I meddelandet redogör landskapsregeringen för den huvudsakliga dagordningen inom Europeiska unionen år 2006 och landskapsregeringens prioriteringar i förhållande till denna. Landskapsregeringen redogör även för verksamheten med EU-ärenden under år 2005.

Landskapsregeringen överlämnar meddelandet till lagtinget i enlighet med 51 § lagtingsordning för landskapet Åland.

Självstyrelsepolitiska nämndens förslag

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

Nämndens synpunkter

Prioriteringar 2006

Allmänt om meddelandet

Nämnden noterar att beskrivningen av agendan på EU-nivån upptar en relativt stor del av landskapsregeringens meddelande. Beskrivningen är visserligen av ett allmänt intresse men nämnden anser ändå att denna del kunde tonas ner eftersom meddelandet i första hand bör koncentreras på landskapets förhållande till EU. Dessutom förutsätts lagtinget på andra sätt följa utvecklingen inom EU.

I meddelandet anger landskapsregeringen att nio olika sakområden kommer att särskilt prioriteras i landskapets EU-arbete under år 2006. Av dessa nio sakområden är inflytandefrågorna, skattegränshanteringen, bevakandet av autonomiers möjlighet att föra egen skattepolitik, genomförandet av Lissabonstrategin, jordbruks-, landsbygds- och fiskeripolitiken samt EU:s sammanhållningspolitik och miljömässigt hållbar utveckling stående prioriterade sakområden. I fokus under år 2006 står EU:s grönbok om havspolitiken, energifrågor, utbildningsfrågor och likabehandlingsfrågor. Nämnden noterar att den långsiktiga politiken inte ändras från år till år varför meddelandet med fördel kan koncentreras på de områden som bedöms vara de mest aktuella.

Nämnden har åter diskuterat tidtabellen för meddelandet och konstaterar på nytt att det är för sent för lagtinget att under mars månad behandla landskapets prioriteringar för året. Landskapsregeringen bör enligt nämndens mening överväga nya former för meddelandet.

Inflytandefrågor

I meddelandet konstateras att landskapets inflytande direkt på EU-nivå är mycket begränsat. Det nya konstitutionella fördraget, som ännu inte ratificerats, skulle för Ålands del inte ha inneburit några konkreta förbättringar i detta avseende. Den arbetsgrupp som justitieministeriet tillsatte för översyn av vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av den nya konstitutionella fördraget, lämnade vissa förslag till förbättringar i fråga om landskapets inflytande. Bland annat föreslogs att landskapsregeringen skall kunna göra en framställan hos riksmyndigheterna om att Finland skall använda sig av sin talerätt vid Europeiska unionens domstol, att lagtinget skall ges tillfälle att meddela riksdagen sin uppfattning om ett lagstiftningsförslags förenlighet med subsidiaritetsprincipen och att landskapsregeringen skall informeras om samt lagtinget skall få yttra sig även om sådana ändringar av fördraget vilka inte rör åländsk behörighet. Arbetsgruppens betänkande var inte enigt utan landskapets representanter reserverade sig och ansåg att landskapets önskemål beträffande bland annat talerätten och subsidiaritetskontrollen inte i tillräcklig utsträckning tillgodosetts.

Vid beredningen av meddelandet har nämnden kunnat konstatera att riksdagens behandling av regeringens redogörelse över det konstitutionella fördraget nu sannolikt kommer att företas på ett sådant sätt att en ratificering av fördraget senare kan göras i mycket snabb ordning. Det har också kommit till nämndens kännedom att landskapsregeringen planerar att till lagtinget inlämna ett förslag till en lagmotion som skulle riktas till Finlands riksdag. Lagmotionen var till en början avsedd att endast beröra parlamentsplatsen men enligt vad nämnden fått erfara skall motionen enligt nuvarande planer även beröra landskapets talerätt och lagtingets deltagande i subsidiaritetskontrollen.

I landskapsregeringens meddelande konstateras vidare att i brist på ett direkt inflytande finns de bästa möjligheterna till påverkan för närvarande på nationell nivå. Redan i det förra meddelandet konstaterade landskapsregeringen att rutinerna för landskapets hantering av EU-ärenden måste tydliggöras och deltagandet i rikets beredning av EU-ärendena måste förbättras. Justitieministeriets arbetsgrupp utarbetade nya riktlinjer för översättning och tolkning till svenska vilket i någon mån torde underlätta förvaltningens framtida möjligheter till deltagande i den nationella beredningen. Utrikesministeriet och landskapregeringen kommer också att under året utarbeta riktlinjer för förfarandet vid processuella situationer i EG-domstolen.

Nämnden har vid behandlingen av ärendet även fått erfara att landskapsregeringen planerar att genomföra en utredning av de konstitutionella, ekonomiska och kulturella konsekvenserna av EU-medlemskapet.

Nämndens synpunkter på inflytandefrågorna

Mot bakgrund av den snabba tidtabellen för riksdagens behandling av regeringens redogörelse över det konstitutionella fördraget är det enligt nämndens mening angeläget att landskapsregeringen utan något som helst dröjsmål vidtar åtgärder för att klargöra och framhålla landskapets ståndpunkt gällande det fördraget.

Vidare har nämnden diskuterat landskapets inflytande på sekundärrätten samt tiden för implementering av EU-direktiven. Liksom landskapsregeringen konstaterar nämnden att inflytandet på kommissionens förslag till rättsakter bäst utövas genom täta kontakter mellan landskapsförvaltningen och beredande ministerium i Helsingfors. Behovet av en förstärkning av EU-enheten berördes redan i finansutskottets betänkande över budgeten för 2006 där utskottet ansåg att landskapsregeringen bör lämna ett förslag om tilläggsresurser för EU-arbetet. Nämnden har nu kunnat konstatera att behovet snarast skulle gälla en förstärkning inom landskapsförvaltningen för kontakterna Mariehamn – Helsingfors.

Nämnden konstaterar även att en åländsk ledamot i Europaparlamentet skulle, tillsammans med sin stab, utgöra en viktig tilläggsresurs i EU-arbetet. Inflytandet från en enda ledamot av sammanlagt 732 ledamöter kan vid en första anblick förefalla närmast marginellt men nämnden konstaterar ändå att det för landskapets del skulle vara av största vikt med representation i EP eftersom en parlamentsledamot skulle ha möjligheter att skapa ett nätverk på politisk nivå samtidigt som tillgängligheten till EU:s institutioner märkbart skulle öka. Som exempel kan nämnas att parlamentsledamöterna har möjligheter att ställa frågor direkt till kommissionen.

Vidare konstaterar nämnden att landskapsregeringens nuvarande möjligheter att påverka kommissionens utformning av lagstiftningsförslagen till stor del är beroende av möjligheten att förse kommissionen med faktaunderlag av närmast vetenskaplig natur. Som exempel kan nämnas drivgarnsförbudet där landskapet sannolikt hade haft nytta av att kunna hänvisa till vetenskapliga utredningar om tumlarens utbredning i Östersjön snarare än till traditioner och politiska värderingar. Ökade resurser för köp av externa utredningar av närmast vetenskaplig karaktär i kombination med en ökad framförhållning i förhållande till kommissionen kan därför enligt nämndens mening vara en framkomlig väg till ökat inflytande.

Vid behandlingen av ärendet har utskottet också diskuterat ytterligare möjligheter till inflytande exempelvis genom att en särskild statssekreterare med Ålandsansvar skulle tillsättas vid statsministerns EU-kansli eller att en tjänsteman med ansvar för landskapet skulle tillsättas vid den finländske kommissionärens kabinett. Landskapsregeringen bör enligt nämndens mening undersöka möjligheterna till sådan förstärkning.

Mot bakgrund av meddelandets beskrivning av antalet överträdelseförfaranden och EG-domstolsärenden anser nämnden att landskapregeringen bör presentera konkreta förslag till åtgärder för en snabbare implementering av EG-direktiv. Nämnden har vidare noterat att antalet diarieförda ärenden minskat. Landskapsregeringen bör enligt nämndens mening analysera orsaken till minskningen samt noga följa utvecklingen på området.

Även lagtingets hantering av EU-ärenden har diskuterats. Nämnden konstaterar att antalet samråds- och informationsärenden har ökat under år 2005 jämfört med år 2004 men fortfarande finns utrymme för förbättringar. Enligt nämndens mening har dock lagtingets utskott anledning till en viss självrannsakan eftersom utskotten har möjligheter till mera kontinuerlig diskussion med respektive ansvariga landskapsledamot.

Nämnden emotser resultatet av den av landskapsregeringens utlovade utredning över konsekvenserna av EU-medlemskapet. Efter det att konsekvensutredningen genomförts bör landskapsregeringen, enligt nämndens mening, i linje med kommissionens s.k. Plan D för demokrati, dialog och debatt, föra en medborgardiskussion gällande såväl för- som nackdelar med EU-medlemskapet. Landskapsregeringens uppgift blir här att bredda diskussionen.

Tjänstedirektivet

Tjänstedirektivet har tidigare varit föremål för samråd i nämnden varvid nämnden delade landskapsregeringens bedömning av primärrättens d.v.s. Ålandsprotokollets företräde framom sekundärrätten i form av tjänstedirektivet. Nämnden fann dock att en djupare analys av tjänstedirektivets betydelse för landskapet bör företas och delges nämnden. Nämnden emotsåg också i samrådet en kontinuerlig information om utvecklingen av tjänstedirektivet.

Nämnden konstaterar nu att direktivet nyligen slutbehandlats av Europaparlamentet som föreslår ett antal ändringar av direktivet som även behandlas i en av rådets arbetsgrupper. Kommissionen förväntas att med beaktande av ändringsförslagen i EP inkomma med ett nytt förslag till direktiv under Finlands ordförandeskap. Nämnden vidblir sina vid samrådet framförda synpunkter och ser fortsättningsvis fram emot den tidigare efterlysta fördjupade analysen.

Utlåtanden från specialutskotten

Nämnden har inbegärt utlåtanden från samtliga specialutskott över meddelandet till den del det berör utskottens verksamhetsområden. Utlåtandena bifogas betänkandet.

Finansutskottet konstaterar i sitt utlåtande att landskapsregeringen arbetar för att EU:s tullkodex skall ändras så skattegränshanteringen förenklas. Nämnden noterar här att landskapsregeringen i samma syfte arbetar för en förändring av det sjätte mervärdesskattedirektivet.

Kulturutskottet hyser i sitt utlåtande en förhoppning om att det EU-anslag för innovativa åtgärder som beviljats landskapet skall kunna leda till ett uppsving inom området för design och hantverk. Nämnden finner detta intressant och delar utskottets förhoppning. Kulturutskottet framhåller även vikten av ett ökat samarbete mellan närings- och utbildnings- och kulturavdelningen.

I utlåtandet från social- och miljöutskottet framhålls att miljöfrågorna hör till de frågor som är lämpade att reglera inom EU, en uppfattning som delas av nämnden. Vidare ser social- och miljöutskottet fram emot att få ta del av grönboken om havspolitiken. Nämnden vill här betona att landskapsregeringen bör sätta sig in i problematiken samt bedöma vilka frågor som kan aktualiseras med anledning av grönboken samt därefter överväga behovet av vetenskapliga utredningar till stöd för landskapets ställningstaganden. Nämnden noterar också att social- och miljöutskottet vid ett möte med anledning av ett informationsärende diskuterat att det vore intressant att försöka få EU:s jämställdhetsinstitut till Åland.

Nämnden noterar att näringsutskottet i sitt utlåtande hyser viss oro för jordbrukets och fiskets utvecklingsmöjligheter bland annat mot bakgrund av den korta framförhållning som råder inom EU:s landsbygds- och fiskeripolitik vilket försvårar möjligheterna till långsiktig planering. Nämnden noterar också att det efter det att näringsutskottet avgav sitt betänkande fattats beslut om att det sockerbruk som blir kvar i Finland inte är det sockerbruk till vilket de åländska odlarna brukar leverera. Detta innebär att transportkostnaderna för odlarna högst sannolikt kommer att stiga vilket givetvis påverkar lönsamheten i en redan trängd bransch. Nämnden upprepar sitt tidigare ställningstagande att landskapsregeringen bör bistå sockerbetsodlarna i den eventuella strukturförändring som blir följden av den förda jordbrukspolitiken.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 16 januari 2006 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens yttrande över meddelandet.

Nämnden har i ärendet hört lantrådet Roger Nordlund, landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg, riksdagsledamoten Jari Vilén, utskottsrådet Kirsi Pimiä, lagtingssekreteraren Lars Ingmar Johansson, vik enhetschefen Sören Silverström, vik. biträdande juristen Alexandra Oksman och specialrådgivaren Andreas Backfolk.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden talman Barbro Sundback, vice ordföranden vtm Johan Ehn, vtm Viveka Eriksson, ledamöterna Gun Carlson, Henrik Lagerberg och Danne Sundman samt ersättaren Henry Lindström.

Ledamoten Sundman har inte till alla delar kunnat omfatta nämndens åsikt och fogar därför en reservation till betänkandet.

Nämndens förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår nämnden

att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande nr 2/2005-2006 för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 3 mars 2006

Vice ordförande

Johan Ehn

Sekreterare

Susanne Eriksson

Reservation

Undertecknad reserverar sig mot självstyrelsepolitiska nämnden betänkande nr 1 2005/2006 Europeiska unionen och Åland - prioriteringar år 2006 och verksamhet år 2005. Undertecknad anser att nämndens majoritet är för slätstruken i sin uppfattning och att betänkandet inte tillräckligt tydligt uttalar allvaret i situationen beträffande bristerna i landskapet EU-medlemskap. Nämnden bör vara tydlig i sin ståndpunkt och stöda de uttalanden som företrädare för landskapet nyligen gjort i olika sammanhang vilket har fått stor genomslagskraft ute i världen. Landskapet måste spela sina kort rätt för att få maximal nytta av situationen för att driva dessa frågor i samband med att fokus sätts på Finland i och med EU-ordförandeskapet andra halvåret 2006.

Mot bakgrund av detta bör betänkandet kompletteras, under rubriken ”Nämndens synpunkter på inflytandefrågorna” bör följande stycken tillfogas:

Efter första stycket:

” Nämnden anser att frågan om parlamentsplatsen, talerätten och subsidiaritetskontrollen skall fått sin lösning innan lagtinget kan ta ställning till det nya konstitutionella fördraget. Skulle dessa frågor inte få en positiv lösning är det nämndens åsikt att en folkomröstning skall ordnas om frågeställningen att, trots bristerna i EU-medlemsskapet, ta ställning till fördraget.”

I sista stycket, efter första meningen:

”Nämnden anser att utredningen även bör ta sikte på alternativ till dagens EU-medlemskap och hur dessa i praktiken kunde uppnås, ifall de problem och brister som finns i landskapets EU-medlemskap inte kan lösas. Detta eftersom det kan bli aktuellt att överväga ett utanförskap om inflytandefrågorna inte kan få en positiv lösning. Vidare bör den konstitutionella delen också samtidigt ta fasta på vad den nya grundlagen inneburit för

självstyrelsen.”

Mariehamn den 13 mars 2006

Danne Sundman


	Ålands lagting	UTLÅTANDE 2005-2006
		Datum
	Lagutskottet	2006-01-26



	Till självstyrelsepolitiska nämnden

Lagutskottets utlåtande

Europeiska unionen och Åland - prioriteringar år 2006 och verksamhet år 2005

· Landskapsregeringens meddelande nr 2/2005-2006

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 1

Landskapsregeringens prioriteringar gällande arbetet med EU-ärenden år 2006. 1

Landskapets arbete med EU-ärenden år 2005. 2

Ärendets behandling. 2

Utskottets förslag. 2

Självstyrelsepolitiska nämnden har med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen anhållit om lagutskottets utlåtande över meddelandet nr 2/2005-2006 till den del det berör utskottets ansvarsområden och särskilt vad gäller avsnitten 4.1.9 och 4.2.3.

Utskottets synpunkter

Landskapsregeringens prioriteringar gällande arbetet med EU-ärenden år 2006

Likabehandling

I meddelandet konstateras att lagtinget i början av juni 2005 antog ett lagstiftningspaket gällande förhindrande av diskriminering. Genom beslutet genomfördes EU:s råds direktiv 2000/43/EG och 2000/78/EG. Av landskapsregeringens meddelande framgår också att kommissionen har påbörjat en talan mot Finland på grund av att implementeringen av det senare direktivet försenats.

Utskottet konstaterar att de av lagtinget antagna landskapslagarna har trätt i kraft den 1 december 2005. Landskapsregeringen har vidtagit förberedande åtgärder och bland annat lediganslagit en tjänst som diskrimineringsombudsman. Ombudsmannen kommer organisatoriskt att placeras under lantrådsämbetet som en fristående enhet. Så snart tjänsten besatts kommer den i lagstiftningen avsedda diskrimineringsnämnden att tillsättas.

Då den aktuella lagstiftningen nu trätt i kraft och verkställigheten inletts utgår utskottet från att talan på grund av försenad implementering kommer att avbrytas och vitesföreläggandet återtas.

Frågor rörande jämställdhet mellan könen hör till social- och miljöutskottets ansvarsområde och berörs därför inte i detta utlåtande.

God förvaltning

Utskottet har erfarit att landskapsregeringen under år 2006 avser att följa utvecklingen på EU-nivå beträffande god förvaltning liksom utvecklingen inom området "bättre lagstiftning" med syftet att minska lagstiftningstrycket på EU-nivå och förenkla befintlig lagstiftning. Dessa frågor tillhör inte gruppen högt prioriterade ärenden inom landskapsregeringens EU-arbete. Däremot kan de förväntas ge impulser för landskapets interna arbete med att utveckla förvaltningen. Utskottet konstaterar med hänvisning till det sistnämnda att det i den nuvarande landskapsregeringens handlingsprogram ingår målsättningar om beredning av lagstiftning om förvaltningsförfarande samt om förnyande av lagstiftningen om finansförvaltning och offentlig upphandling.

Landskapets arbete med EU-ärenden år 2005

Lagutskottet har bekantat sig med de kommissionsinitiativ som kan bedömas beröra utskottets ansvarsområde, dels genom att ta del av redogörelsen i föreliggande meddelande, dels genom att kontinuerligt granska de månatliga förteckningar över nya kommissionsinitiativ som kansliavdelningens EU-enhet uppgör och distribuerar. Utskottet konstaterar att några ärenden av självstyrelsepolitisk bärvidd inom dess ansvarsområde inte bedömts vara aktuella och att ärendena inte heller i övrigt föranlett åtgärder från utskottets sida.

Inget av de samrådsärenden som varit aktuella under år 2005 har avsett samråd med lagutskottet. Däremot har ett s.k. informationsärende berört utskottets verksamhetsområde. Utskottet informerades den 12 april 2005 om ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om körkort. Bland annat konstaterades under informationen att förslaget om en gemensam körkortsmodell är motiverat. Under informationen berördes även förslagen om höjda åldersgränser för körkort i vissa fall. Utskottet informerades om att landskapsregeringen stött Finlands åsikt om att åldersgränsen för C-körkort inte borde höjas från nuvarande 18 år men att Finland och vissa andra länder inte fått tillräckligt stöd för sin åsikt. Vad gäller åldersgränsen för körkort för tunga motorcyklar finns möjlighet till nationella avvikelser och att bibehålla en gräns om 21 år trots att direktivet primärt kräver en åldersgräns om 24 år för förare utan föregående erfarenhet.

Under avsnittet "Överträdelseförfarandet och EG-domstolsärenden" framgår att kommissionen inlett en talan mot Finland på grund av att landskapet ännu inte implementerat direktivet om principen om likabehandling. Utskottet hänvisar till vad det anfört ovan.

Ärendets behandling

Självstyrelsepolitiska nämnden har den 16 januari 2006 enligt 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt lagutskottets utlåtande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg och vikarierande biträdande juristen Alexandra Oksman.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Roger Eriksson samt ledamöterna Christian Beijar, Dennis Jansson och Gun-Mari Lindholm.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att självstyrelsepolitiska nämnden vid uppgörande av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

__________________

Mariehamn den 26 januari 2006

Ordförande

Roger Eriksson

Sekreterare

Lars Ingmar Johansson


	Ålands lagting	UTLÅTANDE
		Datum
	Finansutskottet	2006-01-31



	Till självstyrelsepolitiska nämnden

Finansutskottets utlåtande

Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2006 och verksamhet år 2005

· Landskapsregeringens meddelande nr 2/2005-2006

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 7

Landskapsregeringens prioriteringar 2006. 7

Utskottets egen verksamhet 2005. 8

Ärendets behandling. 8

Utskottets förslag. 8

Självstyrelsepolitiska nämnden har med hänvisning till 41 § 1 mom. lagtingsordningen anhållit om finansutskottets utlåtande över meddelandet nr 2/2005-2006 Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2006 och verksamhet år 2005 till den del ärendet berör utskottets ansvarsområde och ger anledning till kommentarer från utskottets sida.

Utskottets synpunkter

Landskapsregeringens prioriteringar 2006

Utskottet anser att landskapets resurser för EU-arbetet bör förstärkas så att Åland kan ha en ännu bättre insyn i och tidigare påverka beredningen av ärenden inom EU. Utskottet anser också att någon form av medborgardiskussion om EU-medlemskapet borde föras. I samband med en sådan kunde för- och nackdelarna med Ålands EU-medlemskap utvärderas. Utskottet anser att subsidiaritetsprinciper i högre grad borde tillämpas inom EU och dessa principer borde synas tydligt i kommande grundfördrag. Resultatet av medborgardiskussionen kunde vara en vägkost i diskussionerna med riket och EU, vilket skulle vara särskilt intressant i samband med Finlands ordförandeskap i EU.

Utskottet konstaterar att landskapsregeringen arbetar för att EU:s tullkodex skall ändras för att förenkla skattegränshanteringen. Utskottet har erfarit att förslaget ännu bereds och att det kan ta tid innan det är klart. Utskottet noterar även att den kommande domen beträffande Azorerna kommer att ha stor betydelse för Ålands möjligheter att ha avvikande beskattningsregler.

Utskottet anser att landskapsregeringen i sina satsningar på förnybar energi bör undersöka möjligheterna att utveckla produktionen och användningen av förnybar energi enligt Ålands förutsättningar.

Enligt EU-meddelandet kommer landskapsregeringen att följa upp och noggrant utreda konsekvenserna av ett förslag till ändring av direktiven 89/665/EEG och 1992/13/EEG om offentlig upphandling. Utskottet anser att landskapsregeringen i det arbetet skall överväga hur tillämpningen av bestämmelserna om upphandling kan genomföras på bästa sätt anpassat till de åländska förhållandena samt se över lagstiftningen så att den överensstämmer med ändringarna i direktiven.

Beträffande EU:s säkerhetsbestämmelser för passagerarfärjor hänvisar utskottet till sitt utlåtande från i fjol till självstyrelsepolitiska nämnden om förra årets EU-meddelande.

Utskottets egen verksamhet 2005

Utskottet har behandlat två samrådsärenden under 2005. Det ena ärendet gällde undantag för Danmark från mervärdesskattedirektivet. Utskottet förde en diskussion där vikten av flera av de argument som landskapsregeringen framförde i sin promemoria betonades. Utskottet delade till fullo landskapsregeringens ställningstagande. Det andra ärendet gällde ett förslag till förändring av gemenskapens tullagstiftning. Utskottet ansåg att landskapsregeringens förslag till ändring av gemenskapens tullagstiftning är ett steg i rätt riktning och gav landskapsregeringen sitt fulla stöd i det fortsatta arbetet.

Ärendets behandling

Självstyrelsepolitiska nämnden har i en skrivelse den 16 januari 2006 med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt finansutskottets utlåtande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Roger Nordlund, landskapsregeringsledamöterna Britt Lundberg och Lasse Wiklöf samt avdelningsjuristen Niclas Slotte.

Närvarande vid ärendets avgörande behandling var ordföranden Gun Carlson, vice ordföranden Mats Perämaa, ledamoten Torbjörn Eliasson och ersättaren Jan-Erik Mattsson.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda framför utskottet som sitt utlåtande

att självstyrelsepolitiska nämnden vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

Mariehamn den 31 januari 2006

Ordförande

Gun Carlson

Sekreterare

Helena Blomqvist


	Ålands lagting	UTLÅTANDE 2005-2006
		Datum
	Näringsutskottet	2006-01-31



	Till självstyrelsepolitiska nämnden

Näringsutskottets utlåtande

Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2006 och verksamhet år 2005

· Landskapsregeringens meddelande nr 2/2005-2006

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 9

Ärendets behandling. 12

Utskottets förslag. 13

Lagtinget har den 16 januari 2006 remitterat landskapsregeringens meddelande nr 2/2005-2006 till självstyrelsepolitiska nämnden. Självstyrelsepolitiska nämnden har med hänvisning till 41 § 1 mom. lagtingsordningen anhållit om näringsutskottets utlåtande till den del ärendet berör utskottets ansvarsområde.

Utskottets synpunkter

Lissabonstrategin

I meddelandet redogör landskapsregeringen för målet att Europeiska unionen fram till år 2010 skall bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi med hållbar ekonomisk tillväxt, hög sysselsättning och social sammanhållning, den s.k. Lissabonstrategin.

Landskapsregeringens prioriteringar för år 2005 och framöver sammanfaller enligt meddelandet i stort sett med kommissionens fokus i Lissabonprocessen. Utskottet, som konstaterar att målet för Lissabonstrategin svårligen kommer att uppnås, har inga invändningar mot prioriteringarna.

I meddelandet anger landskapsregeringen vidare att utvecklingen av det s.k. tjänstedirektivet, som är tillkommet till följd av Lissabonstrategin, fortsättningsvis kommer att följas. Utskottet har valt att inte närmare gå in på tjänstedirektivet eftersom direktivet vid tidigare samråd ansetts höra till självstyrelsepolitiska nämndens ansvarsområde.

Strukturfonderna och regionalstöd

Efter det att EU:s budget för åren 2007-2013 slogs fast i december 2005 pågår arbetet med framtagandet av det underliggande regelverket i form av förordningar. Rådets förordningar kommer sedan att kompletteras med strategiska riktlinjer på basen av vilka medlemsländerna formulerar de prioriteringar som skall styra de nya strukturstödsprogrammen. På Åland sker detta i form av ett landsbygdsutvecklingsprogram.

Vad gäller rambudgeten för 2007-2013 konstaterar utskottet att EU:s finansieringsandel bedöms minska med ca 30 procent. En viss möjlighet till kompensation med nationella medel kommer att bli möjlig. Hur detta kommer att påverka Åland är ännu inte klarlagt i och med att de underliggande regelverken ännu är under utformning men närmare besked väntas under mars månad. Utskottet anser det viktigt att lagtinget fortlöpande informeras om utvecklingen på området.

Enligt vad utskottet fått erfara pågår inom landskapsregeringen förberedelsearbetet för implementeringen av stödordningarna. Landsbygdsutvecklingsprogrammet kommer enligt meddelandet att innehålla tre olika prioriteringsområden; ökad konkurrenskraft inom jordbruket, förbättrande av miljön och landsbygden samt förhöjd livskvalitet och diversifiering av ekonomin på landsbygden. Landskapsregeringens målsättning är att prioritera det andra prioritetsområdet men medel kommer att anslås för alla områden. Inom prioritetsområdena ett och två är medlen reserverade för lantbrukarna medan vem som helst kan söka medel ur prioritetsområde tre.

En metod för genomförande av programmen är Leader-metoden som bygger på lokalt nätverkssamarbete. Metoden har inte tillämpats tidigare på Åland eftersom det ansetts att behovet av lokala aktionsgrupper inte är stort i vårt småskaliga samhälle. Under nästa programperiod kommer dock Leader att vara en obligatorisk metod som även skall användas i landskapet. Landskapsregeringen bedömer att det på Åland räcker med en landskapstäckande aktionsgrupp som t.ex. kan vara en förening. Uppdraget kommer sannolikt att utannonseras.

Utskottet har fört en allmän diskussion om jordbrukets och landsbygdens utvecklingsförutsättningar mot bakgrund av de nya strukturstödsprogrammen. Utskottet konstaterar här att de omfattande sänkningarna inom EU:s budgetram i kombination med den ökande konkurrensen från den nya medlemsstaterna som har en avsevärt lägre kostnadsnivå för bland annat arbetskraften, sammantaget inger viss oro. Sannolikt står de åländska jordbrukarna inför ett vägval där det gäller att välja mellan att antingen klart öka effektiviteten i jordbruket eller att öka satsningen på s.k. ”off-farming” inkomster, alltså inkomster som inte direkt härrör från jordbruket. Landskapsregeringens linje är här att det traditionella jordbruket skall utgöra grunden men att det samtidigt skall finnas möjligheter till diversifiering. Utskottet konstaterar att fördröjningen av beslutet gällande EU:s budgetram för åren 2007-2013 leder till att förberedelsetiden för de nya strukturstödprogrammen är otillfredsställande kort samtidigt som jordbrukarnas möjligheter till långsiktig planering försvåras.

Kommissionens förslag till statligt stöd för regionala ändamål 2007-2013 har två gånger varit föremål för samråd i näringsutskottet. Vid ett ett första samråd i januari 2005 konstaterade utskottet att landskapsregeringens huvudsakliga målsättning var att regelverket för landsbygds och regionalpolitiska fonderna skall utformas så att landskapsregeringen ges största möjliga handlingsutrymme vid den senare tillämpningen av regelverket. De förslag till landskapsregeringens ställningstagande som framförs i promemoriorna överensstämmede väl med tidigare antagna målsättningar och principer för landsbygdsutvecklingen och utskottet har inga invändningar mot förslagen. Utskottet uttryckte i sammanhanget sin oro över att den finansiella tilldelningen sannolikt kommer att minska vilket kan slå hårt mot jordbruket. Utskottet framhöll vikten av att landskapsregeringen i ett mycket tidigt skede formulerar sina positioner i förhållande till kommissionens förslag eftersom påverkningsmöjligheten därigenom ökas.

Vid ett andra samrådsmöte den 28 september 2005 gällande riktlinjerna för statligt stöd framkom att landskapsregeringen stödde kommissionens förslag till riktlinjer för stödet under förutsättning att kriterierna för urval av stödberättigade regioner tolkas så att skärgårds- och landsbygdsregionen, Mariehamn undantagen, omfattas. Därutöver uppmärksammade landskapsregeringen kommissionen på nödvändigheten av en särskild reglering för stödfinansiering till s.k. mikroföretag samt förutsatte att de nya riktlinjerna för regionalt stöd innefattar största möjliga flexibilitet för samt hänsyn till småskaliga förhållanden. Under diskussionen vid samrådsmötet förhöll utskottet sig genomgående positivt till landskapsregeringens ställningstagande. Utskottet har under behandlingen av meddelandet nu kunnat konstatera att landsbygden och skärgården kommer att omfattas av kriterierna vilket utskottet givetvis ser som positivt.

Sockerreformen

I självstyrelsepolitiska nämndens betänkande över landskapsregeringens meddelande med EU-prioriteringar under år 2005 noterade nämnden att allt tyder på att förutsättningarna för sockerbetsodling i landskapet kommer att försvinna till följd av beslut över vilka landskapet saknar inflytande av behörighetsskäl.

I föreliggande meddelande konstateras att sockerreformen leder till en avsevärd sänkning av referenspriset för socker men en viss ersättning kommer att utgå till odlarna vilket innebär att sockerbetsodlingen inte helt kommer att försvinna i landet utan endast minska i omfattning. Landskapsregeringen meddelar dock att konsekvenserna för den åländska odlingen ännu är svåra att bedöma. Utskottet emotser även här en fortlöpande information om utvecklingen på området.

Fisket

Även i fråga om fiskeripolitiken pågår inom landskapsförvaltningen förberedelsearbete inför kommande förordningar för förverkligande av strukturprogrammen för 2007-2013. Efter det att förordningarna antagits, sannolikt våren 2006, skall landskapsregeringen uppgöra såväl en nationell strategiplan som ett operativt program. I meddelandet redogörs inte närmare för målet för strategiplanen. Under ärendets behandling i utskottet har det dock framkommit att landskapsregeringen tillsatt fyra arbetsgrupper för utarbetande av ett program för fiskerinäringen i landskapet. Arbetsgruppernas uppgift är bland annat att utarbeta förslag till prioriteringar på en mer detaljerad nivå. Utskottet ser fram emot att få ta del av fiskeriprogrammet och de mer detaljerade prioriteringarna.

Av meddelandet framgår att verksamheten i fråga om vattenbruket inriktas på att förverkliga en ny utvecklingsstrategi som följer miljöhandlingsprogrammet där målet är att på sikt åstadkomma en hållbar fiskodling.

Landskapsregeringen höll den 2 maj 2005 ett samråd med utskottet gällande ett förslag till Rådets förordning om bevarande av fiskeresurser genom tekniska åtgärder i Östersjön, Bälten och Öresund. Landskapsregeringen omfattade kommissionens strävan att förenkla och förtydliga lagstiftningen om hur fisket i Östersjön skall bedrivas för att trygga en hållbar utveckling och hållbart nyttjande av resurserna. Kommissionens förslag baserades på ett arbetsdokument som under år 2004 diskuterades inofficiellt och som innehöll förslag till reglering och tekniska bestämmelser för flera av de sötvattensarter som på Åland är föremål för småskaligt kust- och skärgårdsfiske. Dylika regleringsåtgärder på EU-nivå bedömdes kunna ha ödesdigra konsekvenser för fiskerinäringen på Åland. Landskapsregeringen hade därför vid en uppvaktning av kommissionen i juni 2004 uppmärksamgjort kommissionen på att man inte anser det motiverat att inkludera dessa arter i en reglering på EU-nivå. En detaljreglering av kust- och skärgårdsfisket på EU-nivå bedöms på ett negativt sätt påverka den privata ägande- och nyttjanderätten. Landskapsregeringen noterade med tillfredsställelse att de synpunkter som framfördes i samband med uppvaktningen beaktades i kommissionens förslag till förordning på så sätt att bestämmelserna rörande för Åland viktiga sötvattensarter har strukits samt att bestämmelserna för bl.a. laxfisket under sommarperioden gäller endast in till 4 sjömil. Landskapsregeringen kunde dock inte omfatta de föreslagna bestämmelserna om minskning och ett framtida totalförbud mot drivgarnsfiske, eftersom förslaget för norra Östersjön helt saknade hållbar grund och motivering. Landskapsregeringen ansåg att man till denna del bör fastställa en gräns i Östersjön, norr om vilken tumlare inte förekommer naturligt och där fiske med drivgarn fortsättningsvis bör tillåtas åtminstone som ett komplement till småskaligt kustnära fiske.

Landskapsregeringen kunde till övriga delar omfatta kommissionens förslag, dock med en viss reservation gällande förslagets tillämpningsområde. Landskapsregeringen utgick från att EU:s bestämmelser om tekniska åtgärder för fisket i Östersjön inte på sikt utvidgas från de nuvarande gemensamma fiskresurserna till att omfatta kustnära arter och fiske. Landskapsregeringen var beredd att för kommissionen redogöra för det kustnära fisket för att så långt som möjligt påvisa att detta bedrivs på ett hållbart sätt som stöd för att regleringen kan och bör bibehållas nationellt.

Vid samrådsmötet delade utskottet landskapsregeringens ställningstaganden i sak. Dock ansåg utskottet att skrivningarna beträffande landskapets motstånd mot det framtida totalförbudet mot drivgarnsfiske samt eventuella framtida regleringar av kustnära arter ytterligare kunde skärpas. Det var enligt utskottets mening angeläget att landskapsregeringen fortsättningsvis noga bevakar utvecklingen på området.

Utskottet noterar nu att landskapets protester mot förbudet för drivgarnsfiske inte vann gehör. Utskottet anser fortsättningsvis att förbudet för norra Östersjön helt saknar hållbar grund och motivering eftersom tumlare inte förekommer naturligt i norra Östersjön.

Utskottet finner det positivt att landskapsregeringen i ett tidigt skede redan före förordningarnas utformande var i kontakt med kommissionen. Vidare anser utskottet det positivt att landskapsregeringen inför kommissionen signalerat beredskap att redogöra för hållbarheten i det kustnära fisket. Enligt utskottets mening bör landskapsregeringen noga följa utvecklingen på området för att i tillräckligt god tid förse kommissionen med faktaunderlag gällande det kustnära fisket.

Utskottets egen verksamhet

I utskottet har hållits två samråd gällande kommissionens förslag till statligt stöd för regionala ändamål samt ett samrådsmöte gällande bevarandet av fiskeriresurserna. För samråden redogörs ovan.

Utskottet har därtill den 29 mars 2005 företagit en studieresa till Bryssel varvid utskottet besökte Finlands representation i EU, Europaparlamentet och kommissionen för att inhämta information samt föra diskussioner med tjänstemän som verkar på områden som tangerar utskottets verksamhetsområde.

Även om samråd har hållits med utskottet vid tre olika tillfällen anser utskottet att dialogen med landskapsregeringen beträffande EU-ärenden fortsättningsvis kunde förbättras så att utskottet löpande hålls underrättat om utvecklingen i fråga om framför allt landsbygdsutvecklingen och fisket. Utskottet har också på ett flertal punkter i utlåtandet framhållit vikten av fortsatt information om ärendenas utveckling.

Ärendets behandling

Självstyrelsepolitiska nämnden har den 16 januari 2006 med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt näringsutskottets utlåtande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört landskapsregeringsledamoten Jörgen Strand, byråcheferna Linnea Johansson, Olof Karlsson och Lasse Karlsson samt landskapsagronomen Sölve Högman.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Anders Englund, vice ordföranden Brage Eklund, ledamöterna Carina Aaltonen (delvis), Raija-Liisa Eklöw och Fredrik Karlström samt ersättaren Henry Lindström.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda framför utskottet som sitt utlåtande

att självstyrelsepolitiska nämnden vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

Mariehamn den 31 januari 2006

Ordförande

Anders Englund

Sekreterare

Susanne Eriksson


	Ålands lagting	UTLÅTANDE
		Datum
	Social- och miljöutskottet	2006-01-20



	Till självstyrelsepolitiska nämnden

Social- och miljöutskottets utlåtande

Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2006 och verksamhet år 2005

· Landskapsregeringens meddelande nr 2/2005-2006

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 14

Landskapsregeringens prioriteringar 2006. 14

Utskottets egen verksamhet 2005. 15

Ärendets behandling. 15

Utskottets förslag. 15

Självstyrelsepolitiska nämnden har med hänvisning till 41 § 1 mom. lagtingsordningen anhållit om social- och miljöutskottets utlåtande över meddelandet nr 2/2005-2006 Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2006 och verksamhet år 2005 till den del det berör utskottets ansvarsområden.

Utskottets synpunkter

Landskapsregeringens prioriteringar 2006

Social- och miljöutskottet har i fråga om landskapsregeringens prioriteringar särskilt beaktat de delar som hör till utskottets ansvarsområden. Allmänt anser utskottet att miljöfrågorna framför allt är lämpliga att reglera inom Europeiska unionen. Det hade därför varit önskvärt med en längre redogörelse för dem i meddelandet.

Utskottet anser att det är bra att sjöfartspolitiken och miljöpolitiken kopplas ihop. Utskottet ser fram emot att få ta del av grönboken om havspolitik. Den kan fungera som ett viktigt instrument i arbetet för en hållbar utveckling. Utskottet stöder ambitionen att uppnå bindande överenskommelser som garanterar en hög skyddsnivå för Östersjön och att åländskt inflytande säkerställs inom det organ, sannolikt Helcom, som kommer att ansvara för den regionala implementeringen. Utskottet anser att det är nödvändigt att gemensamma regionala åtgärder vidtas. Även lokala åtgärder är viktiga, exempelvis att återställa våtmarker.

Utskottet noterar att det ännu är oklart hur landsbygdsprogrammet för 2007-2013 kommer att se ut. Utskottet konstaterar att det nuvarande miljöstödsystemet har varit viktigt för både miljön och näringen.

I meddelandet framgår att landskapsregeringen avser att anställa en energisamordnare. Det anser utskottet att är positivt. Energifrågorna är viktiga för Åland och det skulle vara värdefullt exempelvis med energirådgivning till allmänheten. Utskottet vill också betona att det är viktigt att de förnybara energiformerna behandlas likvärdigt. Utskottet förutsätter att landskapsregeringen lägger stor vikt vid verkställandet av vad som anges i budgeten om att utreda införandet av handel med elcertifikat. Utskottet finner detta angeläget om landskapsregeringen skall förmå uppnå de ställda målen om förnybara energiformer.

Utskottet stöder landskapsregeringens inställning att de nationella ersättningssystemen på socialvårdsområdet bör falla utanför unionens behörighet.

Utskottets egen verksamhet 2005

Under 2005 har utskottet behandlat ett flertal framställningar med lagstiftning som genomför eller är grunder för landskapsförordningar vilka genomför EU-lagstiftning. Det gäller framför allt inom miljöområdet.

I januari 2005 lämnade utskottet ett betänkande över framställningen angående ändrad lagstiftning om producentansvar för skrotfordon mm. Den lagstiftningen var i första hand föranledd av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG om uttjänta fordon. Blankettlagen om handel med utsläppsrätter hänför sig till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgas inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG. Den ändrade lagstiftningen om vattenkvalitet som utskottet behandlade under våren är nödvändig för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.

Framställningen angående ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om produktsäkerhet var föranledd av ett flertal EU-direktiv om produktsäkerhet bl.a. Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG om allmän produktsäkerhet och Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/15/EG om ändring av rådets direktiv 76/768/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosmetiska produkter. Utskottet behandlade det ärendet under hösten. Dessutom har utskottet behandlat ytterligare ändringar av renhållningslagen för att genomföra flera direktiv om producentansvar för elektronikskrot, bl.a. Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/96/EG om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter.

Utskottet har även behandlat två informationsärenden om jämställdhet. I behandlingen av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättandet av ett europeiskt jämställdhetsinstitut diskuterade utskottet att det skulle vara intressant att försöka få jämställdhetsinstitutet till Åland. I behandlingen av rapporten från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och social kommittén samt regionkommittén om jämställdhet mellan kvinnor och män 2005 diskuterades att det är angeläget att komma till insikt om situationen och att det finns mycket fördomar på området.

Ärendets behandling

Självstyrelsepolitiska nämnden har i en skrivelse den 16 januari 2006 med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt social- och miljöutskottets utlåtande i ärendet.

Närvarande vid ärendets avgörande behandling var ordföranden Sune Mattsson, vice ordföranden Fredrik Lindqvist, ledamöterna Åke Mattsson och Veronica Thörnroos samt ersättaren Gun Carlson.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda framför utskottet som sitt utlåtande

att självstyrelsepolitiska nämnden vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

Mariehamn den 20 januari 2006

Ordförande

Sune Mattsson

Sekreterare

Helena Blomqvist


	Ålands lagting	UTLÅTANDE 2005-2006
		Datum
	Kulturutskottet	2006-02-06



	Till Ålands lagting

Kulturutskottets betänkande

Europeiska unionen och Åland - prioriteringar år 2006 och verksamhet år 2005

· Landskapsregeringens meddelande nr 2/2005-2006

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 17

Ärendets behandling. 18

Utskottets förslag. 18

Självstyrelsepolitiska nämnden har med hänvisning till 41 § 1 mom. lagtingsordningen anhållit om kulturutskottets utlåtande över meddelande nr 2/2005-2006 Europeiska unionen och Åland - prioriteringar år 2006 och verksamhet år 2005 till den del ärendet berör utskottets ansvarsområde och ger anledning till kommentarer från utskottets sida.

Utskottets synpunkter

Utskottet delar fortsättningsvis landskapsregeringens övergripande mål att det åländska utbildningssystemet skall utvecklas mot ett livslångt lärande för att möta de utmaningar som kunskapssamhället och den ökade mobiliteten innebär. Målet överensstämmer med målen för EU:s arbetsprogram ”Utbildning 2010”.

Utskottet har med särskilt intresse noterat det anslag för innovativa åtgärder för åren 2006-2007 som beviljats landskapet. Utskottet sätter sin förhoppning till att medlen kan leda till ett uppsving inom området för design och hantverk.

Beträffande strukturstöden noterade utskottet redan i sitt utlåtande över landskapsregeringens prioriteringar för år 2005 att framför allt Mål 3-programmet berör även utbildnings- och kulturavdelningen som noga följer utvecklingen av den nya programperioden 2007–2013. Den kartläggning av det åländska behovet av kompetenshöjning som beskrevs i det förra meddelandet och som välkomnades av utskottet, har nu inletts.

Enligt utskottets mening är det angeläget att samarbetet mellan närings- och utbildnings- och kulturavdelning fortskrider för att bästa möjliga resultat skall kunna uppnås i fråga om förverkligandet av såväl medlen för innovativa åtgärder som strukturstödsprogrammen.

Utskottet har tidigare noterat att det föreligger vissa problem med målprogrammen eftersom kraven på små projektägare ofta är så höga att intresset för att driva projekt i landskapet svalnar. Utskottet vidblir här sin åsikt att landskapsregeringen bör uppmuntra och underlätta samverkan mellan presumtiva projektägare.

I fråga om såväl kultur- som ungdomsarbetet noterar utskottet en avsaknad av klara prioriteringar. Eftersom en ny konsulent för ungdomsarbete kommer att tillsättas bedömer utskottet dock att förutsättningarna för tjänstemännen att utarbeta förslag på vilka prioriteringarna kan grunda sig, avsevärt kommer att förbättras.

Utskottet har även diskuterat informationen om bl.a. möjligheten till EU-finansiering av olika kulturprojekt. Enligt utskottets mening bör landskapsregeringen här söka samarbete med utrikesministeriets EU-informationskontor.

Ärendets behandling

Självstyrelsepolitiska nämnden har i skrivelse av den 16 januari 2006 med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt kulturutskottets utlåtande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört landskapsregeringsledamoten Camilla Gunell och byråcheferna Gösta Helander samt Jan-Ole Lönnblad.

Närvarande vid ärendets avgörande behandling var ordföranden Danne Sundman, viceordföranden Katrin Sjögren samt medlemmarna Johan Ehn, Henrik Lagerberg och Henry Lindström.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda framför utskottet som sitt utlåtande

att självstyrelsepolitiska nämnden vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

__________________

Mariehamn den 6 februari 2006

Ordförande

Danne Sundman

Sekreterare

Susanne Eriksson

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 1/2005-2006

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 1/2005-2006

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter