Landskapsstyrelsen har till självstyrelsepolitiska nämnden överlämnat den i 32 § lagtingsordningen avsedda redogörelsen till självstyrelsepolitiska nämnden. Redogörelsen täcker tidsperioden 1.11.2000-31.10.2001.

Nämndens förslag

Nämnden förslår att lagtinget meddelar landskapsstyrelsen till kännedom vad som anförs i betänkandet.

Nämndens synpunkter

Svenska språket

Självstyrelsepolitiska nämnden har i sina betänkanden nr 1och 2/2000-2001 ingående berört frågan om språket inom landskapsförvaltningen. Nämnden har där angivit riktlinjer och förslag för landskapsstyrelsens agerande vad gäller landskapets språkliga rättigheter och svenska språkets ställning i allmänhet.

Vid beredningen av den nu föreliggande redogörelsen till självstyrelsepolitiska nämnden har landskapsstyrelsen begärt in yttranden från avdelningarna inom landskapsstyrelsens allmänna förvaltning samt från övriga förvaltningsenheter vad gäller frågan om språket i förvaltningen för att på detta sätt inventera de problem som kan finnas. I redogörelsen ingår därför en tämligen ingående beskrivning över språksituationen inom olika förvaltningsgrenar.

Nämnden noterar de påpekanden riksdagens biträdande justitieombudsman gjort vad gäller den omständigheten att vissa föreskrifter och anvisningar inom polisväsendet som också berör polisförvaltningen på Åland endast förekommit i finsk språkdräkt. Av redogörelsen framgår att de föreskrifter polismyndigheten har att följa framdeles kommer att översättas till svenska på inrikesministeriets försorg. Nämnden har erfarit att vissa delar av polisens riksomfattande datasystem, som utnyttjas även av polismyndigheten på Åland, är finskspråkiga. Frågan har, enligt vad nämnden erfarit, föranlett att saken behandlats i den samrådsdelegation som förutsätts i överenskommelseförordningen om polisförvaltningen i landskapet Åland och i vilken ingår företrädare för både landskapet och riket. Delegationen har såväl skriftligen som vid uppvaktningar framfört sina synpunkter i saken till inrikesministeriet.

Landskapsstyrelsen belyser i redogörelsen de praktiska språkproblem som finns vad gäller landskapets medverkan i den nationella beredningen av olika EU-ärenden. Denna fråga har varit föremål för diskussion ända sedan Finlands EU-inträde år 1995. Olika praktiska lösningar har kontinuerligt sökts och delvis också genomförts men till viss del kvarstår problematiken. Nämnden understryker betydelsen av att landskapets representanter har möjligheter att medverka i ett så tidigt skede som möjligt av för Åland relevanta EU-ärenden och att landskapsstyrelsen och riksmyndigheterna därför i samförstånd måste fortsätta sina ansträngningar att underlätta förutsättningarna för denna medverkan.

I fråga om språksituationen inom Ålands hälso- och sjukvård har nämnden, förutom vad som berörs i redogörelsen, inhämtat att styrelsen för ÅHS år 2000 protokollfört vissa riktlinjer vad gäller personalen och språket. ÅHS är en personalintensiv organisation som för att kunna utföra sina uppgifter rekryterar även sådan personal som inte är hemmahörande i landskapet och vars modersmål inte heller alltid är svenska. I de antagna riktlinjerna konstateras att språket i arbetsgemenskapen inom ÅHS alltid är svenska. Den tjänsteman eller det organ som anställer personal ansvarar för att ifrågavarande personer kan svenska. I samarbete med Medborgarinstitutet anordnar arbetsgivaren vissa språkkurser för personalgrupper vars modersmål inte är svenska i syfte att främja kunskaperna i svenskspråkig terminologi och anpassningen till en svenskspråkig arbetsmiljö.

Nämnden har erfarit att ÅHS genom samarbete med framför allt Åbo universitetscentralsjukhus strävat till att lösa de problem av språklig natur som har förekommit. ÅHS för kontinuerliga diskussioner med Åbo universitetscentralsjukhus angående den svenskspråkiga servicen för åländska patienter som remitterats till sjukhuset. Problemet med att vissa finskspråkiga medicinska handlingar har översänts från sjukhus i riket har man försökt lösa genom att låta göra översättningar som vad gäller så kallade epikriser bekostas av det sjukhus där vård givits. Journalkopior översätts däremot inte men förvaras i arkivet tillsammans med övriga handlingar som berör patienten.

Nämnden konstaterade i sitt betänkande nr 1/2000-2001 att en väl fungerande statsförvaltning är en förutsättning för att samhällsservicen på Åland hålls på en tillräckligt hög nivå och att det därför är ett allmänt åländskt intresse att också statsförvaltningens verksamhetsförutsättningar i landskapet tryggas och utvecklas. Nämnden noterar därför med tillfredsställelse att åtgärder igångsatts för att tillförsäkra statsförvaltningens möjligheter att i landskapet fungera på svenska i tillräcklig utsträckning.

Självstyrelselagsrevisionen

Landskapsstyrelsen konstaterar i redogörelsen att ett utkast till proposition angående ändring av självstyrelselagen har färdigställts under berättelseperioden efter en omfattande remissbehandling. Propositionen baserar sig på den så kallade Palmgrengruppens betänkande som avlämnades redan sommaren 1999. Nämnden konstaterar att beredningen av ärendet försiggått i nära samverkan mellan justitieministeriet och landskapsstyrelsen. Lantrådet har vid flera tillfällen dryftat ärendet med justitieministern. Landskapsstyrelsen har dessutom i ärendets olika skeden fört en dialog med självstyrelsepolitiska nämnden. Nämndens synpunkter har härvid kunnat tjäna till vägledning för landskapsstyrelsen i dess kontakter med ministeriet.

Ändringar i självstyrelselagen kan enligt lagens 69 § inte ske på annat sätt än genom överensstämmande beslut av riksdagen och lagtinget. Besluten skall i riksdagen fattas i den ordning som gäller för ändring av grundlag och i lagtinget med en majoritet om minst 2/3 av de avgivna rösterna.

Vid den senaste totalrevisionen av självstyrelselagen i början av 1990-talet tillämpades det normala förfarandet för ändring av grundlag. Lagen godkändes först av riksdagen med enkel majoritet och lades därefter vilande över nyval, varefter lagen antogs av riksdagen med kvalificerad majoritet. Republikens president översände ärendet till behandling i lagtinget efter det att den första behandlingsomgången i riksdagen avslutats. Sedan självstyrelselagen trädde i kraft den 1 januari 1993 har den ändrats tre gånger. Ändringarna år 1994 och 1996 företogs i riksdagen enligt den snabbare behandlingsordningen, det vill säga så att ärendena med 5/6 majoritet förklarades brådskande i stället för att lämnas vilande över nyval. I båda dessa fall överlämnades ärendet för behandling till riksdagen respektive till lagtinget ungefär samtidigt. Den senaste ändringen av självstyrelselagen föranleddes av den nya grundlagen för Finland och genomfördes år 2000. I detta fall tillämpades åter det normala förfarandet för grundlagsändringar, så att ärendet i riksdagen lämnades vilande över nyval. Också den gången överlämnades Republikens presidents framställning i ärendet till lagtinget samtidigt som riksdagen tillställdes propositionen. Ärendet slutbehandlades likväl inte i lagtinget före lagtingsvalet hösten 1999, varför ärendet för lagtingets del förföll. På grund härav överlämnade Republikens president en ny framställning i ärendet till det nyvalda lagtinget på basis av det beslut i ärendet riksdagen fattat efter riksdagsvalet 1999.

Enligt vad nämnden erfarit kommer Republikens president att överlämna det aktuella förslaget till ändring av självstyrelselagen för behandling till lagtinget i juni 2002. Regeringen avlät den 14 mars 2002 en proposition i ärendet till riksdagen. Riksdagen har remitterat ärendet för beredning till grundlagsutskottet som torde inleda sin behandling i månadsskiftet maj-juni men slutföra den senare under året. Nämnden konstaterar att beredningsprocessen för de nu aktuella förslagen till ändring av självstyrelselagen varit lång. Nämnden finner det därför önskvärt att riksdagen behandlar ärendet i brådskande ordning.

Gränsbevakningen

I redogörelsen återger landskapsstyrelsen Ålandsdelegationens utlåtande beträffande lagstiftningsbehörigheten i fråga om sjöräddningen. Landskapsstyrelsen konstaterar att den antecknat sig utlåtandet till kännedom och inte funnit anledning att ha någon annan åsikt i behörighetsfrågan än vad ÅD anfört. Nämnden berörde denna fråga redan i sin behandling av landskapsstyrelsens föregående redogörelse. Nämnden konstaterade samtidigt att samverkan mellan rikets och landskapets myndigheter vid räddningsoperationer torde behöva regleras i en överenskommelseförordning.

Nämnden har av landskapsstyrelsen informerats om arbetet i en av gränsbevakningsväsendet och landskapsstyrelsen tillsatt gemensam arbetsgrupp angående gränsbevakningsväsendets uppgifter, behörighet och befogenheter inom landskapet Åland. Arbetet utmynnade hösten 2001 i en rapport som även innehöll ett utkast till överenskommelseförordning. Utkastet har därefter bearbetats vid justitieministeriet och sänts på remiss till olika berörda myndigheter. Landskapsstyrelsen har fört en särskild diskussion i detta ärende med nämnden, vid vilken olika synpunkter på utkastet framfördes. Det konstaterades då att utkastet i viss utsträckning omarbetats i förhållande till det förslag som utarbetades av den gemensamma arbetsgruppen. Nämnden noterar att landskapsstyrelsen för närvarande överväger sitt utlåtande i ärendet och att fortsatta diskussioner mellan landskapsstyrelsen och nämnden kommer att hållas innan utlåtandet lämnas till riksmyndigheterna.

Ålands gränser

Såväl i denna som i föregående års redogörelse hänvisar landskapsstyrelsen kort till de oklarheter beträffande gränsdragningen mellan riket och Åland som framkommit i en skrift av docenten Martin Ekman. Frågan har ytterligare utretts av lantmäterimyndigheterna.

På grund av de utredningar som gjorts i frågan förefaller det ostridigt att gränsen för det självstyrda landskapet Åland och den gränsdefinition som ingår i Ålandskonventionen om Ålands demilitarisering och neutralisering något avviker från varandra. I praktiken innebär detta att två öar i Skiftet, Gråskär och Långgadden, tillhör nuvarande Västra Finlands län samtidigt som de hänförts till den demilitariserade zonen enligt Ålandskonventionen i enlighet med den gränsdefinition som gjordes år 1921. Rågången mellan Korpo kommun och Kökar kommun fastställdes redan åren 1903 och 1913, varvid de ifrågavarande öarna hänfördes till Korpo kommun. Rålinjerna röslades och kartlades vid förrättningar på 1960-talet. Skiljaktigheterna i gränsdragningen torde kunna förklaras med att tillräckligt förfinade kartläggningsmetoder inte stod till förfogande då Ålandskonventionen uppgjordes. Nämnden konstaterar i sammanhanget att liknande skiljaktigheter också finns beträffande vissa vattenområden i anslutning till Kumlinge och Kökar, där vattenområden enligt definitionen av landskapsgränsen tillhör Åland men enligt Ålandskonventionens gränsangivelser är att hänföra till riket.

Det kan sålunda konstateras att två obebodda öar i Skiftet ingår i den enligt Ålandskonventionen demilitariserade zonen utan att höra till landskapet Ålands område medan vissa vattenområden tillhör Åland utan att ändå vara införlivade i den demilitariserade zonen. En ändring av Ålandskonventionens gränsangivelser torde knappast komma i fråga. Gränsdragningen mellan Åland och riket kan justeras med tillämpning av moderna lantmäteritekniska metoder. Riksgränsen mellan Finland och Sverige brukar dessutom med regelbundna mellanrum ses över. En ändring av Ålands landskapsgräns torde erfordra ändringar såväl i självstyrelselagen som i övrig rikslagstiftning. Några omedelbara åtgärder är enligt nämndens bedömning knappast påkallade men riksmyndigheterna borde uppmärksammas på att landskapsgränsen i Skiftet och gränsen för den demilitariserade zonen inte är exakt överensstämmande, varvid ett mindre område i Västra Finlands län utgör en del av det i Ålandskonventionen demilitariserade området.

Ålands penningautomatförening

Landskapsstyrelsen redogör för behandlingen i riksdagen av rikets nya lotterilag och den omständigheten att riksdagen stiftade en lag som inte beaktade behörighetsfördelningen mellan landskapet och riket. Av landskapsstyrelsens redogörelse framgår att Republikens president i september 2001 beslöt lämna rikets nya lotterilag utan stadfästelse. Vid förnyad behandling antog riksdagen likväl lagen men hemställde om en proposition som skulle upphäva de bestämmelser som stred mot självstyrelselagen. Nämnden konstaterar att riksdagen stiftade en lag om upphävande av 5 § 2 och 3 mom. lotterilagen som trädde i kraft den 1 januari 2002. Nämnden hänvisar i övrigt till vad den anförde i ärendet i sitt betänkande över landskapsstyrelsens föregående redogörelse.

Diskussioner med Sverige

I redogörelsen hänvisas till olika frågor som under berättelseperioden varit föremål för diskussioner mellan landskapsstyrelsen och svenska myndigheter och regeringsföreträdare. Bland dessa frågor nämns möjligheten att se svensk TV efter digitaliseringens införande. Nämnden konstaterar att återutsändningen av svenska TV-program är en förhandlingsfråga som i första hand skall drivas mellan å ena sidan Ålands Radio och TV Ab och å andra sidan de olika programföretagen i Sverige och upphovsrättsorganisationerna. Nämnden har informerats om de förhandlingar som pågår. Nämnden understryker att ett mångsidigt TV-utbud i landskapet förutsätter att det finns tillgång till frekvenser för återutsändning av de olika programmen. För att täcka det planerade behovet krävs ytterligare två frekvenser. Enligt 30 § 1 mom. 6 punkten självstyrelselagen ankommer det på riksmyndigheterna att tillse att landskapet erhåller frekvenser som behövs för radio- och televisionsutsändningar i landskapet. Till denna del kan utvecklingen av digital-TV i landskapet förutsätta kontakter mellan landskapsstyrelsen och riksmyndigheterna.

I avsnittet nämner landskapsstyrelsen vidare att diskussionerna fortsätter angående en nedsättning av Ålands avgifter till det svenska regionalnätet för elförsörjning. Den frågan har berörts i lagtinget i landskapsstyrelsens svar på ltl Roger Janssons m.fl. spörsmål nr 7/2001-2002 om avskaffande av den svenska elnättariffen. Nämnden noterar här att ellagstiftningen hör till landskapets behörighetsområde och att Åland därför kan betraktas som ett eget ”elland” med en egen elmarknad. Ansträngningarna att avlägsna eller nedsätta nätavgifterna bör enligt nämndens åsikt fortsätta utgående från detta faktum.

Åland och Europeiska unionen

Lagtinget har till beredning i självstyrelsepolitiska nämnden remitterat landskapsstyrelsens meddelande nr 1/2001-2002 angående Europeiska unionens framtida utveckling. Nämnden kommer att avge ett särskilt betänkande över meddelandet och berör därför inte här närmare EU-frågorna.

Aftonskolan

Som framgår av redogörelsen höll statsrådet den 24 oktober 2001 en särskild så kallad aftonskola om åländska frågor till vilken landskapsstyrelsen hade inbjudits att delta. Nämnden har erfarit att statsrådet och landskapsstyrelsen gemensamt tillsatt en tjänstemannagrupp under ledning av statssekreterare Rauno Saari och med tre avdelningschefer från landskapsstyrelsen som åländska medlemmar med uppgift att vidareutveckla vissa av de frågor som togs upp vid aftonskolan. Dessa frågor är

- landskapets medverkan i EU-arbetet

- sjöfartens utveckling

- förutsättningarna för en fortsatt ekonomisk utveckling av landskapet.

Avsikten är att en skriftlig rapport kring dessa ämnesområden kommer att uppgöras och presenteras i juni 2002.

Vad gäller sjöfartens utveckling konstaterar nämnden att landskapsstyrelsen inför riksmyndigheterna anfört att konkurrensvillkoren för den finländska sjöfarten borde vara desamma som i Sverige och övriga EU-länder.

Sjöfartsfrågorna ingår bland uppgifterna för den tjänstemannagrupp som tillsattes efter diskussionerna i aftonskolan. Nämnden har också informerats om att landskapsstyrelsen hos kommunikationsministeriet framfört förslag om tillsättande av en särskild utredning med uppgift att studera den åländska sjöfartsproblematiken. Ministeriet har dock hänvisat till att det i början av året tillsatte en utredning med uppdrag att helhetsmässigt granska den nationella sjöfartspolitiken. Landskapsstyrelsen har en tjänstemannarepresentant i den referensgrupp som är knuten till utredningen. Utredningen har tillsatt olika arbetsgrupper där företrädare för den åländska sjöfartsbranschen och utbildningen ingår. Nämnden hänvisar till det avsnitt om sjöfartspolitiken som ingick i nämndens betänkande nr 2/2000-2001 där nämnden i detalj pekar på det åländska samhällets starka beroende av hur sjöfartspolitiken framdeles utvecklas. Nämnden finner det därför väsentligt att landskapsstyrelsen på olika sätt kan delta i utvecklingen av och påverka den finländska sjöfartspolitiken.

De ekonomiska utvecklingsfrågorna kommenteras nedan under rubriken ”Utvärderingen av det ekonomiska systemet”.

Parallellregisterlagen

Landskapsstyrelsen hänvisar i redogörelsen till regeringens proposition till riksdagen om en ändring av parallellregisterlagen i syfte att passagerarfartyg skall bli stödberättigade och att i övrigt utvidga statsstödet till sjöfarten. Lagförslaget slutbehandlades av riksdagen i slutet av år 2001 (FFS 1349/2001). Nämnden konstaterar att det stöd som riksdagen beslutat om är av avsevärt mindre omfattning än vad som tillämpas i andra EU-länder för motsvarande syften, vilket bidrar till att försämra konkurrensmöjligheterna för åländsk och finländsk passagerarsjöfart.

Utvärderingen av det ekonomiska systemet

I sitt betänkande nr 2/2000-2001 med anledning av landskapsstyrelsens föregående redogörelse beskrev nämnden den utredning i syfte att utvärdera det ekonomiska systemet mellan riket och landskapet som finansministeriet och landskapsstyrelsen gemensamt initierat och som igångsattes hösten 2000. Nämnden konstaterade då att arbetet försenats kraftigt och att allvarliga meningsskiljaktigheter beträffande utredningens utförande hade kommit i dagen. Nämnden förutsatte likväl att en heltäckande utredning enligt de ursprungliga planerna skulle utföras.

Nämnden konstaterar nu att de problem som noterades redan för ett år sedan fortfarande kvarstår. De instanser som varit engagerade i utredningsarbetet, Statens ekonomiska forskningscentral och Ålands statistik- och utredningsbyrå, har haft divergerande uppfattningar om utredningsmetoder och underlagsmaterial som lett till att något slutresultat ännu inte uppnåtts. Landskapsstyrelsens och finansministeriets tjänstemannaledningar har haft upprepade diskussioner i frågan i syfte att föra utredningen till ett av bägge sidor omfattat slutresultat. En tanke har härvid varit att ytterligare engagera en neutral utländsk expert för att granska utredningsmetoderna. Förhoppningen är nu att arbetet skall kunna slutföras under hösten 2002.

Nämnden konstaterar att frågan om de ekonomiska utvecklingsförutsättningarna för landskapet hör till de frågor som prioriterades i samband med landskapsstyrelsens överläggningar med regeringen i anslutning till aftonskolan hösten 2001. En överensstämmande syn på dessa frågor är en förutsättning för en utveckling av självstyrelsen inom det ekonomiska området och därmed för kommande förändringar av självstyrelselagen. Det är därför enligt nämnden ytterst viktigt att samförstånd om hur utredningsarbetet skall bedrivas och avslutas uppnås mellan parterna så att ett allmänt accepterat utredningsresultat fås till stånd.

Ärendets behandling

Nämnden har i ärendet hört lantrådet Roger Nordlund, landshövdingen Peter Lindbäck, vicelantrådet Olof Erland, landskapsstyrelseledamoten Ritva Sarin Grufberg, kanslichefen Elisabeth Nauclér, finanschefen Dan E. Eriksson, tf avdelningschefen Carin Holmqvist, tf landskapsagronomen Sölve Högman, vik. enhetschefen Katarina Sundberg, förvaltningschefen Björn-Olof Ehrnström från ÅHS, direktören Bjarne Lindström från ÅSUB, VD för Ålands radio och TV Ab Pia Rothberg-Olofsson samt VD för Ålands penningautomatförening Lars Porko.

I ärendets avgörande behandling deltog nämndens ordförande, talman Viveka Eriksson samt medlemmarna vtmn Christer Jansson och Bert Häggblom (delvis) och ltla Roger Jansson, Britt Lundberg, Folke Sjölund och Lasse Wiklöf.

Nämndens förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår nämnden

att lagtinget meddelar landskapsstyrelsen till kännedom vad nämnden anfört i ärendet.

__________________

Mariehamn den 27 maj 2002

Ordförande

Viveka Eriksson

Sekreterare

Lars Ingmar Johansson

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 1/2001-2002

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter