inom ramen för den s.k. Coordination Committee. Dessa ställningstaganden har överlämnats till Europeiska konventet.

     Kommissionen har påbörjat ett antal s.k. överträdelseförfaranden mot Finland enligt artikel 226 i EG-fördraget under denna period. Några av dessa berör även Åland till vissa delar eller i sin helhet. Flertalet av dessa har påbörjats för att landskapets notifieringar av enskilda direktiv inte har inkommit till kommissionen före implementeringstidens utgång. Under perioden har kommissionen även beslutat påbörja ett domstolsförfarande mot Finland som till största delen gäller vårfågeljakten på Åland och dess förenlighet med direktiv 79/409/EEG. 

 

5. Överföring av statens fasta egendom

 

Enligt 61 § 2 mom. i självstyrelselagen sägs att mark som staten äger i landskapet och använt för sin egentliga statsförvaltning och som  inte längre behövs för ändamålet övergår statens rätt till landskapet varvid byggnader och anläggningar som är obehövliga tillfaller landskapet om de inte flyttas bort. Med anledning härav har under perioden förhandlingar förts med riksmyndigheterna som ledde till följande överföringar av fastigheter och byggnader till landskapet.

 

1.      Öarna Långö och Rödö som hör till fastigheten Rödhamn (417-415-1-0) och som är belägna i Rödhamn, Lemland. Överlåtelsen skedde 22 oktober 2002.

 

2.      Lägenheten Tullkammarplan RNr 7:0 (62-406-7-0), Degerby, Föglö. Överlåtelsen skedde 17 oktober 2002.

 

3.      Stora och Lilla Båtskär RNr 5:1 (417-893-5-1) i Lemlands kommun. Överlåtelsen skedde 17 oktober 2002.

           

6. Gränsbevakningen, sjöbevakningen

 

Den överenskommelsförordning om gränsbevakningsväsendets uppgift i landskapet Åland som utarbetats av en gemensam arbetsgrupp med representanter för rikets och landskapets myndigheter kom att bearbetas vid justitieministeriet och utlåtande över förslaget inbegärdes av justitieministeriet den 13 februari 2002.

     Ärendet har varit föremål för gemensamma diskussioner i självstyrelsepolitiskanämnden och landskapsstyrelsen har under perioden inte avgivit något utlåtande i ärendet.

     Den 9 oktober 2002 hölls på Åland det årliga mötet med de högsta företrädarna för gränsbevakningen.

 

7. Diskussioner med Sverige

 

Landskapsstyrelsen har fortsatt sina diskussioner med svenska myndigheter och regeringsföreträdare inom ramen för den arbetsgrupp som fungerat i samarbete med svenska utrikesdepartementet.

     Landskapsstyrelsen har genom sin grupp för olika gränshinder mellan Åland och Sverige tillsammans med svenska utrikesdepartementet påtalat olika svårigheter för berörda myndigheter för att därigenom få till stånd lösningar.

     Förhandlingar om möjligheten att se svensk ”public service” television även i framtiden på Åland slutfördes genom ett avtal mellan de båda bolagen med ett positivt resultat.

     Under perioden har förhandlingarna angående ändring av betygsvärdering för sökande till svensk högskola ändrats så, att ansökningarna inför hösten 2002 kunde värderas efter de nya skalorna.

    

8. Självstyrelselagsrevisionen

 

Propositionen till ändrig av självstyrelselagen överlämnades under perioden (14 mars 2002) i enlighet med överenskommelse mellan regeringen och Ålands landskapsstyrelse till riksdagen. Ärendet behandlades i grundlagsutskottet i riksdagen och landskapsstyrelsen blev hörda i utskottet. Ärendets behandling fortgick i riksdagens grundlagsutskott och lagtingets lagutskott under den aktuella perioden.

 

9. Sjöstridskrafternas verksamhet

 

Under perioden 1 november 2001 - 31 oktober 2002 fick Åland besök av sammanlagt 58 fartygsbesök i åländska vatten. Som jämförelse kan nämnas att åren 1997 uppgick antalet fartygsbesök till 30, år 1998 till 30, år 1999 till 25, år 2000 till 32 och år 2001 till 30. Visserligen fanns det uppenbara skäl till den stora ökningen av antalet besök såsom att den åländska polismyndigheten begärt bistånd för att ta hand om utgången ammunition och att arbete utförts vid sjöbevakningsstationerna, men inte i sådan utsträckning att det kunde förklara den stora ökningen. Således inbegärdes via försvarsministeriet en förklaring, och även tidigare under året hade förklaringar vad gällde besökens längd inhämtats.

     Av förklaringen från marinstaben framgår att i de meddelade besöken ingår, förutom de fall då marinen gett handsträckning, även de genomfarter med amfibietruppsförband som företagits genom den s.k. yttre zonen vilken inte tillhör det demilitariserade området utan ligger mellan det demilitariserade området och territorialvattnens yttre gräns. Förklaringen till det stora antalet besök var att en gemensam svensk/finsk övning hållits i Sverige och att därvid använts sådana landstigningsbåtar som inte klarar sig på öppet vatten utan passerat i den yttre zonen i skydd av skärgården.

     Den 5 mars 2002 hölls ett möte i Helsingfors med försvarsminister Jan-Erik Enestam. En inbjudan till besök på Åland för diskussioner om säkerhetspolitik framfördes.

 

10. Utvärdering av det ekonomiska systemet

 

Arbetsgruppen med uppgift att utvärdera självstyrelsens nuvarande ekonomiska system har fortsatt sitt arbete under denna period. Utredningen har ännu inte färdigställts.

             

11. Beskattning

 

Som en uppföljning till regeringens aftonskola har landskapsstyrelsen fört diskussioner med finansministeriet om tonnagebeskattningen, samfunds- och kapitalbeskattningen liksom den indirekta skatten samt med tullstyrelsen om skattegränsproblem.

     Kommunernas andel av samfundskatten i riket har under året minskat till 6,9861 procentenheter. Finlands regering har därtill inför skatteåret 2003 föreslagit en ytterligare sänkning av kommunernas andel av samfundskatten i riket till 5,7275 procentenheter. EU kommissionen har under lagtingsåret fattat sitt beslut om captivelagstiftningens förenlighet med gemenskapens statsstödsregler och lagtinget har fattat beslut om dess upphävande. Landskapsstyrelsen har bevakat utvecklingen inom gemenskapen i fråga om direktbeskattning av företag och konstaterar att kommissionen i allt högre grad verkar för en harmonisering av företagsbeskattningen. Frågan om autonomiernas ställning i förhållande till gemenskapen på beskattningens område har i några fall aktualiserats och landskapsstyrelsen har intervenerat i vissa kommissionens statsstödsprocesser i syfte att säkerställa autonomiernas ställning.

     Under sommaren 2002 avlämnade den av Sveriges regering utsedda utredaren Inge Lindunger vid det svenska tullverket en utredning avseende förenkling av skattegränsen mellan Åland och Sverige. På basen av denna utredning kommer förslagen nu att behandlas av behöriga myndigheter i Finland och Sverige.

    

12. Självstyrelsens utveckling

 

Som ett led i landskapsstyrelsens strävanden till att utveckla Ålands självstyrelse beställdes i samband med självstyrelsens 80-års jubileum en utredning av professor Ove Bring om vilka erfarenheter som kan dras av den tid Åland haft självstyrelse. Syftet var att göra en internationell jämförelse med andra självstyrelseområden och ta till vara de erfarenheter som uppnåtts för att på så sätt kunna utstaka det fortsatta arbetet med utvecklingen av förvaltningen.

 

 

 

 

Mariehamn den 20 februari 2003

 

 

L a n t r å d

 

 

Roger Nordlund

 

 

Vicelantråd

 

 

Olof Erland