Redogörelse 2/2012-2013

Lagtingsår: 2012-2013
Typ av dokument: Redogörelse

Ladda ner Word-dokument

                        

5x5px

regeringen_svartvit

REDOGÖRELSE nr 2/2012-2013

Datum

 

2013-03-28

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting                                               

 

 

 

 

 


REDOGÖRELSE ENLIGT 32 § ARBETSORDNINGEN FÖR ÅLANDS LAGTING FÖR TIDEN 1 NOVEMBER 2011 – 31 OKTOBER 2012

 

INNEHÅLL

1. Allmänt 2

2. Självstyrelsesystemet 2

2.1. Reformering av självstyrelsesystemet 2

2.2. Hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt 3

2.3. Ålands självstyrelse 90 år 3

3. Svenska språket 4

3.1. Språkrådet 4

3.2. Nationalspråksstrategin. 4

3.3. Språket för åländska ortsnamn. 5

3.4. Allmänna kollektivavtal 5

4. Sverige. 6

5. Ålands demilitarisering och neutralisering. 7

5.1. Allmänt 7

5.2. Kontaktgruppen mellan utrikesministeriet och landskapsregeringen. 7

5.3. NEFAB-avtalet 8

5.4. Demilitariseringens gränser 9

6. Säkerhetspolitiska frågor 9

6.1. Fartygsbesök och överflygningar 9

7. Skatte- och finansiella frågor 10

7.1 Skattefrågor allmänt 10

7. 2. Skattegränsen. 10

7.3. Avräkningsgrunden. 11

7.4. Reservkraftsförsörjning. 11

7.5. Stöd för förnyelsebar energi 11

7.6. Stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden. 12

8. Åland i internationell statistik. 12

9. Jordbrukspolitik. 12

10. Utbildningspolitik. 13

10.1. Högskolestudier i Sverige. 13

10.2 Erkännande av utländsk examen. 13

10.3. Kultur- och museiärenden. 13

11. Människohandel för sexuella ändamål och prostitution. 14

 

 

Landskapsregeringen överlämnar här med den i 32 § arbetsordningen för Ålands lagting föreskrivna redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor av väsentlig natur.

 

1. Allmänt

 

Enligt 32 § arbetsordningen för Ålands lagting ska landskapsregeringen i början av varje lagting och därefter så ofta omständigheterna det kräver, lämna en skriftlig redogörelse till lagtinget över självstyrelsepolitiska frågor av väsentlig natur.    

     Under den aktuella redogörelseperioden har landskapsregeringen, på sätt som det parlamentariska systemet förutsätter, fortlöpande informerat och diskuterat med självstyrelsepolitiska nämnden de frågor som berör lagtingets författningsenliga rättigheter. Landskapsregeringen har även direkt till lagtinget, i form av landskapsregeringens meddelande redogjort för frågor av väsentlig självstyrelsepolitisk betydelse. Därtill har landskapsregeringen regelmässigt översänt till självstyrelsepolitiska nämnden sådana landskapsregeringens handlingar och beslut som landskapsregeringen anser höra till området för landskapets författningsenliga rättigheter.

     I lagutskottets betänkande (LU 26/2010-2011) över förslaget till en ny arbetsordning för Ålands lagting konstaterades att 32 § i den tidigare gällande lagtingsordningen i praktiken hade tolkats så att landskapsregeringens redogörelse ska avse ett lagtingsår. Enligt lagutskottets betänkande bör landskapsregeringens redogörelse dock i framtiden kunna sträcka sig fram till den dag redogörelsen undertecknas vilket innebär att den i högre utsträckning blir en redogörelse över det dagsaktuella läget än enbart en tillbakablick. Lagutskottet noterade även i betänkandet att självstyrelsepolitiska nämnden sedan länge har en praxis enligt vilken betänkandet över redogörelsen även tar upp dagsaktuella frågor.

     Med beaktande av att landskapsregeringen lämnar separata redogörelser för såväl EU-frågorna som de nordiska frågorna behandlas dessa inte i detta meddelande.

 

 

2. Självstyrelsesystemet

 

2.1. Reformering av självstyrelsesystemet

Under perioden har justitieministeriet den 14 mars 2012 tillsatt en parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp (ordförande Alec Aalto) som med tanke på ett beredningsorgan som senare tillsätts ska kartlägga hur Ålands självstyrelse fungerar och vilka behov det finns att utveckla självstyrelselagen för Åland. I arbetsgruppens uppdrag ingår särskilt att göra preliminära bedömningar av de frågor och förslag som tas upp i den av landskapet tillsatta parlamentariska kommittén (ordförande Gunnar Jansson).

     Under perioden har i landskapet den 24 maj 2012 tillsatts en parlamentarisk kommitté (ordförande Roger Jansson) för fortsatt arbete med ett nytt självstyrelsesystem. Kommittén ska fungera som referensgrupp för landskapsregeringen i arbetet med att reformera självstyrelsesystemet och självstyrelselagen för Åland. Kommitténs mandatperiod går ut den 30 juni 2013.

     Till justitieministeriet har den 24 januari 2013 överlämnats betänkande från den ovan nämnda parlamentariskt sammansatta riksarbetsgruppen (ordförande Alec Aalto). I samband med överlämnandet av betänkandet meddelade justitieministern att rikets regering inom en snar framtid avser att tillsätta en kommitté med representanter för såväl landskapet som riket med uppdrag att utarbeta ett förslag till en ny, modern självstyrelselag. Landskapsregeringens utgångspunkt i förhandlingarna med rikets regering är de förslag som den 29 oktober 2010 lades fram av den åländska parlamentariska kommittén (ordförande Gunnar Jansson) för utarbetande av ett förslag till en ny självstyrelselag.

