Redogörelse 3/2011-2012

Lagtingsår: 2011-2012
Typ av dokument: Redogörelse

Ladda ner Word-dokument

Ålands landskapsregering

REDOGÖRELSE nr 3/2011-2012

 

Datum

 

 

2012-03-01

 

 

 

 

Bilaga

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


 

REDOGÖRELSE ENLIGT 32 § ARBETSORDNINGEN FÖR ÅLANDS LAGTING FÖR TIDEN 1 NOVEMBER 2010 - 31 OKTOBER 2011

 

 

INNEHÅLL

1. Allmänt 1

2. Självstyrelsesystemet 2

2.1. Reformering av självstyrelsesystemet 2

2.2. Ny lagtingsordning och arbetsordning. 2

2.3. Hembygdsrätt, jordförvärvsrätt och näringsrätt 2

3. Grundlagen. 2

4. Svenska språket 3

4.1. Allmänt 3

4.2. Kommunikation mellan enskilda och statliga myndigheter 4

4.3. Kommunikationsspråket mellan landskapets myndigheter och myndigheter i riket 4

4.4. Medlem i det nationella språkstrategiprojektet 4

4.5. Allmänna kollektivavtal 5

4.6. Språkrådet 5

4.7. Språket för åländska ortsnamn. 6

5. EU-frågor och internationella avtal 7

6. Ålands demilitarisering och neutralisering. 8

6.1. Allmänt 8

6.2. Gränsarbetsgruppens betänkande. 8

6.3. Kontaktgruppen mellan utrikesministeriet och landskapsregeringen. 9

7. Säkerhetspolitiska frågor 10

7.1. Fartygsbesök och överflygningar 10

8. Lotterilagstiftning. 10

9. Gränsbevakningsväsendet 11

10. Skattefrågor 11

10.1. Skattegränsen. 11

10.2. Det ekonomiska systemet och beskattningen. 12

10.3. Reservkraftsförsörjning. 12

10.4. Stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden. 12

11. Statistiska frågor 12

12. Förnyelsebar energi 13

13. Reformerad lagstiftning för åklagarväsendet 13

14. Ny förvaltning för landskapsfogdeämbetet 14

15. Utbildningspolitik. 15

15.1. Högskolestudier i Sverige. 15

16. Åland som eget kyrkoland. 15

 

     Landskapsregeringen överlämnar härmed den i 32 § arbetsordningen för Ålands lagting föreskrivna redogörelsen över självstyrelsepolitiska frågor av väsentlig natur.

 

1. Allmänt

 

     Enligt 32 § arbetsordningen för Ålands lagting ska landskapsregeringen i början av varje lagting och därefter så ofta omständigheterna det kräver, lämna en skriftlig redogörelse till lagtinget över självstyrelsepolitiska frågor av väsentlig natur.

     Under den aktuella redogörelseperioden har landskapsregeringen, på sätt som det parlamentariska systemet förutsätter, fortlöpande informerat och diskuterat med självstyrelsepolitiska nämnden de frågor som berör lagtingets författningsenliga rättigheter. Landskapsregeringen har även direkt till lagtinget, i form av landskapsregeringens meddelanden redogjort för frågor av väsentlig självstyrelsepolitisk betydelse. Därtill har landskapsregeringen regelmässigt översänt till självstyrelsepolitiska nämnden sådana landskapsregeringens handlingar och beslut som landskapsregeringen anser höra till området för landskapets författningsenliga rättigheter.

 

2. Självstyrelsesystemet

 

2.1. Reformering av självstyrelsesystemet

     En parlamentariskt tillsatt kommitté lämnade den 29 oktober 2010 ett förslag till reformering av självstyrelsesystemet och självstyrelselagen för Åland. Kommittén föreslår att nuvarande system i självstyrelselag med två uttömmande behörighetsförteckningar för lagtinget respektive för riksdagen, ersätts av endast en behörighetsförteckning för riksdagen. I förteckningen uppräknas de behörighetsområden som exklusivt tillhör staten. Övriga behörighetsområden ska enligt förslaget i framtiden kunna överföras till lagtinget genom landskapslag.

     Enligt regeringsprogrammet för Finlands regering ska Ålands självstyre utvecklas och värnas i samarbete med landskapet Åland. Moderniseringen av Ålands självstyrelsesystem och utredandet av behoven att ändra det fortsätter.

     Landskapsregeringen har i kontakter med regeringen vid flera tillfällen framfört att landskapsregeringen eftersträvar en mellan riket och Åland partsammansatt kommitté med uppdrag att se över självstyrelsesystemet.

    

2.2. Ny lagtingsordning och arbetsordning

     Lagtinget har under perioden beslutat anta en ny lagtingsordning för Åland. I anslutning till lagtingsordningen har även en ny arbetsordning för Ålands lagting antagits.

 

2.3. Hembygdsrätt, jordförvärvsrätt och näringsrätt

     En parlamentarisk kommitté såg över tillämpningen av näringsrätts- och jordförvärvsbestämmelserna samt hembygdsrätten särskilt när det gäller kravet på finskt medborgarskap för att erhålla hembygdsrätt. Kommittén slutförde sitt arbete den 2 april 2009. Kommitténs betänkande innehåller ett antal förslag till både lagstiftnings- och tillämpningsåtgärder.

     Med anledning av kommitténs betänkande antogs särskilda riktlinjer gällande tillämpningen av 8 § jordförvärvslagen för Åland. Det finns ett behov av att precisera riktlinjerna. Frågan utvärderas i anslutning till beredning av ny lagstiftning om hembygdsrätt, jordförvärvsrätt och näringsrätt.

 

3. Grundlagen

 

     Riksdagen har under perioden slutbehandlat regeringens proposition med förslag till ändring av Finlands grundlag.

Landskapsregeringen har vid tre tillfällen lämnat utlåtanden över förslag till ändringar i grundlagen. Det första utlåtandet lämnades över ett kommittébetänkande, och de övriga över förslaget till ändringar i grundlagen.

     Under beredningen av lagförslaget framförde landskapsregeringen att grundlagen bör klarlägga att statsmakten i landet tillkommer folket, som företräds av riksdagen och Ålands lagting enligt den fördelning som framgår av självstyrelselagen för landskapet Åland. Vidare framhöll landskapsregeringen repub­likens presidents centrala roll i självstyrelsesystemet och lagstift­ningskontrollen. Förslag till ett system enligt vilket riksdagen respektive lagtinget ömsesidigt godkänner förändringar av grundlagen beträffande frågor som faller inom landskapets lagstiftningsbehörighet framfördes. I annat fall riskerar en utveckling som innebär att flera grundrättigheter fastställs i grundlagen medföra att land­skapets lagstiftningsbehörighet kringskärs.

     I ett utlåtande 8.11.2010 till riksdagens grundlagsutskott lyfte landskapsregeringen fram förslaget till reglering i 1 § grundlagen där det stadgas att Finland är medlem i Europeiska unionen. Enligt landskapsregeringens bedömning är förslaget problematiskt eftersom det kan uppfattas som ett hinder för lagtinget att i framtida behandlingar om fördrag om den Europeiska unionen utöva sina möjligheter enligt 59 § självstyrelselagen.

     Enligt propositionen föreslogs ett uppluckrande i någon mån av kravet på att genom lag föreskriva om reglering av undantagstill­stånd. Inom vissa gränser skulle statsrådet ha rätt att använ­da förordningar. Riksdagen kan i sådana fall genom en efterhands­kontroll, besluta om huruvida förordningarna ska förbli i kraft. Eftersom lagstift­nings­be­hörig­het mellan riket och land­skapet är delad inom rättsområdena räddnings­väsendet och befolkningsskydd är förslaget enligt landskapsregeringen komplicerat. Den föreslagna regleringen ger stats­rådet rätt att reglera situationer som enligt nuvarande ordning endast regleras i grund­lagen. Förslaget riskerar att konkurrera med landskapets behörighet på området. Ett klargörande för att undvika sådana situationer efterlystes därför.

Landskapsregeringen lämnade ytterligare ett utlåtande över förslaget till ändringar av grundlagen under riksdagsbehandlingen. Utlåtandet gällde regleringen i 95§ 2 mom. grundlagen om ikraftträdande av internationella fördrag. Enligt lagförslag skulle ikraftträdande av internationella avtal som innehåller mindre behörighetsöverföringar i framtiden antas med enkel majoritet i riksdagen i stället för med 2/3 majoritet.

Landskapsregeringen påpekade att det finns en koppling mellan 95 § grundlagen och självstyrelselagen för Åland, eftersom 59 § 2 mom. självstyrelselagen innehåller en hänvisning till 95 § grundlagen. Enligt 59 § 2 mom. självstyrelselagen ska ett lagförslag om ikraftträdande av ett interna-tionellt fördrag som innehåller en bestämmelse som står i strid med självstyrelselagen antas av riksdagen på det sätt som sägs i 95 § 2 mom. grundlagen. Enligt den lydelse 95 § grundlagen hade, innebar detta att riksdagen antar lagförslaget med 2/3 majoritet. Enligt förslaget skulle bestämmelsen i 95 § 2 mom. få en annan lydelse. Av motiven till den föreslagna ändringen av 95 § grundlagen framgår att syftet inte varit att förfarandet för ikraftträdande av internationella avtal som står i strid med självstyrelselagen skulle ändras.

Landskapsregeringen framförde vidare att stadganden i självstyrelselagen i förhållande till grundlagen utgör särnormer (lex specialis), som åsidosätter grundlagens bestämmelser, om syftet med bestämmelsen är att grundlagens bestämmelse ska åsidosättas. Enligt landskapsregeringen följer av resonemanget ovan att lagförslaget inte medför några ändringar av det förfarande som i dag gäller enligt 59 § självstyrelselagen. Landskapsregeringen uttryckte därför behovet av att förtydliga det som ovan anförts.

 

4. Svenska språket

 

4.1. Allmänt

     Landskapsregeringen har till finska regeringen vid flera tillfällen under perioden framfört krav på att kommunikation med befolkningen på Åland och de åländska myndigheterna måste föras på svenska.

 

4.2. Kommunikation mellan enskilda och statliga myndigheter

Landskapsregeringen har i en skrivelse till statrådet meddelat att den svensk­språk­iga servicen vid statliga myndigheter i riket i många situationer är oacceptabel och att kraftfulla åtgärder behövs. Exempelvis har företagare svårigheter att kommunicera på svenska med statliga myn­digheter. Särskilt har kontakter med tullverket, standardiserings­verket, patent- och registerstyrelsen samt Finnvera nämnts.

 

4.3. Kommunikationsspråket mellan landskapets myndigheter och myndigheter i riket

Riksdagens justitieombudsman har vid några tillfällen under perioden avgjort klagomål som rör kommunikationsspråket mellan landskapets myndigheter och myndigheter i riket.

Justitieombudsmannens beslut 14.4.2011 gäller språket i ett lagförslag eller ett betänkande som sänds till Åland på remiss.

Enligt 28 § 2 mom självstyrelselagen ska utlåtande inhämtas av landskapet innan en lag stiftas som har särskild betydelse för landskapet. Innan republikens president, statsrådet eller något ministerium utfärdar föreskrifter som uteslutande gäller landskapet eller som annars har särskild betydelse för landskapet, ska enligt 33 § utlåtande inhämtas av landskapsregeringen. Detsamma gäller föreskrifter som andra myndigheter utfärdar.

I sådana fall när ministeriet bedömer att tröskeln i 28 § 2 mom. och 33 § självstyrelselagen för att begära utlåtande av landskapsregeringen överskrids, ska enligt justitieombudsmannen förfarandet till fullo ske enligt bestämmelserna i 38 § självstyrelselagen, dvs. såväl utlåtandebegäran som bilagorna till begäran ska sändas till landskapsregeringen på svenska.

Om tröskeln för att höra landskapet i sig inte överskrids, men det är ändamålsenligt att höra landskapet eller statliga myndigheter verksamma i landskapet, bör enligt justitieombudsmannen det förekomma en dialog mellan å ena sidan statsrådet och den centrala statsförvaltningens myndigheter samt å andra sidan landskapets myndigheter och de i landskapet verksamma statliga myndigheterna, där man går in för att utreda ärendenas betydelse ur landskapets synpunkt och överenskomma om förfarandena i det enskilda fallet.

Enligt justitieombudsmannen får tröskeln för att höra landskapet inte höjas på artificiell väg för att undkomma översättningsbehovet.

Justitieombudsmannens beslut har föranlett justitieministeriet att i samarbete med landskapsregeringen revidera ministeriets anvisningar för handläggare om hanteringen av Ålands ställning i lagberedningen och i EU-ärenden. Anvisningarna har anpassats för att överensstämma med justitieombudsmannens beslut. Av anvisningarna följer även att ministerierna ska eftersträva ett gott samspel och en dialog med landskapets myndigheter i lagstiftningsärenden som gäller eller kan beröra Åland. En sådan dialog är särskilt viktig i gränsfall, dvs. när det från ministeriets sida finns orsak att utreda om landskapet behöver höras. Om det ansvariga ministeriet är osäkert på om ärendet är av särskild betydelse för Åland, ska ministeriet ta initiativ till en dialog med Ålands landskapsregering om saken. I dialogen ska samförstånd eftersträvas, men det ansvariga ministeriet bestämmer i sista hand hur omfattande hörandet ska vara.

 

4.4. Medlem i det nationella språkstrategiprojektet

Finlands regering avser utarbeta en långsiktig språkstrategi för att utveckla de två livskraftiga nationalspråken under statsministerns ledning och utifrån det konkretisera åtgärder för regeringsperioden. Målen med arbetet är att skapa en långsiktig språkstrategi för landets två nationalspråk, finska och svenska, samt konkretisera de språkpolitiska åtgärderna för regeringsperioden.

Med anledning av det har statsrådets kansli tillsatt en styrgrupp för Nationalspråkstrategin. Styrgruppen leds av statsministern. På landskaps­rege­ringens förslag har statsrådets kansli beslutat att lantrådet ingår som medlem i styrgruppen.

 

4.5. Allmänna kollektivavtal

     Landskapsregeringen har tidigare bl.a. genom beslut 4.6.2009 framfört ställningstagandet att allmänt bindande kollektivavtal ska finnas tillgäng­liga på finska och svenska. Justitiekanslern har genom ett utlåtande 16.6.2009 meddelat att man stöder detta synsätt.

     Mot bakgrund av det nämnda tillsatte social- och hälsovårdsministeriet en arbets­grupp för att utreda tillgängligheten och publiceringen av de svenskspråkiga allmänt bindande kollektivavtalen. Därefter lämnades en proposition till riksdagen.

Enligt förslaget till ändring av lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan skulle nämnden för ändamålet ansvara för att allmänt bindande kollektivavtal publiceras på antingen finska eller svenska och i översättning till det andra nationalspråket. Förslaget innebar att ett allmänt bindande kollektivavtal skulle publiceras genast när det har fått en allmänt bindande verkan. Därefter sker en översättning av avtalet till det andra nationalspråket. Översättningen sker utan dröjsmål och genom köpta tjänster. Översättningarna sänds sedan till avtalsparterna för granskning. Under en skälig tid om cirka två månader, ska de anmärkningar som avtalsparterna enhälligt framfört beaktas. Därefter sker publiceringen av avtalen.

Av propositionen framgick vidare att det endast skulle vara originalversionen av ett kollektivavtal mellan avtalsparterna som skulle kunna användas som rättskälla. Om ett kollektivavtal och översättningen av det leder till olika resultat, ska kollektivavtalet på originalspråket iakttas.

     På begäran av riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott lämnade landskapsregeringen ett skriftligt utlåtande över förslaget. Landskapsregeringen meddelande att det är positivt att kravet på översättning av allmänt bindande kollektivavtal lagfästs. Därmed förutsätts även att budgetmedel för översättningar anslås. Enligt landskapsregeringen är det däremot inte acceptabelt att kollektivavtalen inte samtidigt publiceras på de båda nationalspråken. Det förfaringssätt som beskrevs i propositionen innebar i praktiken att den svenska översättningen av kollektivavtalen skulle komma att publiceras med flera månaders fördröjning i förhållande till originalver-sionen. Dessutom är det inte acceptabelt att endast originalversionen av avtalen, som nästan uteslutande är på finska, skulle kunna användas som rättskälla. Landskapsregeringen ansåg att de allmänt bindande kollektivavtalen borde publiceras samtidigt på båda nationalspråken. Båda versionerna borde även kunna utgöra rättskälla vid kommande tvister.

 

4.6. Språkrådet

     Språkrådet tillsattes i mars 2008 och fungerar som ett självständigt sakkunnigorgan. Rådet består av representanter för myndigheter, utbildningssektorn och näringsliv, samt assisteras av en tjänsteman inom landskapsförvaltningen.

     Till språkrådets uppgifter hör främst att följa utvecklingen och svara för en kontinuerlig information om Ålands enspråkiga status. Rådet ska behandla strukturella språkproblem med utgångspunkt i språkstadgandena i framförallt självstyrelselagen och hantera landskapsregeringens beslut i språkfrågor, övervaka att den lagstiftning som berör Ålands språkliga status följs samt ge förslag till åtgärder.

     Språkrådet följer utvecklingen och rapporterar årligen om svenska språkets ställning till landskapsregeringen.

     Språkrådet har i en skrivelse uppmärksammat landskaps­regeringen på följande frågor:

Finskspråkiga skrivelser till förvaltningen

Språkrådet föreslog att landskapsregeringen utarbetar en formaliserad instruktion för hur förvaltningen ska hantera och bemöta finskspråkiga skrivelser som inkommer till förvaltningen. I sammanhanget bör även frågan om på vilka språk landskapsregeringen och övriga till landskaps­för­valt­ningen hörande myndigheter kommunicerar med allmänheten lösas.

Landskapsregeringen beslutade ge förvaltningschefen i uppdrag att i samverkan med kansliavdelningens rättsserviceenhet och med bistånd från språkrådet, utarbeta ett förslag till ovan nämnd instruktion.

Svenskspråkig information på konsumtionsvaror

Språkrådet har kontaktats av både privatpersoner och näringsliv med anled­ning av att information på produkter och konsumtions­varor i många fall saknas. Det är vanligt att svenskspråkig information på exempelvis livsmedel är mycket bristfällig, författad i mycket litet textsnitt samt endast består av nödvändig information om varans innehållsdeklaration. Samtidigt innehåller förpackningarna mycket utförlig information på finska.

Med anledning av ärendet tillställde landskapsregeringen Finlands regering en skrivelse i vilken man framförde att svenskspråkiga konsumenter och företrädare för näringslivet kontinuerligt utsätts för en orättvis behand­ling genom att den svenskspråkiga informationen på varor och produkter är bristfällig, och att landskapsregeringen förväntar sig att regeringen vidtar kraftfulla åtgärder i syfte att undanröja nämnda diskriminering av svenskspråkiga konsumenter.

Fastighetsmäklarprov

Språkrådet ansåg inte att nuvarande system för fastig­hets­mäklarprov fungerar tillfredsställande ur ett språkligt perspektiv. Språkrådet föreslog därför att ”landskapsregeringen godkänner en examen för fastig­hetsmäklare avlagd i ett EU-land och som är erkänd av nationell myndig­het. Vid behov kan en valideringsprocedur införas med komplettering av examen.”

Landskapsregeringen beslutade genomföra en utvärdering av nuvarande system för fastig­hetsmäklarprov.

 

4.7. Språket för åländska ortsnamn

Landskapsregeringen har vid ett besök hos generaldirektören för lantmäteriverket framfört kravet på att samtliga åländska ortsnamn ska vara enbart på svenska på de kartor över Åland som lantmäteriverket ansvarar för. Motivet härför är att Åland är enspråkigt svenskt. Uppfattningen har stöd i grundlagen och självstyrelselagen för Åland.

Lantmäteriverket framförde åsikten att verket med stöd av statsrådets beslut (1052/1982) angående ämbetsdistrikts och självstyrelseområdens samt vissa trafikplatsers namn måste tillhandahålla kartor med åländska ortsnamn på både finska och svenska.

Förvaltningschefen besökte i slutet av juni månad justitieministeriet för att diskutera bl.a. denna fråga. I mötet deltog bl.a. lagstiftningsrådet Sten Palmgren och direktören för demokrati- och språkenheten Johanna Suurpää. Vid mötet konstaterades att ovan nämnda beslut från statsrådet (nr 1052/1982) inte längre är i kraft. Beslutet upphävdes automatiskt i samband med att den nya språklagen trädde i kraft år 2004. Vid mötet framkom även att nämnda beslut ändrades år 1989, då beslutets 2 § fick en ny lydelse enligt vilken undantag från tvåspråkighet på bl.a. kartor ska göras om särskilda förhållanden föreligger. Sådana förhållanden är exempelvis Ålands enspråkigt svenska status och den rättsliga regleringen för det. Vidare framfördes att Forskningscentralen för de inhemska språken har utfärdat en rekommendation enligt vilken endast svenska ortsnamn ska användas för enspråkigt svensk orter.

Mot bakgrund av vad som har framkommit i ärendet förväntar sig landskapsregeringen att lantmäteriverket vidtar åtgärder för att samtliga kartmaterial i vilka Åland ingår korrigeras på så sätt att de åländska ortsnamnen endast anges på svenska.

 

5. EU-frågor och internationella avtal

 

5.1. Allmänt

     I landskapsregeringens meddelande till lagtinget nr 2/2011-2012 redogör landskapsregeringen för sina prioriteringar i förhållande till dagordningen inom Europeiska unionen år 2012. Dessutom innehåller meddelandet en redogörelse för verksamheten beträffande EU-ärenden under år 2011.

 

5.2. Landskapets inflytande i EU

     Landskapsregeringen har under året arbetat för att förbättra landskapets möjligheter att utöva inflytande i landets hantering av EU-ärenden.

     Under året har 59 a § i självstyrelselagen för Åland kompletterats med en bestämmelse om Ålands lagtings medverkan i övervakningen av subsidiaritetsprincipen inom EU. Både riksdagen och lagtinget godkände en ändring som trädde i kraft den 1 december 2011. Ändringen medför att lagtinget kan delge riksdagen sin ståndpunkt när det gäller subsidiaritetskontrollen när det är fråga om lagstiftning som enligt självstyrelselagen hör till landskapets behörighet. Lagtingets ståndpunkt ska framgå av de ställningstaganden som tillställs Europeiska unionens institutioner.

     Kommissionens arbetssätt har på senare år förändrats så att kommis-sionen ofta innan man lägger fram ett förslag håller ett öppet konsultationsförfarande. Vid konsultationen har medlemsstater och andra intresserade parter möjlighet att inkomma med synpunkter. Möjligheten att vid konsultationer direkt till kommissionen framföra synpunkter är positiv för landskapsregeringen, eftersom det ger landskapsregeringen en kanal direkt till kommissionen. Denna möjlighet har utnyttjats, t.ex. gällande sammanhållningspolitikens framtid. Landskapsregeringen avser att fortsättningsvis delta i konsultationer i frågor som är av intresse för landskapet.

     Landskapsregeringen strävar efter att upprätthålla goda kontakter med EU-kommissionen bl.a. för att kunna genomföra EU-förpliktelser. Av denna anledning beslutade landskapsregeringen år 2011 att sända en tjänsteman för tjänstgöring som nationell expert vid EU-kommissionen.

     Landskapsregeringen har under år 2011 fortsatt arbetet med att landskapet Åland tillerkänns representation i EU-parlamentet. Landskapsregeringen har haft möten med flera EU-parlamentariker för att informera om Ålands internationella särställning och Ålands ståndpunkt vad gäller en åländsk parlaments plats samt söka stöd för en sådan. I de fortsatta kontakterna med riksmyndigheter vidhåller landskapsregeringen alltjämt att statsrådet ska uppfylla de förpliktelser som stadgas i dess principbeslut särskilt med beaktande av representationen i EU-parlamentet. Landskapsregeringen har fortlöpande upprepat kravet att statsrådet arbetar på EU-nivå för att landskapet Åland erhåller representation i EU-parlamentet. Landskapsregeringen följer även den pågående beredningen i EU-parlamentet och Europeiska rådet av den parlamentariska rapporten med förslag till ändring av EU-parlamentets sammansättning.

     Landskapsregeringen har följt utvecklingen av målen T-211/04 och T-215/04, Government of Gibraltar mot kommissionen. I augusti 2002 anmälde Storbritannien den planerade bolagsskattereformen på Gibraltar till kommissionen. Reformen innebar att det tidigare skattesystemet skulle upphävas samt att tre olika skatter på företag på Gibraltar skulle införas. År 2004 beslutade kommissionen att förslaget om en reform av systemet för bolagsbeskattning på Gibraltar utgör en statlig stödordning. Kommissionen ansåg således att reformen inte var förenlig med unionens regler för den inre marknaden och därför inte kunde genomföras. Förstainstansrätten, som kom med sin dom i december 2008, ogiltigförklarade kommissionens beslut i sin helhet. Både kommissionen och Konungariket Spanien ingav i mars 2009 överklagande av förstainstansrättens dom. Europeiska unionens domstol kom med sitt domslut den 15 november 2011. Domstolen beslutade att förstainstansrättens dom från december 2008 skulle upphävas samt att Gibraltars, Storbritanniens och Nordirlands respektive talan skulle ogillas. Domstolen ansåg alltså att skattereformen anses vara olagligt statligt stöd. Domstolens dom skapar en rättspraxis som påverkar Ålands möjligheter att ha ett autonomt skattesystem negativt.

     Landskapets rätt att delta i EU-institutionernas arbete har utvidgats genom statsrådets principbeslut den 23 mars 2009 (även kallat Ålandsriktlinjerna). Dokumentet ska utgöra en grund för att förbättra Ålands möjligheter att föra fram sina åsikter i för Åland viktiga EU-frågor. En allmän uppfattning är att principbeslutet har förbättrat kommunikationen i EU-frågor mellan landskapet och riket. Ministerierna begär utlåtande av landskapsregeringen i högre grad än tidigare. En allmän uppfattning är även att den service på svenska som landskapsregeringens tjänstemän erhåller vid kontakt med ministerierna har förbättrats.

 

6. Ålands demilitarisering och neutralisering

 

6.1. Allmänt

        

     Under året har landskapsregeringen fortsatt arbetet med beredningen en långsiktig strategi för Ålands demilitariseringen och neutraliseringen i samverkan med lagtinget. Syftet med arbetet är att utreda och föreslå åtgärder gällande Ålandskonventionens status i förhållande till senare tillkomna internationella konventioner och EU-fördrag. Avsikten är även att skapa ett ramverk för landskapsregeringen fortsatta arbete med att stärka Ålands status som demilitariserad och neutraliserad zon.

 

6.2. Gränsarbetsgruppens betänkande

 

Landskapsregeringen meddelande i redogörelsen för 2007-2008 att justitieministeriets arbetsgrupp för att utreda gränsdragningen för den neutraliserade och demilitariserade zonen runt Åland föreslog i sitt betänkande, som lämnades till justitieministeriet i oktober 2006, att Ålandskonventionens koordinater om­vandlas till det moderna EUREF-FIN-systemet och att tillämpningen av demilitariseringsgränsen i samband med detta justeras så att den överens­stämmer med självstyrelsegränsen. Detta alternativ kan enligt arbets­gruppen anses motsvara Nationernas Förbunds intentioner. Arbets­gruppen föreslog att åtminstone Ålandskonventionens signatärmakter och Ryssland notifieras om åtgärden. Dessutom föreslog arbetsgruppen att en specialutgåva sjökort som utvisar de yttre och inre gränserna för de­militariseringen och neutraliseringen trycks upp, att landhöjningen beaktas vid definitionen av zongränsen, att behovet av att uppdatera gränsen ses över vart femtionde år samt att det i Ålandskonventionen använda begreppet "lågvattenstånd" tolkas som medelvattenstånd. Arbetsgruppen föreslår ingen ändring av självstyrelse­lagen för Åland.

     Under hösten 2008 fortsatte beredningen av ärendet inom staten genom ett informellt nätverk av tjänstemän från olika statliga myndigheter under justitieministeriets ledning. Vid nätverkets kontakt med landskapsregeringen framfördes förslaget att glappen mellan demilitariseringsgränsen och självstyrelsegränsen kvarstår. Landskapsregeringen vidhöll sin tidigare uppfattning att demilitariseringsgränsen justeras så att den överens­stämmer med självstyrelsegränsen.

Utrikesministeriet meddelade genom en skrivelse 21.11.2011 att ärendet har behandlats i statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott, och att man där beslutade att konventionen angående ålandsöarnas ickebefästande och neutralisering från år 1921 moderniseras så att den demilitariserade zonen ska kunna ritas in på kartor. Utrikesministeriet avser därför att ge en framställan till lantmäteri­verket och trafikverket med uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder för att omvandla koordinaterna till koordinatsystemet EUREF-FIN samt för att kartor över det demilitariserade området ska kunna publiceras.

Landskapsregeringen beslutade 2.2.2012 anteckna uppgifterna till kännedom och meddelade samtidigt att tidigare redovisad uppfattning att demilitariseringens gränser justeras så att de överensstämmer med självstyrelsens gränser i Skiftet alltjämt står kvar.

 

6.3. Kontaktgruppen mellan utrikesministeriet och landskapsregeringen

 

     Kontaktgruppen mellan utrikesministeriet och Ålands landskapsregering tillkom år 1998 genom beslut av utrikesminister Tarja Halonen. Gruppen tillsätts av utrikesministeriet och landskapsregeringen och medlemmarna innehar uppdraget tillsvidare. Kontaktgruppen har tillsatts i syfte att utveckla och öka Ålandsexemplets användning i internationella sammanhang samt i syfte att också på annat sätt öka informationen om samt kontakterna till Åland. Detta kan göras bland annat genom att åstadkomma utökade och intensifierade kontakter mellan å ena sidan utrikesministeriet samt finländska representanter i utlandet och i internationella organ och å andra sidan Ålands landskapsregering.

Kontaktgruppens allmänna mål är att bland annat att:

  • Följa den säkerhetspolitiska utvecklingen och i anslutning till det kartlägga på vilka problemområden och krishärdar i världen Ålandsexemplet kunde vara relevant.
  • Följa upp olika initiativ där Åland används som ett autonomi- och konflikthanteringsexempel.
  • Följa tolkningen av de internationella avtal som reglerar Ålands ställning som självstyrt, demilitariserat och neutraliserat område samt bevaka avtalens beständighet när man utvecklar det internationella säkerhets- och försvarssamarbetet.
  • Befrämja samarbetet mellan utrikesministeriet samt inrikesministeriet och Åland i civil kris- och konflikthantering.
  • Utveckla användningen av åländska resurser i civil kris- och konflikthantering, t.ex. genom att befrämja fredsförhandlingar, fredssamtal, internationella studiebesök och forskning om Ålandsexemplet.
  • Aktivt marknadsföra Åland som en krishanterings- och minoritetslösningsmodell
  • Samverka vid arrangerandet av seminarier om Åland utanför Åland.
  • Initiera och stöda framställning och spridning av informationsmaterial om Åland.
  • Bistå vid besök till Åland av utländska journalister, politiker och tjänstemän.
  • Tillse att det ges information om Åland på den årliga KAVAKU-utbildningen och att det inom ramen för utbildningen ordnas besök på Åland med jämna mellanrum.
  • Tillse att Finlands ambassadörer samt press- och kulturattachéer årligen informeras om Åland när de är hemma samt tillse att en åländsk informatör bjuds in.

Gruppen har hållit mellan två och fem möten per år. Kontaktgruppen har under perioden 1998-2011 bl.a. ordnat seminarier och utställningar om Åland med olika teman, initierat en analys av Ålandsexemplets användning, träffat CMI, samt diskuterat utländska journalisters, forskares och politikers besök på Åland frågor om Ålands internationella ställning, internationella minoritets- och autonomifrågor, säkerhetspolitiska frågor och informationsfrågor samt samarbetsformer mellan utrikesministeriet, vissa andra ministerier och Åland.

 

7. Säkerhetspolitiska frågor

 

7.1. Fartygsbesök och överflygningar

      Årligen genomför marinen planerade fartygsbesök i åländska vatten. Under perioden 1 november 2010 - 31 oktober 2011 fick Åland sammanlagt 28 fartygsbesök. Landstigning skedde vid elva besök. Besöken föranledde inte några åtgärder eftersom de kan betraktas som sedvanliga besök.

      Tidigare år har fartygsbesökens antal uppgått till följande antal

 

År

Totalt antal

Landstigning

2000

32

 

2001

30

 

2002

58

 

2003

26

 

2004

51

 

2005

35

 

2006

22

 

2007

21

 

2008

22

 

2009

26

 

2010

26

8

2011

28

11

 

     Under perioden 1 november 2010 - 31 oktober 2011 genomförde Finska luftstridskrafterna tre flygövning inom Ålands landskapsområde. Som jämförelse kan nämnas att nio stycken flygövningar genomfördes under år 2006, sex stycken under år 2007, en under år 2008, åtta under år 2009 och en flygning under år 2010. Flygningen föranledde inga åtgärder.

     Under perioden har två stycken otillåtna intrång skett i åländskt luftrum. I båda fallen handlade det om luftfarkoster tillhörande USA.

 

8. Lotterilagstiftning

 

     Den 1 oktober 2010 trädde nya bestämmelser i lotterilagstiftningen respektive strafflagen i kraft. Målet med de nya bestämmelserna var att effektivisera förebyggandet av sociala problem och hälsoproblem orsakade av penningspel och att öka myndigheternas möjligheter att ingripa i lagstridig penningspelsverksamhet. Särskild uppmärksamhet har fästs vid att skydda minderåriga från spelproblem. Vidare infördes nya straffbestämmelser på området.

     Med anledning av det nya rättsläget inledde landskapsregeringen diskussioner med polisstyrelsen, som ny tillsynsmyndighet inom lotteriområdet i riket, om Ålands Penningautomatförenings (Paf) verksamhetsförutsättningar.  I slutet av oktober 2010 meddelade polisstyrelsen i en skrivelse landskapsregeringen att inom ramen för sin övervakningsbefogenhet att ”inleda åtgärder för att avsluta den spelverksamhet som Paf bedriver i riket och som enligt högsta domstolens och statsåklagarens beslut har konstaterats vara i strid med rikets lotterilag”.

     I juni 2011 beslutade polisstyrelsen att anmäla ärendet till centralkriminalpolisen för utredning. Utredningen vid centralkriminalpolisen pågår alltjämt. Någon förundersökning har inte inletts.

 

9. Gränsbevakningsväsendet

 

     Västra Finlands sjöbevakningssektions organisation ändrades 1.1.2011. Förändringen innebar att Enskärs sjöbevakningsstation samman­slogs med Mariehamns sjöbevakningsstation och att Ålands sjöbevakningsområde avskaffades.

 

10. Skattefrågor

 

10.1. Skattegränsen

Landskapsregeringen har under år 2011 fortsatt arbetet med tullko-dexens tillämpningsföreskrifter, implementeringsförordningen, i gott samarbete med finansministeriet och tullstyrelsen. Det gemensamma målet är att handeln med varor över skattegränsen ska vara minst lika smidig och förenklad som för närvarande. I arbetet beaktas även målsättningen att förenkla handeln med Sverige och övriga EU.

Sett över året har arbetet med tullkodexens tillämpningsföreskrifter varit mest intensiv under början av året. Kommissionen arbetade då med tulldeklarationernas datainnehåll. Medlemsländerna fick möjlighet att uppge vilka uppgifter som medlemsländerna anser att är nödvändiga att lämna vid tulldeklarationen och vilka uppgifter som kan vara frivilliga att lämna vid tulldeklarationen, i sammanhanget har även en diskussion om vilka uppgifter som skall lämnas i handeln till och från de s.k. tredjelandsområdena förts med berörda medlemsstater och kommissionen.

Utvecklingen av de IT-systemen som är nödvändiga för att börja tillämpa den nya tullkodexen har försenats och kan inte tas i bruk i enlighet med planen. Kommissionen har av den anledningen presenterat två handlingsalternativ. Antingen att fortsätta implementera tullkodexen och dess tillämpningsförordning så att den kan antas och träda i kraft före 24 juni 2013 utan IT-system eller att förändra den moderniserade tullkodexen och därigenom förlänga tidsfristen för antagande av tillämpningsförordningen. Kommissionen skulle vid en förlängning av tidsfristen även implementera det nya kommitologiförfarandet, i enlighet med Lissabonfördraget. En implementering av det nya kommitologiförfarandet innebär att den moderniserade tullkodexen måste ändras och att ändringarna inte enbart kan vara av teknisk natur. Om den moderniserade tullkodexen ändras måste nya regler tillämpas, vilket innebär delegerade och/eller genomförandeakter. Medlemsländerna har utgående från vissa förutsättningar och krav gett kommissionen sitt stöd till att den moderniserade tullkodexen förändas så att tidsfristen förlängs. Kommissionen har inte för avsikt att göra några substantiella förändringar av den moderniserade tullkodexen. Kommissionens förslag förväntas utkomma innan årsskiftet 2011/2012.

 

10.2. Det ekonomiska systemet och beskattningen

Systemet med regelbundna informationsmöten med finansministeriet om aktuella skattefrågor har fortsatt under året. Landskapsregeringen har på så sätt bl.a. erhållit information om planerade skatteåtgärder samt vilka förhandlingar som pågår i syfte att skriva eller revidera skatteavtal med andra länder. Landskapsregeringen anser att samarbetet utvecklas successivt och är till nytta för det praktiska arbetet i skattefrågor.

     Landskapsregeringen har under lagtingsåret i ett möte med finansministern föreslagit att det tillsätts en partssammansatt arbetsgrupp för att föra processen angående en granskning av avräkningsgrunden vidare.

 

10.3. Reservkraftsförsörjning

Ålandsdelegationen har med anledning av lagtingets anhållan fattat beslut om att bevilja landskapet Åland ett extra anslag om högst 50.000.000 euro att utges som bidrag åt Kraftnät Åland för att bygga en likströmsförbindelse mellan riket och Åland. Beslutet har fastställts av republikens president. Landskapsregeringen har, efter det att lagtingets beslut om garantiåtaganden för Kraftnät Åland för samma projekt fattats, underrättat kommissionen om stödplanerna genom en s.k. förnotifiering i enlighet med artikel 108.3 EUF.

 

10.4. Stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden

Åland beviljades år 2010 inom ramen för det statliga stödprogrammet för byggande av bredband i glesbygdsområden 126.000 euro för förverkligande av bredbandsutbyggnad i Kökar och Sottunga kommuner. Då förverkligande av projektet förutsätter såväl kommunal som privat finansiering har diskussioner med privata aktörer samt ifrågavarande kommuner förts under året. Landskapsregeringen har även i ett utlåtande i samband med en mellanutvärdering av till kommunikationsministeriet efterlyst förändringar i stödprogrammet för att bättre anpassa det till de åländska skärgårdsförhållandena. En ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden är aviserad till våren 2012. 

 

11. Statistiska frågor

 

Landskapsregeringen har i diskussioner med regeringen i riket tagit upp frågan om beaktandet av Ålands självstyrda och språkliga status i statist­iska sammanhang. Landskapsregeringen har framfört uppfattning att Ålands särdrag inte beaktas i tillräcklig utsträckning i den statistik som Statistik­centralen publicerar.

Lagstiftnings- och förvaltningsbehörigheten i fråga om statistik är enligt självstyrelselagen delad mellan riket och Åland. Till landskapets behörighet hör statistik om förhållandena i landskapet och till rikets lagstiftningsbehörighet hör statistik för rikets behov. Lagstiftningen förutsätter att framtagandet av statistikuppgifter hanteras i samråd mellan myndigheter i riket och på Åland.

I anslutning till nämnda diskussioner har landskapsregeringen fattat ett principbeslut om Åland i statistiska sammanhang. Enligt landskapsregeringens långsiktiga målsättning ska Åland överta hela behörigheten på statistikområdet. Åland har idag, till skillnad från när självstyrelselagen tillkom, en egen statistikmyndighet – Ålands Statistik- och Utredningsbyrå (ÅSUB) – som självständigt och med hög kompetens handhar huvudansvaret för den statistik som rör Åland.

På kort sikt ska Ålands själv­styrda och språkliga status tydligt markeras på följande sätt enligt landskapsregeringen. Statistik som gäller Åland ska alltid redovisas skilt från Statistik­centralens nationella och regionala statistik oavsett om det är i nationella eller internationella statistiska sammanhang. Alternativt kan statistiken exkludera uppgifter om Åland. Syftet är att tydligt särskilja Åland från övriga regioner eller områden i Finland.

All statistik oavsett om det är på nationell eller internationell nivå måste respektera självstyrelselagens reglering att Åland är enspråkigt svenskt. Samtliga ortsnamn på Åland ska därför alltid anges endast på svenska.

 

12. Förnyelsebar energi

 

     Regeringen, genom arbets- och näringsministeriet, lämnade i september 2010 en proposition till riksdagen med förslag till lag om stöd till produk-tion av el från förnyelsebara energikällor. Enligt propositionen omfattas inte Åland av stödsystemet, eftersom lagstiftningsbehörigheten vad gäller näringsverksamhet tillkommer Åland.

     Ålandsdelegationen lämnade under beredningen av propositionen ett utlåtande till justitieministeriet, i vilket man meddelade att behörighetsfördelningen mellan riket och Åland inte utgör hinder för riket att stödja företag – åländska eller andra – som är verksamma på Åland. Ålandsdelegationen betonade vikten av att statsmakten samråder med eller åtminstone håller landskapsregeringen underrättad om statliga stöd som beviljas åländska företag. Ålandsdelegationen konstaterade även att lagtingets samtycke måste inhämtas till den del beviljandet av stöd inom landskapets behörighetsområden till företag i landskapet innehåller an styrning av en näringsverksamhet inom landskapets behörighetsområden, såvida inte den aktuella stödordningen har reglerats genom en överenskommelseförordning.

     Landskapsregeringen åstadkom efter informationsinsatser och hörande i flera olika utskott, positiva skrivningar i utskottsbetänkanden om åländska företags möjligheter att omfattas av stödsystemet. Grundlagsutskottet uttalade i sitt utlåtande sammanfattningsvis att självstyrelselagen inte ställer några hinder för att betala ut stöd enligt den föreslagna lagen till kraftverk på Åland, utan att det är fråga om en rent energipolitisk lösning. Av ekonomiutskottets betänkande framgår vidare att det är viktigt att de goda vindförhållandena på Åland kan utnyttjas effektivt för att uppfylla målen för användningen av förnybar energi. Enligt utskottet är det därför viktigt att lagstiftnings- och behörighetsfrågor i anslutning till stödsystemet utreds så snabbt som möjligt.

     Trots positiva skrivningar från riksdagen och ett stort antal möten mellan landskapsregeringen och arbets- och näringsministeriet, har någon lösning som inkluderar Åland i stödsystemet inte uppnåtts.

 

13. Reformerad lagstiftning för åklagarväsendet

      

Regeringen lämnade under perioden en proposition om en enhetlig lag om åklagarväsendet. I proposition föreslogs att bestämmelserna om landskapsåklagar­ämbetet i landskapet Åland överförs till den nya lagen i en egen paragraf. Enligt motiveringen till förslaget var inte syftet att ändra landskaps­åklagaräm­betets ställning. Beteckningarna på åklagarämbetet och åklagarna föreslogs bibehållna. Syftet med förslaget uppgavs vara att det med tanke på enhetligheten och klarheten av lagstiftningen om åklagarväsendet, är mest ändamålsenligt att förslaget genomförs.

Förslaget föregicks av information från och diskussion med representant från riksåklagar­ämbetet. Samråd i ärendet skedde med lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd.

I ett utlåtande över förslaget framförde landskapsregeringen att bestämmelserna om landskapsåklagar­ämbetet i första hand bör bibehållas i egen lagstiftning. En särskild lag fungerar som en slags garanti för att Ålands särställning upp­märksammas vid framtida kommande reformer inom åklagarväsendet. Om så inte var möjligt, måste åtminstone landskaps­åklagar­ämbetet få en särskild reglering på lagnivå, så att Ålands särställning därigenom tryggas. Enligt landskapsregeringen var det nödvändigt att det tydligt av lagtexten framgår att verksamhetsorten för landskapsåklagarämbetet är landskapet Åland. Det är således inte tillräckligt att det av lagen endast framgår att det huvudsakliga verksamhetsstället ligger i Mariehamn.

 

14. Ny förvaltning för landskapsfogdeämbetet

      

Statsrådet har fastställt en ny förordning om förvaltningen av landskapsfogdeänbetet på Åland.

Den nya förordningen motiverades enligt justitieministeriet av en ny utsökningsbalk som trädde i kraft 1.1.2008 samt den regionförvaltningsreform som genomfördes i riket under år 2010. Den nya förordningen ersatte tidigare förordning om landskapsfogdeämbetet i landskapet Åland från år 1996.

Under beredningen av ärendet framförde landskapsregeringen att nuvarande lag om landskapsfogdeämbetet i landskapet Åland (898/1979) fortfarande är ikraft. Av 1 § i lagen följer att lokal utsökningsmyndighet och myndighet som verkställer domar i brottmål i landskapet Åland är ett landskapsfogdeämbete som lyder under justitieministeriet. Eftersom landskapsfogdeämbetet enligt den nya utsökningsbalken från och med år 2010 underlyder Riksfogdeämbetet bör lagen uppdateras.

Enligt förslaget till ny förordning om förvaltningen av landskapsfogde‑ ämbetet i landskapet Åland förutsattes att landskapsfogden uppfyller de särskilda behörighetsvillkoren beträffande språkkunskaper som föreskrivs i statsrådets förordning om de språkkunskaper som krävs av statsanställda i landskapet Åland.

Enligt statsrådets förordning om språkkunskaper som krävs av statsan‑ ställda i landskapet Åland ska statligt anställda i landskapet, som innehar en tjänst för vilken högskoleexamen är föreskriven, uppfylla allmänna behörighetsvillkor beträffande kunskaper i svenska och finska. De allmänna behörighetsvillkoren innebär att det krävs utmärkt förmåga att använda svenska i tal och skrift, samt nöjaktig förmåga att förstå finska. De särskilda behörighetsvillkoren som föreskrivs för domare, tingsfiskaler och notarier innebär att tjänsteinnehavaren ska ha utmärkt förmåga att använda svenska i tal och skrift samt nöjaktig förmåga att förstå och i tal använda finska.

Landskapsregeringen meddelade att det inte föreligger skäl att ställa högre krav på landskapsfogdens språkkunskaper än vad som följer av statsrådets förordning om de språkkunskaper som krävs av statsanställda i landskapet Åland. Förordningen förnyades i december 2007. I samband därmed identifierades den krets befattningshavare för vilka särskilda behörighetskrav beträffande språkkunskaper krävs. Anledning att frångå denna bedömning föreligger inte. De allmänna behörighetsvillkoren beträffande språkkunskaperna för landskapsfogden bör därför gälla. En sådan bedömning står även i samklang med de krav på språkkunskaper som uppställs enligt ett förslag till ny statsrådets förordning om åklagar‑ väsendet för landskapsåklagaren. Bestämmelsen som föreslås i 5 § angående de krav som gäller landskapsfogdens språkkunskaper bör därför istället formuleras enligt följande: ”om kraven som gäller landskapsfogdens språkkunskaper i landskapets i Åland föreskrivs särskilt”.

 

15. Utbildningspolitik

      

15.1. Högskolestudier i Sverige

Landskapsregeringen yttrade sig 22.09.2011 över Högskoleverkets förslag till revidering av föreskrifter om grundläggande behörighet samt urval till svensk högskola från och med höstterminen 2012. Landskapsregeringen förutsatte i sitt svar att åländska ungdomar och vuxna även i framtiden ges reella förutsättningar att studera på svenska i Sverige inom många utbildningsområden. Det är av yttersta vikt för det åländska samhällets välstånd och fortsatta ekonomiska och strukturella utveckling att ålänningar fortsättningsvis ges möjligheter att studera i högskola på sitt modersmål.

     Revideringen innebär att den utländska gruppen avskaffas i antagningen till svensk högskoleutbildning från och med antagningen till höstterminen 2012.  Det innebär att sökande med utländska betyg deltar i samma urvalsgrupper som sökande med svenska betyg. Sökande med betyg från åländsk gymnasieutbildning kommer därefter att räknas om på samma sätt som övriga sökande med utländska betyg.

     Högskoleverket har strävat efter att uppnå en likvärdighet i värderingen av de åländska betygen i förhållande till svenska betyg. I värderingen av åländska gymnasiebetyg har tidigare kunskap om de åländska utbildningarna samt tidigare beräkningsgrunder påverkat utformningen av de föreslagna jämförelsetalen. Kunskapen bygger på ett långvarigt samarbete mellan myndigheterna.

     Landskapsregeringen påtalade i sin yttrande att det förekommer tre olika betygsskalor i den åländska gymnasieutbildningen, vitsordsskalorna 5-10 i Ålands lyceum och 1-5 i Ålands yrkesgymnasium förutom för dem som studerar till närvårdare som bedöms enligt vitsordsskalan 1-3. Utbildningen inom social- och hälsovård med examensbenämningen närvårdare är en finländsk examen och genomförs på Åland med stöd av finländsk lagstiftning. För allas lika behandling borde det finnas en beräkningsgrund även för vitsordsskalan 1-3.

     Likaså informerade landskapsregeringen om att studerande inom den åländska yrkesutbildningen kan från och med hösten 2008 öka sin studieberedskap genom att ersätta studier i allmänna ämnen (tidigare kärnämnen) med studier enligt den allmänbildande utbildningens läroplan i Ålands lyceum. Möjligheten till ökad studieberedskap görs inom ramen för en försöksverksamhet. Ämnesvitsordet utgörs av medeltalet av de kurser som avlagts enligt lyceets läroplan omräknade till skala 1-5. Av avgångsbetyget framgår att studierna bedrivits enligt lyceets läroplan i föreskriven omfattning.

 

16. Åland som eget kyrkoland

       J 

     Lagtinget beslutade 19.4.2010 att förkasta en hemställningsmotion (nr 3/2007-2008) angående utredning om Åland som eget kyrkoland, samtidigt som motive­ringen i kulturutskottets betänkande bringades till landskapsrege­ringens kännedom. Av kulturutskottets betänkande framgår att land­skaps­regeringen enligt sitt handlingsprogram från år 2007 har angett att en översyn av själv­styrelselagen ska göras under mandatperioden, samt att det i anslutning därtill enligt utskottet bör utredas om över­förandet av behörighet i frågor som berör de åländska församlingarna är möjlig.

Under avsnitt 2.1 ovan har förslaget från en parlamentarisk kommitté med uppdrag att lämna förslag till en reformering av själv­styrelsesystemet och självstyrelselagen för Åland redovisats.

Landskapsregeringen konstaterade vid behandlingen av lagtingets beslut att det föreligger en begränsning av de åländska församlingarnas rätt att fritt disponera över sina markinnehav och att en utredning om överförandet av behörighet i frågor som berör de åländska församlingarna bör ingå i det fortsatta reformarbetet avseende självstyrelsesystemet.

 

 

 

 

Mariehamn den 1 mars 2012

 

 

 

 

Vicelantråd

Roger Nordlund

 

 

 

 

Minister

 

 

 

Gun-Mari Lindholm