Meddelandet innehåller en redogörelse av landskapsregeringens externpolitiska prioriteringar inför år 2023 samt verksamhet under år 2022 i förhållande till Nordiska ministerrådet, till dagordningen inom Europeiska unionen samt till övriga externa samarbeten. Dessutom innehåller meddelandet en statistikbilaga över EU-ärenden under år 2022.

Självstyrelsepolitiska nämndens förslag

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget antecknar sig meddelandet för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

Nämndens synpunkter

Åländsk representation i Europaparlamentet

I meddelandet redogör landskapsregeringen för behovet av åländsk representation i Europaparlamentet samt för orsaken till att kraven är berättigade och hur ärendet framskridit. Den 15 juni 2023, efter att meddelandet om externpolitiken avgetts till lagtinget, antog Europaparlamentet förslag till Europeiska rådets beslut om Europarlamentets sammansättning för valperioden 2024 – 2029. Europaparlamentet föreslog en ökning av antalet platser i parlamentet med 11 för att ta hänsyn till den demografiska utvecklingen i EU efter valet år 2019. Enligt förslaget skulle 716 ledamöter väljas till Europaparlamentet vid Europaparlamentsvalet 6 – 9 juni 2024 i stället för nuvarande 705 ledamöter. Som en del av lösningen föreslogs Finland få en extra plats, dvs 15 platser i stället för dagens 14. Landskapsregeringen avgav den 22 juni 2023 ett utlåtande till statsrådet över förslaget där de redogjorde för Ålands berättigade krav på en plats i Europaparlamentet och de utfästelser som Finland tidigare gjort. Sammanfattningsvis framhåller landskapsregeringen att det är oacceptabelt att Åland, som på basen av internationella avtal och på grundlagsenlig nivå garanteras rätt att självständigt fatta beslut om sina inre angelägenheter, i fråga om EU-ärenden som berör samma ämnesområden är utan en direkt påverkningskanal.

I utkastet av den 26 juli 2023 till Europeiska rådets beslut om Europarlamentets sammansättning 2024 - 2029 nådde medlemsstaterna en principöverenskommelse i vilken antalet ledamöter ökar med 15 så att 720 ledamöter väljs till Europarlamentet vid valet den 6 – 9 juni 2024 i stället för nuvarande 705 ledamöter. Som en del av lösningen föreslås Finland fortsättningsvis få en extra plats, dvs 15 i stället för dagens 14. Europarlamentet har den 14 september 2023 godkänt Europeiska rådets beslut. Efter Europaparlamentets godkännande ska Europeiska rådet fatta det slutliga beslutet. Statsrådet har sänt en E-skrivelse till riksdagen om Europarlamentets sammansättning för valperioden 2024 – 2029. Landskapsregeringen hördes om E-skrivelsen i riksdagens stora utskott den 15 september 2023 och lyfte ånyo fram Ålands berättigade krav på en plats i Europaparlamentet och de utfästelser som Finland tidigare gjort.

Efter samråd med landskapsregeringen har lagtingets talmanskonferens den 6 september 2023 (TMK framställning nr 4/2022-2023) föreslagit att lagtinget ska väcka ett initiativ till riksdagen i enlighet med 22 § i självstyrelselagen (1991:71) för Åland. Initiativets syfte är att få till stånd en ändring av vallagen (FFS 714/1998) så att Åland utgör en valkrets i valet till Europarlamentet och därmed garanteras en plats i Europaparlamentet. Motiven som anges är följande:

- EU-medlemskapet innebar att stora delar av lagtingets lagstiftningsbehörighet överfördes till unionen men Ålands kompenserades inte genom ett direkt inflytande i EU:s institutioner.

- Riksdagens grundlagsutskott har därför sagt att Åland har en legitim rätt till inflytande i EU och statsrådet har i sitt principbeslut av den 23 april 2009 bekräftat att det finns ett behov av att kompensera landskapet för behörighetsöverföringen.

- Representationen i Europaparlamentet är inte proportionell. Små länder som Finland gynnas av den degressiva proportionaliteten och har en representation som är nästan dubbelt så stor som befolkningsmängden motiverar.

