Landskapsregeringen överlämnar härmed den i 32 § lagtingsordningen föreskrivna redogörelsen över självstyrelsepolitiska frågor som väsentligen berör landskapets författningsenliga rättigheter.

1. Allmänt

Enligt 32 § lagtingsordningen ska landskapsregeringen i början av varje lagting och senare så ofta omständigheterna det föranleder, lämna till lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd skriftlig redogörelse över de självstyrelsepolitiska frågor som väsentligt berör landskapets författningsenliga rättigheter.

Under den aktuella redogörelseperioden har landskapsregeringen, på sätt som det parlamentariska systemet förutsätter, fortlöpande informerat och diskuterat med självstyrelsepolitiska nämnden de frågor som berör lagtingets författningsenliga rättigheter. Landskapsregeringen har även direkt till lagtinget, i form av landskapsregeringens meddelanden redogjort för frågor av väsentlig självstyrelsepolitisk betydelse. Därtill har landskapsregeringen regelmässigt översänt till självstyrelsepolitiska nämnden sådana landskapsregeringens handlingar och beslut som landskapsregeringen anser höra till området för landskapets författningsenliga rättigheter.

2. Svenska språket

Landskapsregeringen lämnade den 1 mars 2007 ett språkpolitiskt program till lagtinget. Programmet bygger på de förslag som en parlamentariskt tillsatt kommitté avlämnade under år 2006, innehållande ett förslag till ett långsiktigt språkpolitiskt program för hur kulturen och det svenska språket skall kunna hållas levande i landskapet i enlighet med vad som överenskoms vid själstyrelsens tillkomst.

En del i förverkligandet av det språkpolitiska programmet är att tillsätta ett språkråd. Språkrådet ska ha en självständig ställning som ett sakkunnigorgan. I rådet ska representanter för myndighetsintressen, organisationsliv, näringsliv, utbildningssektorn och liknande områden ingå. Språkrådet ska assisteras av en tjänsteman inom landskapsförvaltningen. Denne fungerar som nämndens föredragande tjänsteman och har även ett informationsansvar gentemot allmänheten. Språkrådet ska årligen avge en rapport till landskapsregeringen om sin verksamhet inklusive en utvärdering av svenska språkets ställning.

Som en ytterligare åtgärd med anledning av det språkpolitiska programmet beställde landskapsregeringen tillsammans med Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS) under sommaren 2007 en utredning från Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) angående flyttningsrörelsen till och från Åland ur ett arbetsmarknadsperspektiv samt språkkunskapernas betydelse för flyttningsrörelsen. Utredningen omfattar frågeställningen huruvida och i vilken utsträckning språksituationen påverkar beslutet att flytta till Åland och möjligheterna att få jobb. Vidare utreds i vilken utsträckning det krävs finska på arbetsmarknaden, hur språksituationen på Åland påverkar beslutet att flytta till eller återflytta till Åland samt om språksituationen även påverkar personer att flytta från Åland. Utredningen beräknas vara klar under våren 2008.

3. Justitieombudsmannens inspektion och justitiekanslerns befogenheter i landskapet

I samband med riksdagens justitieombudsmans inspektion av landskapsregeringens social- och miljöavdelning, framförde landskapsregeringen att myndigheter i riket inte alltid iakttar 38 § självstyrelselagen, enligt vilken skrivelser och andra handlingar som utväxlas mellan landskapsmyndigheterna och statens myndigheter i landskapet ska avfattas på svenska. I syfte att utreda behovet av åtgärder från justitieombudsmannens sida, ombads landskapsregeringen att senast 15.12.2006 sända en utredning med närmare uppgifter om nämnda språksvårigheter i kommunikationen med riksmyndigheter. I landskapsregeringens utredning 14.12.2006 redovisas språkproblemen i samband med beredningen av EU-ärenden, översättningar till svenska av omfattande texter som t.ex. propositioner eller kommittébetänkanden, samt översättningar av handböcker, instruktioner och andra former av regelverk där Åland i vissa fall till och med har egen lagstiftnings- och därmed förvaltningsbehörighet. Justitieombudsmannen har ännu inte avgjort ärendet.

Självstyrelsepolitiska nämnden uppmanade i sitt betänkande nr 2/2005-2006 landskapsregeringen att utreda frågan om hur de uppgifter som i riket ankommer på justitiekanslern samt justitieombudsmannen skall skötas i landskapet med särskilt beaktande av Ålands konstitutionella ställning respektive rättssäkerhet inom förvaltningen. Landskapsregeringen, som ännu inte utrett ärendet, avser att utreda frågan under det kommande året.

4. Spel och penningtvätt

4.1. Spelkonflikten mellan Ålands penningautomatförening och rikets myndigheter

Landskapsregeringen förde under hösten 2005 diskussioner med tjänstemän vid inrikesministeriet i syfte att finna en gemensam lösning på spelfrågan så att spelbolagen i riket och Ålands penningautomatförening skulle kunna finna samarbetsformer inom ramen för den nuvarande lagstiftningen. Från åländsk sida framfördes att ett samarbete är till nytta för båda parter.

Enligt inrikesministeriets tolkning innebär högsta domstolens dom från 2005 att Ålands penningautomatförening över huvudtaget inte får ta emot spelare från riket, medan landskapsregeringens tolkning är att den marknadsföring som bedrevs under 2001 utgjorde grunden för högsta domstolens dom. I och med att Ålands penningautomatförening har slutat marknadsföra spel i riket och kontakterna med spelarna uppstår genom att spelaren söker upp spelet på nätet är spelet numera att betrakta som lagligt.

Trots diskussioner på olika nivåer uppnåddes inte en samsyn och i december 2005 anmälde inrikesministeriet Ålands penningautomatförening till centralkriminalpolisen för brott mot rikets lotterilag.

I september 2006 kallade centralkriminalpolisen lantrådet och den ansvariga landskapsregeringsledamoten till förhör som misstänkta för försummelse av tjänsteplikt i och med att åtgärder inte har vidtagits för att stoppa Ålands penningautomatförenings spelverksamhet som enligt inrikesministeriet ansågs strida mot lag. Något beslut i åtalsfrågan har ännu inte meddelats.

4.2. Penningtvätt och finansiell terrorism

Inrikesministeriet begärde i augusti 2007 ett utlåtande från landskapsregeringen över ett utkast till rapport från Financial Action Task Force (FATF) avgivit i juni 2007 över Finland inom ramen för granskningen av landets åtgärder mot penningtvätt och ekonomisk terrorism. Arbetsgruppen för finansiella åtgärder mot penningtvätt, FATF (Financial Action Task Force on Money Laundering) är en internationell aktionsgrupp som föreslår åtgärder mot penningtvätt och mot finansiering av terrorism.

Landskapsregeringen konstaterade att landskapet har lagstiftnings- och förvaltningsbehörighet i fråga om lotterier såsom en del av rättsområdet allmän ordning och säkerhet, 18 § självstyrelselag (1991:71) för Åland. Landskapsregeringen framhöll vidare att landskapet i enlighet med 58 § självstyrelselagen borde ha blivit kontaktad i ärendet och deltagit i diskussioner mellan representanterna för Finland och FATF. Även inrikesministeriets hantering av ärendet, med bland annat mycket begränsad tid för kommentarer till utkastet till rapport, påtalades.

Avsaknaden av landskapets delaktighet i diskussionerna med FATF resulterade i att utkastet till FATF:s rapport innehöll felaktigheter och missvisande information om landskapsregeringens roll som övervakande myndighet inom landskapet och Ålands Penningautomatförenings (PAF) verksamhet.

Kontakterna mellan landskapsregeringen och inrikesministeriet resulterade i att representanter för landskapet deltog i de fortsatta mötena mellan representanter från Finland och FATF:s utvärderingsgrupp i Paris i augusti 2007 och pleanarmötet i FATF under oktober 2007, samt i att FATF:s slutliga rapport över Finland angående penningtvätt och finansiell terrorism innehöll korrekt information om landskapet och Ålands penningautomatförening.

5. Åland och Europeiska unionen

Landskapsregeringen lämnade den 14 december 2006 för fjärde gången ett årligt meddelande till lagtinget om landskapet och hanteringen av EU-ärenden. Meddelandet innehåller både prioriteringar för handläggningen av EU-ärenden år 2007 samt en redogörelse för handläggningen av EU-ärenden år 2006.

En redogörelse över de viktigaste EU-frågorna och hur de behandlats av landskapsregeringen ingår därför inte i föreliggande redogörelse.

6. Demilitariserade zonen

Justitieministeriet tillsatte i mars 2005 en arbetsgrupp för att utreda gränsdragningen för den neutraliserade och demilitariserade zonen runt Åland. Arbetsgruppen skulle enligt uppdraget:

1) Utreda de oklarheter som gäller gränserna enligt 1921 års Ålandskonvention samt bedöma om det utifrån utredningen är möjligt att utarbeta en karta enligt ett modernt koordinatsystem och vad detta skulle kosta.

2) Utreda om bestämmelsen i 2 § i självstyrelselagen för Åland angående Ålands område eventuellt behöver ändras.

Arbetsgruppen föreslog i sitt betänkande, som lämnades till justitieministeriet den 5 oktober 2006, att Ålandskonventionens koordinater omvandlas till det moderna EUREF-FIN-systemet och att tillämpningen av demilitariseringsgränsen i samband med detta justeras så att den överensstämmer med självstyrelsegränsen. Detta alternativ kan enligt arbetsgruppen anses motsvara Nationernas Förbunds intentioner. Arbetsgruppen föreslog att åtminstone Ålandskonventionens signatärmakter och Ryssland notifieras om åtgärden. Dessutom föreslog arbetsgruppen att en specialutgåva sjökort som utvisar de yttre och inre gränserna för demilitariseringen och neutraliseringen trycks upp, att landhöjningen beaktas vid definitionen av zongränsen, att behovet av att uppdatera gränsen ses över vart femtionde år samt att det i Ålandskonventionen använda begreppet "lågvattenstånd" tolkas som medelvattenstånd. Arbetsgruppen föreslår ingen ändring av självstyrelselagen för Åland.

Betänkandet har ännu inte föranlett några åtgärder från den finska regeringen.

7. Säkerhetspolitiska frågor

Under perioden 1 november 2006 - 31 oktober 2007 fick Åland sammanlagt 21 fartygsbesök på åländska vatten. Som jämförelse kan nämnas att under år 2000 uppgick antalet fartygsbesök till 32, år 2001 till 30, år 2002 till 58, år 2003 till 26, år 2004 till 51, år 2005 till 35 och år 2006 till 22. Antalet besök föranledde inga åtgärder eftersom de kan betraktas som sedvanliga besök.

Under perioden 1 november 2006 - 31 oktober 2007 genomförde Finska luftstridskrafterna 6 flygövningar inom Ålands landskapsområde. Som jämförelse kan nämnas att 9 stycken flygövningar genomfördes under år 2006. Flygningar föranledde inga åtgärder.

8. Beskattning

Under lagtingsåret har landskapsregeringen fört en diskussion på olika plan med bland andra finansministeriet om landskapets tillträde till den nordiska dubbelbeskattningsgruppen. Önskemålet om att få delta har ännu inte förverkligats. Diskussionerna fortsätter dock. Syftet med tillträdet är att landskapet skulle få ett forum där skattefrågor framförallt i anslutning till det nordiska dubbelbeskattningsavtalet skulle kunna diskuteras.

Den 30 november 2006 tillsattes den parlamentariska skattekommittén av landskapsregeringen och kommittén kom med sitt betänkande i oktober 2007. Syftet med kommittén var att diskutera en utökad åländsk lagstiftningsbehörighet i fråga om beskattningen. I kommitténs betänkande föreslås att en utredning utförs av ÅSUB för att genom olika simuleringar visa vilka konsekvenser för den offentliga ekonomin på Åland samt för olika näringsgrenar och branscher som valda scenarier skulle leda till i det fall lagstiftningsbehörigheten skulle överföras till självstyrelsen i fråga om beskattningen och att avräkningsbeloppet och skattegottgörelsen som en konsekvens av överföringen försvinner. Den skatt som uppbärs på Åland och som idag är statlig skulle således tillfalla landskapet. Utredningen kan även lyfta fram eventuella konsekvenser för andra behörighetsområden i det fall ÅSUB under arbetets gång kommer fram till att sådana kan uppkomma.

9. Behörighetsfrågor inom luftfart

Justitieministeriet tillsatte den 17 september 2007 på landskapsregeringens initiativ en arbetsgrupp för att utreda behovet av en överenskommelseförordning om en samrådsdelegation för flygplatsen i Mariehamn. Samrådsdelegationens uppgift skulle vara att delta i förvaltningen av Mariehamns flygplats och att utgöra ett beredande organ för planeringen och genomförandet av åtgärder när det gäller att trygga förutsättningarna för lufttrafik till och från Åland. Om arbetsgruppen anser att en överenskommelseförordning enligt 32 § självstyrelselagen behövs, ska den utarbeta ett utkast med bestämmelser om hur samarbetsdelegationen tillsätts samt dess sammansättning och uppgifter. Riket har lagstiftningsbehörigheten vad gäller luftfart enligt 27 § 14 p självstyrelselagen.

10. Behörighetsfördelningen mellan landskapet och riket

Lagtinget antog i april 2007 en ny lagstiftning om offentlig upphandling. Lagstiftningen utgjordes av en s.k. blankettlag enligt vilken rikslagstiftningen om upphandling gjordes tillämplig även i landskapet. Lagen ersatte en tidigare blankettlag om upphandling och föranleddes av vissa nytillkomna EG-krav som gäller upphandlingar som överstiger vissa värden, de värden som allmänt kallas tröskelvärden. Till skillnad från rikslagstiftningen gjordes landskapslagstiftningen tillämplig endast på upphandlingar vars värde överstiger EG:s tröskelvärden.

Vid lagstiftningskontrollen i enlighet med 19 § självstyrelselagen övervägdes frågan om lagstiftningens karaktär av förvaltningslagstiftning respektive konkurrenslagstiftning. I enlighet med 18 § 1 och 4 punkterna har landskapet lagstiftningsbehörighet avseende förvaltning som utövas genom landskapsregeringen, dess underlydande myndigheter och inrättningar, samt avseende förvaltning som kommunerna utövar. Frågor om främjande av konkurrens hör i enlighet med 27 § 10 punkten till rikets behörighet.

I sitt utlåtande till republikens president konstaterade Högsta domstolen att landskapslagens tillämpningsområde genom dess 1 § 2 mom. i sak inte överensstämde med rikslagstiftningen. Domstolen konstaterade vidare att huvudsyftet med lagstiftningen om offentlig upphandling har varit att införa konkurrens, sekundärt att få en effektivare användning av allmänna medel. Detta konstaterades efter EG-anslutningen ha blivit klarare och allt viktigare, varför det är omöjligt att åsidosätta konkurrensbefrämjandet som behörighetsgrund.

Högsta domstolen ansåg att landskapslagen rör ett rättsområde inom vilket riket till en större del har lagstiftningsbehörighet. Då lagstiftningsbehörigheten om konkurrensförhållanden hör till riket ansåg domstolen att landskapet genom en landskapslag inte såsom i lagens 1 § 2 mom. kan ”utesluta den största delen av antalet offentliga upphandlingar från lagens tillämpningsområde och på detta sätt omintetgöra rikets principiella ställningstaganden inom konkurrensrätten”. Följaktligen fann Högsta domstolen att landskapslagen i denna del utgjorde en behörighetsöverskridning.

Republikens president konstaterade att utgångspunkten för ändring av lagstiftningsbehörighet mellan landskapet och riket i regel ska vara att självstyrelselagen ändras, samt att tröskeln är hög för omprövning av en fråga som avgjorts tidigare. En omprövning måste dock kunna ske om förhållandena väsentligt har ändrats. Presidenten fann dock i detta fall att då landskapslagen i övriga delar tidigare har ansetts höra till landskapets behörighet, samt då den uppfyller kraven enligt EU:s rättsordning, så har det saknats starka skäl för att utöva vetorätt. Presidenten fann heller inte att lagen rörde rikets inre eller yttre säkerhet på ett sådant sätt som avses i 19 § 2 mom. självstyrelselagen.

Landskapsregeringen konstaterar att omprövning av tidigare avgjord behörighetsfråga kan ske både till förmån för riket och till förmån för landskapet.

Mariehamn den 17 januari 2008

L a n t r å d

Viveka Eriksson

Vice lantråd

Britt Lundberg

Redogörelse 1/2007-2008

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter