Landskapsregeringen överlämnar härmed den 32 § lagtingsordningen föreskrivna redogörelsen över självstyrelsepolitiska frågor som väsentligen berör landskapets författningsenliga rättigheter.

1. Allmänt

Enligt 32 § lagtingsordningen ska landskapsregeringen i början av varje lagting och senare så ofta omständigheterna det föranleder, lämna till lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd skriftlig redogörelse över de självstyrelsepolitiska frågor som väsentligt berör landskapets författningsenligt rättigheter.

Under den aktuella redogörelseperioden har landskapsregeringen, på sätt som det parlamentariska systemet förutsätter, fortlöpande informerat och diskuterat med självstyrelsepolitiska nämnden de frågor som berör lagtingets författningsenliga rättigheter. Landskapsregeringen har även direkt till lagtinget, i form av landskapsregeringens meddelanden redogjort för frågor av väsentlig självstyrelsepolitisk betydelse. Därtill har landskapsregeringen regelmässigt översänt till självstyrelsepolitiska nämnden sådana landskapsregeringens handlingar och beslut som landskapsregeringen anser höra till området för landskapets författningsenliga rättigheter.

2. Svenska språket

Riksdagens justitieombudsman (JO) meddelade 27.6.2008 ett beslut om kontaktspråket mellan riket och landskapet Åland. Granskningen aktualiserades vid en inspektion av landskapsregeringens social- och miljöavdelning hösten 2006. Vid inspektionen framförde representanter för landskapsregeringen synpunkter på språket i kommunikationer med statliga myndigheter. JO konstaterade i sitt beslut bl.a. att åtgärder bör vidtas för att förbättra kommunikationen vid beredningen av EU-ärenden. JO:s beslut har bidragit till att de praktiska rutinerna i samverkan mellan landskapet och ministerierna vid beredningen av EU-ärenden har vidareutvecklats och förbättrats. Språkfrågan har även lyfts upp i ett förslag till principbeslut från statsrådet om landskapet Ålands medverkan och inflytande i EU-ärenden. Principbeslutet har behandlats i EU-ministerutskottet.

Även i övrigt påtalar landskapsregeringen regelmässigt brister i språkkommunikationen med rikets myndigheter genom att hänvisa till självstyrelselagens bestämmelser om att skiftväxlingsspråket mellan landskapsmyndigheterna och statens myndigheter ska vara svenska.

Mot bakgrund av den debatt om det finska språkets roll och ställning inom det åländska arbetslivet som av och till har förts inom lagtinget under senare år, tillsatte landskapsregeringen under hösten 2004 en parlamentarisk kommitté med uppgiften att utarbeta ett språkpolitiskt program för Åland. På basen av arbetet i denna kommitté redovisade landskapsregeringen i början av 2007 ett betänkande som bl.a. innehöll två utredningsuppdrag till ÅSUB.

Det första uppdraget redovisades dels i ÅSUB:s rapport 2008:1 om det finska språkets ställning inom det åländska näringslivet, och dels i rapport 2008:8 om den åländska flyttningsrörelsen ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Utredningen om det finska språkets ställning inom det åländska näringslivet visar hur man från arbetsgivarhåll bedömer att kravet på kunskaper i det finska språket ökat och fortsättningsvis kommer att öka.

I utredningen om den åländska flyttningsrörelsen ur ett arbetsmarknadsperspektiv drar ÅSUB slutsatsen att det med tanke på den fortsättningsvis starka återflyttningsbenägenheten hos infödda ålänningar, verkar uppenbart att åländska beslutsfattare och näringsliv har att hantera ett antal språkfrågor.

I enlighet med landskapsregeringens språkpolitiska program tillsatte landskapsregeringen i mars 2008 ett språkråd. Enligt reglementet för språkrådet har rådet en självständig ställning som ett sakkunnigorgan. Rådet består av representanter för myndighetsintressen, utbildningssektorn och näringsliv, samt assisteras av en tjänsteman inom landskapsförvaltningen. Till språkrådets uppgifter hör främst att följa utvecklingen och svara för en kontinuerlig information om Ålands enspråkiga status. Rådet ska behandla strukturella språkproblem med utgångspunkt i språkstadgandena i framförallt självstyrelselagen och hantera landskapsregeringens beslut i språkfrågor samt övervaka att den lagstiftning som berör Ålands språkliga status följs.

Rådets ska vidare följa den språkliga utvecklingen inom utbildning, handel och andra samhällsområden. I övrigt ska rådet initiera språkutredningar och ge förslag till åtgärder på basis av dem. Språkrådet ska också klargöra vart enskilda personer kan vända sig om de känner sig språkligt felbehandlade. Rådet ska årligen avge en rapport till landskapsregeringen om sin verksamhet inklusive en utvärdering av svenska språkets ställning.

Språkrådet har under perioden hållit tre möten då bl.a. resurser, uppgifter, rutiner samt språket ur näringslivets och statsförvaltningens perspektiv har behandlats. Rådet har vidare hanterat några enskilda ärenden.

3. Översyn av grundlagen

Justitieministeriet tillsatte 31.1.2008 en arbetsgrupp för att bereda och på förhand kartlägga de frågor som hänför sig till grundlagens funktionsduglighet och eventuella ändringsbehov för det parlamentariska beredningsorgan som tillsätts senare. Representanter för landskapet hördes under våren i arbetsgruppen.

Landskapsregeringen framhöll dessutom i sina skriftliga synpunkter behovet av att tydligt reglera självstyrelselagens ställning i förhållande till grundlagen. I det sammanhanget framhöll landskapsregeringen särskilt landskapets svårigheter att på ett tillfredsställande sätt försvara landskapslagstiftningen inför EG-domstolen. Landskapsregeringen betonade vidare vikten av en stark presidentmakt som en del i självstyrelsesystemet. Om presidentens ställning förändras måste enligt landskapsregeringen behovet av en konstitutions- eller författningsdomstol utredas. Även målsättningen att utarbeta ett förslag till egen konstitution för landskapet beskrevs. Avslutningsvis framförde landskapsregeringen vikten av att landskapet får vara aktiv i det fortsatta arbetet med ändringar i grundlagen.

Arbetsgruppen redovisade sitt resultat av arbetet i arbetsgruppsbetänkande nr 2008:8 vid justitieministeriet. Betänkandet finns endast på finska, med undantag för en kort sammanfattning på svenska. Avsaknaden av en svenskspråkig version har påtalats vid upprepade tillfällen.

Den 30 oktober 2008 tillsatte statsrådet en parlamentarisk grundlagskommitté. Landskapsregeringen har haft aktiva kontakter och betonat ärendets stora betydelse för landskapet. Därför ingår Ålands riksdagsledamot i kommittén, dock endast som suppleant för den svenska riksdagsgruppen. Förslag till ändringar i grundlagen bereds vidare av kommittén som ska presentera sitt arbete inom september 2009.

4. EU-frågor och Lissabonfördraget

Landskapsregeringens handlingsprogram ligger till grund för prioriteringen av EU-ärenden. Därtill har landskapsregeringen i april 2008 fastställt ett EU-program innehållande prioriteringar för åren 2008-2011. Materialet framgår av landskapsregeringens meddelande till lagtinget nr 3/2007-2008, som behandlas i lagtinget.

Republikens president har i april 2008 överlämnat en framställning till lagtinget om ikraftträdandet i landskapet av Lissabonfördraget. I anslutning till den framställningen har landskapsregeringen i april 2008 till lagtinget överlämnat ett meddelande nr 4/2007-2008 om Lissabonfördraget. Landskapsregeringen har därefter både initierat och genomfört vissa utredningar om fördragets konsekvenser för landskapet.

I enlighet med landskapsregeringens handlingsprogram har landskapsregeringen fortsatt arbetet med att stärka det åländska inflytandet i EU, enligt de positioner som har utarbetats och omfattats av lagtinget i samband med arbetet med det konstitutionella fördraget och som också framförts i samband med den lagmotion som lagtinget överförde till riksdagen. Till dessa inflytandefrågor hör representationen i Europaparlamentet, landskapets möjligheter till deltagande i ministerrådsmöten och talerätten inför EG-domstolen. Till dessa kommer även behovet av att reglera lagtingets uppgift att övervaka förenligheten mellan främst EU-kommissionens lagstiftningsförslag och subsidiaritetsprincipen.

Omfattande förhandlingar mellan landskapsregeringen och statsrådet har resulterat i ett förslag till principbeslut för statsrådet om landskapet Ålands medverkan och inflytande i EU-ärenden. Principbeslutet innehåller förbättringar i landskapets inflytande i den nationella beredningen av EU-ärenden och i beredningen inom EU:s institutioner och beslutsfattandet i rådet. Däri betonas även det svenska språkets användning i beredningen. Principbeslutet reglerar även landskapets ställning vid ikraftträdande av internationella fördrag.

Statsrådets EU-ministerutskott förordade i september 2008 antagandet av principbeslutet. Statsrådet förväntas anta principbeslutet vid statsrådets allmänna sammanträde.

I början av september 2008 tillsatte justitieministeriet en särskild arbetsgrupp vars uppgift är att i form av en regeringsproposition utarbeta ett förslag till ändring av 59 c § självstyrelselagen för Åland, dvs. landskapets talerätt i s.k. fördragsbrottsärenden och om mål som behandlas vid EG-domstolen. Arbetsgruppen lämnar sitt förslag i slutet av november 2008.

Med avseende på enskilda EG-domstolsärenden kan konstateras att kommissionen i maj 2008 lade ned ett ärende rörande genomförandet av det s.k. snusförbudet i landskapet och i september 2008 ett ärende om klassificeringen av vissa områden kring Nyhamn-Båtskären som s.k. särskilda skyddsområden. I båda fallen rörde det sig om förfaranden enligt artikel 228 i EG-fördraget, dvs. förfarandet möjliggjorde kommissionens yrkande på löpande vite och standardbelopp.

5. Förslag om sammanslagning av Storklubbs och Kökars sjöbevakningsstationer

Staben för gränsbevakningsväsendet informerade under våren 2008 landskapsregeringen att en omlokalisering av vissa enheter i gränsbevakningsväsendet att funktionerna vid Storklubbs och Kökars sjöbevakningsstationer kommer att sammanslås före år 2011. Syftet med åtgärden uppgavs vara att gränsbevakningen därigenom skulle kunna sköta den grundläggande övervakningen effektivare och mer lönsamt, och att mera resurser därmed skulle ges för patrullering på havsområdet.

Landskapsregeringen framhöll i sitt utlåtande att resurserna inom gränsbevakningen har minskat under de senaste 20 åren samtidigt som sjötrafiken har ökat i mycket stor omfattning. Gränsbevakningens arbetsuppgifter har dessutom ökat, och inom kort kommer ytterligare uppgifter att åläggas dem. Mot bakgrund av utvecklingen meddelade landskapsregeringen att en minskning av personalresurserna och en sammanslagning av funktionerna vid Storklubb och Kökars stationer är omotiverad. Landskapsregeringen betonade att man är starkt negativ till att ytterligare nedskärningar av personalresurserna genomförs och att åtminstone nuvarande personalresurser behövs för att trygga servicen och säkerheten till sjöss. Även vikten av gränsbevakningens närvaro i skärgårdssamhällena har lyfts fram.

6. Lotsverksamhet på Åland

Landskapsregeringen fick under hösten 2007 information om att en omorganisation inom Lotsverket var förestående. Förändringen innebar i korthet att personalen vid Ålands lotsstation skulle stationeras vid Åbo Lotsstation.

Landskapsregeringen konstaterade i sitt utlåtande att det fanns rationella skäl för de föreslagna förändringarna. Samtidigt betonade landskapsregeringen att lotsningsverksamheten har långa anor i landskapet och har ur ett historiskt perspektiv haft en avgörande betydelse för självstyrelsens utveckling. Landskapsregeringen betonade vikten av att ålänningar även i framtiden ska erhålla tjänster som lots och vikten av att garantera tillgången till lotsning på svenska.

7. Sjöfart och snus

EU-kommissionen beslöt den 23 oktober 2007 att väcka talan mot Finland vid EG-domstolen för brister i genomförande av EG:s förbud mot handel med snus. Kommissionen yrkade på böter med 3 888 euro per dag räknat från ovannämnda dom av den 18 maj 2006, och böter med 19 828,80 euro per dag om överträdelsen fortsätter efter en dom från EG-domstolen.

Bakgrunden till EU-kommissionens beslut var att tobakslagen inte stadgade ett generellt förbud mot försäljning av tobak, utan tillät försäljning på svenskt sjöterritorium. Motivet till denna reglering var landskapets önskan att undvika att en ojämlik konkurrenssituation, stridande mot grundläggande EU-principer, skulle uppstå i trafiken mellan Sverige och Åland. EU har givit Sverige ett undantag avseende möjligheten att sälja snus.

På framställning av landskapsregeringen ändrade lagtinget därefter tobakslagen på så sätt att man anskaffade begränsningen av förbudet att sälja snus på fartyg registrerade i landskapet.

Landskapsregeringen framförde därefter till regeringen vid flera tillfällen hur allvarligt konkurrenssituationen på Östersjön påverkas av förbudet att saluföra snus. Förbudet har, om det tolkas så att försäljning av snus ska följa den s.k. flaggstatsprincipen även på svenskt farvatten, konsekvenser som står i direkt konflikt med EU:s konkurrenslagstiftning. På Östersjön uppstår helt olika villkor för fartyg som verkar inom samma marknadsområde på så vis att Sverigeregistrerade fartyg får sälja och fartyg registrerade i landskapet/Finland inte får sälja snus ombord. Mot bakgrund av problematiken uppmanade landskapsregeringen Finlands regering att vidta åtgärder som säkerställer icke-diskriminering och konkurrensneutralitet avseende försäljning av snus på fartyg under finsk/åländsk flagg på svenskt territorialvatten.

Landskapsregeringen har under året även haft kontakter med Sveriges regering då motsvarande information framfördes med betoning på de stora konsekvenser ett förbud mot försäljning av snus får för det åländska samhället och kommunerna.

8. Demilitariserade zonen

Landskapsregeringen meddelande i redogörelsen för 2007-2008 att justitieministeriets arbetsgrupp för att utreda gränsdragningen för den neutraliserade och demilitariserade zonen runt Åland föreslog i sitt betänkande, som lämnades till justitieministeriet i oktober 2006, att Ålandskonventionens koordinater omvandlas till det moderna EUREF-FIN-systemet och att tillämpningen av demilitariseringsgränsen i samband med detta justeras så att den överensstämmer med självstyrelsegränsen. Detta alternativ kan enligt arbetsgruppen anses motsvara Nationernas Förbunds intentioner. Arbetsgruppen föreslog att åtminstone Ålandskonventionens signatärmakter och Ryssland notifieras om åtgärden. Dessutom föreslog arbetsgruppen att en specialutgåva sjökort som utvisar de yttre och inre gränserna för demilitariseringen och neutraliseringen trycks upp, att landhöjningen beaktas vid definitionen av zongränsen, att behovet av att uppdatera gränsen ses över vart femtionde år samt att det i Ålandskonventionen använda begreppet "lågvattenstånd" tolkas som medelvattenstånd. Arbetsgruppen föreslår ingen ändring av självstyrelselagen för Åland.

Betänkandet har trots påpekande därom ännu inte föranlett några åtgärder från den finska regeringen.

9. Säkerhetspolitiska frågor

Under perioden 1 november 2007 - 31 oktober 2008 fick Åland sammanlagt 22 fartygsbesök på åländska vatten. Som jämförelse kan nämnas att under år 2000 uppgick antalet fartygsbesök till 32, år 2001 till 30, år 2002 till 58, år 2003 till 26, år 2004 till 51, år 2005 till 35, år 2006 till 22 och år 2007 till 21. Antalet besök föranledde inga åtgärder eftersom de kan betraktas som sedvanliga besök.

Under perioden 1 november 2007 - 31 oktober 2008 genomförde Finska luftstridskrafterna en flygövning inom Ålands landskapsområde. Som jämförelse kan nämnas att nio stycken flygövningar genomfördes under år 2006, och sex stycken under år 2007. Flygningen föranledde inga åtgärder.

10. Lotterilagstiftning

Finlands regering lämnade i juni 2008 en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lotterilagen och 2 och 7 § i lagen om behandling om vissa marknadsrättsliga ärenden (RP 96/2008 rd). Målet med propositionen är att effektivisera förebyggandet av sociala problem och hälsoproblem orsakade av penningspel och att öka myndigheternas möjligheter att ingripa i lagstridig penningspelsverksamhet. Särskild uppmärksamhet har fästs vid att skydda minderåriga från spelproblem.

För att förebygga sociala problem och hälsoproblem orsakade av penningspel föreslås i propositionen att bestämmelser om åldersgränser för och marknadsföring av penningspel tas in i lotterilagen. Dessutom föreslås det att social- och hälsovårdsministeriet uttryckligen ska få i uppgift att utveckla förebyggandet av spelproblem och vården i anslutning till problemen. När det gäller ingripande i lagstridig penningspelsverksamhet föreslås det att det i lotterilagen tas in bestämmelser om förbud mot anordnande av otillåtna penningspel och lagstridig marknadsföring av tillåtna penningspel samt om vite för att effektivisera förbuden.

I propositionen föreslås en definition av marknadsföring av tillåtna penningspel och marknadsföring av otillåtna penningspel eller andra lotterier. Vidare föreslås inrikesministeriet rätt att förbjuda lagstridig marknadsföring och möjlighet att förena förbud med föreläggande av och utdömande av vite.

Landskapsregeringen fick ingen möjlighet att till regeringen lämna utlåtande över propositionen, trots att det i förslaget ingår bestämmelser som kan vara av stor vikt för landskapet och Ålands penningautomatförenings (Paf) verksamhetsförutsättningar. Vid kontakter med justitie- och inrikesministerierna i ärendet, erhöll landskapsregeringen information om att ytterligare en proposition var under beredning. Det nya lagförslaget är en komplettering av den tidigare propositionen, och innehåller förslag till tillägg till strafflagen med bestämmelser om en gärningsform med strängare straff för lotteribrott som begåtts i samband med penningspelsverksamhet under rubriceringen penningspelsbrott utarbetats.

Efter påtryckningar fick landskapsregeringen möjlighet att yttra sig över förslaget till den kompletterande propositionen. I utlåtandet konstaterade landskapsregeringen att regeringen brustit i sin kommunikationsskyldighet då man inte hade remitterat förslaget till landskapet. Landskapsregeringen anförde vidare att förslaget inte är förenligt med strafflagens legalitetsprincip, dvs. att en person betraktas som skyldig till ett brott endast på grund av en gärning som uttryckligen var straffbar enligt lag när den begicks. Vidare framfördes synpunkter på lagförslagets marknadsföringsbegrepp samt risken för problem i förhållande till EG-rätten.

Landskapsregeringen har erhållit löfte om att bli hörd vid riksdagens behandling av propositionerna.

11. Socialvård

I Ålands statistik- och utredningsbyrås rapport om Ekonomisk utsatthet och social trygghet (2007:5) konstateras att den största andelen relativt fattiga finns i ålderklasserna 70 år och uppåt. Landskapsregeringen har ägnat frågan stor uppmärksamhet under året och övervägt och undersökt alternativa sätt att stödja ekonomiskt utsatta pensionstagare. En svårighet i arbetet har varit att socialvården är landskapets behörighet medan socialförsäkringsrätten och delar av beskattningen är rikets behörighet. Landskapsregeringen har med anledning av detta fört diskussioner med och begärt utlåtanden av riksmyndigheter i frågor rörande i socialförsäkringsrätten ingående förmåner och deras förhållande till förslag framlagda av den särskilda arbetsgrupp som arbetar med frågorna, liksom även i frågor angående den beskattning som riket har behörighet över.

Landskapsregeringen har vid två tillfällen erhållit direkt information om den pågående totalreformen av den sociala tryggheten. Information om den s.k. SATA-kommitténs arbete gavs dels vid den träff som företrädare för landskapsregeringen hade med omsorgsminister Paula Risikko våren 2008.

Landskapsregeringen har under året fört diskussioner med riksmyndigheterna beträffande möjligheterna till övertagande av lagstiftningsbehörighet för att möjliggöra tvångsvård av missbrukare. Avsikten är att arbetet skall fortsätta under nästa år.

Företrädare för landskapsregeringen har även uppvaktat minister Astrid Thors med anledning av den muntliga information som landskapsregeringen erhållit om att FPA avser att ändra sin praxis, enligt vilken patienter som remitteras från Åland till sjukvårdsinrättning i Stockholm - Uppsalaregionen ersätts av FPA för sina resor, kommer att ändras så att ersättning inte längre utgår. Landskapsregeringen har ännu inte formellt informerats om förändringen som sådan eller vid vilken tidpunkt den avses genomföras.

Landskapsregeringen har via miljöministeriet givits möjlighet att ge utlåtande över Sveriges MKB-förfarande gällande en anläggning för inkapsling av kärnavfall och slutförvar av använt kärnavfall i Forsmark. Landskapsregeringen har i sitt utlåtande angett att landskapsregeringen inte har något att invända mot upplägget samt att landskapsregeringen förutsätter att landskapsregeringens fortsättningsvis hålls informerade om dokument och processer som meddelas Finland om Forsmarks-alternativet.

12. Skattegränsen

Under den första delen av lagtingsåret deltog landskapsregeringen aktivt i arbetet med den moderniserade tullkodexen, som slutligen antogs i april 2008. Som ett resultat av landskapsregeringens samarbete med finansministeriet infördes i tullkodexen en artikel som är avsedd att medge förenklade förfaranden för förflyttning av varor mellan Europeiska gemenskapen och tredjeterritorier som Åland.

Eftersom artikeln i tullkodexen i sig inte är tillräcklig grund för att upprätthålla nuvarande förenklade skattegränsformaliteter har landskapsregeringen under den senare delen av lagtingsåret fokuserat sitt arbete med den framtida skattegränsen på att försöka få till stånd sådana bestämmelser i tillämpningsföreskrifterna till tullkodexen, som möjliggör förenklade skattegränsförfaranden i handeln mellan Åland och övriga EU. Landskapsregeringen har på olika sätt efterhört näringslivets synpunkter och i februari 2008 arrangerades ett möte om arbetet där representanter för handelskammaren, köpmannaföreningen och företagarföreningen samt handläggande tjänsteman vid finansministeriet, tullen och berörda inom landskapsförvaltningen deltog. Landskapsregeringen har därefter fortsatt arbetet i avsikt att i samarbete med finansministeriet påverka kommissionens slutliga utformning av sitt förslag till tillämpningsföreskrifter så att artikeln i tullkodexen kan få en förmånlig praktisk tillämpning för områden som Åland. Beslutsprocessen för tillämpningsföreskrifterna till tullkodexen beräknas fortskrida så att bestämmelserna tidigast kan träda i kraft någon gång under år 2010.

13. Beskattning

Utgående från det betänkande som lämnades av den parlamentariska skattekommittén i oktober 2007 beslöt landskapsregeringen i december 2007 att ge Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i uppdrag att genomföra en konsekvensutredning. Utredningens syfte är att undersöka konsekvenserna för den offentliga ekonomin på Åland samt för olika näringsgrenar och branscher i det fall lagstiftningsbehörigheten skulle överföras till självstyrelsen i fråga om beskattningen. Utredningen omfattar även att lyfta fram eventuella konsekvenser för andra behörighetsområden. Avsikten är att utgående från utredningens resultat till lagtinget överlämna ett meddelande som underlag för en bred skattepolitisk debatt.

Landskapsregeringen har under lagtingsåret fört fortsatta diskussioner på olika plan med bland andra finansministeriet och inom det nordiska samarbetet, om landskapsregeringens tillträde till den nordiska dubbelbeskattningsgruppen. I samband med en revidering av det nordiska dubbelbeskattningsavtalet lyfte landskapsregeringen i ett flertal sammanhang fram det väsentliga i att landskapsregeringen ges tillträde till de beredningsprocesser som äger rum i den nordiska dubbelbeskattningsgruppen. Diskussionerna om formerna för landskapsregeringens medverkan pågår alltjämt.

14. Utbildning

Ålands landskapsregering har under året tagit del av de beslut Sveriges riksdag och regering fattat gällande förändringar i tillträdesreglerna till svensk högskola från och med höstterminen 2010. I egenskap av remissinstans för Högskoleverkets utskick har Ålands landskapsregering även tagit del av de mer detaljerade förslag till system för kommande värdering av utländska betyg.

Landskapsregeringen har med anledning av att Sverige avser att införa en särskild urvalsgrupp för utländska betyg yttrat sig till Högskoleverket (brev nr 96 U10/13.05.2008) angående förslaget till system för värderingen av utländska betyg. Landskapsregeringen har både på politisk- och tjänstemannanivå aktivt informerat om att Åland kommer att anhålla om undantag från de kommande tillträdesreglerna och argumenterat för varför den borde bifallas.

15. Behörighetsfrågor inom luftfart

Justitieministeriet tillsatte den 17 september 2007 på landskapsregeringens initiativ en arbetsgrupp för att utreda behovet av en överenskommelseförordning om en samrådsdelegation för flygplatsen i Mariehamn. Samrådsdelegationens uppgift skulle vara att delta i förvaltningen av Mariehamns flygplats och att utgöra ett beredande organ för planeringen och genomförandet av åtgärder när det gäller att trygga förutsättningarna för lufttrafik till och från Åland. Genom ett utökat inflytande för landskapet skapas bland annat förbättrade förutsättningar för att säkerställa flygplatsens tillgänglighet och därmed tryggheten för den åländska befolkningen.

Arbetet resulterade i en förordning om en samrådsdelegation för Mariehamns flygplats, med uppgift att samråda och säkerställa informationsgången mellan Luftfartsverket Finavia och landskapsregeringen. Förordningen trädde i kraft den 1 juli 2008.

16. Övrigt

Enligt 30 § 11 punkten i självstyrelselagen för Åland sköts idag de uppgifter som enligt lagstiftningen om konsumentrådgivning ankommer på kommunerna i landskapet av landskapsmyndigheterna i enlighet med avtal mellan landskapet och kommunerna. Handels- och industriministeriet begärde den 9 oktober 2007 ett utlåtande från landskapsregeringen om förslaget att överföra ansvaret för konsumentrådgivningen från kommunerna till staten. I begäran föreslog ministeriet att ovan nämnda punkt i självstyrelselagen skulle upphävas. Landskapsregeringen föreslog i sitt utlåtande av den 5 november 2007 att punkten i självstyrelselagen istället skulle ändras så att termen ”kommunerna” byts ut mot ”magistraterna” eller ”rikets myndigheter”. Regeringen överlät den 16 maj 2008 en proposition till riksdagen med förslag till lag om konsumentrådgivning och till lagar om ändring av lagen om konsumentverket och 30 § i självstyrelselagen. Förslaget till lag om ändring av självstyrelselagen ligger i linje med landskapsregeringens utlåtande. Enligt förslaget ska landskapsmyndigheterna också i fortsättningen sörja för konsumentrådgivningstjänsterna i enlighet med avtal mellan landskapet och staten.

Mariehamn den 4 december 2008

L a n t r å d

Viveka Eriksson

Föredragande ledamot Runar Karlsson

Runar Karlsson

Redogörelse 1/2008-2009

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter