Redogörelse 2/2011-2012

Lagtingsår: 2011-2012
Typ av dokument: Redogörelse

Ladda ner Word-dokument

 

REDOGÖRELSE nr 2/2011-2012

 

Datum

 

 

2012-01-19

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 

 

 

Europeiska unionen och Åland - prioriteringar år 2012 och verksamhet år 2011

 

 

I meddelandet redogör landskapsregeringen för sina prioriteringar i förhållande till dagordningen inom Europeiska unionen år 2012. Dessutom innehåller meddelandet en redogörelse för verksamheten beträffande EU-ärenden under år 2011.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mariehamn den 19 januari 2012

 

 

Vicelantråd

 

 

Roger Nordlund

 

 

Föredragande minister

 

 

Gun-Mari Lindholm


 

INNEHÅLL

1. Landskapsregeringens årliga meddelande. 3

2. Landskapsregeringens prioriteringar för arbetet med EU-ärenden år 2012. 4

2.1 Landskapets ställning och inflytande i EU-ärenden. 4

2.1.1 Beredningen av EU-ärenden i landskapet 4

2.1.2 Beredningen av överträdelseärenden i landskapet 5

2.1.3 Statligt stöd. 6

2.1.4. Åländsk representation i Europaparlamentet 6

2.1.5 Samarbete med Europaparlamentariker 8

2.1.6 Landskapets deltagande i den nationella beredningen av EU-ärenden  9

2.1.7 Nationell expert vid kommissionen. 10

2.1.8. Regionkommittén. 10

2.1.9. Subsidiaritetsprincipen. 11

2.2 Landskapets enskilda prioriteringar 11

2.2.1 EU 2020 - En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. 11

2.2.2 Beskattningen och skattegränsen. 13

2.2.3 Konsoliderad bolagsskattebas. 13

2.2.4 Framtida mervärdesskattesystem.. 14

2.2.5 Den digitala agendan. 15

2.2.6 Upphandling. 15

2.2.7 EU-program 2014-2020. 16

2.2.8 Jordbruk. 16

2.2.9 EU:s gemensamma fiskeripolitik. 17

2.2.10 Finansieringsförordning för fiskeripolitiken. 17

2.2.11 Sjöfart 18

2.2.12 Översyn av EU:s svaveldirektiv. 18

2.2.13 Miljöfrågor 19

2.2.14 Spårbarhet av timmer och trävaror 19

2.2.15 Energifrågor 20

2.2.16 Ändring av tobaksdirektivet 20

2.2.17 EU-strategin för Östersjöområdet 21

2.2.18 Grönbok om onlinespel 21

2.2.19 Trafik. 22

2.2.20 Barnfattigdom.. 22

2.2.21 Färdplan för jämställdhet 22

2.2.22 Europamärkning för turism.. 23

2.2.23 EU:s temaår 2012. 23

2.2.24 Sammanfattning av landskapsregeringens nya prioriteringar i kommissionens arbetsprogram för 2012  24

3. Landskapets arbete med EU-ärenden år 2011. 27

3.1 Deltagande i beredningen av sekundärrätt inom EU-institutionerna. 27

3.2 Genomförandet av gemenskapsrätten i landskapet 29

3.2.1 Genomförandet av EU-direktiv i landskapet 29

3.2.2 Överträdelseförfarandet och EG-domstolsärenden. 31

Överträdelseförfarandet och Åland. 31

EG-domstolens domar gällande Åland. 33

Formellt granskningsförfarande enligt artikel 88.2 EG-fördraget 35

Påstående om olagligt stöd som beviljats Air Åland Ab. 35

 

 

 

 

 

 


1. Landskapsregeringens årliga meddelande

I det här meddelandet kommer landskapsregeringen att redogöra för sina prioriteringar i EU-ärenden under det kommande året. Dessutom innehåller meddelandet en sammanställning över beredningen av EU-ärenden under 2011.

Årets EU-meddelande skrivs i en tid av ekonomisk instabilitet i Europa. Mot bakgrund av det aktuella ekonomiska och finansiella läget behöver EU söka nya vägar framåt. Den 1 januari 2012 tog Danmark över ordförandeflaggan i EU och prioriterar i sitt ordförandeprogram ett mer ansvarstagande Europa, ett mer dynamiskt Europa, ett grönare Europa och ett säkrare Europa. Det danska ordförandeskapet kommer att arbeta för att säkra en ansvarsfull europeisk ekonomi. Europa ska ta sig ur krisen, förebygga nya kriser och fokusera på att stärka tillväxten och skapa nya jobb.

EU inverkar idag på de flesta områden och har ett omfattande regelverk som kontinuerligt uppdateras och utökas. Eftersom Åland har en i sammanhanget liten förvaltning går en stor del av resurserna åt till att genomföra det regelverk som alla EU-länder och dess lagstiftande regioner är förpliktigade att implementera. Detta meddelande återspeglar därför inte den verksamhet som idag bedrivs vid landskapsregeringen när det gäller EU relaterade frågor, utan behandlar de prioriteringar som landskapsregeringen noggrant valt ut i de frågor i vilka Åland inte enbart ska lägga resurser på att implementera befintlig EU-lagstiftning, utan försöka påverka EU: s förslag till lagstiftning.

Den 15 november 2011 presenterade kommissionen sitt arbetsprogram för 2012. Kommissionens årliga arbetsprogram innehåller en sammanställning över vilka förslag kommissionen planerar att lägga fram under året. Utgående från denna lista har landskapsregeringen valt ut de förslag som kommer att prioriteras inom landskapet under 2012. Alla prioriterade ärenden för 2012 är inte nya. Beredningen av en del ärenden har redan påbörjats vid EU:s institutioner, vilket innebär att även handläggningen vid landskapsregeringen av dessa ärenden är påbörjad. I kapitel 2.2 finns ett avsnitt om varje prioriterat ärende. I avsnitten framgår vad ärendena rör, vad det kan finnas för eventuella konsekvenser för Åland och/eller vad landskapsregeringen har för preliminärt ställningstagande i ärendet, beroende på typ av ärende och i vilket skede ärendet berörs. I kapitel tre beskrivs landskapsregeringens EU-arbete under det gångna året (1.12.2010-30.11.2011).

 

 


2. Landskapsregeringens prioriteringar för arbetet med EU-ärenden år 2012

Nedan framgår hur landskapets målsättning och arbete med EU-frågor kommer att se ut under inkommande år. Landskapsregeringen avser att göra nedanstående prioriteringar för år 2012.

 

Landskapets ställning och inflytande i EU-ärenden:

Beredningen av EU-ärenden i landskapet

Beredningen av överträdelseärenden i landskapet

Statligt stöd

Åländsk representation i Europaparlamentet

Samarbete med Europaparlamentariker

Landskapets deltagande i den nationella beredningen av EU-ärenden

Nationell expert vid kommissionen

Regionkommittén

Subsidiaritetsprincipen

 

Landskapets enskilda prioriteringar:

EU 2020 - En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Beskattningen och skattegränsen

Konsoliderad bolagsskattebas

Framtida mervärdesskattesystem

Den digitala agendan

Upphandling

EU-program 2014-2020

Jordbruk

EU:s gemensamma fiskeripolitik

Finansieringsförordning för fiskeripolitiken

Sjöfart

Översyn av EU:s svaveldirektiv

Miljöfrågor

Spårbarhet av timmer och trävaror

Energifrågor

Ändring av tobaksdirektivet

EU-strategin för Östersjöområdet

Grönbok om onlinespel

Trafik

Barnfattigdom

Färdplan för jämställdhet

Europamärkning för turism

EU:s temaår 2012

 

2.1 Landskapets ställning och inflytande i EU-ärenden

 

2.1.1 Beredningen av EU-ärenden i landskapet

 

Sammanfattningsvis kan sägas att speciellt två saker präglar landskapets ställning vid beredning av ny lagstiftning i EU. För det första är Ålands inflytande främst av indirekt natur och för det andra är landskapsregeringens resurser begränsade. Därför är det viktigt att det finns klara riktlinjer för vilka EU-ärenden som är viktiga för landskapet. Landskapsregeringens prioriteringar i EU-frågor finns definierade i EU-meddelandet.

Kommissionens arbetssätt har på senare år förändrats så att kommissionen ofta innan man lägger fram ett förslag håller ett öppet konsultationsförfarande. Vid konsultationen har medlemsstater och andra intresserade parter möjlighet att inkomma med synpunkter. Möjligheten att vid konsultationer direkt till kommissionen framföra synpunkter är positiv för landskapsregeringen, eftersom det ger landskapsregeringen en kanal direkt till kommissionen. Denna möjlighet har utnyttjats, t.ex. gällande sammanhållningspolitikens framtid. Landskapsregeringen avser att fortsättningsvis delta i konsultationer i frågor som är av intresse för landskapet.

 

2.1.2 Beredningen av överträdelseärenden i landskapet

 

Landskapsregeringen bereder i samverkan med riksmyndigheterna Finlands svar i samband med ett överträdelseförfarande. Syftet med den gemensamma beredningen är att på det nationella planet anstränga sig för att sammanjämka landskapets och rikets ståndpunkter så att Finland i egenskap av medlemsstat endast har en ståndpunkt i sina svar till kommissionen och sina svaromål inför EU-domstolen. Även om Finlands regering i sista hand beslutar om innehållet i Finlands svar och ställningstaganden i fördragsbrottsärenden som gäller landskapet, skall man när svar och ställningstaganden bereds fästa särskild uppmärksamhet även vid landskapets rätt att försvara sig. Utrikesministeriet vidarebefordrar alla överträdelseärenden till landskapskapsregeringen, som tar ställning till om överträdelseärendet berör landskapet eller inte. Om överträdelseärendet berör landskapet deltar landskapsregeringen i utformandet av Finlands svar till kommissionen.

Av lagen framgår även att landskapets ståndpunkt alltid ska framgå av Finlands svar och ställningstaganden i en situation där medlemsstaten Finland ställs till svars på grund av något som landskapet har gjort eller underlåtit att göra. Utgångspunkten är, så som i alla EU-ärenden, att en gemensam ståndpunkt ska eftersträvas. Samordningen ska ske inom statsrådets beredningssystem, som har utvecklats genom ett principbeslut. Detta system innebär att dessa frågor vid behov kommer upp till behandling i EU-ministerutskottet, där lantrådet har rätt att delta. Dessutom skall det på begäran av landskapet ordnas ett möte med statsministern före ministerutskottsbehandlingen, där även den minister som ansvarar för Ålandsärenden samt de ministrar till vilkas ansvarsområde saken hör deltar.

En följd av att endast medlemsstater kan vara part i en prövning i EU-domstolen är att enbart medlemsstaten Finland, dvs. republiken Finlands regering, är svarande. När också landskapet deltar kommer Finland följaktligen att ha två företrädare, d.v.s. statsombudet och landskapets representant. Landskapets representant kan även i dessa sammanhang ha rätt att plädera tillsammans med statsombudet, om domstolen ger tillåtelse att två ombud orerar. I en sådan situation måste ombuden samordna det som sägs före sessionen inleds.

Lissabonfördraget innebar även vissa förändringar gällande överträdelseförfaranden, vilket bl.a. innebär att sannolikheten för att landskapet döms att betala böter ökar. Genom systemet med blankettlagstiftning är landskapet i många fall beroende av rikets implementering. I de fall man i riket är försenad med sin implementering försenas även landskapsregeringens införlivande. Till följd av detta har landskapsregeringens kontakter med de ministerier som ansvarar för beredningen i riket ökat i syfte att undvika förseningar i genomförandet av direktiv för landskapets del.

Att landskapsregeringen har jobbat hårt med att effektivera implementeringen av direktiv har lett till att antalet öppna överträdelseärenden mot landskapet har minskat från 17 stycken den 1 december 2010 till sju stycken den 1 december 2011, mer om detta i kapitel 3.2.2 Överträdelseförfarandet och EG-domstolsärenden.

Landskapsregeringen kommer fortsättningsvis att arbeta för att på olika sätt få till stånd en snabbare implementering av direktiv för att undgå att landskapet döms till standardbelopp eller vite av Europeiska Unionens domstol.

 

2.1.3 Statligt stöd

 

Statligt stöd innebär att nationella, regionala eller lokala myndigheter använder allmänna medel för att hjälpa vissa företag eller näringsgrenar. Ett företag som får statligt stöd får alltså konkurrensfördelar i jämförelse med sina konkurrenter på en specifik marknad. För att bevara ett fritt och rättvist konkurrensklimat inom EU har kommissionen till uppgift att kontrollera statliga stöds förenlighet med EU-rätten.

Enligt artikel 107 EUF-fördraget är det förbjudet för medlemsländerna att ge selektivt stöd eller stöd som tas från statliga medel som kan påverka handelsutbytena mellan medlemsländerna och snedvrida konkurrensen. Statligt stöd kan emellertid tillåtas om det ges till projekt av allmänt intresse, exempelvis stöd till mindre gynnade regioner, tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, främjande av små och medelstora företag, forskning och utveckling, miljöskydd, utbildning, sysselsättning eller kultur.

Kommissionen kontrollerar att det statliga stöd som medlemsländerna beviljar, oavsett om är det planeras eller om det redan utbetalats, för att se till att det inte snedvrider konkurrensen.

Kommissionen och EU-domstolen har tolkat begreppet "stöd" på ett mycket vidsträckt sätt när det gäller varifrån stödet kommer (staten, en regional eller lokal myndighet, ett organ där staten direkt eller indirekt utövar ett dominerade inflytande, privat eller offentligt företag med privaträttslig ställning osv.), stödets form (direkt eller indirekt stöd, t.ex. åtgärder för att minska företagens ekonomiska bördor) och dess syfte.

Reglerna och förfarandena för statligt stöd håller på att ändras. Syftet med ändringen är att det statliga stödet ska minska och vara bättre riktat för att i högre grad kunna förbättra den europeiska industrins konkurrenskraft och skapa hållbar sysselsättning.

Landskapsregeringen har alltsedan medlemskapet i unionen fortlöpande utfärdat olika stöd och stödordningar. EU-enheten övervakar och bistår landskapets myndigheter i utformningen av stöd och stödordningar. Landskapsregeringen följer även den juridiska utvecklingen på området inom unionen. Syftet med denna verksamhet är att säkerställa att stöd i landskapet är förenliga med unionens regler rörande statligt stöd.

Kommissionen har hösten 2011 publicerat förslag angående tillämpning av Europeiska unionens regler om statligt stöd på ersättning för tillhandahållande av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Landskapsregeringen har deltagit i beredningen genom att lämna utlåtanden och delta i beredningssektionens möte i Helsingfors och fortsätter att aktivt följa utvecklingen.

Landskapsregeringen kommer under året att fortsätta följa beredningen av nya rättsakter inom området för statligt stöd.

 

2.1.4. Åländsk representation i Europaparlamentet

 

Alltsedan anslutningen till EU har landskapet fört fram krav på att Åland ska erhålla representation i Europaparlamentet. Landskapet har vid flera tillfällen upprepat detta krav i samband med att lagtinget behandlade Amsterdamfördraget, Nicefördraget, konstitutionella fördraget samt i samband med behandlingen av Lissabonfördraget. En lagmotion angående en ändring till valkretsindelningen lämnades dessutom till riksdagen i april 2006. Lagförslaget förkastades sedermera av riksdagen den 13 februari 2007.

I grundlagsutskottets betänkande över lagmotionen sägs att initiativet är fullt begripligt med hänsyn till Ålands särställning. Enligt grundlagsutskottet överensstämmer förslaget dock inte med kravet på ett proportionellt valsätt och principen om lika rösträtt. Frågan om landskapets representation i Europaparlamentet kan därför inte lösas genom folkrättsliga principer eller bestämmelser i grundlagen, utan lösningen måste i sista hand vara politisk. Grundlagsutskottet anser vidare att det är viktigt med fortsatt diskussion på europeisk nivå om landskapets medinflytande i Europaparlamentet. Utskottet anser även att separat representation är motiverat då landskapet Åland har en unik särställning i Europa.

Regeringen har vid flera tillfällen avvisat att kravet på representation tillgodoses genom att landskapet erhåller en av Finlands platser i parlamentet. I statsrådets utredning om den nya fördelningen av platser i Europaparlamentet framkom att den finländska regeringen försökt påverka Europaparlamentet så att Finland skulle få en av de 16 extra platserna som omfördelades inför mandatperioden 2009-2014. Statsrådet hänvisar i sin motivering till landskapet Ålands särställning som självstyrande och principen om sjunkande proportionalitet.

I grundlagsutskottets utlåtande om statsrådets utredning sägs att regeringens syn på ambitionen att påverka Europaparlamentet för att få en av de extra platserna ligger helt i linje med den åsikt grundlagsutskottet förordade tidigare. Målet är, som utskottet uttrycker det, att lägga beslag på en extra plats på grund av Ålands särställning. Då skulle Finland ha en plats mer än andra medlemsstater av samma storlek. Detta skulle hjälpa till att lösa de hinder som kravet på proportionellt valsätt och principen om lika rösträtt ställer för att landskapet Åland ska bli en särskild valkrets. Utskottet anser även att regeringens argument angående proportionalitetsprincipen är ett separat argument som med en konsekvent tillämpning också omfattar medlemsstater som kan anses vara av samma storlek som Finland och talar för att antalet platser också för dem bör öka.

I statsrådets principbeslut om landskapet Ålands medverkan och inflytande i EU-frågor stadgas att det föreligger ett behov av att kompensera landskapet för den behörighet som genom EU-medlemskapet har överförts till unionens kompetensområde. Regeringen medverkar till att utveckla landskapets inflytande på arbetet i Europaparlamentet och fortsätter att i kommande förhandlingar på gemenskapsnivå om fördelning av parlamentsplatser hävda Ålands internationella särställning och självstyrande status.

Landskapsregeringen anser i likhet med statsrådet och självstyrelsepolitiska nämnden att det föreligger ett särskilt behov att kompensera landskapet för den behörighet som har överförts till EU:s institutioner. Landskapsregeringen anser emellertid att behovet inte kan tillfredställas på något annat sätt än genom att landskapet tillerkänns en formell representation i Europaparlamentet. Landskapet Ålands internationella särställning och självstyrande status innebär att representation måste betecknas som en nödvändighet för att garantera den demokratiska legitimiteten i integrationen av Europa. Följaktligen måste principen om demokrati väga tyngre än proportionalitetsprincipen.

I september år 2010 antog parlamentets utskott för konstitutionella frågor en rapport om val till Europaparlamentet. Rapporten har reviderats ett antal gånger och innehåller bl.a. en överstatlig lista med 25 platser vilket i praktiken ger fler platser till de stora medlemsländerna och färre till Finland och därigenom Åland. Utskottets förslag till betänkande om ändring av akten den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet var upp till debatt i Europaparlamentet den 7 juli 2011 men återförvisades till utskottet för vidarebehandling. Förslaget behandlades den 21 november 2011 i parlamentets utskott för konstitutionella frågor.

Landskapsregeringen har under år 2011 fortsatt arbeta för att Åland ska tillerkännas representation i Europaparlamentet. I de fortsatta kontakterna med riksmyndigheter vidhåller landskapsregeringen alltjämt att statsrådet ska uppfylla de förpliktelser som stadgas i dess principbeslut särskilt med beaktande av landskapets representation i Europaparlamentet. Landskapsregeringen har fortlöpande upprepat kravet att statsrådet arbetar på EU-nivå för att landskapet Åland erhåller separat representation i Europaparlamentet.

Landskapsregeringen har under år 2011 även haft möten med flera EU-parlamentariker för att informera om Ålands internationella särställning och Ålands ståndpunkt vad gäller en åländsk parlamentsplats samt söka stöd för en sådan.

Under det kommande året kommer landskapsregeringen att följa den pågående beredningen i Europaparlamentet och Europeiska rådet av den parlamentariska rapporten med förslag till ändring av Europaparlamentets sammansättning.  Parlamentets utskott för konstitutionella frågor kommer att rösta om förslaget den 26 januari 2012. Om förslaget röstas igenom går det vidare till parlamentet och rådet. Landskapsregeringen ställer alltjämt krav på att statsrådet uppfyller de förpliktelser som stadgas i principbeslutet. Om statsrådet inte kan tillförsäkra att landskapet Åland erhåller separat representation i Europaparlamentet framhåller landskapsregeringen att Finlands valkretsindelning ändras så att landskapet utgör en egen valkrets i samband med nästa val till Europaparlamentet.

 

2.1.5 Samarbete med Europaparlamentariker

 

Genom Lissabonfördragets ikraftträdande har Europaparlamentet erhållit utökade maktbefogenheter. Parlamentet har idag lagstiftningsmakt som omfattar en majoritet av de områden som ingår i EU:s lagstiftningsbehörighet. Över 40 nya områden har placerats under medbeslutandeförfarandet mellan parlamentet och ministerrådet; inklusive jordbruk, energipolitik, rättsliga frågor, hälsa och strukturfonder. Parlamentet har även fått en större roll när det gäller att fastställa EU:s budget. Dessutom krävs Europaparlamentets godkännande för en mängd internationella avtal som förhandlats fram av unionen, till exempel inom internationell handel.

Landskapsregeringen uppmärksammade tidigt Europaparlamentets ökande inflytande och har därför under en längre tid samarbetat med flera parlamentariker och partigrupper. Genom att föra en dialog med parlamentariker har landskapsregeringen haft möjlighet att påverka den politiska processen inom EU till förmån för landskapets intressen. Alltsedan 2009 års val till Europaparlamentet existerar emellertid även ett formaliserat samarbete mellan landskapet och Europaparlamentariker. I och med ett högt valdeltagande i landskapet Åland och ett partiöverskridande samarbete hade landskapet möjlighet att utse en medarbetare till en av Finlands ledamöter i Europaparlamentet. Detta arrangemang har skapat nya kanaler och förbättrat insynen i parlamentets kontinuerliga arbete och har visat sig fungera väldigt bra.

Under året har landskapsregeringen fortsatt arbetet med att utöka landskapets inflytande i Europaparlamentet. Detta arbete sker företrädesvis genom möten med relevanta nätverk och kontinuerligt informationsutbyte. Landskapsregeringen har även vid ett flertal tillfällen under året framfört landskapets ställningstagande i olika frågor till ett stort antal parlamentariker.  Detta har resulterat i att flera parlamentariker även besökt Åland under det gångna året.

Landskapsregeringen ämnar under det kommande året att fortsätta samarbetet med Europaparlamentariker. Genom samarbete med olika parlamentariker, partigrupper och intresseorganisationer kan landskapsregeringen säkerställa att landskapets ståndpunkt förs fram i Europaparlamentet. 

 

2.1.6 Landskapets deltagande i den nationella beredningen av EU-ärenden

 

Enligt 59a § självstyrelselagen har landskapsregeringen rätt att delta i beredningen av Finlands nationella ställningstagande gällande beslut som fattas inom EU. För att säkerställa landskapets rätt att medverka i den nationella beredningen av EU-ärenden har landskapet en representant i kommittén för EU-ärenden (statsrådets förordning om kommittén för EU-ärenden (373/2003) 3 § 2 mom.). Landskapsregeringen är därutöver även representerad i de cirka 40 beredningssektioner som lyder under kommittén för EU-ärenden. Dessutom har lantrådet rätt att bli hörd i EU-ministerutskottet när ett ärende behandlas som hör till landskapets behörighet eller annars är särskilt viktigt för landskapet (SRRegL 26 § 3 mom.). Rikets beredning av EU-ärenden sker exklusivt på finska. Om en representant för landskapsregeringen behöver tolk vid sektionsmöten eller i kommittén för EU-ärenden eller i EU-ministerutskottet ska landskapsregeringen i god tid kontakta sektionens sekreterare eller EU-sekretariatet, som sedan ordnar tolkning på lämpligt sätt. Diskussionerna kan t.ex. föras helt eller delvis på svenska eller så kan ordföranden eller någon medlem göra en sammanfattning på svenska av diskussionen. Det är också möjligt att anlita tolk. Landskapsregeringens tjänstemän kan också välja att på förhand inkomma med ett skriftligt ställningstagande om det inte är nödvändigt att delta i diskussionen.

Enligt självstyrelselagen ska landskapets ståndpunkter även delges i samband med att ärenden behandlas i någon av EU:s institutioner, om landskapsregeringen begär det och om saken gäller en fråga som enligt självstyrelselagen hör till landskapets lagstiftningsbehörighet. En representant från landskapsregeringen kan, med hänsyn till EU:s arbetsmetoder, delta tillsammans med en representant från rikets ministerier.  Landskapets representant har dock ingen självständig rätt att yttra sig oberoende av Finlands ställningstaganden. Landskapets representant kan även på begäran erhålla rätten att närvara vid beslutsfattandet i rådet, när detta är möjligt enligt de arbetsrutiner som tillämpas. Det ansvariga ministeriets representant bestämmer dock om hur Finland använder sin röst i rådet. 

Landskapets rätt att delta i EU-institutionernas arbete har emellertid utvidgats genom statsrådets principbeslut den 23 mars 2009 (även kallat Ålandsriktlinjerna). Enligt principbeslutet ska landskapets ställningstagande även föras fram i frågor som är av särskild betydelse för landskapet. Detta innebär att riket och landskapet i de ärenden som enligt självstyrelselagen hör till landskapets behörighet eller är av särskilt intresse för landskapet ska försöka nå ett gemensamt ställningstagande. Om detta inte är möjligt, t.ex. på grund av att förhållandena i landskapet anses kräva andra lösningar än i riket, är Finlands representanter skyldiga att delge landskapets ståndpunkter. I dessa fall kommer Finlands ställningstagande således att innehålla t.ex. förslag till särskilda arrangemang eller övergångstider för landskapet.

När det gäller den nationella beredningen betonar statsrådet i principbeslutet vikten av att landskapet i ett så tidigt skede som möjligt av beredningsprocessen ges möjlighet att föra fram sina synpunkter. Den nationella beredningen ska organiseras så att landskapets ställningstaganden kan föras fram i ett så tidigt skede att Finland kan påverka den slutliga utformningen av beslut på EU-nivå eller alternativt begära särlösningar eller undantag för Ålands vidkommande. Målet med processen är att landskapsregeringens och rikets ståndpunkter ska sammanjämkas och i de fall det inte är möjligt så ska behandlingen i EU-ministerutskottet föregås av en diskussion med statsministern. Den ansvariga ministern i landskapsregeringen samt eventuella andra ministrar som berörs bör delta i mötet. Om det inte är möjligt att sammanjämka ståndpunkterna ska landskapets ståndpunkter redovisas i beredningsdokumenten. Enligt principbeslutet ska ministerierna se till att E- och U-skrivelserna till riksdagen samt faktapromemoriorna i EU-ärenden innehåller en bedömning av vilka frågor som hör till landskapets behörighet.

Vad gäller den service på svenska som landskapsregeringens tjänstemän erhållit vid kontakt med ministerierna under året är den allmänna uppfattningen att den generellt är god. Vid begäran om översättning av dokument till svenska brukar begäran tillgodoses. Ett problem är dock den korta tid för beredning av ärenden som ofta finns i beredningssektionerna, vilket leder till att översättningen ofta kommer sent. Tjänstemän som deltagit i möten vid beredningssektionerna har antingen fått tolk/intern översättare eller en översättning till svenska i efterhand. Det senare är inte optimalt, men det har fungerat. En allmän uppfattning är att servicen på svenska har förbättrats.

Landskapsregeringen arbetar kontinuerligt i samverkan med rikets myndigheter för att ytterligare förbättra rutiner som garanterar landskapets deltagande i den nationella beredningen av EU-ärenden.

 

2.1.7 Nationell expert vid kommissionen

 

Landskapsregeringen strävar efter att upprätthålla goda kontakter med EU-kommissionen bl.a. för att kunna genomföra EU-förpliktelser. Av denna anledning beslutade landskapsregeringen år 2011 att sända en tjänsteman för tjänstgöring som nationell expert vid EU-kommissionen.

En nationell expert är formellt anställd vid någon av kommissionens enheter och fullför sina arbetsuppgifter där. Samtidigt behåller tjänstemannen en nära kontakt med sin hemmaförvaltning, d.v.s. landskapsregeringen. I dessa kontakter kan tjänstemannen informera om kommande lagstiftning, stödordningar, överträdelseförfaranden samt vägleda förvaltningen i implementeringen av direktiv och förordningar. Den utsända tjänstemannen ska även informera tjänstemän vid kommissionen om den rådande situationen i landskapet. Det generella syftet med en nationell expert är att knyta EU:s institutioner närmare medlemsstaternas myndigheter.

 

2.1.8. Regionkommittén

 

Regionkommitténs ställning har stärkts genom Lissabonfördraget, där det sägs att regionkommittén skall kunna ge utlåtanden om alla förslag till EU-lagstiftning som kommissionen bereder. Regionkommittén har även givits rätt till att föra talan i EU-domstolen.

Finland har 9 platser varav en plats enligt självstyrelselagen tillsätts av Åland.

För Åland har regionkommittén betydelse bl.a. genom möjligheten att påverka de utlåtanden som Regionkommittén avger. Den kontaktskapande verksamheten med andra regioner och lokala samfund från EU länderna i avsikt att skapa nätverk och allianser för att driva frågor som är av betydelse för Åland är viktig.

I september 2011 besökte regionkommitténs ordförande, Mercedes Bresso, Åland på inbjudan av lantrådet och gav en föreläsning i lagtinget om subsidiaritetsprincipen och hur regionerna bäst kan dra nytta av de nyheter som Lissabon fördraget innebär.

 

2.1.9. Subsidiaritetsprincipen

 

Subsidiaritetsprincipen regleras i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. Enligt denna ska unionen, på de områden där den inte har exklusiv befogenhet, vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå.

Enligt Lissabonfördraget ska alla nationella parlament få del av utkasten till lagstiftningsakter för att bedöma initiativens förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Enligt 9 kap. 59a § självstyrelselagen kan lagtinget i frågor som hör till landskapets behörighet delge riksdagen ett motiverat yttrande om huruvida ett utkast till lagstiftningsakt från Europeiska unionen är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Lagtingets ståndpunkt ska tillställas Europeiska unionens institutioner.

Med beaktande av subsidiaritetskontrollen kommer landskapsregeringen i de samrådspromemorior som tillställs lagtinget att göra en bedömning av subsidiaritetsprincipen. Landskapsregeringen kommer även utan dröjsmål att informera om vilka kommissionsförslag som diarieförs.

 

2.2 Landskapets enskilda prioriteringar

 

2.2.1 EU 2020 - En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

 

Den europeiska strategin för smart och hållbar tillväxt för alla antogs den 17 juni 2010. Syftet med EU 2020 (även kallad Europa 2020) är att skapa ett tillväxtklimat inom unionen som bygger på hållbar tillväxt och som möjliggör ökad sysselsättning, produktivitet och social samverkan. I kommissionens meddelande föreslås tre prioriteringar:

  • Smart tillväxt – utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation
  • Hållbar tillväxt – främja en resurseffektivare, grönare och mer konkurrenskraftig ekonomi
  • Tillväxt för alla – stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning

Kommissionen föreslår även fem konkreta övergripande mål:

  • 75 % av befolkningen i åldrarna 20 – 64 ska ha ett arbete
  • 3 % av EU:s BNP ska investeras i forskning och utveckling
  • Energi- och klimatmålen ”20/20/20” ska nås (inklusive en utsläppsminskning på 30 % på vissa villkor)
  • Andelen ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 %, och minst 40 % av den yngre generationen ska ha avslutad högre utbildning
  • Antalet personer som hotas av fattigdom ska minska med 20 miljoner         

Kommissionen vill att EU:s mål omvandlas till nationella mål och

strategier i medlemsländerna. Sju huvudinitiativ föreslås för att påskynda

framstegen inom varje prioriterat område. De sju huvudinitiativen är

”Innovationsunionen”, ”Unga på väg”, ”En digital agenda för Europa”, ”Ett resurseffektivt Europa”, ”Industripolitik för en globaliserad tid”, ”En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen” samt ”Europeisk plattform mot fattigdom”.

De övergripande prioriteringarna i EU 2020 är betydande för landskapsregeringen inom flera områden, bl.a. när det gäller strukturfonder och företagsstöd (mer information nedan). Satsningen på innovationer, små och medelstora företag samt informations- och kommunikationsteknik inom EU 2020 ligger i linje med regeringsprogrammet. Landskapsregeringen anser att informations- och kommunikationsteknik är viktigt för tillväxt och förbättring av produktiviteten. Utvecklandet av en digital inre marknad som underlättar gränsöverskridande handel utgör en viktig beståndsdel i den framtida tillväxten i perifera regioner såsom Åland.

Även flaggskeppet ett resurseffektivt Europa är av speciellt intresse för landskapet. Den 21 januari 2011 presenterade kommissionen meddelandet Ett resurseffektivt Europa – flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin. Landskapsregeringen har skrivit en promemoria om meddelandet och kommer fortsättningsvis att följa EU institutionernas beredning av ärendet. Cleantech-området och att öka användningen av förnyelsebar energi finns redan idag som ett prioriterat område inom näringspolitiken. Omställningen till grön energiproduktion, minskade koldioxidutsläpp inom transportsektorn samt hållbar tillväxt inom primärnäringarna är även områden som prioriteras av landskapet.

EU 2020 målen om en smart tillväxt som drivfjäder för framtida tillväxt förutsätter en förbättrad kvalitet på utbildningen, stärkta forskningsresultat, ett främjande av innovation och kunskapsöverföring samt ett fullt utnyttjande av informations – och kommunikationsteknik.  Målen förutsätter att innovativa idéer omvandlas till nya produkter och tjänster som skapar tillväxt och högkvalitativa arbetstillfällen samt samhälleliga utmaningar i kombination med entreprenörskap, inriktning på användarens behov och marknadens möjligheter.

Samhällsutvecklingen och utbildningen i landskapet Åland ska bygga på en smart och hållbar tillväxt för alla - ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Utvecklingen ska tydligt ta sikte på mångsidiga utbildningsmöjligheter, hög sysselsättning och på god livskvalitet för alla.

Inom utbildningsområdet avser landskapsregeringen följa och aktivt vidareutveckla ”Innovationsunionen”, ”Unga på väg” samt en ”Agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen”.  Insatserna ska stöda målsättningen om en hållbar framtid för alla. Utbildningsstrukturen ska tillhandahålla grundförutsättningar för ett livslångt lärande, ett system för validering av kompetens, rörlighet för studerande och lärare, utbildad arbetskraft och utbildningsarrangemang i nära samarbete med arbetslivet. Landskapsregeringen ser att en god grund för att uppnå målen bl.a. har lagts genom reformen av gymnasialstadiet och arbetet fortsätter med att utveckla vuxenutbildningsmöjligheterna inom gymnasieskolan för att stödja livslångt lärande. Gällande Högskolan på Åland antogs ett forskningspolitiskt program som tillsammans med det kommande arbetet med ett nytt utbildningsavtal mellan regeringen och högskolan ska stöda arbetet med att nå upp till de mål som ställs inom EU – 2020 strategins huvudinitiativ ”Innovationsunionen”. Ett utökat samarbete med näringslivet skapas bl.a. genom att en utbildningsdelegation tillsätts för att bättre kunna förutse arbetsmarknadens utbildningsbehov och gymnasieskolans olika yrkesråd ges i uppdrag att öka den direkta dialogen mellan olika branscher och dess utbildningsprogram.

Studieväglednings- och yrkesvägledningsfunktionerna ska vidareutvecklas för att stöda och handleda olika målgrupper, i syfte att dels förebygga studieavbrott och dels värna om att den yngre generationen ska ha slutförd kvalificerad högre utbildning. Landskapsregeringen planerar åtgärder för att samordna de resurser som idag finns för att särskilt stöda ungdomar som har problem att klara stadieövergången mellan grund- och gymnasieskola och därigenom ge dem en god grund att avklara en yrkesinriktad eller kvalificerad högre utbildning.

 

2.2.2 Beskattningen och skattegränsen

 

Tillämpningsföreskrifterna för artikel 1 punkt 3 i den moderniserade tullkodexen rör indirekt beskattning och faller inom rikets lagstiftningsbehörighetsområde, men är trots det av särskilt intresse för landskapet. Den moderniserade tullkodexen utgår från två principer som kan inverka på skattegränshanteringen. För det första att tullprocedurerna inom unionen avses bli så enhetliga som möjligt, vilket medför ett mycket begränsat utrymme för nationella avvikelser. För det andra ska tullförfarandena göras elektroniskt. I tillämpningsföreskrifterna för artikel 1 punkt 3 i den moderniserade tullkodexen är det möjligt att reglera de särskilda förenklingar som kan tillämpas vid handeln mellan EU:s skatteområde och områden som hör till EU men står utanför EU:s skatteområde. Avsikten har hittills varit att den moderniserade tullkodexen och tillämpningsföreskrifterna ska träda i kraft under år 2013.  Landskapsregeringen har under år 2011 i samarbete med finansministeriet och tullstyrelsen deltagit i beredningen av de nya rättsakter ibruktagandet av den nya tullkodexen förutsätter med betoning på de bestämmelser som har betydelse för handeln med varor mellan Åland och övriga EU. Kommissionen förväntas omkring årsskiftet 2011/2012 framlägga ett förslag enligt vilket ibruktagandet av den moderniserade tullkodexen senareläggs i förhållande till de hittillsvarande planerna.

Landskapsregeringen avser att under år 2012 fortsättningsvis prioritera arbetet med att åstadkomma så enkla förfaranden som möjligt vid handel med såväl Finland som övriga EU och att följa beredningen av rättsakter som kan ha betydelse för handeln med Finland och övriga EU. Dessutom kommer landskapsregeringen att se över andra alternativa lösningar för att underlätta handeln till/från EU genom att ge Posten på Åland i uppdrag att komma med förslag till lösningar för att minska problemen för åländska företag och hushåll.

 

2.2.3 Konsoliderad bolagsskattebas

 

Kommissionen har i förslaget till rådets direktiv KOM(2011) 121 slutlig föreslagit att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas införs inom EU. Kommissionens syfte med förslaget är att bekämpa vissa skatterelaterade hinder för tillväxt på den inre marknaden. Förslaget innehåller bestämmelser för beräkningen av det skattepliktiga resultatet, för konsolidering av koncerners skattepliktiga resultat samt bestämmelser för fördelningen av den konsoliderade skattebasen till de medlemsstater där företagen inom koncernen har sin verksamhet. Enligt förslaget ska koncerner frivilligt kunna välja att gå med i systemet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och även att utträda ur systemet. Systemet ska fungera parallellt med systemet för beskattning av näring enligt medlemsstaternas skattelagstiftning. Förslaget innebär att samma skatteregler ska tillämpas i alla medlemsländer och att en gemensam skattebas beräknas för alla EU-företag i en koncern av en skattemyndighet. Skattebasen fördelas därefter till de länder där företagen har verksamhet i enlighet med en fördelningsnyckel. Medlemsstaterna bestämmer vilken bolagsskattesats som ska tillämpas på sin andel av skattebasen. Vid beräkning av den konsoliderade skattebasen ska vinster och förluster hänförliga till transaktioner mellan bolag inom koncernen som ingår i systemet inte beaktas. För bolag som inte konsolideras ska internprissättningsreglerna, armlängdsprincipen, fortfarande tillämpas.

Förslaget har konsekvenser för Åland, eftersom landskapet har beskattningsbehörigheten för den kommunala beskattningen som utgör en del av samfundsbeskattningen. Förslaget inskränker på landskapets lagstiftningsbehörighet, eftersom i förslaget finns regler som påverkar fördelningen av beskattningen och beräkningen av samfunds beskattningsbara inkomst såsom vilka avdrag som får göras i beskattningen. Om förslaget går igenom så att regler om koncerners skattepliktiga resultat ska beslutas på EU-nivå istället på lokalnivå, innebär det att landskapets faktiska lagstiftningsbehörighet avseende den kommunala beskattningen minskar.

Förslagets påverkan på skattebasen kommer enligt samtliga utredningar vara negativ för Finland och troligen skulle även den beskattningsbara inkomsten minska till den del den hör till kommunalbeskattningen på Åland. Förslaget innebär att skattemyndigheten i ett annat medlemsland kan komma att beräkna bolagsskattebasen för en koncern, inom vilket bolag på Åland kan ingå. Förslaget innebär samtidigt att en skattemyndighet i ett annat medlemsland tillfördelar Finlands inklusive Ålands andel av skattebasen för beskattningen av samfund. Förslaget förväntas leda till en rad konsekvenser såsom bland annat att kostnaderna förväntas öka för att förvalta två parallella system för beskattning och uppbörd samt för att hantera processer. Flera medlemsstater har varit kritiska till förslaget bland annat på grund av oro för minskade skatteintäkter. Förslaget har även ifrågasatts i förhållande till subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen samt om nyttan med förslaget verkligen kan uppnås. Frivilligheten och olika detaljer i förslaget är också omstridda. Den viktigaste principfrågan som medlemsländerna behöver ta ställning till är dock den grund som kommissionen hänvisar till i förslaget. Det vill säga grunden för EU:s behörighet för att besluta om dessa regler som hör till den direkta beskattningens område. Medlemsländerna har lagstiftningsbehörigheten för den direkta beskattningen dock så att den nationella lagstiftningen ska vara neutral i förhållande till europarätten och inte förhindrar den fria rörelsen inom EU/EES-området. För vidare information se Ålands landskapsregerings promemoria om EU-kommissionens förslag KOM(2011) 121 slutlig. Ålands landskapsregering har motsatt sig förslaget.

 

2.2.4 Framtida mervärdesskattesystem

 

I december 2010 presenterade kommissionen en grönbok om mervärdesskattens framtid – Ett enklare, stabilare och mera effektivt mervärdesskattesystem, KOM(2010) 695 slutlig. Åland påverkas indirekt av de EU-bestämmelser som gäller på området för indirekt beskattning eftersom Finland är skyldig att implementera de EU-bestämmelser som gäller avseende mervärdesbeskattning. Landskapsregeringen lämnade ett utlåtande till kommissionen i maj 2010 och framhöll att mervärdesskattesystemet inte bör ändras så att reglerna blir mer komplicerade än tidigare och medför ökad administrativ börda, större kostnader, omvälvande förändringar för affärslivet och ideella föreningar samt att undantagen från mervärdesbeskattning för vissa verksamheter kvarstår.

Kommissionen antog den 6 december 2011 ett meddelande om mervärdesskattens framtid, KOM(2011) 851/3. Meddelandet innehåller inte några konkreta lagstiftningsförslag men däremot de grundläggande egenskaper som ska känneteckna det nya mervärdesskattesystemet för att skapa ett enklare och mer effektivt mervärdesskattesystem i EU. Vidare beskrivs de principer som bör vägleda översynen av undantag från skatteplikt och reducerade skattesatser för att uppnå ett neutralt mervärdesskattesystem. Landskapsregeringen kommer under 2012 fortsätta att aktivt följa mervärdesskattesystemets utveckling för att bland annat kunna bevara skatteundantag för ideella föreningar och momsfriheten för restaurangtjänster ombord på fartyg.

 

2.2.5 Den digitala agendan

 

Landskapsregeringen kommer under året att påbörja arbetet med att systematiskt kartlägga den digitala agendans nyckel- och åtgärdsområden. På basen av denna kartläggning analyseras, med beaktande av den behörighetsfördelning som finns mellan Åland och riket, vilka åtgärder som krävs för att förverkliga den digitala agendans målsättningar i det åländska samhället. Avsikten är att detta arbete ska resultera i en åtgärdsplan för vart och ett av dessa nyckelområden.

Specifikt inom åtgärdsområdet e-förvaltning kan konstateras att den satsning som landskapsregeringen nu gör för att förnya förvaltningens IT-system är en grundförutsättning för att gå vidare med utvecklingen av e-förvaltningen i landskapet för att skapa kundorienterade elektroniska tjänster. Sedan tidigare har ett nytt lönesystem, ett elektroniskt fakturahanteringssystem och ett digitalt dokument- och ärendesystem tagits i bruk. Nästa steg är att förnya ekonomisystemet, samt att påbörja förnyandet av landskapsregeringens hemsida.

Utöver de strategiska målsättningar som definieras i landskapsregeringens IT-strategi finns också ett behov av att utarbeta en strategi för utvecklingen av e-förvaltningen i landskapet. Målsättningen med denna strategi bör vara att på ett kostnadseffektivt sätt skapa största möjliga nytta för företag, enskilda personer, den offentliga förvaltningen och samhället som helhet.

Den digitala agendan omfattar även att säkerställa att barn och ungdomar från grundskola till högskola ges grundläggande insikter och färdigheter i att använda den nya teknikens möjligheter både som redskap för kunskapsinhämtning och som naturligt redskap i arbetsliv och vardag. I detta sammanhang riktas särskild uppmärksamhet på att stärka lärarnas förutsättningar och förmåga att ge dessa färdigheter till eleverna. Lanskapsregeringens ESF projekt ”Nätbaserat lärande ” avslutas under året, men landskapsregeringen fortsätter arbetet att utveckla strategier för ett utökat användande av modern teknik i undervisningen på alla stadier inom utbildningsväsendet. Formen för det fortsatta arbetet konkretiseras under året.

 

2.2.6 Upphandling

 

Kommissionen har under 2011 presenterat grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk upphandlingsmarknad, KOM(2011) 15 slutlig, med syfte att förenkla och uppdatera EU-lagstiftningen om offentlig upphandling. Grönboken följde tidigare grönbok om en ökad användning av e-upphandling i EU som presenterades under 2010. Landskapet Åland har lagstiftningsbehörighet avseende landskapsregeringens, underliggande myndigheters samt kommunala myndigheters upphandlingar men genom blankettlagstiftning tillämpas rikets lagstiftning med vissa undantag. Landskapsregeringen har framhållit att upphandling av relativt små kontrakt inte får kräva oproportionerliga arbetsinsatser, tidsåtgång eller kostnader samt den kompletterande målsättningen att göra det möjligt för upphandlande myndighet att ta hänsyn till skyddet av miljön.

I Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, angående senast utkomna grönbok, betonas principerna om öppenhet, insyn och effektivitet, men även tillgång till marknaden för små och medelstora företag dock utan åtgärder som innebär positiv diskriminering. Kommissionen lade fram lagstiftningsförslaget om offentlig upphandling, KOM(2011) 896 och lagstiftningsförslaget om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, KOM(2011) 895 samt förslag till lagstiftning om tilldelning av koncessioner" KOM(2011) 897, den 20 december 2011. Landskapsregeringen kommer fortsättningsvis att arbeta aktivt med ärendena.

 

2.2.7 EU-program 2014-2020

 

Ett bättre, mer funktionellt system för övervakning och utvärdering har avgörande betydelse för en utveckling mot en mer strategisk, resultatinriktad sammanhållningspolitik. För uppföljning av programmen föreslår kommissionen att mätbara mål och resultatindikatorer fastställs på förhand och att de är lättolkade och statistiskt giltiga. Man bör komma överens om indikatorer och mål vid diskussionerna om programplaneringshandlingarna som komplement till några centrala indikatorer för varje fond för operativprogrammen med anknytning till Europa 2020. På samma sätt anser kommissionen att förhandsutvärderingar, konsekvensbedömningar och löpande utvärderingar är viktiga verktyg för att göra sammanhållningspolitiken mer resultatinriktad.

Landskapsregeringens målsättning är att Åland fortsättningsvis ska kunna delta i EU-finansierade strukturfondsprogram.

Förberedelsearbetet med uppgörandet av nya fondspecifika förordningar och direktiv för strukturfondsstöd för nästa programperiod fortsätter. Arbetet innefattar även uppgörande av strategiska ramverk för nästa programperiod. Landskapsregeringen följer aktivt med detta arbete genom att förmedla sina positioner till kommissionen gällande förslag till nya förordningar, samt även genom förberedande arbeten för uppgörande av nya operativa strukturfondsprogram för Åland.

En översyn görs under åren 2012-2013 av riktlinjerna för statliga stöd för regionala ändamål som styr medlemsländernas möjligheter att bevilja företag investeringsstöd så att dessa kan träda ikraft för perioden 2014-2020. Landskapsregeringen utformar ställningstaganden till reformen. Det är vidare viktigt att följa med finansiella stödåtgärder och övriga åtgärder vidtagna av EU speciellt beträffande konkurrensstärkande åtgärder som berör små- och medelstora företag. Landskapsregeringen följer med implementeringen av ”Innovationsunion 2012” och antagande av därtill hörande nya policys.

 

2.2.8 Jordbruk

 

Europeiska kommissionen lämnade i oktober ett lagstiftningspaket med förslag över reglering av den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2014 till 2020. Förslagen har under hösten beretts av avdelningen och landskapsregeringen avser att lämna ett formellt utlåtande inriktat på landskapsregeringens behörighetsområde landsbygdsutvecklingspolitiken.

Kommissionens förslag kommer löpande behandlas i rådet och rådets arbetsgrupper under våren 2012 under ledning av Danmarks ordförandeskap. Landskapsregeringen kommer att aktivt följa behandlingen och utvecklingen av lagförslagen i rådet men även i den behandling av ärendet som kommer att ske i Europaparlamentet. Parallellt med detta arbete kommer landskapsregeringen att inleda arbetet med att utarbeta ett nytt landsbygdsutvecklingsprogram med målsättningen att det nya programmet skall kunna börja implementeras direkt från år 2014 trots att de formella besluten kring lagstiftningspaketen förmodligen inte kommer förrän i slutet av 2012 eller i början av 2013.

Landskapsregeringen kommer också att följa arbetet med EU:s nya lagstiftningspaket gällande växters sundhet vilket är ett omfattande reformarbete av ett lagstiftningsområde som är implementerat i landskapets lagstiftning med målsättning att förenkla och effektivera lagstiftningen inom området samtidigt som lagstiftningen skall ge skydd mot nya former av skadegörare och sjukdomar som blivit aktuella.

Landskapsregeringen kommer även att följa kommissionens förslag om att förändra lagstiftningen rörande produktion av GMO-grödor. Rådets ad hoc arbetsgrupp för GMO och ministerrådet för jordbruk och för miljö behandlar ärendet. Det finns fortfarande en låsning mellan medlemsländerna. Europaparlamentet har antagit ett betänkande där man stöder medlemsländernas möjligheter att införa förbud. Landskapsregeringen följer diskussionen om möjlighet att införa förbud av andra orsaker än vetenskapliga.

 

2.2.9 EU:s gemensamma fiskeripolitik

 

Det pågår en reform av EU:s gemensamma fiskeripolitik och i juli 2011 presenterade kommissionen sitt förslag till förordning för den nya gemensamma fiskeripolitiken. Avsikten med förslaget är att på djupet förändra förvaltningen av det europeiska fisket. Huvudsyftet med fiskeripolitiken ska vara att säkra långsiktigt hållbara miljövillkor för fisket och vattenbruket vilket är en grundförutsättning för att kunna bidra till tryggad livsmedelsförsörjning. 

Viktiga nyheter i förslaget är att det småskaliga kustfisket lyfts fram som ett särskilt prioriterat område och det föreslås en mer decentraliserad förvaltning. Även vattenbruket är särskilt prioriterat. Landskapsregeringen anser dock att oklarheter finns i förordningsförslaget beträffande dessa områden. En stor förändring är att kommissionen föreslår att det ska införas överlåtbara fiskenyttjanderätter och individuella fiskemöjligheter i syfte att få bukt med den överkapacitet som råder inom vissa delar av fisket inom unionen.

Landskapsregeringen kommer under 2012 att fortsätta arbetet med förordningsförslaget och kommissionens avsikt är att förordningen ska tillämpas från 1.1.2013.

 

2.2.10 Finansieringsförordning för fiskeripolitiken

 

I december 2011 presenterades kommissionens förslag till ny finansieringsförordning för kommande programperiod, år 2014-2020.  Det nya finansiella instrumentet ska benämnas ”Europeiska havs- och fiskerifonden” (EHFF) och ska bidra till att målen för den gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken uppnås. Landskapsregeringen förbereder för närvarande sina ståndpunkter i ärendet och utarbetandet av ett nytt fiskeriprogram kommer att inledas under 2012.

 

2.2.11 Sjöfart

 

Enligt EU:s lagstiftning inom klimat- och energiområdet bör det vidtas åtgärder för att sjötransporter ska minska utsläppen av växthusgaser. Kommissionen kommer därför att lägga fram ett förslag om detta under perioden 2012-2014, ifall inte en internationell överenskommelse om detta nås under 2011. Landskapsregeringen bedömer att det är viktigt att kommissionen beslutar om kompletterande åtgärder för att främja sjöfartens investeringar för att minska utsläppen och på så sätt motverka en situation där transporter flyttar från relativt miljövänliga maritima sjötransporter till landtransporter med ökad miljöbelastning som följd.

 

2.2.12 Översyn av EU:s svaveldirektiv

 

Kommissionen lämnade den 15 juli 2011 ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 1999/32/EG vad gäller svavelhalten i marina bränslen, KOM(2011) 439. Ändringsförslaget baseras på ändringarna av IMO-bestämmelserna från oktober 2008. Kommissionen föreslår att den maximala svavelhalten i marina bränslen som används på alla fartyg sänks till 0,1 % inom svavelkontrollområden (SECA), vilket bl.a. Östersjön är, från 2015 och till samma nivå från 2020 för all passagerartrafik. Som alternativ till användning av ovannämnda bränslen ska utsläppsminskningsmetoder tillåtas.

Landskapsregeringen beslöt den 6 september 2011 om ett ställningstagande som skickades till miljöministeriet som ansvarar för beredningen i Finland. I ställningstagandet skriver landskapsregeringen att den i huvudsak stöder  kommissionens förslag men anser att det är synnerligen viktigt att förutsättningarna för varutransporterna till havs är fortsatt goda. Förslaget bedöms att i ett inledningsskede medföra ökade kostnader för havstransporter. Då transportsträckan från Finland ofta är lång och luftkvalitetsproblemen längs Finlands kuster är mindre än i centralare delar av Europa anser landskapsregeringen att det behövs ett tidsbegränsat uppskov från det nya kravet på bränslet för att minska risken för att transporter flyttas från havstransporter till mindre miljövänliga landbaserade alternativ och för att bibehålla sjöfartens konkurrenskraft. Det är även mycket viktigt att ekonomiska stöd skulle beviljas för utsläppsminskningsmetoder och att andra former av åtgärder vidtas för att underlätta havstransporter.

Landskapsregeringen har en representant i miljöministeriets referensgrupp för att stöda beredningen av Finlands ståndpunkter under beredningen av ändringen av svaveldirektivet. I samband med beslutet om deltagande i gruppen framhöll landskapsregeringen att representanten måste kunna delta i arbetet på svenska. I praktiken har alla möten hållits i huvudsak på finska och översättning till svenska skett i efterhand av ordföranden. Det är inte en helt bra lösning men har hittills kunnat accepteras. Specialmedarbetaren har deltagit i flertalet av rådets arbetsgruppsmöten då kommissionsförslaget har behandlats.

Landskapsregeringen följer aktivt med de fortsatta förhandlingarna om direktivändringen och kan konstatera att Finlands förhandlingsposition numera sammanfaller med Ålands ställningstagande från den 6 september 2011. I regeringsprogrammet har den nya landskapsregeringen uttryckt att svaveldirektivet bör ha en övergångsperiod till år 2025. Landskapsregeringen kommer därför att formulera ett nytt ställningstagande under 2012.

 

2.2.13 Miljöfrågor

 

I december 2010 beslöt landskapsregeringen om ett ställningstagande till kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) om ändring av förordning (EG) nr 648/2004 beträffande användningen av fosfater och andra fosforföreningar i tvättmedel för hushållsbruk. Kommissionsförslaget innehåller ett förbud mot att släppa ut tvättmedel för hushållsbruk om den totala fosforhalten är lika med eller större än 0,5 viktprocent. Begränsningen föreslås börja tillämpas från och med den 1 januari 2013. Landskapsregeringen skriver i sitt ställningstagande att landskapsregeringen anser att förbudet borde vara mera långtgående så att begränsningen skulle läggas lägre, förslagsvis vid 0,2 viktprocent i stället för föreslagna 0,5 och att begränsningen även införs för maskindiskmedel vid 0,5 viktprocent. För det känsliga och hotade Östersjön är fosforbegränsningar i rengöringsmedel en mycket viktig åtgärd. Efter landskapsregeringens ställningstagande förhandlade miljöministeriet och landskapsregeringen fram en kompromiss för Finlands ställningstagande, som efter det ytterligare har förändrats i samarbete mellan miljöministeriet och landskapsregeringen. I september 2011 beslöt landskapsregeringen att föregå ändringen av EU-förordningen och beslöt att i miljöskyddsförordningen införa en begränsning av användning av fosfater i tvätt- och maskindiskmedel. Eftersom det skulle kunna vara ett handelshinder måste beslutet notifierats till kommissionen och världshandelsorganisationen före det får träda ikraft. Organisationerna har tre månader på sig att göra invändningar. Under denna tid har kommissionen informerat landskapsregeringen att beslutet måste överensstämma med den kommande ändringen av EU-förordningen, annars kommer en blockering att göras. Därför har landskapsregeringen ändrat beslutet så att det ska överensstämma med den kommande EU-förordningen.  Gränsen för textiltvättmedel skulle vara 0,5 gram totalfosfor per rekommenderad kvantitet tvättmedel och gränsen för maskindiskmedel skulle vara 0,3 gram totalfosfor per standarddos.

Kommissionens arbetsprogram för 2012 innehåller tre miljöinitiativ som landskapsregeringen avser att särskilt bevaka, de är initiativen ”Trygga Europas vattentillgångar”, ”Översyn av direktivet om miljökonsekvensbedömning” och ”Invasiva främmande arter”.  Ytterligare finns flera initiativ som är av mer eller mindre stort intresse för miljö- och hälsoskyddsområdet, särskilt kan nämnas ”Paketet om djur- och växthälsa” och ”Sjunde miljöhandlingsprogrammet”. Därutöver är initiativen ”Ramar för fysisk planering i kust- och havsområden” och ”Inkluderande av utsläpp från sjöfartssektorn i EU:s åtaganden om minskning av växthusgaserna” intressanta bl.a. ur miljösynpunkt.

 

2.2.14 Spårbarhet av timmer och trävaror

 

Arbetet med Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden har fortsatt under året. Avsikten är att motverka handeln med virke som avverkats olagligt. Förordningen gäller såväl importerat virke som virke avverkat i Europa och skall tillämpas på bl.a. råvirke, träprodukter, fanér, kartong, möbler, massa och papper.

Landskapsregeringen har deltagit som medlem i styrgruppen för den nationella tillämpningen i Finland och landskapsregeringens specialrådgivare har bl.a. deltagit vid FLEGT-kommitténs möten Bryssel. Landskapsregeringen har meddelat att man avser vara behörig myndighet på Åland, till de delar det faller inom ramen för vår lagstiftningsbehörighet, vilket inte omfattar utrikeshandel och förtullning. I riket avses Landsbygdsverket (MAVI) bli behörig myndighet i samarbete med Finlands skogscentral och tullen. Kommissionen kommer att presentera en tillämpningsförordning i början av år 2012 och medlemsstaterna skall presentera sina nationella modeller för Due Diligence-systemet till den 3.6.2012. Förordningen skall tillämpas fullt ut från den 3.3.2013 och väntas medföra ökad byråkrati för landskapsregeringen och för de som handlar med timmer och trävaror.

 

2.2.15 Energifrågor

 

Kommissionens ambition gällande energi är fortsatt hög och under 2012 kommer ett antal initiativ att presenteras. Strategin gällande ökad andel förnybar energi med långsiktig målsättning till 2050 fortsätter. Landskapsregeringens målsättning är att komma med i rikets system för stöd till vindkraften. Om det visar sig att det inte är möjligt kommer landskapsregeringen att utreda alternativa lösningar. Avsikten är att frågan ska vara löst för Ålands del under 2012.

Energieffektivitet är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att trygga energiförsörjningen och minska utsläppen av växthusgaser och andra föroreningar. Ett av de kommande initiativen bygger på handlingsplanen för energieffektivitet som presenterades 2011. Initiativet avser att presentera åtgärder för ökad utveckling av förnybar energi, samt att integrera utvecklingen med den infrastrukturella utformningen av elmarknaden. En viktig målsättning är att genomföra en integrerad inre energimarknad. Ett annat av de kommande initiativen uppmuntrar medlemsstaterna till ökade ansträngningar genom att understryka fördelarna för medborgare och företag. Initiativet presenterar möjliga åtgärder för förvekligandet av den inre energimarknaden som på sikt ska medföra större valmöjlighet och ökad konkurrenskraft.

Bevakningen av införandet och utbyggnaden av intelligenta nät i unionen fortsätter. I och med en övergång till intelligenta nät ökas energieffektiviteten och större mängd energi från förnyelsebara energikällor möjliggörs. Ett intelligent nät kan beskrivas som ett moderniserat elnät som kompletterats med digital tvåvägskommunikation mellan leverantör och konsument och med utvecklat system för mätning och övervakning. Detta ger nya möjligheter för enskilda att direkt kontrollera och styra sina individuella konsumtionsmönster och ger samtidigt incitament för effektiv energianvändning om det sker i kombination med tidsberoende elpriser. Näten skapar förutsättningar att integrera större mängder både land- och havsbaserad förnybar energi samt elfordon, samtidigt som möjligheten till konventionell kraftproduktion och anpassade kraftsystem bibehålls. Intelligenta nät utgör grundstommen i framtidens kraftsystem där de fossila bränslena fasats ut.

 

2.2.16 Ändring av tobaksdirektivet

 

Kommissionen utreder potentiella effekter av en eventuell ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv av den 5 juni 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror. Kommissionen har gjort en utredning om eventuella konsekvenser av en ändring av tobaksdirektivet, utgående från olika scenarier. Landskapsregeringen har i denna fråga även samarbetat med den svenska regeringen, som delar landskapsregeringens uppfattning att rådande situation inte överensstämmer med EU:s regler om fri rörlighet av varor.

Landskapsregeringen uppmärksammade i september 2010 kommissionen på Ålands situation i samband med EU:s snusförbud och fick ett svar från kommissionen i oktober 2010. Kommissionen har även hållit en offentlig konsultation samt en konsultation som riktar sig medlemsstaterna. Landskapsregeringen har deltagit i både kommissionens offentliga konsultation samt i rikets beredning av Finlands ställningstagande i konsultationen för medlemsstaterna. Med anledning av det stora antal svar som inkom i den allmänna konsultationen samt att kommissionens interna konsultation fortsatt pågår kommer kommissionens förslag till ändring av direktiv med åtföljande konsekvensanalys tidigast i början av sommaren 2012.

Landskapsregeringen kommer aktivt att följa och försöka påverka händelseutvecklingen i ärendet i syfte att lösa de problem som idag finns för Ålands del. Detta gäller bl.a. snusförsäljningens snedvridning av konkurrensen vad gäller Östersjötrafiken.

 

2.2.17 EU-strategin för Östersjöområdet                   

 

Europeiska rådet antog i november 2009 en strategi för Östersjöområdet inklusive en tillhörande åtgärdsplan. Landskapsregeringen har aktiverat sig i några av de prioriteringsområden som finns med i åtgärdsplanen.

Landskapsregeringen anordnade under hösten 2009 ett seminarium om ekonomiska styrmedel för fartygstrafiken. Landskapsregeringen utsågs en tid därefter till att vara s.k. "co-leader" till projekt som "främjar åtgärder för att minska utsläppen från fartyg". Uppgiften innebär att Åland tillsammans med svenska och finländska sjöfartsmyndigheter ska försöka se till att målsättningarna i Östersjöstrategin uppfylls. Landskapsregeringens avsikt är att, i samråd med näringen, följa utvecklingen på området för att vid behov försöka påverka utvecklingen i miljömässigt och ekonomiskt hållbar riktning. Se även kapitel 2.2.12 Översyn av EU:s svaveldirektiv.

Landskapsregeringen är också delaktig i andra prioriteringsområden. Landskapsregeringen har i sitt åtgärdsprogram för de åländska vattnen sagt att den ska vara en pådrivande aktör för en mer hållbar fiskodling på Östersjönivå. Som ett led i detta deltar landskapsregeringen i arbetet med att ta fram riktlinjer för en ansvarsfull fiskodling i Östersjön (BESTAQ-projektet). Landskapsregeringen har även beslutat delta i projektet AquaBest i vilket nya metoder och tekniker för hållbar fiskodling i Östersjöregionen ska utvecklas. Projektet planeras avslutas med en slutkonferens på Åland 2014. Deltagandet sker under förutsättning att medel beviljas av berörda förvaltningsorgan.

Särskilt intressant ur åländsk synvinkel är även arbetet med att "Säkerställa ett hållbart fiske" liksom de projekt som syftar till att minska näringsläckaget från olika landsbygdsnäringar inklusive jordbruk och turism.

 

2.2.18 Grönbok om onlinespel

 

Den 24 mars 2011 lade kommissionen fram en grönbok om onlinespel på inre marknaden (KOM (2011) 128 slutlig). Syftet med grönboken var att inleda ett utförligt offentligt samråd om alla offentliga politikområden som berörs av onlinespel och alla tänkbara konsekvenser av onlinespel för den inre marknaden. Grönboken innehåller 51 frågor med fokus på aspekter som anknyter till den fria rörligheten för tjänster. Landskapsregeringen deltog i konsultationen genom att besvara nästan samtliga frågor i grönboken (ÅLR 2011/2661).      

Grönboken blev startskottet för en diskussion om huruvida man ska ha ett regelverk på EU-nivå eller öka medlemsländernas samarbete gällande onlinespel. Vissa medlemsstater förespråkar gemensam lagstiftning, medan andra vill se ett ökat samarbete. Med beaktande av att Ålands Penningautomatförenings verksamhet i allt större grad bedrivs över nätet (online) är det viktigt att landskapsregeringen följer det arbete som pågår och de diskussioner som förs inom EU.

 

2.2.19 Trafik

 

Kommissionen avser under 2012 att komma med ett förslag på direktiv-/förordningsnivå gällande registrering av motorfordon som tidigare varit registrerade i en annan medlemsstat. Avsikten med förslaget är att hindren för den fria rörligheten av varor, tjänster och arbetstagare som orsakas av administrativa formaliteter och krav för registrering av motorfordon som tidigare varit registrerade i en annan medlemsstat ska tas bort och på detta sätta förbättra den inre marknaden. Åland har lagstiftningsbehörighet på området enligt 18 § 21 punkten självstyrelselagen och reglerar registreringar av motorfordon i landskapslag (1993:19) om besiktning och registrering (se 8 – 10 kap.). Landskapsregeringen avser att bevaka ärendet.

 

2.2.20 Barnfattigdom

 

I kommissionens arbetsprogram för år 2012 ingår ett initiativ till en rekommendation om insatser för att bekämpa barnfattigdom. En avsikt med initiativet är att det ska ha en gynnsam effekt särskilt för barn (0-17 år), inkluderat de mest sårbara bland dem, och som ett övergripande mål anges att initiativet ska bidra till EU:s mål (EU 2020) om minskad fattigdom och social exkludering, med särskilt fokus på barnens situation.  Landskapsregeringen avser att följa utvecklingen av initiativet ur ett socialvårdsperspektiv. Som ett led i arbetet mot barnfattigdom planerar landskapsregeringen en uppföljning av ÅSUB:s rapport ”Ekonomisk utsatthet och social trygghet” från år 2007.

 

2.2.21 Färdplan för jämställdhet

 

I landskapsregeringens Ramprogram för jämställdhet 2008-2011 (vilket också gick som meddelande till lagtinget 1/2007-2008) är EU:s målsättningar både gällande Amsterdamfördraget och gällande Färdplan för jämställdhet implementerade enligt följande:

Övergripande mål:

  • Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv

Delmål:

  • Jämn fördelning av makt och inflytande
  • Samma möjligheter för kvinnor och män till ekonomisk självständighet
  • Samma villkor och förutsättningar för kvinnor och män i frågan om avlönat arbete, företagande, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter i arbetet
  • Samma tillgång för flickor och pojkar, kvinnor och män, till utbildning och utveckling av personliga intressen och talanger
  • Jämn fördelning av det oavlönade hem- och omsorgsarbetet
  • Frihet från könsrelaterat våld

Utbildning och information för olika målgrupper i det åländska samhället är prioriterat och ska betraktas som ett verktyg då det gäller att bekämpa stereotypa könsroller.

Jämställdhetsintegrering som strategi garanterar resultat och lägger grunden för en verksamhet som är demokratisk och effektiv för både kvinnor och män.

I enlighet med regeringsprogrammet för samarbete, resultat och framtidstro (2011) kommer ramprogrammet för jämställdhet att uppdateras bl.a. med målsättningen att öka andelen kvinnor i det politiska och ekonomiska beslutsfattandet. Arbetet med att motverka sexuella trakasserier, våldtäkter och trafficking fortsätter.

 

2.2.22 Europamärkning för turism

 

Kommissionen planerar att under 2012 presentera lagstiftningsåtgärder för en europeisk märkning för turism. Enligt kommissionen skulle en sådan märkning kunna öka konkurrenskraften och hållbarheten samt leda till ökad öppenhet och högre kvalitet inom den europeiska turismbranschen. Landskapsregeringen kommer att bevaka kommissionens arbete med märkningen under 2012.

 

2.2.23 EU:s temaår 2012

 

Landskapsregeringen uppmärksammade EU:s temaår 2011 om frivilligarbete genom att ordna ett seminarium om det ideella föreningsarbetet på Åland. Tillfället ordnades i samarbete med Ålands penningautomatförening och Ålands idrott r.f. Under seminariet diskuterades bland annat avlönande av personal inom föreningarna och EU:s planerade reform av mervärdesskatten (se även kapitel 2.2.4 Framtida mervärdesskattesystem).

Rådet har antagit ett beslut om att utse 2012 till Europeiska temaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. Det primära syftet är att främja aktivt åldrande i arbetslivet genom att skapa bättre möjligheter för äldre arbetstagare att förvärvsarbeta och att främja aktivt åldrande i samhället genom att motverka social utestängning med hjälp av frivilligarbete och åtgärder som främjar äldre personers hälsa och möjligheter att klara sig själva.

Landskapsregeringen förhåller sig positivt till förslaget om temaår. Genom bl.a. antagande av kvalitetsrekommendationer angående tjänster för äldre (augusti 2010) och hälsopolitiskt program för Åland 2010-2020 (under beredning) arbetar landskapsregeringen aktivt för hållbarhet i tjänster för äldre och för att främja levnadsförhållanden, hälsa och välfärd för äldre personer. Även genom att erbjuda motfinansiering för deltagande i Central Baltic Interreg IV ”Virtual Elderly Care Services on the Baltic Islands” medverkar landskapsregeringen till skapandet av utvecklingsprojekt och förnyelse inom området. Med anledning av Europaåret för aktivt åldrande kommer aktiviteter som direkt eller indirekt stöder aktivt åldrande för kvinnor och män samt solidaritet mellan generationerna att prioriteras vid beviljande av PAF-bidrag under året.

 

2.2.24 Sammanfattning av landskapsregeringens nya prioriteringar i kommissionens arbetsprogram för 2012

 

Nedan finns en tabell över de kommissionsförslag som landskapsregeringen prioriterar i kommissionens arbetsprogram för 2012.

 

Tabell 1: Initiativ som landskapsregeringen kommer att prioritera

Energi

 

 

Strategin för förnybar energi

Ej lagstiftning

Förslaget ska bygga på färdplanen för förnybar energi 2050 och föreslå åtgärder som kan påskynda utvecklingen av förnybar energi. Förslaget ska kombineras med diskussionerna om utformningen av elmarknaden och infrastrukturpolitiken, däribland aspekter som hänger samman med de yttre åtgärderna.

Den inre marknaden för energi

Ej lagstiftning

Förslaget ska se över de framsteg som gjorts med att införa en inre marknad för energi till år 2014 och

uppmuntra medlemsstaternas insatser genom att för allmänheten och näringslivet framhålla fördelarna med en inre marknad för energi samt se över behovet av eventuella ytterligare åtgärder för att nå målet

Forskning och innovation

 

 

Tillståndet i innovationsunionen 2012 – att påskynda förändringar

Ej lagstiftning

Meddelandet är nästa etapp för att driva på tillväxt och sysselsättning med hjälp av innovation. Det ska omfatta följande förslag: en ingående definition av nya indikatorer för snabbväxande, innovativa företag och en jämförande analys av medlemsstaternas innovativa insatser, uppföljning av åtagandena för innovationsunionen om inga framsteg gjorts samt ett förslag om att inarbeta innovationsaspekten i alla EU:s politikområden.

Miljö

 

 

Trygga Europas vattentillgångar

Lagstiftning/Ej lagstiftning

Bedöma genomförandet av och framstegen i den nuvarande politiken för sötvatten, kartlägga luckor och bister och se till att vattenpolitiken bidrar till de mål som fastställs i färdplanen för initiativet för ett resurseffektivt Europa (fjärde kvartalet 2012).

Översyn av direktivet om

miljökonsekvensbedömning

Lagstiftning

Det övergripande målet med översynen är att förbättra miljöskyddet nationellt genom en mer konsekvent och effektiv tillämpning av principerna om miljökonsekvensbedömning och att åstadkomma konsekvens mellan de olika relevanta internationella skyldigheterna.

Invasiva främmande arter

Lagstiftning

Den nya särskilda lagstiftningen ska fylla behovet av en politik för invasiva främmande arter och se till att det finns en omfattande ram inom EU för att hantera problemet effektivt. Huvudsyftet är att minska de negativa följder som invasiva främmande arter kan ha på den biologiska mångfalden i EU.

Sociala frågor

 

 

Barnfattigdom

Icke-bindande

lagstiftning

En rekommendation ska stödja EU:s och medlemsstaternas insatser mot barnfattigdomen. Den ska innehålla gemensamma principer för effektiva politiska insatser på sådana nyckelområden som stöd till familjer (föräldrars tillträde till arbetsmarknaden, inkomststöd), samhällstjänster (barnomsorg, utbildning, hälsovård, logi och socialtjänst) samt deltagande i samhällslivet.

Transport

 

 

Registrering av motorfordon som

tidigare varit registrerade i en annan medlemsstat

Lagstiftning

Det huvudsakliga politiska målet är förbättra den inre marknadens funktion genom att undanröja hinder för fri rörlighet för varor, tjänster och personer som beror på olika administrativa krav och villkor för registrering av motorfordon som tidigare varit registrerade i en annan medlemsstat.

Turism

 

 

Europamärkning för turismen

Lagstiftning

En Europamärkning skulle öka konkurrenskraften och hållbarheten i den europeiska turismindustrin genom att öka öppenheten och konsekvensen på kvaliteten i turisttjänster, vinna konsumenternas förtroende och fungera som ett erkännande av högkvalitativ turismindustri.

Konkurrens

 

 

Översyn av riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål

Ej lagstiftning

De nuvarande riktlinjerna gäller till och med den 31 december 2013. Översynen ska omfatta hur regionerna avgränsas, tillåtna stödnivåer och stora investeringsprojekt. Förslaget ska samordnas med andra förslag för den kommande fleråriga budgetramen efter 2013, i synnerhet förslag som avser strukturfonderna

Översyn av tillkännagivandet om

statligt stöd i form av garantier

 

Ej lagstiftning

Översyn för att följa marknadsutvecklingen.

Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till bredbandsföretag

 

 

 

 

Ej lagstiftning

De gällande riktlinjerna ska ses över senast den 30 september 2012.

Rådets förordning om strategiska initiativ för materiella bestämmelser om statligt stöd

Lagstiftning

Ändring av rådets tillämpningsförordning nr 994/98 för att utvidga tillämpningsområdet av förordningen om allmänt gruppundantag år 2013.

Översyn av riktlinjerna för undsättnings- och omstruktureringsstöd

Ej lagstiftning

De nu gällande riktlinjerna för undsättnings- och omstruktureringsstöd är tillämpliga till och med oktober 2012. Även om den ekonomiska krisen gjorde att de nuvarande riktlinjerna förlängdes inleddes det förberedande arbetet med översynen redan 2007.

Den digitala agendan

 

 

En digital agenda för Europa – nästa etapp

Ej lagstiftning

Efter det andra mötet om en digital agenda och 2012 års resultattavla bör en halvtidsöversyn göras av strategiska prioriteringar för de återstående två åren av den digitala agendans löptid. Kommer troligen under andra kvartalet 2012.

Snus

 

 

Översyn av direktivet om tobaksvaror med avseende på tillverkning, presentation och försäljning

Lagstiftning

Den senaste utvecklingen av tobaksvaror ska åtföljas av en uppdatering av direktiv (2001/37/EG) för att täcka frågor som rör den inre marknaden med avseende på nya produkter och etiketter.

Spel

 

 

Hasardspel online på den inre marknaden

Övriga åtgärder

Meddelandet är en uppföljning av grönboken om onlinespel och ger en omfattande utvärdering av

remissvaren. Därefter skisseras 1) huvudutmaningar för de nationella bestämmelsernas samexistens på

den inre marknaden och 2) initiativ som bör tas nationellt och på EU-nivå.

 


 

3. Landskapets arbete med EU-ärenden år 2011 

I det här kapitlet sammanfattas landskapsregeringens arbete med EU-frågor under det gångna året (1.12.2010 – 30.11.2011).

 

3.1 Deltagande i beredningen av sekundärrätt inom EU-institutionerna

 

EU-kommissionen har ensamrätt på att föreslå ny EU-lagstiftning. Kommissionsinitiativen (även kallade kommissionsförslag) innefattar dock även annat än förslag till rättsakter, så som olika typer av meddelanden samt grön- och vitböcker. Tabellen nedan innehåller en sammanställning av uppgifter gällande handläggningen i landskapet av kommissionsinitiativ under tidsperioden 1.12.2010 – 30.11.2011.

 

Tabell 2. Handläggning av kommissionsinitiativ

 

Antal totalt

2011

2010

Deltagande i kommissionens konslutationer

5 st

1 st

Inkomna kommissionsinitiativ

893 st

746 st

Diarieförda kommissionsinitiativ

34 st

13 st

Samråd enligt 42a § lagtingsordningen

 

6 st

3 st

Informationsärende

 

6 st

2 st

Upprättade promemorior där förslaget bedömts inte lämpa sig för samråd/informationsärende (promemorian skickas för kännedom till lagtinget)

10 st

6 st

 

Kommissionen har allt mer börjat använda allmänna konsultationer, även kallade (offentliga) samråd, t.ex. när direktiv ska revideras. Detta innebär en möjlighet att i ett tidigt skede framföra synpunkter direkt till kommissionen. Landskapsregeringen har under året deltagit i fem konsultationer. Även under 2012 planerar landskapsregeringen att delta i kommissionens konsultationer till den del de berör frågor som är av intresse för landskapet.

Landskapsregeringen erhåller alla kommissionsinitiativ via e-post och de registreras i EU-enhetens serie EU i landskapsregeringens nya dokumenthanteringssystem W3D3. De kommissionsinitiativ som är av intresse för landskapet diarieförs och handläggs. EU-enheten sköter om koordineringen av EU-ärendena, medan de enskilda tjänstemännen vid de olika avdelningarna handlägger och föredrar ärendena för den minister till vars ansvarsområde ärendet hör.

Av de 893 inkomna kommissionsinitiativen utgjorde ungefär en tredjedel ärenden som inte bedömdes vara av intresse för landskapet. De resterande två tredjedelarna har sänts för kännedom till berörda tjänstemän. EU-enheten diarieför förslag när enheten gör bedömningen att förslaget är av intresse för Åland. Även de enheter och tjänstemän som är sakkunniga på området kan besluta att diarieföra ett ärende. Ofta avgörs behovet av diarieföring genom en diskussion mellan EU-enheten och den sakkunniga tjänstemannen. Som ses ovan är det endast en liten andel av kommissionsinitiativen som diarieförs och bereds. Antalet måste dock ses i förhållande till de resurser som landskapsregeringen har till sitt förfogande. Under det gångna året diariefördes 34 kommissionsinitiativ, vilket kan anses motsvara ett ”normalår”.

Under tidsperioden 1.12.2010 – 30.11.2011 har sammanlagt 22 stycken promemorior upprättats i EU-ärenden. Sex ärenden fördes för samråd med lagtinget och sex ärenden översändes till lagtinget som informationsärenden. Tio ärenden bedömdes inte vara av sådan karaktär att de lämpade sig som samråds- eller informationsärenden. Promemorian som upprättades i dessa ärenden skickades för kännedom till lagtinget. Lagtinget kan alltid begära att ett samråd hålls i ett enskilt ärende.

 

Tabell 3: Landskapsregeringens samråd med Ålands lagting

Utskott

Antal samråd

2011

 

2010

Näringsutskottet

4 st

-

Kulturutskottet

-

-

Social- och miljöutskottet

-

-

Självstyrelsepolitiska nämnden

1 st

2 st

Finansutskottet

1 st

-

Totalt

6 st

2 st

 

 

Tabell 4. Landskapsregeringens informationsärenden med Ålands lagting

Utskott

 

2011

Antal informationsärenden

2010

Näringsutskottet

1 st

-

Kulturutskottet

-

-

Social- och miljöutskottet

2 st

1 st

Självstyrelsepolitiska nämnden

-

2 st

Finansutskottet

3 st

-

Lagutskottet

-

-

Totalt

6 st

3 st

 


De diarieförda kommissionsinitiativen fördelas på avdelningar och enheter inom landskapsregeringen enligt tabellen nedan.  

 

Tabell 5. Fördelning inom landskapsregeringen av diarieförda kommissionsinitiativ

Enhet inom landskapsregeringen

Antal

2011

 

2010

Kansliavdelningen

 

 

EU-enheten (K1c)

3 st

9 st

Rättsserviceenheten (K1a)

1 st

-

El- och energienheten (K2c)

4 st

-

Finansavdelningen

 

 

Allmänna byrån (F1)

6 st

1 st

Redovisningsbyrån (F2)

1 st

-

Social- och miljöavdelningen

 

 

Socialvårdsbyrån (S1a)

2 st

2 st

Miljöbyrån (S3)

4 st

1 st

Näringsavdelningen

 

 

Allmänna byrån (N1)

1 st

-

Jordbruksbyrån (N2)

4 st

-

Fiskeribyrån (N3)

4 st

-

Utbildnings och kulturavdelningen

 

 

Utbildningsbyrån (U2)

3 st

 

Trafikavdelningen

 

 

Allmänna byrån (T1)

1 st

-

Totalt

34 st

13 st

 

3.2 Genomförandet av gemenskapsrätten i landskapet

 

3.2.1 Genomförandet av EU-direktiv i landskapet

 

Inom EU antas bindande rättsakter som förordningar, direktiv och beslut. Förordning och beslut är direkt tillämpliga, vilket innebär att de som sådana binder även landskapets myndigheter. Direktiv är däremot bindande med avseende på det resultat som skall uppnås. Direktiv innehåller vanligtvis en s.k. implementeringstid inom vilken medlemsstaterna skall meddela kommissionen om de nationella bestämmelser som genomför ett direktiv. Även landskapet meddelar (notifierar) kommissionen hur ett enskilt direktiv har genomförts i landskapet.

Under tidsperioden 1.12.2010 – 30.11.2011 har EU-institutionerna antagit 91 st direktiv. Tabellen nedan redogör för antalet notifieringar av direktiv som landskapsregeringen gjort under samma tidsperiod samt hur många av dessa direktiv som har fallit inom ramen för rikets eller för landskapets behörighet.

 

Tabell 6. Landskapsregeringens notifieringar av direktiv

 

Antal notifieringar

2011

2010

Rikets behörighet

28 st

42 st

Landskapets behörighet

71 st

117 st

Totalt

99 st

159 st

 


 

De notifierade direktiven inom landskapets lagstiftningsbehörighet fördelas på olika enheter inom landskapsregeringen enligt tabellen nedan.

 

Tabell 7. Fördelning inom landskapsregeringen av notifieringar inom landskapets behörighet

Enhet inom

Landskapsregeringen

Antal notifieringar

2011

2010

Kansliavdelningen

 

 

Rättsserviceenheten (K1a)

14 st

14 st

EU-enheten (K1c)

-

2 st

Jämställdhetsenheten (K1e)

-

1 st

Byggnadsbyrån (K2)

-

1 st

El- och energienheten (K2c)

4 st

1 st

Social- och miljöavdelningen

 

 

Miljöbyrån (S3)

20 st

26 st

Miljömedicinska byrån (S3a)

8 st

15 st

Miljöbyrån III (S3c)

1 st

1 st

Utbildningsavdelningen

 

 

Yrkesutbildningsbyrån (U2)

-

1 st

Näringsavdelningen

 

 

Jordbruksbyrån (N2)

5 st

8 st

Jordbruksbyrån IV (N2c)

17 st

44 st

Trafikavdelningen

 

 

Allmänna byrån (T1)

2 st

3 st

Totalt

71 st

117 st

 

 

Direktiv som faller inom ramen för landskapets behörighet kan föranleda beredning och antagande av landskapslagstiftning. Vid genomförande av vissa typer av direktiv används i regel blankettlagstiftning, d.v.s. rikets bestämmelser görs gällande i landskapet. Landskapet tillämpar blankettlagstiftning gällande t.ex. kemikalier och livsmedel. I tabellen nedan redogörs för till vilka områden av landskapets lagstiftningsbehörighet som landskapsregeringen har meddelat att de under tidsperioden 1.12.2010– 30.11.2011 notifierade direktiven anses höra. 


 

Tabell 8. Fördelning områdesvis av notifieringar där landskapet har lagstiftningsbehörighet

Område

Antal

2011

 

2010

Avfall

1 st

-

Behandling av personuppgifter

 

1 st

 

Djurskydd

1 st

-

Energi

3 st

-

Fri rörlighet för varor och personer

-

1 st

Jord- och skogsbruk

5 st

-

Kemikalier

9 st

20 st

Kosmetiska produkter

-

4 st

Likabehandling

-

1 st

Livsmedel

5 st

6 st

Natur- och miljövård

13 st

8 st

Offentlig upphandling

-

1 st

Produktsäkerhet

1 st

5 st

Rundradio- och televisionsverksamhet

3 st

1 st

Räddningsarbete och säkerhet

5 st

6 st

Utbildning

-

1 st

Vägtrafik

7 st

10 st

Växtskydd

18 st

52 st

Totalt

71 st

117 st

 

3.2.2 Överträdelseförfarandet och EG-domstolsärenden

 

Överträdelseförfarandet och Åland

 

Om kommissionen anser att en medlemsstat underlåtit att uppfylla en skyldighet kan kommissionen påbörja ett så kallat överträdelseförfarande. Det administrativa förfarandet påbörjas genom att kommissionen sänder en formell underrättelse till medlemsstaten. Därefter kan kommissionen sända ett motiverat yttrande ifall medlemsstaten inte vidtagit de nödvändiga åtgärderna efter den formella underrättelsen. Ifall medlemsstaten inte rättar sig efter det motiverade yttrandet inom utsatt tid kan kommissionen föra ärendet till EU-domstolen. Genom ratificerandet av Lissabonfördraget skedde emellertid vissa förändringar i Europeiska unionens domstols sanktionsförfarande. Om domstolen finner att en medlemsstat på något vis har försummat sin skyldighet jämte fördragen kan den åläggas ekonomiska sanktioner redan vid den första domen. Tidigare utdömdes ekonomiska sanktioner först efter den andra domen. Det finns dock vissa skillnader mellan fördragsbrott och andra överträdelser.

I artikel 260.2 EUF-fördraget anges att kommissionen, i de fall en medlemsstat inte vidtagit nödvändiga åtgärder för att följa domstolens dom, får väcka talan vid domstolen. Det är följaktligen inte nödvändigt att kommissionen avger ett motiverat yttrande i ärendet för att väcka talan vid domstolen. Detta gäller dock inte de fall som rör medlemsstats underlåtenhet att införliva direktiv.

I artikel 260.3 anges att i samband med överträdelserärenden som gäller underlåtenhet att införliva direktiv kan domstolen ålägga medlemsstaten ekonomiska sanktioner. Medlemsstatens skyldighet att betala anges efter Lissabonfördragets ikraftträdande i domen. Skillnaden mellan sanktionsförfarandet i Nicefördraget och Lissabonfördraget är att kommissionen inte behöver väcka talan då en medlemsstat underlåtit att efterfölja dom för att domstolen skall ha möjlighet att utdöma standardbelopp eller vite. Kommissionen kan i förestående fall ange ett standardbelopp eller vite som den anser lämpligt. Domstolen kan emellertid inte ålägga ett högre standardbelopp eller vite än det som kommissionen angett. Det är följaktligen viktigt att understryka att ratificeringen av Lissabonfördraget innebär att landskapet nu kan utdömas ekonomiska sanktioner i ett tidigare skede.  

I följande tabell framgår hur många formella underrättelser, motiverade yttranden och talan i EG-domstolen enligt artikel 258 i EUF-fördraget som kommissionen har påbörjat mot Finland under tidsperioden 1.12.2010-30.11.2011. I samma tabell framgår även hur många av dessa som berör landskapet.

 

Tabell 9. Överträdelseförfaranden påbörjade mot Finland

 

Formella

underrättelser

Motiverade yttranden

Talan i EG-domstolen

Totalt

 

2011

2010

2011

2010

2011

2010

2011

2010

Berör enbart riket

4 st

4 st

8 st

4 st

-

1 st

12 st

9 st

Berör både landskapet och riket

6 st

6 st

3 st

8 st

-

-

9 st

14 st

Berör enbart landskapet

-

1 st

6 st

4  st

-

1 st

6 st

6 st

Totalt

10 st

11 st

17 st

16 st

-

2 st

27 st

29 st

 

Antalet överträdelser ger inte en helt korrekt bild av hur många enskilda direktiv som de facto är föremål för överträdelseförfaranden. Särskilt de formella underrättelserna kan dölja ett stort antal direktiv som inte har genomförts inom implementeringstiden. Kommissionen brukar till de formella underrättelserna foga förteckningar över de direktiv som inte har genomförts i tid. De sex formella underrättelser som berör både landskapet och riket gäller totalt 65 direktiv varav 19 av direktiven inte hade genomförts på Åland inom den i direktivet utsatta tiden. Motsvarande siffror för perioden 1.12.2009-31.11.2010 var att de sex formella underrättelserna gällde totalt 46 direktiv varav 21 direktiv inte hade genomförts på Åland inom den i direktivet utsatta tiden.

Den övervägande majoriteten av överträdelseförfaranden under perioden 1.12.2010 – 30.11.2011 berör sådana ärenden som påbörjats p.g.a. att landskapsregeringen inte i tid har meddelat på vilket sätt ett direktiv har genomförts i landskapet. Orsakerna till att landskapsregeringen inte har inkommit med en notifiering i tid kan variera. Det kan t.ex. vara så att blankettlagstiftning tillämpas på området och att den rikslagstiftning som genomför direktivet i riket inte har antagits inom utsatt tid. 

Vissa områden inom landskapsförvaltningen är föremål för antagandet av ett större antal EU-direktiv och belastas mera av implementeringen av dem. Landskapet är inom dessa områden därför föremål för flera överträdelseförfaranden än inom andra områden. Den 30 november 2011 var implementeringen i landskapet av 7 st direktiv fortfarande föremål för ett oavslutat överträdelseförfarande. Detta kan jämföras med 17 stycken den 30 november 2010. De sju direktiven fördelas enligt enheter i landskapsregeringen enligt tabellen på nästa sida.

 

Tabell 10. Oavslutade överträdelseförfaranden gällande Åland den 30 november 2011

 

Enhet

Antal

2011

2010

Kansliavdelningen

 

 

Rättsserviceenheten (K1a)

-

3 st

El- och energienheten (K2c)

2 st

2 st

Social- och miljöavdelningen                  

 

 

Miljöbyrån (S3)

4 st

7 st

Miljömedicinska byrån (S3a)

1 st

3 st

Näringsavdelningen

 

 

Jordbruksbyrån (N2)

-

1 st

Jordbruksbyrån IV (N2c)

-

1 st

Totalt

7 st

17 st

 

Landskapsregeringen har under året även deltagit i flera EU Pilot-ärenden. EU Pilot är ett informellt förfarande som föregår det formella överträdelseförfarandet. Genom EU Pilot-systemet begär kommissionen in kompletterande uppgifter om implementeringen av sådana direktiv, som kommissionen anser att inte har införlivats fullständigt eller korrekt i medlemsländerna. Syftet med EU Pilot är att i möjligaste mån kunna korrigera överträdelser av EU-rätten utan att behöva inleda ett överträdelseförfarande. EU Pilot-projektet inleddes i april 2008. Femton frivilliga medlemsstater, däribland Finland, har deltagit sedan starten. Idag deltar alla medlemsstater i projektet.

Kommunikationen mellan kommissionen och medlemsstaterna sker delvis på engelska, delvis på medlemsstaternas språk. Det har i enstaka fall inträffat att information i EU Pilot-ärenden från kommissionen av misstag enbart varit på finska, men efter påpekande från landskapsregeringen har dock svensk översättning erhållits.

Under året har kommissionen förberett en rapport om EU Pilot-systemet (Second Evaluation Report on EU Pilot). Landskapsregeringen har via utrikesministeriet lämnat in kommentarer på utkastet till rapporten.  Landskapsregeringen framhöll bl a att det är viktigt att Finland upplyser kommissionen om att handlingar i ärenden som berör Åland även måste tillställas Finland på svenska. Detta framkom även i rikets kommentarer till kommissionen. Landskapsregeringen framhöll även att EU Pilot är ett viktigt verktyg för att informellt kunna utbyta information med kommissionen och reda ut oklarheter angående genomförande av EU-rätten i ett tidigt skede. Till följd av systemet har färre överträdelseärenden inletts. Även i de fall överträdelser av EU-rätten inte har kunnat åtgärdas genom systemet anser landskapsregeringen att deltagande i EU Pilot har varit givande. Detta eftersom landskapsregeringen i sådana fall har kunnat inleda arbetet med den kompletterande implementeringen av direktivet tidigare.

 

EG-domstolens domar gällande Åland

 

Kommissionen väckte den 29 juli 2010 talan vid Europeiska unionens domstol mot Finland för överträdelse av medlemsförpliktelserna enligt artikel 258 i EUF-fördraget angående att Finland inte har anmält tillräckliga åtgärder för landskapet Ålands införlivande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire). Genom Inspire-direktivet införs en gemensam europeisk infrastruktur och gemensamma bestämmelser som rör utbyte, delning, tillgång och utnyttjande av offentliga rumsliga data och datatjänster som har förmåga att samverka. I och med att överträdelseförfarandet hade inletts innan Lissabonfördragets regler för överträdelseförfaranden trädde i kraft, tillämpades övergångsregler då talan väcktes i Europeiska unionens domstol. Detta innebär att talan för överträdelse av medlemsförpliktelserna väcktes enligt artikel 258 i EUF-fördraget istället för artikel 206.3 i EUF-fördraget.

Inspire-direktivet faller delvis inom landskapets och delvis inom rikets lagstiftningsbehörighet. Den delade behörigheten komplicerade genomförandet då landskapsregeringen måste beakta rikets genomförandelagstiftning i sin implementering.

Landskapsregering gjorde en delnotifiering av direktivet den 11 juni 2010. Angående de delar av direktivet som inte implementerades genom åtgärderna ovan utarbetade landskapsregeringen en lagframställning som godkändes av Ålands lagting den 29 september 2010 och Finlands president den 5 november 2010. Landskapslagen (2010:85) om en infrastruktur för geografisk information trädde i kraft den 1 januari 2011 och landskapet notifierade direktivet slutgiltigt den 4 december 2010.

Kommissionen återkallade den 21 februari 2011 sin talan i målet och hemställde då även att målet avskrives i enlighet med artikel 78 i domstolens rättegångsregler.

Ålands landskapsregering har även följt utvecklingen av målen T-211/04 och T-215/04, Government of Gibraltar mot kommissionen. I augusti 2002 anmälde Storbritannien den planerade bolagsskattereformen på Gibraltar till kommissionen. Reformen innebar att det tidigare skattesystemet skulle upphävas samt att tre olika skatter för företag på Gibraltar skulle införas.

År 2004 beslutade kommissionen att förslaget för en reform av systemet för bolagsbeskattning på Gibraltar utgör en statlig stödordning. Till följd av detta ansåg kommissionen att reformen inte var förenlig med unionens regler för den inre marknaden och till följd av detta kunde reformen inte genomföras. Kommissionen fann även att den föreslagna reformen skulle vara regionalt selektiv eftersom den skulle leda till ett skattesystem som gav fördelar för företagen på Gibraltar jämfört med dem i Storbritannien.

Den 18 december 2008 kom förstainstansrättens dom. Förstainstansrätten ogiltigförklarade kommissionens beslut i sin helhet. Domstolen gjorde sin bedömning utifrån principerna som fastslogs i Azorerna-domen[1] för att avgöra om ett statligt stöd är selektivt.

Både kommissionen och Konungariket Spanien ingav den 18 respektive den 20 mars 2009 överklagande av den dom som förstainstansrätten meddelat i målet. Kommissionen yrkade därvid i första hand att EG-domstolen skulle upphäva förstainstansrättens dom samt ogilla talan i målen. I andra hand yrkade kommissionen att EG-domstolen skulle återförvisa målen till förstainstansrätten för förnyad prövning. Konungariket Spanien yrkade att EG-domstolen skulle upphäva förstainstansrättens dom i sin helhet och meddela ny dom med förklaring om att kommissionens beslut är lagenligt.

Landskapsregeringen tillställde den 10 juli 2009 en skrivelse till utrikesministeriet där landskapsregeringen framhöll ärendets betydelse för landskapet Åland och landskapsregeringens ståndpunkter vad gällde ärendet. Landskapsregeringen begärde även att Finland skulle intervenera till stöd för Gibraltar och Storbritannien. Finland intervenerade inte i målet.

Europeiska unionens domstol behandlade målet den 16 november 2010 och domslutet kom 15 november 2011. Domstolen beslutade att förstarättsinstansens dom från den 18 december 2008 skulle upphävas samt att Gibraltars, Storbritanniens och Nordirlands respektive talan skulle ogillas. Domstolen ansåg alltså att skattereformen anses vara olagligt statligt stöd.

 

Formellt granskningsförfarande enligt artikel 88.2 EG-fördraget

 

Kommissionen beslöt den 30.1.2008 att inleda ett formellt granskningsförfarande enligt artikel 88.2 i EG-fördraget gällande eventuellt stöd som Ålands landskapsregering skulle ha beviljat Ålands Industrihus. Finland mottog kommissionens beslut 31.1.2008. Det formella granskningsförfarandet gäller de kapitaltillskott som landskapsregeringen har gjort i Ålands Industrihus sedan 1997 och de kreditgarantier som företaget har beviljats sedan 2003.

Landskapsregeringen har genom de finländska myndigheterna besvarat frågor och sänt utredningar i ärendet till Europeiska kommissionen 3.4.2008, 21.1.2010, 18.2.2010, 20.5.2010 och 17.6.2010. Landskapsregeringen anser att de aktieteckningar landskapsregeringen gjort i Ålands industrihus och kreditgarantier som landskapsregeringen beviljat inte utgör statligt stöd. Åtgärderna har inte påverkat handeln och konkurrensen mellan medlemsstaterna.

Om Europeiska kommissionen trots det anser att dessa åtgärder utgör statligt stöd är stödet förenligt med den gemensamma marknaden på basis av godkända och notifierade stödordningar samt artikel 107.3c EUF-fördraget.

Kommissionen beslutade (beslut K(2011) 4905 slutlig) den 13 juli 2011 att landskapsregeringen olagligen har beviljat Ålands Industrihus Ab statligt stöd i strid med artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Med anledning av detta har landskapsregeringen ålagts att återkräva stödet. Till stödbeloppet ska läggas ränta räknat från den dag då stödet ställdes till mottagarens förfogande till och med den dag då det har återbetalats.

Återkravet beräknas på basen av åtta kapitaltillskott som landskapsregeringen har ställt till bolagets förfogande och tre landskapsgarantier för krediter upptagna i kreditinrättning. Kapitaltillskotten anses av kommissionen utgöra stöd i dess helhet, varför ingen särskild beräkning av stödinslaget görs. Stödinslaget skall beräknas för samtliga garantier som skillnaden mellan den referensränta som tillämpas som riktmärke för lånekostnader för ett företag med en finansiell ställning som är jämförbar med Ålands Industrihus Ab:s och den ränta som erhållits med hjälp av den offentliga garantin efter det att hänsyn tagits till eventuella avgifter som betalats. 

Landskapsregeringen fastställde efter samråd med kommissionen återkravsbeloppen genom beslut fattade 13.9.2011 och 10.11.2011 samt beslöt återkräva sammanlagt 7.785.608,09 euro att betala senast 14.11.2011. Av beloppet utgör 5.813.067,23 euro storleken på återkravet och 1.972.540,86 euro ränta på återkravet.

Bolaget undersöker olika sätt att verkställa återkravet med hänsyn till gällande lagstiftning. Landskapsregeringen kommer att samråda med kommissionen för att säkerställa ett korrekt förfarande.

 

Påstående om olagligt stöd som beviljats Air Åland Ab

 

Den 16 juni 2011 mottog landskapsregeringen nya tilläggsfrågor från Europeiska kommissionen angående påstående om olagligt stöd som beviljats Air Åland Ab. Kommissionen har år 2006 mottagit ett klagomål enligt vilket påstås att Ålands landskapsregering har beviljat olagligt statligt stöd till Air Åland Ab för flyglinjen mellan Mariehamn och Arlanda. Tidigare frågor i ärendet har besvarats den 10 juli 2006, den 8 februari 2007 och den 29 november 2007 och ingen kommunikation har därefter skett med kommissionen i ärendet innan de nya tilläggsfrågorna mottogs i juni 2011.

Landskapsregeringen besvarade kommissionens frågor den 15 september 2011. Den 9 januari 2012 meddelade kommissionen att de har avslutat ärendet.



[1] Domstolens dom av den 6 September 2006 i mål C-88/03 Portugal mot Kommissionen.