     Enligt de diskussioner som fördes med regeringen vid aftonskolan den 13 mars är avsikten att statsrådet under vårens lopp tillsätter en kommitté med representanter för såväl riket som landskapet för att i form av en regeringsproposition göra upp ett förslag till en ny självstyrelselag för Åland med utgångspunkt i den Parlamentariska Ålandsarbetsgruppens förslag och med beaktande av Janssonskommitténs arbete. De principiella grunderna för förändringen ska klargöras under nuvarande mandatperiod. Arbetet ska vara klart så att en proposition kan överlämnas till riksdagen senast i början av år 2018. Lagen kan då antas och lämnas vilande till den riksdag som väljs 2019. Under diskussionerna med regeringen sattes som ett etappmål att det materiella innehållet i förslaget skulle vara klart under den här regeringens mandatperiod varefter lagberedningen vidtar.

 

2.2. Hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt

Enligt landskapsregeringens handlingsprogram av den 22 november 2011 ska frågor rörande hembygdsrätt, jordförvärvsrätt och näringsrätt följa tydliga och klara normer för att skapa ett rättssäkert och jämlikt förfarande. Dessa normer ska utgå ifrån lag. Nuvarande lagstiftning revideras i enlighet med den parlamentariska gruppens förslag (Åländsk utredningsserie 2009:4).

     Landskapsregeringen har den 8 oktober 2012 tillsatt en arbetsgrupp för att ta fram förslag till reviderad lagstiftning om hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt. Arbetsgruppens mandattid utgår den 30 september 2013. Arbetsgruppen ska inledningsvis utreda möjligheterna att införa förvaltningsrutiner som beaktar studier utanför landskapet vid beräknandet av den femåriga tidsperiod som leder till förlust av hembygdsrätt. Arbetsgruppen har påbörjat uppdraget till denna del. Arbetsgruppen utarbetar först ett delbetänkande som riktar in sig på ny landskapslagstiftning om hembygdsrätt. Landskapsregeringens avsikt är att lagstiftningen om hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt revideras inom landskapsregeringens mandatperiod. Avsikten är att ett lagförslag om hembygdsrätt lämnas till lagtinget under hösten 2013.

     Samtidigt som det tas fram förslag till ny lagstiftning görs en analys av vilka eventuella brister det finns i förvaltningsrutinerna kring administrationen av hembygdsrättsärendena och hembygdsrättsregistret. I dagens läge meddelas t.ex. inte innehavare av hembygdsrätt om förlusten av hembygdsrätten. Vid behov föreslår arbetsgruppen lagstiftningsåtgärder för att trygga ett rättssäkert förvaltningsförfarande gällande åländsk hembygdsrätt. 

 

2.3. Ålands självstyrelse 90 år

Under 2012 anordnades mer än ett dussin varierande programpunkter med anledning av firandet av självstyrelsens 90-årsjubileum. Självstyrelsens grunder vilar på internationella avtal och temat för jubileumsåret var därför ”Åland i världen”. Detta synliggjordes bland annat genom utställningen Paradise found – Åland. Utställningens avsikt var att ge en god helhetsbild av det moderna åländska samhället och utgöra en bra grund för att nå ut med information om Åland och självstyrelsen. Under jubileumsåret visades utställningen i Washington D.C., Bryssel och St Petersburg. Utställningen var en kombination av bilder och fakta om Åland som gav information om självstyrelsens historiska tillkomst och utveckling fram till modern tid. Utställningen lockade en stor mängd besökare och även massmedia.

     I samband med att utställningen visades i Bryssel hölls även ett seminarium i Europaparlamentet; 90 Years of Autonomy: The Åland Example as a Tool for Resolving Conflicts.  Seminariet behandlade självstyrelsens tillkomst och hur Ålandsexemplet kan appliceras i internationell konfliktlösning. Redan i början av jubileumsåret visades utställningen "Åland Islands Solution - A Precedent for Successful International Disputes Settlement" i FN-byggnaden i New York. I anslutning till utställningens invigning hölls ett seminarium om Ålandsexemplet. Även i riksdagen i Helsingfors anordnades ett seminarium om Ålandsexemplet under jubileumsåret.

     Ett flertal olika programpunkter anordnades på Åland under jubileumsåret. Framtidskongressen En pigg 90-åring blickar framåt tog sikte på de frågor som är viktiga för framtiden. Ett särskilt informationstillfälle för nyinflyttade ålänningar med tema integration anordnades för första gången under rubriken En dag för nyinflyttade ålänningar. Evenemanget Borta bra men hemma bäst – en dag för studeranden var ett informationstillfälle riktat till åländska ungdomar med tema arbetsmarknad och framtid. Den 5:e internationella konferensen om ryska Amerika samlade konferensdeltagare från ett flertal länder och bland annat belystes de åländska insatserna i Alaska under dess period som en del av det ryska imperiet fram till 1867.

     I samband med självstyrelsedagens högtidliga firande den 9 juni delades jubileumsmedaljer ut. Därtill delades kulturpriser ut under Ålands flaggas dag och i samband med kulturkavalkaden Årtiondets kulturarbetare som fick avsluta ett händelserikt 90-årsjubileum.

 

3. Svenska språket

 

3.1. Språkrådet

Språkrådet tillsattes i mars 2008 och enligt språkrådets tidigare reglemente skulle språkrådet fungera som ett självständigt sakkunnigorgan. Språkrådets övergripande uppgift var att följa den språkliga utvecklingen inom alla samhällssektorer och att stärka en kontinuerlig information om Ålands enspråkiga status. Erfarenheterna från det tidigare språkrådet visade att språkrådets mandat upplevdes som oklart.

     Landskapsregeringen har tillsatt ett nytt språkråd den 20 december 2012. Landskapsregeringen har även antagit ett nytt reglemente för språkrådet. Språkrådets mandat har omformulerats så att det uttryckligen enbart ska fungera som landskapsregeringens referensgrupp i språkärenden i syfte att trygga och slå vakt om det svenska språkets ställning på Åland.

     Språkrådet leds av lantrådet och medlemmar är representanter från landskapets förvaltning, kommunerna, staten, näringslivet, vårdsektorn och utbildningssektorn.

 

3.2. Nationalspråksstrategin

Statsrådet har den 20 december 2012 utfärdat ett principbeslut om nationalspråksstrategin. Det är statsrådets första språkstrategi. Strategin bereddes av en styrgrupp som leddes av statsministern. Lantrådet ingick som medlem i styrgruppen.

     I strategin presenteras åtgärder på lång sikt och regeringens åtgärder för den pågående regeringsperioden. I bilagan till nationalspråksstrategin ingår praktiska verktyg, som underlättar tillämpningen av språklagstiftningen i praktiken och främjar användningen och synligheten för de båda nationalspråken. Varje ministerium utnämner en kontaktperson för nationalspråksfrågor som stöd för ledningen, och dessa bildar statsrådets nätverk för kontaktpersoner i nationalspråksfrågor.

     Landskapsregeringen och språkrådet avser ordna ett seminarium om nationalspråksstrategin under våren 2013.

 

3.3. Språket för åländska ortsnamn

Landskapsregeringen framställde under år 2011 ett yrkande om att endast svenskspråkiga namn på skulle användas på det officiella kartmaterial som Lantmäteriverket ger ut utgående från att en felaktig praxis att ange ”Ahvenanmaa” och” Maarianhamina” istället för eller jämsides med ”Åland” respektive ”Mariehamn”. Förfarandet leder till att dessa ortsnamn i digitala karttjänster såsom Google Maps mfl anges på finska. Ålandsdelegationen har i januari 2013 med anledning av ett klagomål från Ålands näringsliv givit ett yttrande till riksdagens justitieombudsman som stöder landskapsregeringens uppfattning. Ett avgörande från Justieombudsmannen kan väntas under första halvåret 2013.

 

3.4. Allmänna kollektivavtal

Landskapsregeringen har tidigare bl.a. genom beslut 4.6.2009 framfört ställningstagandet att allmänt bindande kollektivavtal ska finnas tillgäng­liga på finska och svenska. Justitiekanslern har genom ett utlåtande 16.6.2009 meddelat att man stöder detta synsätt.

     Mot bakgrund av det nämnda tillsatte social- och hälsovårdsministeriet 7.6.2010 en arbets­grupp för att till 18.8.2010 utreda tillgängligheten och publiceringen av de svenskspråkiga allmänt bindande kollektivavtalen. Därefter lämnades en proposition till riksdagen.

     I samband med att arbetsgruppen hörde landskapsregeringen konstaterade arbetsgruppen att antalet kollektivavtal är stort och det skriftliga materi­alet därför är mycket omfattande. Flera av kollektivavtalen saknar eller har ringa betydelse för det åländska näringslivet. Arbetsgruppen upp­manade därför landskapsregeringen att försöka kategorisera kollektiv­avtalen utifrån den betydelse de har för Åland.

     Landskapsrege­ringen har med hjälp av Ålands Näringsliv gjort en inventering av kollektiv­avtalen och kategoriserat dem i grupperna högprioriterade, prioriterade respektive övriga avtal. I ett utlåtande till arbetsgruppen meddelade landskapsregeringen uppfattningen att samtliga allmänt bindande kollektivavtal som tillämpas på Åland ska finnas tillgängliga på svenska. Med beaktande av praktiska skäl meddelade landskapsregeringen till ovan nämnda arbetsgrupp att de kollektivavtal som kategoriseras som högprioriterade respektive prioriterade i skyndsam ordning måste översättas till svenska. 

     Cirka två tredjedelar av de prioriterade avtalen har enligt uppgift från social- och hälsovårdsministeriet (i mars 2013) översatts till svenska. I praktiken rör det sig om fler än 100 olika kollektivavtal. Dessa avtal har efter översättning skickats till respektive branschförbund för att faktagranskas och för att säkerställa att texterna i avtalen överensstämmer med den finska språkversionen. Detta tillvägagångssätt har medfört att avtalen ännu inte har kunnat godkännas, och att de därför inte kunnat införas i Finlex. Avtalen finns med andra ord ännu inte tillgängliga på svenska i praktiken. Enligt uppgifter från ministeriet (i mars 2013) ska dock merparten av avtalen finnas i Finlex register under våren 2013.

     Landskapsregeringen ämnar fortsätta driva frågan i syfte att tillse att åtminstone de kollektivavtal som tillämpas på Åland finns att tillgå på svenska.  Landskapsregeringen anser att ett förfaringssätt, som i praktiken innebär att den svenska översättningen av kollektivavtalen publiceras med flera månaders fördröjning i förhållande till originalversionen inte är acceptabelt. Dessutom är det inte acceptabelt att endast originalversionen av avtalen, som nästan uteslutande är på finska, skulle kunna användas som rättskälla. Landskapsregeringen avser sålunda att verka för att de allmänt bindande kollektivavtalen ska publiceras samtidigt på båda nationalspråken och att den svenskspråkiga versionen är en rättskälla vid eventuella tvister.

 

4. Sverige  

 

Kontakterna med Sverige har alltid varit av stor betydelse genom den språkliga gemenskapen och på senare år det alltmer växande studieutbytet där nästan 80 % av de ålänningar som studerar på högskola gör detta i Sverige. Under 2012 publicerades en handelsundersökning som för första gången visar på ett större handelsutbyte med Sverige än med Finland. Orsakerna till detta är flera: en valutakurs som under perioden var gynnsam för åländska företag, etablerandet av svenska butikskedjor på Åland, möjligheten att få hjälp på eftermarknaden på sitt modersmål samt att de allt större studiegrupperna i Sverige tar med sig handelskulturen och personliga kontakter vid återflytten till Åland.
   De politiska kontakterna nådde sin kulmen i november då lantrådet Camilla Gunell träffade statsminister Fredrik Reinfeldt i Stockholm. I samband med besöket sände nyhetsprogrammet Uutiset i SVT en intervju med lantrådet där det ändrade handelsutbytet stod i fokus.
   För att förbättra omvärldsbevakningen både i och utanför Sverige har landskapsregeringen upphandlat en elektronisk rapportering som ger bättre utbud och snabbare leverans av pressklipp och annan media i digital form. 
   Frågan om möjligheten att ta del av SVT-play även via åländska datorer har fortsatt under året. Landskapsregeringen håller kontakten med svenska kulturdepartementet för att informera om problemet. En lösning bör finnas mellan parterna Ålands radio och TV å ena sidan och SVT och TV4 å den andra då Sveriges regering förklarat att man inte agerar aktivt i frågan. Under hösten presenterade den svenska regeringen en utredning om public-services framtid som kan ge öppningar för landskapsregeringens synpunkter. 
   Ålandskontoret har verkat sitt första hela år i de nya lokalerna på Hantverkargatan i Stockholm. I direkt anslutning till kontoret finns mötesutrymmen och hörsalar endast 15 minuters gångväg från Cityterminalen. Kontorets nya lokalisering har varit gynnsam för kontakterna och samarbetsmöjligheterna med bland annat Föreningen Norden som driver stor informations- och evenemangsverksamhet rikstäckande i Sverige. Planeringen inför Almedalsveckan 2013 startade i samarbete med Föreningen Norden under året. En annan fortlöpande kontakt där Ålandskontoret ingår är den s.k. Finlandsgruppen. I början 2013 kommer gruppen att ombildas till Team Finland som är en satsning från finska UM att marknadsföra Finland i hela världen. Som huvudman i Sverige fungerar Finlands ambassad och som ordförande Finlands ambassadör. I gruppen ingår även Finsk-svenska handelskammaren, Finlandsinstitutet, Invest in Finland och Finpro. Gruppen träffas 6-8 ggr/år. Finlandsgruppens arbete ledda bland annat fram till ett handelsseminarium i oktober under rubriken ”Ålands självstyrelse-nyckeln till ekonomisk framgång?”, ett samarbete mellan Ålandskontoret, Finlandsinstitutet och Finlands ambassad. Som grund för seminariet låg den tidigare nämnda handelsundersökningen. Tre ministrar, näringsminister Fredrik Karlström, Sveriges handelsminister Ewa Björling och Finlands justitie- och Ålandsminister Ann-Maja Henriksson hörde till talarna. Seminariet besöktes av ca 150 personer.
   Bland övriga aktiviteter i Sverige kan nämnas:

·         Genom samarbete med Föreningen Norden, AMS i Sverige, Rotary och Svensk-Finlands vänner har 14 föredrag hållits om Åland från Lund i söder till Hudiksvall i norr. Föredragen har ofta haft koppling till studiecirklar eller studieresor till Åland. På vissa platser har även media bevakat tillfället.

·         Åland gjordes synligt under Europadagen 9 maj i Kungsträdgården.

·         Då Sveriges riksdag och Ålands lagting bildade en vänförening var landskapsregeringen medverkande genom Ålandskontoret.

·         Medverkat vid rekryteringsmässor av arbetskraft till Åland.

·         I samarbetet med Föreningen Norden och Nordens välfärdscenter anordnat mottagning för ca 150 personer från media, regeringskansli, organisationer och föreningsliv.

·         Påbörjat diskussioner med Föreningen Norden om ett idrottsevenemang för skolungdomar förlagt till Åland.

Ålandskontoret ger en bra plattform att följa upp bilaterala kontakter med bland annat Sveriges regeringskansli till exempel i frågor med Nordiska ministerrådet som ursprung. En utvärdering gjordes av Ålandskontorets lokalisering under 2012. Planerna om en framtida Ålandshavskommission fortsatte under året.

 

5. Ålands demilitarisering och neutralisering

 

5.1. Allmänt

Arbetet med att bereda en långsiktig strategi för Ålands demilitarisering och neutralisering har fortgått under perioden. Syftet med arbetet är att sammanställa den praxis rörande demilitariseringen som finns samt att skapa ett regelverk för landskapsregeringens fortsatta arbete med att bevaka och stärka Ålands status som demilitariserad och neutraliserad zon. Demilitariseringspolicyn är tänkt att utgöra ett grunddokument som kan användas under en längre tidsperiod och arbetet beräknas slutföras under år 2013.

 

5.2. Kontaktgruppen mellan utrikesministeriet och landskapsregeringen

Kontaktgruppen mellan utrikesministeriet och Ålands landskapsregering tillkom år 1998 genom beslut av utrikesminister Tarja Halonen. Gruppen tillsätts av utrikesministeriet och landskapsregeringen och medlemmarna innehar uppdraget tillsvidare. Kontaktgruppen har tillsatts i syfte att utveckla och öka Ålandsexemplets användning i internationella sammanhang samt i syfte att också på annat sätt öka informationen om samt kontakterna till Åland. Detta kan göras bland annat genom att åstadkomma utökade och intensifierade kontakter mellan å ena sidan utrikesministeriet samt finländska representanter i utlandet och i internationella organ och å andra sidan Ålands landskapsregering.

Kontaktgruppens allmänna mål är bland annat att:

  • Följa den säkerhetspolitiska utvecklingen och i anslutning till det kartlägga på vilka problemområden och krishärdar i världen Ålandsexemplet kunde vara relevant.
  • Följa upp olika initiativ där Åland används som ett autonomi- och konflikthanteringsexempel.
  • Följa tolkningen av de internationella avtal som reglerar Ålands ställning som självstyrt, demilitariserat och neutraliserat område samt bevaka avtalens beständighet när man utvecklar det internationella säkerhets- och försvarssamarbetet.
  • Befrämja samarbetet mellan utrikesministeriet samt inrikesministeriet och Åland i civil kris- och konflikthantering.
  • Utveckla användningen av åländska resurser i civil kris- och konflikthantering, t.ex. genom att befrämja fredsförhandlingar, fredssamtal, internationella studiebesök och forskning om Ålandsexemplet.
  • Aktivt marknadsföra Åland som en krishanterings- och minoritetslösningsmodell
  • Samverka vid arrangerandet av seminarier om Åland utanför Åland.
  • Initiera och stöda framställning och spridning av informationsmaterial om Åland.
  • Bistå vid besök till Åland av utländska journalister, politiker och tjänstemän.
  • Tillse att det ges information om Åland på den årliga KAVAKU-utbildningen och att det inom ramen för utbildningen ordnas besök på Åland med jämna mellanrum.
  • Tillse att Finlands ambassadörer samt press- och kulturattachéer årligen informeras om Åland när de är hemma samt tillse att en åländsk informatör bjuds in.

     Gruppen har hållit mellan två och fem möten per år. Kontaktgruppen har under perioden bl.a. medverkat vid arrangerandet av följande:

-          En konferens om Ålandsexemplet på Alandica  (Ålands fredsinstitut, landskapsregeringen, utrikesministeriet)

-          Ett seminarium i Bryssel (landskapsregeringen, FINREP)

     En utställning i Geneve (Finlands permanenta FN-representation, utrikesministeriet, landskapsregeringen och Geneva Centre for Security Policy.)

-          En Roll up utställning som visades i New York 17-21.1.2012, i Washington, 17.4-15.5, i St. Petersburg i september och i Bryssel, på Europaparlamentet, i oktober.

-          Seminarium om forskningen om Ålandsexemplet på riksdagen i Helsingfors (Ålands fredsinstitut, UPI, lr, riksdagen)

 

5.3. NEFAB-avtalet

NEFAB avtalet är ett avtal som reglerar det nordeuropeiska funktionella luftrumsblocket. Avtalet syftar till att skapa ett sammanhängande alleuropeiskt nät av flygvägar, flygvägsförvaltning och system för flygledningstjänst.

     Avtalet krävdes för att genomföra EU-förordningen om ett gemensamt europeiskt luftrum (EG) 1070/2009 – funktionella luftrumsblock. Förordningen omfattar inte militära operationer och militär träning, däremot att medlemsstaterna ska ” vidta nödvändiga åtgärder för att se till att det mellan behöriga civila och militära myndigheter upprättas eller förnyas skriftliga överenskommelser eller likvärdiga juridiska överenskommelser avseende förvaltningen av särskilda luftrumsblock.”

     Finlands trafikminister tillsatte i juni 2011 en delegation med uppdrag att delta i fördragsförhandlingarna för att upprätta det nordeuropeiska funktionella luftrumsblocket. Förhandlingarna fördes under hösten 2011. I ingressen till fördraget konstaterades Ålands särställning enligt följande: ”Taking into account the Agreement on demilitarisation and neutralisation of the Åland Islands of 1921”.

     Trafikministeriet begärde våren 2012 yttrande av landskapsregeringen över NEFAB-avtalet. Landskapsregeringen konstaterade i sitt yttrande för det första att utlåtandebegäran hade inkommit i ett väldigt sent skede när ändringar av avtalet var svåra att göra och att ministeriet måste se över sina rutiner så att Åland i fortsättningen vidtalas i ett tidigare skede.

     Dessutom ansåg landskapsregeringen att det i fördraget skulle göras ett undantag som avgränsade det geografiska tillämpningsområdet så att det inte skulle omfatta Åland vad gäller luftfart för militärt ändamål. Riksmyndigheterna ansåg däremot att en hänvisning till Ålands särställning i ingressen var tillräcklig, eftersom demilitariseringen betraktas som sedvanerätt och således är bindande för alla stater utan att Åland särskilt nämns NEFAB-fördragets artiklar.

     Efter diskussioner mellan riksmyndigheterna och landskapsregeringen enades man om att landskapsregeringen tillsammans med riksmyndigheterna skulle utforma en omfattande text gällande Ålands särställning som skulle ingå i regeringens proposition.  Av regeringens proposition framgår att demilitariseringen är att betrakta som sedvanerätt samt även Ålands ursprungliga ställningstagande, dvs att Åland krävde ett undantag i avtalet.

     Dessutom kom man överens om att Finlands representant vid NEFAB rådets första officiella möte i februari 2013 skulle göra en muntlig deklaration om Ålands status som demilitariserat och neutraliserat område och att det ska respekteras vid alla tillfällen. Landskapsregeringen och riksmyndigheterna beredde deklarationen tillsammans och deklarationen fogades till protokollet från det första mötet.

 

5.4. Demilitariseringens gränser 

Justitieministeriet tillsatte den 13 mars 2005 en arbetsgrupp för att utreda gränsdragningen för den neutraliserade och demilitariserade zonen runt Åland. Arbetsgruppen lämnade sitt betänkande den 5 oktober 2006 till justitieministeriet (En utredning om gränserna för Ålands demilitarisering, JM:s arbetsgruppsbetänkande 2006:18). Arbetsgruppen föreslog i betänkandet att gränsen för demilitariseringen justeras så att den överensstämmer med självstyrelsegränsen i Skiftet.

     Landskapsregeringen har vid tre tidigare tillfällen 15.3.2007, 4.6.2009 respektive 25.8.2011 under ärendets beredning meddelat beslut att man omfattar arbetsgruppens förslag, dvs att demilitariseringens gränser justeras för att överensstämma med självstyrelsens gränser i Skiftet.

     Utrikesministeriet har genom en skrivelse 21.11.2011 meddelat att ärendet har behandlats i statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott, och att man där beslutade att konventionen angående ålandsöarnas ickebefästande och neutralisering från år 1921 moderniseras så att den demilitariserade zonen ska kunna ritas in på kartor. Utrikesministeriet kommer därför att ge en framställan till lantmäteri­verket och trafikverket med uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder för att omvandla koordinaterna till koordinatsystemet EUREF-FIN samt för att kartor över det demilitariserade området ska kunna publiceras.

     Landskapsregeringens uppfattning är alltjämt att demilitariseringens gränser borde justeras så att de överensstämmer med självstyrelsens gränser i Skiftet.

 

6. Säkerhetspolitiska frågor

 

6.1. Fartygsbesök och överflygningar

Årligen genomför marinen planerade fartygsbesök i åländska vatten. Under perioden 1 november 2010 - 31 oktober 2012 fick Åland sammanlagt 14 fartygsbesök, varav 11 var handräckningsbesök. Landstigning skedde vid 11 besök. Besöken föranledde inte några åtgärder.

      Tidigare år har fartygsbesökens antal uppgått till följande antal

 

År

Totalt antal

Landstigning

2000

32

 

2001

30

 

2002

58

 

2003

26

 

2004

51

 

2005

35

 

2006

22

 

2007

21

 

2008

22

 

2009

26

 

2010

26

8

2011

28

11

2012

14

11

                     

 

7. Skatte- och finansiella frågor

 

7.1 Skattefrågor allmänt

Systemet med regelbundna informationsmöten med finansministeriet om aktuella skattefrågor har fortsatt under året. Landskapsregeringen har på så sätt bl.a. erhållit information om planerade skatteåtgärder samt vilka förhandlingar som pågår i syfte att skriva eller revidera skatteavtal med andra länder. Landskapsregeringen anser att samarbetet utvecklas successivt och är till stor nytta för det praktiska arbetet i skattefrågor.

 

7. 2. Skattegränsen

Utvecklingen av de IT-system som är nödvändiga för att börja tillämpa den nya tullkodexen har försenats kraftigt och kan inte tas i bruk i enlighet med planen. Kommissionen presenterade därför under år 2011 två handlingsalternativ, antingen att fortsätta implementera tullkodexen och dess tillämpningsförordning så att den kan antas och träda i kraft före 24 juni 2013 utan IT-system eller att förändra den moderniserade tullkodexen och därigenom förlänga tidsfristen för antagande av tillämpningsförordningen. Med anledning av medlemsstaternas stöd för det andra alternativet gav kommissionen ett förslag till en omarbetning av den moderniserade tullkodexen i februari 2012. Landskapsregeringen har därefter under året arbetat med kommissionens förslag i samarbete med finansministeriet.

En viktig del av omarbetningen är att Lissabonfördragets kommittologiförfarande implementeras i tullkodexen. Förutom denna anpassning inkluderar omarbetningen en anpassning till de resultat som framkommit under arbetet med tillämpningsföreskrifterna samt även rent redaktionella förändringar. Arbetet med att anpassa tullkodex till kommittologiförfarandet innebär att varje artikel måste omarbetas. En konsekvens av detta är att ändringarna inte är enbart rent tekniska, trots att syftet inte har varit att göra substantiella förändringar.

Genom anpassningen till kommittologiförfarandet har artikel 1.3 strukits och omformulerats i en ny artikel 2 där befogenhet att anta delegerade akter ges till kommissionen. Landskapsregeringen har till stor del koncentrerat sitt arbete under året till omarbetningen av denna artikel eftersom den nya artikel 2 sätter ramarna för förutsättningarna för antagande av förenklade förfaranden med anledning av skattegränsen. Rådets arbetsgrupp började arbeta med förslaget under våren, och landskapsregeringen har haft kontinuerlig kontakt med de finska representanterna i arbetsgruppen sedan dess. Landskapsregeringen har vid två tillfällen samrått med lagtinget angående utformningen av tullkodexen till denna del.

Arbetet fortsätter efter lagtingsårets utgång, och förhoppningen är att omarbetningen är antagen innan juni 2013.

Fortsättningsvis är det dock tillämpningsföreskrifterna, nu delegerande- och genomförandeakter, som kommer avgöra exakt vad som krävs vid gränsöverskridande handel för Åland. För att säkerställa att formaliterna blir så enkla som möjligt avser landskapsregeringen att så långt som möjligt även delta i utformningen av delegerande- och genomförandeakterna till den del de berör artikel 2 i den omarbetade tullkodexen.

 

7.3. Avräkningsgrunden

Landskapsregeringen har under lagtingsåret tillskrivit finansministeriet angående avräkningsgrunden och ändring av den samt påmint om förslaget att tillsätta en partssammansatt arbetsgrupp för att föra processen vidare. Finansministeriet tillsatte sedan en arbetsgrupp med representanter från finansministeriet och landskapsregeringen för att utreda behovet av att ändra avräkningsgrunden. Landskapsregeringens avsikt är att utgående från arbetsgruppens betänkande driva frågan om en justering av avräkningsgrunden vidare på det sätt och i den anda självstyrelselagen anger.

 

7.4. Reservkraftsförsörjning

Ålandsdelegationen har med anledning av lagtingets anhållan fattat beslut om att bevilja landskapet Åland ett extra anslag om högst 50.000.000 euro att utges som bidrag åt Kraftnät Åland Ab för att bygga en likströmsförbindelse mellan riket och Åland. Beslutet har fastställts av republikens president. Landskapsregeringen har, efter det att lagtingets beslut om garantiåtaganden för Kraftnät Åland Ab för samma projekt fattats, underrättat kommissionen om stödplanerna genom en s.k. förnotifiering i enlighet med artikel 108.3 i EUF-fördraget.

Kommissionen fattade i juli 2012 beslut avseende stödets förenlighet med den inre marknaden och landskapsregeringen beviljade, med hänvisning till kommissionens beslut, bidraget till Kraftnät Åland i augusti 2012.

Kraftnät Åland ab har sedermera, på basen av ett upphandlingsförfarande, ingått ett leveransavtal för kabeln.

 

7.5. Stöd för förnyelsebar energi

Landskapsregeringen konstaterade i föregående redogörelse att trots positiva skrivningar från riksdagen och ett stort antal möten mellan landskapsregeringen och arbets- och näringsministeriet, har någon lösning som inkluderar Åland i stödsystemet inte uppnåtts. Landskapsregeringen har dock fortsatt ansträngningarna, främst på politisk nivå, att åstadkomma en sådan lösning att de goda vindförhållandena på Åland kan utnyttjas i ett system där staten och landskapet vardera deltar i finansieringen och företagen på Åland kan erbjudas likvärdiga förmåner som företagen i riket. Landskapsregeringen konstaterar att politiska förutsättningar att i  samförstånd med staten åstadkomma ett ändamålsenligt system föreligger men att det fortsättningsvis finns en del praktiska och juridiska frågeställningar som ännu  inte fått sin lösning varför arbetet ännu fortsätter.

 

7.6. Stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden

Åland beviljades år 2010 inom ramen för det statliga stödprogrammet för byggande av bredband i glesbygdsområden 126.000 euro för förverkligande av bredbandsutbyggnad i Kökar och Sottunga kommuner. Kökars kommun framförde intresse för en utbyggnad men inget projekt har dock förverkligats inom ramen för stödprogrammet, dels på grund av att den kommunala finansieringsandelen måste uppgå till 33 % av de stödberättigande kostnaderna, dels på grund av regelverket kring de stödberättigade kostnaderna.

     Landskapsregeringen framhöll i ett utlåtande till kommunikationsministeriet under våren 2012 ånyo finansierings-problematiken för de små åländska skärgårdskommunerna och förslog en lagändring till den del att det även från exempelvis den europeiska regionala utvecklingsfondens program för Åland 2007-2013 (ERUF) skulle vara möjligt att bevilja stödfinansiering för den kommunala finansieringsandelen.

     Lagen ändrades i november 2012, dock infördes inga lättnader vad gäller den kommunala finansieringsandelen. En utbyggnad av bredbandsnätet i Kökars kommun genomförs för närvarande med stöd från ERUF.

 

8. Åland i internationell statistik

 

Landskapsregeringens grunduppfattning är fortsättningsvis att i internationella statistiska publikationer skall som huvudregel uppgifter om Åland inte integreras i uppgifterna för hela landet utan anges separat i likhet med förfarandena för Färöarna och Grönland.

     Den av finansministeriet tillsatta arbetsgruppen som hade till uppgift att granska behovet av att ändra avräkningsgrunden skulle även enligt sin uppgiftsbeskrivning koordinera arbetet med statistikärenden som rör Åland. Beslutet att tillsätta arbetsgruppen skulle kompletteras med en separat uppdragbeskrivning vilket dock inte fullföljdes. Arbetsgruppen gick därför in för att i sin rapport rekommendera att en separat arbetsgrupp tillsätts för statistikfrågorna.

 

9. Jordbrukspolitik

 

I samband med reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken inför programperioden 2014-2020 har jord- och skogsbruksministeriet 23.5.2012 tillsatt en arbetsgrupp för att utreda behörighetsfrågor mellan landskapet och riket gällande vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd.   Arbetsgruppen har också fått till uppgift att utreda finansierings-fördelningen mellan rikets och Ålands landsbygdsutvecklingsprogram och fördelningen av kvoten av stöd av mindre betydelse inom sektorn för produktion av jordbruksprodukter. Ett centralt område för arbetsgruppen att utreda är behörigheten gällande stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar (NCA tidigare LFA) som överfördes från rikets ansvar till landskapets inför programperioden 2000-2006 efter påtryckningar från kommissionen att åtgärden bör genomföras samman-hängande med andra åtgärder inom de områdesvisa landsbygdsutvecklings-programmen. Landskapsregeringens preliminära ställningstagande i förhandlingarna är att eftersom åtgärden till utformningen är att betrakta som ett inkomstöd och därmed är riksbehörighet, trots att det av ändmålsenliga skäl genomförs i landskapets landsbygdsutvecklings-program, borde genomförandet av åtgärden och finansieringen ha reglerats i en överenskommelseförordning enligt självstyrelselagens § 32. Landskapsregeringen föreslår därför att en sådan lösning tillämpas för kommande programperiod 2014-2020.

 

 

 

10. Utbildningspolitik

 

10.1. Högskolestudier i Sverige

Ålands landskapsregering har fortsatt sin strävan att underlätta för åländska ungdomar att studera på högskolenivå i Sverige.  Landskapsregeringen har strävat efter att med Högskoleverket uppnå en samstämmighet i tolkningar av bestämmelser om behörighet och tillträde till högskolestudier.  Trots skärpta inträdeskrav till svensk högskola, kommer åländska studerande inom yrkesutbildningen att tillsvidare ges en allmän högskolebehörighet.  Kravet på en särskild behörighet till enskilda utbildningar kvarstår.

 

10.2 Erkännande av utländsk examen

Med anledning av att Europakommissionens förslag till ändring av direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer (2005/36/EG) och den s.k. IMI-förordningen (KOM(2011)883), har landskapsregeringen i mars 2012 lämnat ett utlåtande i ärendet till Undervisnings- och kulturministeriet i Helsingfors.

     I förslaget till ändring av direktivet föreslås införande av ett europeiskt yrkeskort. Utfärdande av yrkeskort blir obligatoriskt inom de yrkesområden kommissionen besluter, likaså är informationsutbyte i det elektroniska datainformationssystemet IMI (Informationssystem för den inre marknaden) obligatoriskt på kommissionens initiativ.

     Det föreslagna yrkeskortsystemet har i syfte att gynna anställningsbarheten för inkommande arbetskraft. Systemet avser underlätta bedömningen av en medborgares kompetens i mottagarlandet.  De föreslagna förändringarna ålägger på dessa grunder det utexaminerande landet ett större ansvar för dokumentation och tydlighet i sitt utbildnings- och examensinnehåll.

Förslaget om införande av yrkeskort förutsätter att det i landskapet utses en särskild behörig myndighet som utfärdar, garanterar och kontrollerar yrkeskortens riktighet samt administrerar det obligatoriska informationsöverföringssystemet, IMI.

     Landskapsregeringen har ställt sig positivt till förslaget om införande av yrkeskort. I det system som föreslås kommer landskapet dock att sakna möjlighet att besluta om de områden yrkeskort ska införas på. Handläggningsprocessen kräver att ett klarläggande görs gällande behörig utfärdande och granskande myndighet inom ramen för rikets och landskapets behörighetsfördelning.

 

10.3. Kultur- och museiärenden

Med anledning av republikens presidents framställning till Ålands lagting om utkast till statsrådets förordning om sättande i kraft av konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet, har Ålands landskapsregering i november 2012 på begäran lämnat ett yttrande i ärendet till lagtinget.

     I yttrandet har landskapsregeringen framhållit att konventionen innebär en förstärkning av minoritetsskydd i avseende å immateriella kulturarvsfrågor. Regeringen har konstaterat att en implementering av konventionen har budgetverkningar och kommer att innebära omfattande inventeringar inom olika områden och uppgörande av förteckningar över skyddsvärda objekt.  För landskapets del innebär detta prioritering av begränsade resurser, varför landskapsregeringen hoppas på ett ömsesidigt samarbete kring frågor som gäller metodik och systematisering. Det är därför av vikt att landskapsregeringen inom ramen för sin behörighet ges möjligheter till direkt kommunikation med Unesco, vid sidan av riket.

     Landskapsregeringens samlade bild av implementering av konventionen är för landskapets del uteslutande positiv. I avseende å den framtida förvaltningen av ett kulturarv, som utövats i det åländska samhället förr och nu, har landskapsregeringen inget att invända emot den fortsatta processens framskridande. På dessa grunder har landskapsregeringen lämnat sitt samtycke till att Ålands lagting ger sitt bifall för konventionens ikraftträdande.

 

11. Människohandel för sexuella ändamål och prostitution

 

Landskapsregeringen konstaterar att människohandel för sexuella ändamål och prostitution är ett sammansatt problem, det vill säga att det innefattar bland annat brott mot mänskliga rättigheter, organiserad brottslighet, migrationsfrågor, jämlikhet, jämställdhet, fattigdom samt sociala, ekonomiska och politiska skillnader mellan länder. Människohandel som brott innefattar flera olika led och moment, är ofta gränsöverskridande och omfattar ursprungsländer, transitländer och destinationsländer. Enligt Europol utgör människohandel den snabbast ökande inkomstkällan för organiserad brottslighet i Europa.

     Framförallt är det kvinnor och barn som transporteras mellan länder för att utnyttjas. EU:s direktiv om förebyggande och bekämpande av människohandel samt skydd av offer och Europarådets konvention om bekämpande av människohandel ligger som grund för landskapsregeringens arbete mot människohandel för sexuella ändamål.

     Landskapsregeringen konstaterar att yrkesverksamma bör ha kunskap och kompetens inom området för att kunna agera professionellt och vidta effektiva åtgärder med fokus på den enskilda människans behov men också för att göra insatser som motverkar människohandel. Landskapet och kommunerna har en skyldighet att tillgodose de utsattas behov av stöd och skydd tillika som man i sammanhanget särskilt ska beakta flickors och pojkars olika villkor och behov.

     Landskapsregeringen inbjöd, den 6 september 2012, de myndigheter som kan tänkas komma i kontakt med fenomenet, rederierna, representanter för hotellen, taxiföretagarna och beslutsfattare med flera till konferensen ”Människohandel för sexuella ändamål och prostitution”. Konferensen tog tillvara nordiska kunskaper och erfarenheter gällande bland annat arbetet mot trafficking och sexuellt utnyttjande av barn. Man lyfte även de åländska erfarenheterna av både preventivt och direkt arbete mot människohandel. Vidare har landskapsregeringen etablerat ett samarbete med det nationella svenska nätverket mot människohandel för sexuella ändamål samtidigt som arbetet med att skapa kontakter i de baltiska länderna pågår i avsikt att inleda ett samarbete kring frågor om trafficking.

     Landskapsregeringen konstaterar att offer för människohandel ofta är utsatta för olika former av våld och noterar att det åländska ramprogrammet för jämställdhetsarbetet 2012-2015 (som antogs 28 september 2012) har kvinnofrid som ett prioriterat område. Det som primärt upprätthåller människohandel för sexuella ändamål och prostitution är efterfrågan. Landskapsregeringen har pågående insatser som fair sex på gymnasiala stadiet som ett led i förebyggande arbete. Arbetet med att skapa ett åländskt nätverk mot människohandel pågår.

     Landskapsregeringen kommer att ha en uppföljningskonferens gällande trafficking under hösten 2013 med representanter från de nordiska men också för de baltiska länderna. Landskapsregeringens målsättning är att under 2013 vidta åtgärder för att stärka det åländska förebyggande arbetet gällande människohandel för sexuella ändamål och prostitution och göra insatser för att öka myndigheternas samverkan och kunskaper.

 

Mariehamn den 28 mars 2013

 

L a n t r å d

 

 

 

Camilla Gunell

 

 

 

Vicelantråd

Roger Nordlund