- Det finns inga juridiska eller formella hinder för att Åland skulle bli en valkrets utan frågan är helt politisk.

- En rättsstat som Finland borde uppfylla tidigare givna löften om en utveckling av Ålands representation i Europaparlamentet.

- I dagens säkerhetspolitiska läge finns det i Europa ett stort behov av goda exempel i fråga om minoriteter och autonomier.

- Andra medlemsstater har redan garanterat motsvarande områden egen plats såsom de tyskspråkiga i Belgien, som utgör 0,7 procent av landets befolkning. Det borde ligga i Finlands intresse att behandla sin autonomi lika bra som andra medlemsstater.

Principiellt viktiga frågor mellan Finland och Åland regleras i självstyrelselagen. Motsvarande bestämmelse som föreslås intas i vallagen, dvs att Åland ska utgöra en egen valkrets i valet till Europarlamentet borde därför på sikt intas i självstyrelselagen där det redan regleras att Åland ska utgöra en egen valkrets i valet till Finlands riksdag.

Nämnden anser att arbetet för att få egen representation i Europaparlamentet i första hand bör riktas mot Finlands regering som är i en nyckelposition men att frågan även kan lyftas internationellt för att belysa att Finland inte hittills medverkat till åländsk representation trots att man från Finlands håll ansett att kravet är legitimt.

Gränshinderarbetet

Gränshinderrådet är ett politiskt tillsatt men oberoende organ, som har fått i uppdrag av de nordiska regeringarna att främja den fria rörligheten inom Norden för såväl enskilda som företag. Nämnden konstaterar att landskapsregeringen deltar i Gränshinderarbetet på samma villkor som de fem nordiska länderna och att deltagandet är viktigt med tanke på Ålands läge och beroendet av framför allt Sverige. Bland de fyra temaområden som prioriterats av rådet är flera intressanta för Åland. De fyra temaområden är skatterelaterade gränshinder, digitala verktyg för kommunikation med det offentliga, folkbokföringssamarbete och erkännande av branschspecifika yrkeskvalifikationer. De fyra temaområden har bedömts vara särskilt viktiga för mobiliteten och för att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region 2030.

Inom området skatterelaterade gränshinder finns i gränshinderdatabasen sedan många år ett antal olika gränshinder med koppling till området. Gränshinderrådet har initierat ett projekt som grundar sig i de skatterelaterade utmaningar som aktualiserades under coronakrisen i samband med ofrivilligt hemarbete. Nuvarande nordiska skatteavtal och andra skatteregler är inte anpassade efter dagens arbetsmarknad med hybrid- och distansarbete. För att främja den nordiska mobiliteteten på arbetsmarknaden behöver det nordiska skatteavtalet och annan skattelagstiftning ändras. Projektets resultat presenteras i rapporten ”Arbejde på tværs i Norden – Forslag på opdatering af de nordiske skatteregler med fokus på øget mobilitet”. Rapporten kommer att presenteras på nordiska rådets session i oktober 2023.

I de nordiska länderna har en rad digitala verktyg för e-förvaltning, till exempel e-legitimation och e-signatur, utvecklats för att underlätta hanteringen av ärenden mellan det offentliga och enskilda och företag. Dessvärre har dessa verktyg inte tagits fram för att kunna fungera över de nordiska gränserna. Inom området digitalisering fokuserar Gränshinderrådet därför på att hitta gemensamma lösningar på de problem som invånare och företag i länderna upplever när de studerar, arbetar eller bedriver verksamhet över landsgränserna.

Inom området folkbokföringssamarbete är fokus på att utreda och ge förslag på hur ett automatiserat informationsutbyte av persondata mellan nordiska folkbokföringsregister ska kunna kan ske. I dag sker inget automatiskt utbyte av information utan ansvaret ligger hos den enskilde att uppdatera myndigheterna i de länder som är berörda om livssituationen ändras.

Allt fler unga i Norden väljer bort yrkesutbildningar. Samtidigt leder branschspecifikt reglerade gränshinder till att många yrkesutbildningar bara är giltiga i det land där man är utbildad. Konsekvensen är en generell brist på yrkesutbildad arbetskraft i hela Norden. Inom området branschreglerade yrkeskvalifikationer valde därför Nordiska rådet tillsammans med Gränshinderrådet att initiera ett projekt för att få svar på hur nordiskt samarbete kan bidra till att lösa de viktigaste branschspecifika hindren för att kunna använda yrkeskvalifikationer i ett annat nordiskt land och hur nordiskt samarbete kan bidra till att få fler att välja en yrkesutbildning. Projektet genomfördes som en gemensam tankesmedja för berörda aktörer. Resultatet presenterades i januari 2023 i Attraktive Erhvervsuddannelser i Norden.

EU-kommissionens förslag om fiskekvoter i Östersjön för år 2024

EU-kommissionen har den 28 augusti 2023 avgett ett förslag till rådets förordning om totala fångstmängder av fisk, så kallade TAC:er, i Östersjön 2024. Kommissionens förslag angående strömmingskvoterna avviker radikalt från de rekommendationer Internationella havsforskningsrådet, ICES, gav den 31 maj 2023. Enligt ICES skulle strömmingskvoten i Egentliga Östersjön och Finska viken kunna variera mellan 41 706 och 52 459 ton medan kvoten för Bottniska viken skulle kunna läggas mellan 48 824 och 63 049 ton. Kommissionen har i sitt förslag valt att föreslå att allt riktat strömmingsfiske ska vara förbjudet under år 2024 med hänvisning till att strömmingen minskat i storlek och att lekbestånden med över 5 procents sannolikhet kan sjunka under Blim (lägsta biomassa) under år 2025.

Under åren 2022 och 2023 har riktat kommersiellt laxfiske i enlighet med ICES rekommendationer varit tillåtet innanför fyrasjömilsgränsen norr om 59^o30’ under perioden 1.5 - 31.8. Likaså har fritidsfiske tillåtits utan vidare restriktioner under samma tidsintervall innanför fyrasjömilsgränsen. TAC under de här åren har varit 63 811 laxar per år. På grund av det försvagade beståndet i den svenska älven Ljungan har ICES valt att för år 2024 endast rekommendera laxfiske i Bottniska vikens innersta del, Bottenviken samt minska den föreslagna kvoten till 60 000 laxar omfattande såväl det yrkesmässiga som det fritidsmässiga fisket. På basen av rekommendationerna föreslår kommissionen att fiske endast ska tillåtas i Bottenviken med en kvot på 53 967 laxar. Fritidsfiske av lax föreslås vara förbjudet i hela Östersjöområdet förutom i Finska viken och med undantag för perioden 1.5 - 31.8, innanför fyrasjömilsgränsen i Bottenviken.

Nämnden har erfarit att landskapsregeringen verkar aktivt för att få till en ändring av kommissionens förslag till fiskekvoter. Landskapsregeringen har den 13 september 2023 avgett ett utlåtande till jord- och skogsbruksministeriet över förslaget till rådets förordning om fiskemöjligheter i Östersjön 2024. Av utlåtandet framgår att landskapsregeringen stöder de förslag som jord- och skogsbruksministeriet lagt fram som Finlands positioner i de fortsatta förhandlingarna med utgångspunkt i att fiskbestånden i Östersjön nyttjas enligt målen för EU:s gemensamma fiskeripolitik om maximalt hållbar avkastning.

Finlands ståndpunkt är att man innanför fyrasjömilsgränsen, norr om 59^o30’, från maj till augusti kan bedriva riktat fiske av lax, både kommersiellt och fritidsmässigt. Utöver den tidsmässiga regleringen anser Finland att man inte på EU-nivå har anledning att reglera det fritidsmässiga fisket innanför fyrasjömilsgränsen. Med beaktande av mängden uppstigande lax under innevarande år anser man dock att TAC skall läggas på 50 000 laxar. I övrigt stöder Finland en fortsättning av tidigare tekniska regleringar av laxbeståndet. För strömmingen i Bottniska viken stöder Finland att TAC fastställs i enlighet med ICES vetenskapliga råd där TAC skulle vara mellan 48 824 och 63 049 ton, en sänkning med 39 – 21 % av kvoten från innevarande år. Man anser att kommissionens förslag är oproportionerligt och står i strid med de vetenskapliga råden. Finland stöder även att TAC:n för strömming i centrala Östersjön och Finska viken fastställs enligt ICES råd så att TAC skulle vara mellan 41 706 och 52 459 ton varav EU:s TAC skulle vara mellan 35 687 och 45 418 ton, en sänkning med 50 - 39 procent av kvoten från innevarande år. Finland anser att kommissionens förslag att förbjuda fisket är oproportionerligt och står i strid med de vetenskapliga råden.

Nämnden konstaterar att ett beslut i enlighet med kommissionens förslag skulle få förödande konsekvenser för den åländska fiskerinäringen i sin helhet. Nämnden delar Åland och Finlands bedömning att de föreslagna begränsningarna av laxfisket inte står i proportion till de begränsade och osäkra positiva effekterna för laxbeståndet i Ljungan och att förslaget om fiskeförbud för strömming i hela Östersjön är oproportionerligt och i strid med de vetenskapliga råden. Nämnden stöder således Ålands och Finlands ställningstaganden för de fortsatta förhandlingarna och stöder landskapsregeringens ansträngningar att få till en ändring av kommissionens förslag.

Högskoleprovet

För att motverka att fusk sker vid högskoleprovet med hjälp av elektroniska hjälpmedel har ny lagstiftning om in- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet antagits i Sverige. Lagen (2022:1011) om in- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet och förordning (2022:1014) om in- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet trädde i kraft den 1 juli 2023. I lagen finns bestämmelser om kontroller med kroppsvisitation av provdeltagare vid inpassering till eller utpassering från en lokal där högskoleprovet genomförs för att söka efter elektroniska hjälpmedel. Om en sådan kontroll görs ska alla som ska delta eller har deltagit i provpasset genomgå kontrollen. En in- eller utpasseringskontroll ska enligt lagen utföras av en polisman eller av en ordningsvakt som förordnats av Polismyndigheten och genomföras med metalldetektor eller annan liknande anordning.

Universitets- och högskolerådet, UHR ska besluta om och ansvara för genomförandet av in- och utpasseringskontroller och andra åtgärder enligt lagen om in- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet. UHR har på grund av den nya lagstiftningen bedömt att de inte kan säkerställa att kontrollerna görs på rätt sätt utomlands och därför beslutat att högskoleprovet från hösten 2023 endast kan skrivas i Sverige. UHR har inte i förväg informerat landskapsregeringen om följderna av den nya lagstiftningen. Högskoleprovet, som kan skrivas två gånger per år, har före pandemin kunnat skrivas i flera länder. Efter pandemin har Åland varit den enda platsen utanför Sverige där högskoleprovet har kunnat skrivas. Vid dessa tillfällen har mellan 130 - 240 personer skrivit provet.

Cirka 60 procent av de ålänningar som fortsätter sina studier efter gymnasialstadiet väljer att studera i Sverige. Orsaken är att utbildningsmöjligheterna på svenska i Finland är begränsade och tillträde till svenska högskolor och universitet ofta är det enda reella alternativet för ålänningar att studera på sitt modersmål. För Ålands del är en säkrad tillgång till studier i Sverige viktig för bildningsnivån på Åland. Ålänningar som söker till högskolor och universitet i Sverige antas antingen på grundval av sitt gymnasiebetyg eller på grundval av resultatet från högskoleprovet. Om det finns flera behöriga sökanden till en högskoleutbildning än som kan tas emot ska ett urval göras. Huvudregeln är att minst en tredjedel av platserna ska fördelas på grundval av resultat från högskoleprovet. Högskoleprovet ger således den som inte har tillräckligt höga betyg från gymnasiet för att kunna antas genom betyg en andra chans. Ålänningar som önskar studera vidare vid högskolor och universitet kan i fortsättningen skriva högskoleprovet på plats i Sverige. Eftersom provet skrivs under en hel dag kommer det dock att innebära rese- och övernattningskostnader för de som vill skriva provet.

Nämnden konstaterar att Sverige genom Ålandsöverenskommelsen från år 1921 har åtagit sig att bidra till det svenska språkets bevarande och därmed har ett särskilt ansvar för att säkerställa de åländska studerandes tillgång till studier på svenska på högskolenivå. För att inte försämra de åländska studerandes möjlighet att antas till högskolor på grundval av resultat från högskoleprovet är det viktigt att högskoleprovet kan skrivas på Åland. Nämnden har erfarit att landskapsregeringen för en dialog med UHR om hur högskoleprovet med beaktande av de nya säkerhetskraven skulle kunna genomföras på Åland. Frågan bör enligt nämnden lösas med det snaraste.

FN:s konvention om barnets rättigheter

Finland har satt ikraft konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen genom lag år 1991 (FördrS 59 och 60/1991). Lagtinget har gett sitt samtycke till att lagen träder i kraft på Åland till delar konventionen faller inom landskapets behörighet. Alla länder som har anslutit sig till barnkonventionen ska vart femte år till FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommitté) i Genevé rapportera om vad de har gjort för att säkerställa och tillgodose barns rättigheter enligt barnkonventionen. Landskapsregeringen har inom de områden som faller inom landskapets behörighet rapporterat till Finland om hur barnkonventionen genomförts på Åland. I Finlands kombinerade femte och sjätte periodiska rapport till FN:s barnrättskommitté om genomförandet av barnkonventionen omnämns Åland för första gången. Landskapsregeringen har den 9 januari 2023 till utrikesministeriet besvarat frågor från barnrättskommittén till den del de faller inom landskapets behörighet. Landskapsregeringen fick även för första gången delta i barnrättskommitténs hörande om Finlands femte och sjätte periodiska rapport den 15 – 16 maj 2023 i Genève. Den finländska delegationen deltog på plats i Genève medan de åländska representanterna deltog digitalt.

Eftersom Finlands kombinerade femte och sjätte periodiska rapport till FN:s barnrättskommitté inte i sin helhet återgav landskapsregeringens rapport om hur barnkonventionen genomförts på Åland valde det åländska civilsamhällets organisationer och andra berörda parter på Åland att i juli 2022 för första gången lämna en alternativrapport till FN:s barnrättskommitté med rekommendationer om vad som behöver göras på Åland för att genomföra barnkonventionen. Representanter för de organisationer som varit med och tagit fram alternativrapporten hördes av barnrättskommittén i oktober 2022.

Barnrättskommittén har den 2 juni 2023 gett Finland rekommendationer utifrån Finlands femte och sjätte periodiska rapport om genomförandet av barnkonventionen. Rekommendationerna handlar bland annat om principen att barnets bästa ska komma i främsta rummet, om förebyggande av våld mot barn, sexuell exploatering och utnyttjande, om undervisning som inkluderar barn med funktionsnedsättning och åtgärder för att förbättra barns mentala hälsa. Kommittén gav också rekommendationer om asylsökande barn, klimatförändringarnas konsekvenser för barn, förebyggande av barnhandel och barnets rätt till integritet i digitala miljöer.

Eftersom lagtinget gett sitt bifall till att barnkonventionen gäller på Åland inom de områden som faller inom landskapets behörighet anser nämnden att det är viktigt att landskapsregeringens rapport om hur barnkonventionen genomförts på Åland intas i sin helhet i Finlands rapport till barnrättskommittén samt att landskapsregeringen får delta i barnrättskommitténs hörande om Finlands rapport. Nämnden utgår från att landskapsregeringen i fortsättningen kan delta fullt ut i rapporteringsprocessen. Enligt nämnden är det även viktigt att de rekommendationer som barnrättskommittén ger och som faller inom landskapets behörighet följs upp och efterlevs.

Nämnden finner det glädjande att civilsamhällets organisationer och andra berörda parter på Åland tagit fram en alternativrapport som innehåller många bra rekommendationer om vad som behöver göras på Åland för att genomföra barnkonventionen.

Lagtingets hantering av EU-ärenden

I lagtingsordningens 59 och 61 §§ samt i arbetsordningens 8 kapitel finns bestämmelser om lagtingets hantering av EU-ärenden. EU-samarbetet är primärt ett samarbete mellan regeringar och landskapsregeringen är det organ som inom Ålands behörighetsområde bevakar och utreder frågorna. Landskapsregeringen ska dock hålla lagtinget underrättat om framtidsplaner och initiativ i viktiga frågor genom diskussioner och samråd.

Det övergripande målet för lagtingets hantering av EU-ärendena är att EU-ärendena bör vara en del av lagtingets löpande arbete. Lagtinget ska genom sitt engagemang i EU-ärenden utöva såväl inflytande som kontroll. För att lagtinget ska kunna utöva inflytande bör lagtingsorganen komma in i ett tillräckligt tidigt skede av ärendenas hantering inom EU. För att lagtinget ska kunna utöva kontroll bör informationen till lagtinget vara kontinuerlig och tillräcklig.

Samråd- och informationsärenden

Arbetsordningens 45 § som reglerar samråd i EU-ärenden tar sikte på olika förslag som är under beredning inom EU. När ett kommissionsförslag är av intresse för landskapet ska lagtinget informeras om landskapsregeringens syn på förslaget i form av en skrivelse som utan dröjsmål sänds till talmannen för vidarebefordran till självstyrelsepolitiska nämnden eller ett utskott.

Det är angeläget att bestämmelsen i arbetsordningens 45 § efterlevs i praktiken så att samråd utan dröjsmål förs med lagtinget i frågor som är av intresse för landskapet. Samrådet bör om möjligt hållas före arbetet börjar i ministerrådets arbetsgrupper och helst innan regeringen i enlighet med grundlagens 96 § sänder sin skrivelse i ärendet till riksdagen.

En del EU-ärenden är av intresse för Åland utan att för den skull vara sådana ärenden som ska föras till samråd. Det kan vara fråga om ärenden som inte längre är under beredning som till exempel redan antagna vit- och grönböcker samt kommissionens arbetsprogram. Redan fattade beslut kan vara av intresse med tanke på implementeringen eller för att de kan ge vägledning i fråga om kommande lagstiftning eller andra åtgärder från EU:s sida.

Nämnden konstaterar att målsättningen att EU-ärenden ska vara en del av lagtingets löpande arbete inte har uppnåtts till fullo. Delvis beror det på att endast ett litet antal ärenden förs till lagtinget för samråd eller information. Som framgår av meddelandet fördes endast ett av sju diarieförda ärenden under år 2022 till lagtinget för samråd. Övriga sex ärenden fördes till lagtinget för information. Nämnden påminner om vikten av att lagtings- och arbetsordningens bestämmelser om samråd efterlevs i praktiken.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 8 mars 2023 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande i ärendet.

Nämnden har i ärendet hört ministern Annika Hambrudd, ministern Fredrik Karlström, generalkonsuln Karl-Olof Andersson, rättssakkunnige Max Andersson, byråchefen Jenny Eklund-Melander, byråchefen Jonna Grunér, fiskerikonsulenten Tom Karlsson, riksdagsledamoten Mats Löfström, ministerrådet Anton Nilsson och avdelningschefen Niklas Stenbäck.

I ärendets avgörande behandling deltog viceordföranden Anders Eriksson ledamöterna Camilla Gunell, Jan Salmén, Tage Silander och Ingrid Zetterman samt ersättaren Alfons Röblom.

Nämndens förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår nämnden

att lagtinget antecknar sig meddelandet för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 20 september 2023

Ordförande

Anders Eriksson

Sekreterare

Carina Strand

Självstyrelsepolitiska nämnden SJPN 2/2022-2023

Självstyrelsepolitiska nämnden SJPN 2/2022-2023

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter