I meddelandet redogör landskapsregeringen för den huvudsakliga dagordningen inom Europeiska unionen år 2005 och landskapsregeringens prioriteringar i förhållande till denna.

Landskapsregeringen redogör även för verksamheten med EU-ärenden under år 2004.

Självstyrelsepolitiska nämndens förslag

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

Nämndens synpunkter

Allmänt om meddelandet

I sitt betänkande nr 3/2003-2004 över den allra första EU-redogörelsen konstaterade nämnden att ett visst utvecklingsarbete återstår innan redogörelsen kan fungera som ett effektivt verktyg för den politiska styrningen av landskapets EU-politik. Nämnden finner nu att den föreliggande redogörelsen utgör ett steg i rätt riktning. Det finns således goda förutsättningar för att redogörelsen med tiden kan komma att fungera på det sätt som avsetts.

Landskapsregeringen utgår i sitt meddelande till stor del från kommissionens årsprogram. Nämnden har inga invändningar mot detta men konstaterar att även ministerrådets arbetsprogram utgör en viktig indikator på framtida politiska prioriteringarna. Det vore således angeläget för landskapsregeringen att i framtiden även förhålla sig till rådets program. Detsamma gäller regeringens årsprogram som kan vara av intresse med tanke på prioriteringarna inom landskapets behörighetsområde liksom redogörelserna för mötena mellan stats- och regeringscheferna vilka vanligen innehåller väsentliga utvecklingsfrågor för unionen.

Nämnden har liksom tidigare inbegärt utlåtanden från samtliga specialutskott över meddelandet.

Tidtabellen

I samband med behandlingen av föregående redogörelse ansåg nämnden att en tidigareläggning av överlämnandet till lagtinget vore att föredra så att prioriteringarna för verksamhetsåret föreligger senast vid årets början.

Nämnden anser fortsättningsvis att landskapsregeringens redogörelse för de politiska prioriteringarna bör föreligga så att de kan behandlas av lagtinget före inledningen av det verksamhetsår som prioriteringarna avser. Landskapsregeringen kan här enligt nämndens mening eventuellt överväga att dela upp meddelandet så att prioriteringarna separeras från den bakåtblickande delen.

Lagtingets EU-hantering

EU-redogörelsen utgör en del av det åtgärdspaket som lagtingets talmanskonferens efterlyste till följd av den översyn av rutinerna för lagtingets hantering av EU-ärenden som självstyrelsepolitiska nämnden företog under inledningen av år 2003. Översynen gav vid handen att EU-hanteringen i lagtinget borde såväl breddas som intensifieras och nämnden föreslog i en skrivelse till talmanskonferensen att ett antal åtgärder skulle vidtas. Bland annat ansåg nämnden att landskapsregeringens samråd med utskotten och självstyrelsepolitiska nämnden i EU-ärenden skall hållas mer frekvent och i ett mycket tidigt skede av behandlingen. Därtill infördes en ny typ av informationsärenden där landskapsregeringen för ärenden till lagtinget utan regelrätt samråd men där utskotten eller nämnden ändå upprättar ett protokoll med synpunkter som landskapsregeringen med tanke på framtiden bör beakta.

Som framgår av landskapsregeringens meddelande fördes under verksamhetsåret 2004 dock endast ett ärende till lagtinget för samråd och inget ärende översändes i form av ett informationsärende. Enligt vad nämnden fått erfara behandlades under samma period över 200 EU-ärende i riksdagens stora utskott varav ett inte ringa antal var av viss betydelse även för landskapet. I flera av utskottens utlåtanden nämns exempelvis det s.k. tjänstedirektivet som för närvarande behandlas inom kommissionen och Europaparlamentet och som inte förts till lagtinget för samråd eller information. Detta är enligt nämndens mening ett bra exempel på ett ärende där lagtinget med nödvändighet borde involveras.

Lagtingets talmanskonferens har med anledning av de uteblivna samråds- och informationsärendena i ett brev av den 29 mars 2005 påmint landskapsregeringen om vikten av att lagtingsordningens bestämmelser om samråd efterlevs i praktiken samt av att information i ökad utsträckning ges till lagtinget i form av så kallade informationsärenden. Landskapsregeringen har med anledning härav, i ett brev av den 10 maj 2005 svarat bland annat att landskapsregeringen har för avsikt att ytterligare aktivera landskapsförvaltningen så att EU-ärenden av intresse för landskapet förs till lagtinget för samråd i en större utsträckning. Nämnden, som också vid behandlingen av ärendet har inhämtat denna information, förutsätter därför att antalet samråd och informationsärenden ökar och att samråden förs till lagtinget i ett mycket tidigt skede av behandlingen. I klartext innebär detta att viktiga ärenden bör föras till samråd inom några veckor efter det att kommissionen avgivit sitt förslag till lagstiftningsakt för att möjligheten att påverka ärendets utgång skall vara maximal.

Nämnden har i sammanhanget även diskuterat den åländska riksdagsledamotens roll i fråga om bevakningen av EU-ärendena. Även om riksdagsledamoten inte är en del av självstyrelsesystemet borde beredvilligheten att driva åländska intressen i stora utskottet tas tillvara, vilket förutsätter ett bättre system för information om landskapets ställningstaganden i olika ärenden. Nämnden noterar här att grundlagsutskottet i sitt betänkande över den senaste revideringen av självstyrelselagen ansåg att det vore skäl att överväga om det inte i de E- och U-dokument som tillställs riksdagen vore skäl att ta in en standardpunkt med en bedömning av sakens betydelse för Åland och att landskapets ståndpunkter antecknas i handlingarna när de presenteras (GrUB 7/2002).

EU:s utmaningar under år 2005

Landskapsregeringen redogör för de politikområden som enligt kommissionens arbetsprogram kommer att vara av speciellt intresse under år 2005, ett år som bedöms vara ett avgörande år för den Europeiska unionen. De mest intressanta politikområdena är den ekonomiska tillväxten, ratificeringen av det nya fördraget, det finansiella perspektivet och unionens funktionalitet efter utvidgningen.

Nämnden konstaterar här att unionen står inför stora utmaningar. Det nya grundfördraget kommer att bli föremål för ett antal folkomröstningar vars utgång är oviss i flera länder. Fem år har redan gått sedan den s.k. Lissabonstrategin antogs och hittills har målen vad gäller tillväxt och sysselsättning inte på långa vägar uppnåtts. Någon enighet har ännu inte uppnåtts beträffande de finansiella ramarna för åren 2007-2013 och det råder fortsättningsvis stor diskrepans mellan de, företrädesvis gamla medlemsstater, som anser att staterna inte skall betala mer än en procent av sin bruttonationalprodukt till EU:s budget samt de som anser att det bör handla om betydligt högre procentsatser. Förhandlingstiden för denna stora och politiskt svårlösta fråga är således mycket kort. Vidare utgör unionens yttre förbindelser med bl.a. Ryssland en särskild utmaning. För de nordiska länderna är det också angeläget att Östersjöområdet får stor tyngd i den ekonomiska, politiska och miljömässiga utvecklingen.

I meddelandet anges vidare kommissionens övergripande politiska prioriteringar för år 2005. Välstånd som bland annat innefattar ökad tillväxt genom stärkt konkurrenskraft genom innovation och entreprenörskap är det första målet. De övriga målen är solidaritet på basen av en ny social agenda vars syfte är att skapa mer och bättre jobb, säkerhet i förhållande till bland annat terrorhot och organiserad brottslighet samt yttre prioriteringar genom en stabil politisk ram för grannsamvaron i öster och söder.

Landskapsregeringens övergripande målsättning för EU-politiken

Enligt landskapsregeringens handlingsprogram är den övergripande målsättningen med EU-politiken att trygga Ålands status som ett svenskspråkigt, självstyrt, demilitariserat och neutraliserat område inom EU. Ålandsprotokollets status skall fortbestå. Vidare anges att kravet på en plats i Europaparlamentet kvarstår och målet är att landskapet skall ha talerätt inför EU:s institutioner. Beslutsfattandet bör bibehållas på lokal nivå så långt som möjligt och lösningar som passar in i och fungerar i det småskaliga åländska samhället eftersträvas.

I meddelandet anges vidare att den stora utmaningen är att öka landskapets inflytande. Möjligheten att delta i rådets arbetsgrupper i Bryssel övervägs och vidare skall kontakterna mellan tjänstemän på Åland och vid ministerierna ökas liksom samverkan på politisk nivå genom personliga kontakter. Även samarbetet med de lagstiftande regionerna inom EU kommer att intensifieras.

Nämnden har inga invändningar mot de övergripande målen men konstaterar att det utöver de avdelningsvisa beskrivningarna vore till fördel med en något högre grad av konkretisering av såväl målen som medlen. En något fylligare beskrivning av t.ex Lissabonstrategin samt dess konsekvenser för och genomförande i landskapet skulle också vara av intresse. Nämnden anser det därtill angeläget att det föreligger klara politiska mål för det externpolitiska arbetet.

Landskapsregeringens prioriteringar gällande EU-ärenden för år 2005

Landskapsregeringen konstaterar i meddelandet att kommissionens prioriteringar till viss del också påverkar landskapsförvaltningens agenda för år 2005. Strategin för konkurrenskraft och dynamisk kunskapsbaserad ekonomi sammanfaller med landskapets prioriteringar. Det förnyade systemet för strukturfonderna och de nya reglerna för regionalstöden kommer att påverka landskapet och landskapsregeringens mål är ett maximalt handlingsutrymme för landskapet att stöda näringarna. Landskapsregeringen kommer att i enlighet med kommissionens målsättningar jobba för en hållbar utveckling och ren miljö i Östersjöområdet och på utbildningsområdet prioriteras livslångt lärande av såväl kommissionen som landskapsregeringen.

Nämnden vill här särskilt fästa uppmärksamheten vid den svårighet att bibehålla strukturstöden på nuvarande nivå som berörs i näringsutskottets utlåtande. Vidare noterar nämnden att de framtida besluten om de finansiella ramarna i hög grad kommer att kunna påverka bland annat EU-stöden till jordbruket.

Mot bakgrund av kommissionens säkerhetsmål är enligt vad nämnden fått erfara ytterligare direktiv om terrorbekämpning att vänta. Nämnden anser här att landskapsregeringen har anledning att följa denna utveckling mot bakgrund av de diskussioner om eventuella inskränkningar i de mänskliga rättigheterna som förs inom unionen. Även frågan om arbetsfördelningen mellan polisen, sjöbevakningen och militären i fråga om terrorbekämpningen kan här vara av stort åländskt intresse med tanke på de konventioner som reglerar demilitariseringen och neutraliseringen.

Finlands ordförandeskap hösten 2006

I sitt betänkande över föregående EU-redogörelse framhöll nämnden att landskapsregeringen med det snaraste bör formulera politiska målsättningar för vad som enligt landskapsregeringens mening borde ingå i ordförandeskapets program samt föra målen till samråd i nämnden. Enligt vad nämnden nu fått erfara kommer programmet dock att fastställas inom en snar framtid varför möjligheten att påverka programmet inte längre är särskilt stor.

Enligt vad nämnden fått erfara är det nu beslutat att ett COREPER I möte kommer att förläggas till Åland under Finlands ordförandeskap. Nämnden ser detta som en god möjlighet att fördjupa en stor grupp högt uppsatta tjänstemäns kunskaper om och förståelse för förhållandena i landskapet. Nämnden anser dock fortsättningsvis att det hade varit till fördel om ett ministerrådsmöte eller något annat möte med för landskapet centrala frågor på agendan, hade kunnat hållas i landskapet.

Det konstitutionella fördraget och Åland

I meddelandet redogörs för arbetet med framtagandet av ett konstitutionellt fördrag för EU. Fördraget kommer att kräva lagtingets bifall för att träda i kraft i landskapet och landskapsregeringen kommer att tillställa lagtinget ett meddelande om fördraget i samband med presidentens framställning om inhämtandet av bifallet.

Landskapsregeringen redogör vidare för att vissa frågor som uppkommer i samband med fördraget kan kräva lösningar på nationell nivå. Ett exempel är systemet för övervakning av subsidiaritetsprincipen. En arbetsgrupp tillsattes den 9 december 2004 av justitieministeriet. Arbetsgruppen har i uppdrag att bedöma vilka åtgärder som landskapet och riket tillsammans bör vidta med anledning av fördraget. Arbetsgruppens representanter kan därtill, i enlighet med arbetsgruppens mandat, vid enighet lägga fram behövliga förslag till mindre ändringar av självstyrelselagen samt förslag om praktiska åtgärder för att underlätta skötseln av EU-ärenden. Arbetsgruppens mandattid utlöper den sista maj 2005 och ett betänkande med förslag till ändringar av självstyrelselagen är därför snart att vänta.

Nämndens åsikter om behovet av nationella lagstiftningsåtgärder framgår bland annat av nämndens betänkande nr 4/2003-2004.

Specialutskottens utlåtanden

Nämnden har inbegärt samtliga specialutskotts utlåtanden över redogörelsen. Utlåtandena, vilka omfattas av nämnden, bifogas detta betänkande varför nämnden inte här avser att närmare gå in på de frågeställningar som berörs i utlåtandena. Beträffande två frågeställningar önskar nämnden dock komma med vissa klargöranden och tillägg.

I fråga om EU:s fiskeripolitik noterar nämnden att fisket av lax, torsk, strömming och vassbuk idag är föremål för EU-reglering. EU:s behörighet att reglera fisket sträcker sig redan nu till strandlinjen men det strandnära fisket av t.ex. sik, abborre, gös och gädda är inte föremål för reglering eftersom de arterna inte omfattas av några EU-kvoteringar och tekniska bestämmelser. Förslag i denna riktning har diskuterats men för tillfället föreligger det inte något konkret förslag om reglering av nämnda arter. Enligt nämndens mening bör landskapsregeringen noga följa utvecklingen på området. Erfarenheterna från bland annat beslut gällande drivgarnsfisket visar att det många gånger kan vara svårt att få förståelse i EU för våra förhållanden. Ett bra faktaunderlag som utvisar fiskebeståndens utveckling samt genomförda viltvårdande insatser kan här visa sig nödvändigt.

Nämnden anser här att en inskränkning av det traditionella husbehovsfisket inte skulle vara förenlig med principerna om proportionalitet och subsidiaritet. Husbehovsfisket är också sedan urminnes tider en lokal tradition som bör hänföras till de sedvänjor vilka Finland beslutat säkerställa och garantera den åländska befolkningen till följd av Nationernas förbunds råds beslut den 24 juni 1921. Nämnden noterar även att den omständigheten att fiskevattnen är privatägda utgör en starkt förankrad och urgammal hävd som ger landskapet en unik ställning vilken bör respekteras av EU.

Nämnden noterar även att allt tyder på att förutsättningarna för sockerbetsodling i landskapet kommer att försvinna till följd av beslut över vilka landskapet saknar inflytande av behörighetsskäl. Det är enligt nämndens mening angeläget att landskapsregeringen här särskilt bistår sockerbetsodlarna i landskapet i den strukturförändring som följer av den förda jordbrukspolitiken.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 9 mars 2005 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens yttrande över meddelandet.

Nämnden har i ärendet hört lantrådet Roger Nordlund, vice lantrådet Jörgen Strand, riksdagsledamoten Roger Jansson, vikarierande enhetschefen Sören Silverström, byråchefen Olof Karlsson och landskapsagonomen Sölve Högman.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden, talman Viveka Eriksson, vice ordföranden Johan Ehn samt ledamöterna Gun Carlson, Torbjörn Eliasson, Henrik Lagerberg, Barbro Sundback (delvis) och Danne Sundman (delvis) samt ersättarna Raija-Liisa Eklöw (delvis) och Anne-Helena Sjöblom (delvis).

Nämnden har i ärendet inbegärt utlåtanden från lagutskottet, finansutskottet, näringsutskottet, social- och miljöutskottet och kulturutskottet.

Nämnden utsåg vice talman Johan Ehn att i lagtinget presentera betänkandet.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår nämnden

att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande nr 1/2004-2005 för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 21 april 2005

Ordförande

Viveka Eriksson

Sekreterare

Susanne Eriksson


	Ålands lagting	UTLÅTANDE 2004-2005
		Datum
	Lagutskottet	2005-03-29



	Till självstyrelsepolitiska nämnden

Lagutskottets utlåtande

Europeiska unionen och Åland - prioriteringar år 2005 och verksamhet år 2004

· Landskapsregeringens meddelande nr 1/2004-2005

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter7

Landskapsregeringens prioriteringar gällande arbetet med EU-ärenden år 2005. 7

Landskapets arbete med EU-ärenden år 2004. 8

Ärendets behandling. 8

Utskottets förslag. 8

Självstyrelsepolitiska nämnden har med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen anhållit om lagutskottets utlåtande över meddelandet nr 1/2004-2005 i allmänhet och vad gäller utskottets egna verksamhetsområden i synnerhet.

Utskottets synpunkter

Landskapsregeringens prioriteringar gällande arbetet med EU-ärenden år 2005

Lagutskottet har i fråga om landskapsregeringens prioriteringar särskilt beaktat frågor som i meddelandet hänförs till kansliavdelningens ansvarsområde. Som framgår av meddelandet kan det konstitutionella fördraget som undertecknats av stats- och regeringscheferna och som nu skall ratificeras av medlemsländerna komma att förutsätta ändringar i självstyrelselagen. Lagutskottet har informerats om det pågående arbetet i den arbetsgrupp som justitieministeriet tillsatte den 9 december 2004 och som har till uppgift att utreda vilka ändringar i självstyrelselagen som fördraget kan medföra och att utforma förslag till ändringar. Arbetsgruppens mandattid utlöper den 31 maj 2005.

Utskottet konstaterar att såväl ett eventuellt förslag till ändringar av självstyrelselagen som en framställning från republikens president om bifall till det konstitutionella fördraget i lagtinget kommer att handläggas av lagutskottet. Utskottet kommer därför att senare i detalj få bekanta sig med frågorna.

I meddelandet framhåller landskapsregeringen att ett sakområde som den särskilt önskar uppmärksamma under Finlands ordförandeskap hösten 2006 är situationen för lagstiftande regioner samt öregioner. Utskottet vill för sin del understryka vikten av att de olika lagstiftande regionerna i EU:s medlemsländer samverkar i frågor där gemensamma målsättningar och problem finns. Genom att skapa ett nätverk mellan de lagstiftande regionerna kan erfarenheter utbytas och ökat stöd för olika förslag uppnås.

Utskottet har ytterligare informerats om beredningen av det s.k. tjänstedirektivet som för närvarande pågår inom kommissionen. Som bekant har hittills divergerande uppfattningar rått mellan medlemsstaterna om hur direktivet skall utformas och betydande omarbetningar av förslaget har genomförts under processens gång. Kommissionen verkar dock fortfarande för att direktivet skall genomföras i någon form. Utskottet konstaterar att tjänstedirektivet inte kan åsidosätta de begränsningar av etableringsrätten som den åländska näringslagstiftningen innehåller eftersom detta nationalitetsskydd tryggas av det s.k. Ålandsprotokollet.

Landskapets arbete med EU-ärenden år 2004

Lagutskottet har bekantat sig med de kommissionsinitiativ som kan bedömas beröra utskottets ansvarsområde, dels genom att ta del av redogörelsen i föreliggande meddelande, dels genom att kontinuerligt granska de månatliga förteckningar över nya kommissionsinitiativ som kansliavdelningens EU-enhet uppgör och distribuerar. Utskottet konstaterar att några ärenden av självstyrelsepolitisk bärvidd inom dess ansvarsområde inte bedömts vara aktuella och att ärendena inte heller i övrigt föranlett åtgärder från utskottets sida.

Under avsnittet "Överträdelseförfarandet och EG-domstolsärenden" framgår att kommissionen inlett en talan mot Finland på grund av att landskapet ännu inte implementerat direktivet om principen om likabehandling. EG-domstolen gav en fällande dom i ärendet den 24 februari 2005. En följd av den fällande domen kan möjligen bli att ett vitesförfarande inleds. Med anledning härav konstaterar utskottet att landskapsregeringen i mars 2005 till lagtinget överlämnat en framställning angående lagstiftning mot diskriminering (FR nr 10/2004-2005). Ärendet kommer att beredas av lagutskottet som avser att i en så snabb ordning som är möjlig behandla framställningen. Det rör sig dock om ett nytt lagstiftningsområde som kräver överväganden från utskottets och lagtingets sida.

I sitt utlåtande till självstyrelsepolitiska nämnden över landskapsregeringens föregående meddelande om Europeiska unionen och Åland (M nr 2/2003-2004) konstaterade lagutskottet att tre oavslutade överträdelseförfaranden gällde frågor inom utskottets ansvarsområde. Lagutskottet konstaterar nu att landskapsregeringen vidtagit åtgärder så att dessa frågor kunnat avföras från dagordningen. Genom landskapsförordningen om ändring av landskapsförordningen om fordons konstruktion, utrustning, skick, användning och belastning (2004/18) bringades ett stort antal riksförordningar och -beslut inom trafiklagstiftningens område att gälla även i landskapet. Härigenom implementerades de direktiv som föranlett de tidigare överträdelseförfarandena.

Ärendets behandling

Självstyrelsepolitiska nämnden har den 18 mars 2005 enligt 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt lagutskottets utlåtande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg och vikarierande enhetschefen Sören Silverström.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Roger Eriksson, viceordföranden Ragnar Erlandsson samt ledamöterna Christian Beijar (delvis), Dennis Jansson och Gun-Mari Lindholm (delvis).

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att självstyrelsepolitiska nämnden vid uppgörande av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

__________________

Mariehamn den 29 mars 2005

Ordförande

Roger Eriksson

Sekreterare

Lars Ingmar Johansson


	Ålands lagting	UTLÅTANDE 2004-2005
		Datum
	Finansutskottet	2005-03-31



	Till självstyrelsepolitiska nämnden

Finansutskottets utlåtande

Europeiska unionen och Åland-prioriteringar år 2005 och verksamhet år 2004

· Landskapsregeringens meddelande nr. 1/2004-2005

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter1

Utskottets verksamhet 2004 och kommande verksamhet 2005. 2

Ärendets behandling. 2

Utskottets förslag. 3

Lagtinget har den 9 mars 2005 remitterat landskapsregeringens meddelande nr. 1/2004-2005 till självstyrelsepolitiska nämnden. Självstyrelsepolitiska nämnden har med hänvisning till 41 § 1 mom. lagtingsordningen anhållit om finansutskottets synpunkter på meddelandet i allmänhet och på det egna verksamhetsområdet i synnerhet. Självstyrelsepolitiska nämnden begär även utskottets redogörelse för de egna aktiviteterna på området samt planerade aktiviteter för 2005.

Utskottets synpunkter

Utskottet noterar att självstyrelsepolitiska nämnden har berett utskottet möjlighet att framföra sina synpunkter på landskapsregeringens EU-meddelanden i allmänhet och på utskottets verksamhetsområde i synnerhet. Utskottet har beslutat att begränsa sitt utlåtande främst till de delar meddelandet berör utskottets arbetsområden. Därutöver ger utskottet sina allmänna synpunkter på landskapsregeringens meddelande.

Utskottet konstaterar att lagtinget initierade processen med landskapsregeringens EU meddelanden och möjligheten för lagtinget att avge sina synpunkter på sådana meddelanden. Det är viktigt att hitta formen och rutinerna för dylika årligen återkommande meddelanden. Utskottet noterar att meddelandet är landskapsregeringens andra av detta slag och vill betona vikten av att meddelandet främst fokuserar på de kommande prioriteringarna med en viss tillbakablick på det gångna året. Utskottet konstaterar i detta sammanhang att beskrivningen av verksamheten för år 2004 är bra och överskådlig. Utskottet kan omfatta landskapsregeringens uppställda prioriteringar för år 2005 och anser att det är bra om prioriteringarna kan förverkligas. Därutöver anser utskottet att landskapsregeringen lyckats inkludera de viktigaste prioriteringarna för år 2005.

Landskapsregeringen nämner inte EU:s tjänstedirektiv i sitt meddelande. Utskottet konstaterar att den slutliga utformningen av EU:s tjänstedirektiv i detta skede är oklart men att ett förslag till tjänstedirektiv diskuterades inom EU vid tiden för landskapsregeringens EU-meddelande. Utskottet har erfarit att näringsrätten i landskapet, som en del av EU:s primärrätt, inte berörs av tjänstedirektivet som är en del av EU:s sekundärrätt. Utskottet anser trots detta att det finns anledning för landskapsregeringen att återkomma med ytterligare information då innehållet i det nya tjänstedirektivet blir klart.

Utskottet betonar, såsom även landskapsregeringen påpekar, att det är av största vikt att skatteundantaget bibehålls. Samtidigt är det nödvändigt att arbeta för en så smidig skattegränshantering som möjligt. Utskottet understryker att det i förhandlingar med riket även är viktigt att betona fördelar med en smidig skattegränshantering för företag på båda sidor om skattegränsen.

Utskottet noterar betydelsen av att rikets stöd till sjöfarten hålls på en sådan nivå så att det finns garantier för en fortsatt verksamhet inom sjöfarten samtidigt som konkurrenskraften inte snedvrids.

Arbetet med att utforma EU:s nya stödprogram har redan inletts. Utskottet anser att det är av största vikt att landskapsregeringen deltar i utformningen av stödprogrammen så tidigt som möjligt för att kunna ha en möjlighet att påverka.

Genom rikets förordning (FFS 1307/1999) har rådets direktiv 98/18 om säkerhetsbestämmelser för passagerarfärjor implementerats. Utskottet har erfarit att dåvarande landskapsstyrelsen inte blev rådfrågad innan förordningen antogs trots att dess implementering kan komma att innebära en avsevärt ökad kostnad för landskapet. En arbetsgrupp utreder för närvarande huruvida landskapets farleder kan klassas som E-områden. Utskottet konstaterar att i fall landskapet inte kan klassas som ett E-område kommer detta att innebära en osedvanligt stor engångsutgift för ett område som hör till landskapets behörighet, d.v.s. skärgårdstrafiken. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att utreda möjligheten att ansöka om extra anslag i enlighet med 48 § självstyrelselagen. Eftersom förordningen 1307/1999 har som syfte att förbättra sjösäkerheten anser utskottet att ansökan om extra anslag bör vara landskapsregeringens prioritering innan man ansöker om undantag från de regler som gäller.

Utskottets verksamhet 2004 och kommande verksamhet 2005

Utskottet var under 2004 på studieresa till Bryssel där utskottet fick möjlighet att bl.a. diskutera betydelsen av en parlamentsplats för landskapet med EU parlamentsledamoten Henrik Lax. Utskottet fick även information om FinReps intensifierade arbete gentemot parlamentet och lobbyverksamheten i de olika utskotten.

Utskottet deltog under året i ett seminarium om det konstitutionella fördraget och EU:s utvidgning.

Inför den kommande budgetbehandlingen för år 2006 överväger utskottet att utforma en översikt över hur stor del av landskapets budget som utgörs av EU-medel.

Ärendets behandling

Självstyrelsepolitiska nämnden har den 18 mars 2005 med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt finansutskottets utlåtande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört landskapsregeringsledamöterna Lasse Wiklöf och Runar Karlsson samt enhetschefen Sören Silverström och specialrådgivaren Andreas Backfolk.

Närvarande vid ärendets avgörande behandling var ordföranden Gun Carlson, viceordföranden Mats Perämaa samt ledamöterna Torbjörn Eliasson, Jan-Erik Mattsson (delvis) och Anne-Helena Sjöblom.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att självstyrelsepolitiska nämnden vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

__________________

Mariehamn den 31 mars 2005

Ordförande

Gun Carlson

Sekreterare

Anna-Lena Sjölund


	Ålands lagting	UTLÅTANDE
		Datum
	Näringsutskottet	2005-03-29



	Till självstyrelsepolitiska nämnden

Näringsutskottets utlåtande

Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2005 och verksamhet år 2004

· Landskapsregeringens meddelande nr 1/2004-2005

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter1

Ärendets behandling. 3

Utskottets förslag. 3

Självstyrelsepolitiska nämnden har i brev av den 18 mars 2005 med hänvisning till 41 § 1 mom. lagtingsordningen anhållit om näringsutskottets utlåtande över meddelandet. Utskottet får i anledning härav anföra följande.

Utskottets synpunkter

Näringspolitiken i allmänhet

I landskapsregeringens meddelande framhålls att strategierna och prioriteringarna i EU sammanfaller med en tyngdpunktsförskjutning i näringspolitiken på Åland mot nya affärskoncept, teknologiutveckling, utbildning och miljö. I meddelandet sägs vidare att förutom jordbruks- och fiskepolitiken har den så kallade sammanhållnings- eller regionalpolitiken stor betydelse för landsbygden och skärgården på Åland. Under år 2005 kommer förslag till en rad viktiga reformer att utarbetas av kommissionen.

Sjöfarten

I meddelandet anges att EU:s riktlinjer för sjöfart nyligen har reviderats. Enligt vad utskottet fått erfara råder en viss oklarhet beträffande tillämpningen av riktlinjerna och landskapsregeringen avser att under året utreda möjligheterna för medlemsstaterna att i beskattningen medge möjlighet till reserveringar för nyinvesteringar. Utskottet finner detta positivt och angeläget med tanke på sjöfartens stora betydelse för landskapet.

Strukturstöd och landsbygdsutveckling

Bland de reformer som kommissionen planerar under året finns förslag till nya strukturfonder för åren 2007-2013. Enligt meddelandet prioriterar landskapsregeringen beredningen av förslag till nya programdokument för den kommande programperioden.

Enligt vad utskottet fått erfara är landskapsregeringens mål vid beredningen att tillse att Åland får möjlighet att ta del av strukturstöden även under kommande programperiod. En svårighet är här att BNP per capita är hög på Åland fastän det i landskapet finns regioner som är i behov av strukturstöd. Dessutom medför strukturstöden en omfattande byråkrati som många gånger upplevs som oproportionerligt stor i landskapets små förhållanden vilket kan vara en delorsak till att det i viss mån har varit svårt att finna projekt som kan inrymmas under Mål 2 och 3. När det står klart huruvida Åland kan omfattas av programmen avser landskapsregeringen att ta ställning till om nyttan av stöden uppväger nackdelarna eller om stöd ur landskapets medel kan utgöra ett alternativ. Utskottet delar landskapsregeringens bedömning till denna del.

Landskapsregeringens preliminära framtida prioriteringar bland stöden för landsbygdsutveckling är att stöd i landskapet skall utgår i form av miljöstöd och LFA-stöd (63 procent), investeringsstöd (15 procent), diversifieringsstöd (15 procent) och LEADER (7 procent). Utskottet konstaterar att diversifieringsstödet är nytt för landskapet och att stödformen förefaller möjliggöra stöd till mindre projekt vilket är en fördel. I fråga om LEADER är det enligt vad utskottet fått erfara mera fråga om ett arbetssätt än en stödform. Utskottet konstaterar här att landskapsregeringen har att ta ställning till en eventuell delegering av beslutanderätt till exempelvis skärgårdsnämnden varvid fördelarna med en ökad beslutanderätt bör vägas mot att skärgårdskontorets resurser delvis skulle åtgå till den ökade byråkratin. Utskottet har inget att invända mot prioriteringen av stöden för landsbygdsutvecklingen. .

Fisket

I meddelandet anges att regleringen av fiskerinäringen försvårar ett lokalt anpassat småskaligt fiske varför fiskeripolitiken i större utsträckning borde möjliggöra anpassning till regionala förhållanden. Utskottet delar denna uppfattning till fullo.

Vid ärendets behandling har det kommit till utskottets kännedom att kommissionen nyligen avgett ett förslag till en närmast teknisk förändring av regelverket för fiskerinäringen. I förslaget aviseras dock en viss utvidgning av EU:s behörighet så att EU:s beslutanderätt på fiskeriområdet skulle sträcka sig ända till stranden vilket på sikt kan leda till att inflytandet över de privata vattnen minskar. Utskottet ser mycket allvarligt på denna fråga och anser att landskapsregeringen noga bör följa utvecklingen samt vidta alla tänkbara åtgärder för att förhindra en sådan förändring.

Beträffande sälproblematiken konstaterar utskottet att landskapsregeringen har tillsatt en arbetsgrupp vars uppgift är att utarbeta ett åtgärdsprogram för att förebygga och minimera risken för skador för fisket av säl. Ett sådant åtgärdsprogram kan komma att kräva kommissionens godkännande.

Jakten

Utskottet har erfarit att en allt större del av jakten berörs av EU:s regelverk som tar sin utgångspunkt i miljöhänsyn utan att beakta lokala särförhållanden vilket enligt utskottets mening är en olycklig utveckling. Enligt utskottets åsikt är det därför angeläget med en ökad samordning mellan miljöintressen och jaktintressen både på EU-planet och på hemmaplan.

Utskottets egen verksamhet

Utskottet har under år 2004 sammanträtt med riksdagsman Roger Jansson som redogjorde för de ärenden som under senare tid varit föremål för behandling i riksdagens stora utskott och som rör näringsutskottets verksamhetsområde. Utskottet noterade att vissa ärenden förts till samråd i utskottet men långt ifrån alla. Bland frågorna kan nämnas förslaget till tjänstedirektiv som livligt debatterats i riket men som inte förts till lagtinget vare sig som samrådsärende eller informationsärende. Utskottet har i diskussioner med ansvarig landskapsregeringsledamot framfört önskemål om att den typen av ärenden bör föras till lagtinget i en eller annan form.

Landskapsregeringen har relativt nyligen fört förslagen till de nya strukturfonderna inom områdena fiskeri, landsbygdsutveckling och regional utvecklingtill utskottet för samråd varvid utskottet stött landskapsregeringens ställningstaganden i förhållande till förslagen. Landskapsregeringen har bland annat framhållit att byråkratin kring stöden måste minskas.

Utskottet avser att inom kort företa en studieresa till Bryssel och där informera sig om EU i allmänhet och om aktuella frågor som rör utskottets verksamhetsområde i synnerhet.

Ärendets behandling

Självstyrelsepolitiska nämnden har den 15 mars 2005 med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt näringsutskottets utlåtande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört landskapsregeringsledamoten Jörgen Strand, t.f. landskapsagronomen Sölve Högman, byråchefen Olof Karlsson och jaktförvaltaren Tommy Blomberg.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Anders Englund, vice ordföranden Brage Eklund, ledamöterna Carina Aaltonen, Raija-Liisa Eklöw och Fredrik Karlström.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda framför utskottet som sitt utlåtande

att självstyrelsepolitiska nämnden vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

Mariehamn den 29 mars 2005

Ordförande

Anders Englund

Sekreterare

Susanne Eriksson


	Ålands lagting	UTLÅTANDE 2004-2005
		Datum
	Kulturutskottet	2005-03-22



	Till självstyrelsepolitiska nämnden

Kulturutskottets utlåtande

Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2005 och verksamhet år 2004

· Landskapsregeringens meddelande nr 1/2004-2005

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter1

Landskapsregeringens meddelande. 1

Utskottets egen verksamhet2

Ärendets behandling. 2

Utskottets förslag. 2

Självstyrelsepolitisk nämnden har i brev av den 18 mars 2005 med hänvisning till 41§ 1 mom. i lagtingsordningen inbegärt kultrurutskottets yttrande över landskapsregeringens meddelande angående Europeislka unionen och Åland – prioriteringar 2005 och verksamhet 2004. Utskottet får i anledning härav anföra följande.

Utskottets synpunkter

Landskapsregeringens meddelande

Utskottet noterar att landskapsregeringen i meddelandet prioriterar utbildningen högst bland de områden som faller under utskottets ansvarsområde. EU:s betoning på livslångt lärande återspeglas i landskapsregeringens prioriteringar och landskapsregeringen avser att utveckla ett system för bedömning av reell kompetens samt vidta åtgärder för att öka vuxnas möjlighet att avlägga yrkesexamen. Utskottet delar landskapsregeringens bedömning att utbildningen bör prioriteras.

Även om strukturstöden till största delen administreras av landskapsregeringens näringsavdelning berör framför allt Mål 3-programmet utbildnings- och kulturavdelningen. En ny programperiod kommer att inledas år 2007 och avdelningen följer noga utvecklingen på området. Generellt kan man redan nu konstatera att de medel som landskapet kan få del av inom ramen för målprogrammen kommer att minska under den kommande programperioden eftersom resurserna i högre utsträckning kommer att kanaliseras till de nya medlemsstaterna. I meddelandet beskriver landskapsregeringen att en kartläggning av det åländska behovet av kompetenshöjning kommer att utgöra ett särskilt Mål 3–projekt vilket utskottet välkomnar eftersom en sådan kartläggning bör utgöra grunden för framtida planering.

Utskottet har noterat att det föreligger ett problem med målprogrammen i och med att reglerna för de projekt som bedrivs är desamma oavsett projektens storlek. Det här medför att kraven på små projektägare som det ofta är fråga om i landskapet, många gånger är så höga att intresset för att driva projekten svalnar. Enligt utskottets mening är det därför angeläget att landskapsregeringen i mån av möjlighet uppmuntrar och underlättar samverkan mellan presumtiva projektägare.

Även om utskottet delar landskapsregeringens bedömning att utbildningen skall ha högsta prioritet, vill utskottet ändå framhålla att landskapsregeringen även bör följa utvecklingen i fråga om ungdomsarbetet, där framför allt projekt som rör demokrati och ungdomars delaktighet är av intresse, samt utvecklingen på idrottsområdet. I fråga om idrotten finner utskottet att det är angeläget att landskapsregeringen för en dialog med Ålands Idrottsförbund på samma sätt som en dialog med Ålands kulturdelegation är angelägen på kulturens område.

Utskottets egen verksamhet

Utskottet har under år 2004 genomfört ett så kallat EU-hörande med den ansvariga landskapsregeringsledamoten samt företagit en studieresa till Bryssel varvid utskottet informerade sig om både arbetssättet i EU samt då aktuella ärenden. Under innevarande år har utskottet hållit ett EU-hörande och ytterligare ett hörande planeras under hösten.

Ärendets behandling

Självstyrelsepolitiska nämnden har den 9 mars 2005 med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt kulturutskottets utlåtande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört landskapsregeringsledamoten Camilla Gunell och överinspektören Elisabeth Storfors.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Danne Sundman, ledamöterna Johan Ehn, Henrik Lagerberg och Henry Lindström samt ersättaren Raija-Liisa Eklöw.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda framför utskottet som sitt utlåtande

att självstyrelsepolitiska nämnden vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

Mariehamn den 21 mars 2005

Ordförande

Danne Sundman

Sekreterare

Susanne Eriksson


	Ålands lagting	UTLÅTANDE 2004-2005
		Datum
	Social och miljöutskottet	2005-03-31



	Till självstyrelsepolitiska nämnden

Social- och miljöutskottets utlåtande

Europeiska unionen och Åland-prioriteringar år 2005 och verksamhet år 2004

· Landskapsregeringens meddelande nr. 1/2004-2005

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter1

Ärendets behandling. 2

Utskottets förslag. 2

Lagtinget har den 9 mars 2005 remitterat landskapsregeringens meddelande nr. 1/2004-2005 till självstyrelsepolitiska nämnden. Självstyrelsepolitiska nämnden har med hänvisning till 41 § 1 mom. lagtingsordningen anhållit om social- och miljöutskottets synpunkter på meddelandet i allmänhet och på det egna verksamhetsområdet i synnerhet. Självstyrelsepolitiska nämnden begär även utskottets redogörelse för de egna aktiviteterna på området samt planerade aktiviteter för 2005.

Utskottets synpunkter

Utskottet har erfarit att det ökade antalet EU-ärenden tar en stor del av landskapsregeringens resurser vilket många gånger gör det svårt för landskapsregeringen att hålla den utsatta tidtabellen. Därutöver är landskapsregeringen tvungen att invänta rikets lagstiftning för att kunna utarbeta en blankettlag vilket ytterligare kan fördröja implementering av EU-direktiv. Utskottet noterar i detta sammanhang att i ett europeiskt perspektiv ligger både riket och landskapet i topp vad gäller implementering av EU-rätt men att det trots detta alltid finns utrymme för förbättring.

Landskapsregeringen nämner att landskapet eventuellt blir tvunget att byta ut ett antal skärgårdsfärjor i fall att landskapet inte kan klassas som ett E-område. Utskottet förutsätter att om så blir fallet kommer landskapsregering att eftersträva att införskaffa nya skärgårdsfärjor som uppfyller den senaste miljötekniken. Dessutom är det utskottets förhoppning att landskapsregeringen ständigt eftersträvar att förse det befintliga tonnaget med den mest optimala miljötekniken.

Utskottet noterar att landskapsregeringen tänker fortsätta att satsa på vind- och bioenergi. Utskottet anser att det är viktigt att landskapsregeringen utreder möjligheten till alternativa energiformer och vill framför allt påpeka att landskapsregeringen ska verka för en utveckling av vind- och bioenergin i landskapet.

Landskapsregeringen nämner betydelsen av den marinstrategi som kommissionen kommer att anta men utan att konkretisera vad denna strategi innebär för landskapets del. Utskottet noterar att det kunde ha varit av värde om landskapsregeringen kort hade redogjort för den kommande marinstrategin med tanke på att den kommer att ha betydelse för landskapet.

Ärendets behandling

Självstyrelsepolitiska nämnden har den 18 mars 2005 med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt social- och miljöutskottets utlåtande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört landskapsregeringsledamöterna Harriet Lindeman och Britt Lundberg samt lagtingsledamoten Gun-Marie Lindholm.

Närvarande vi ärendets avgörande behandling var ordföranden Sune Mattsson, viceordföranden Fredrik Lindqvist samt ledamöterna Åke Mattsson och Veronica Thörnroos.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att självstyrelsepolitiska nämnden vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

__________________

Mariehamn den 31 mars 2005

Ordförande

Sune Mattsson

Sekreterare

Anna-Lena Sjölund

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 1/2004-2005

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 1/2004-2005

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter