I meddelandet redogör landskapsregeringen för den huvudsakliga dagordningen inom Europeiska unionen år 2007 och landskapsregeringens prioriteringar i förhållande till denna.

Landskapsregeringen redogör även för verksamheten med EU-ärenden under år 2006.

Meddelandet överlämnas till lagtinget i enlighet med 51 § lagtingsordning för landskapet Åland.

Självstyrelsepolitiska nämndens förslag

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

Nämndens synpunkter

Allmänt om meddelandet

Nämnden har inbegärt utlåtanden över meddelandet från samtliga specialutskott som alla förhåller sig positiva till den prioritering av EU-ärenden som finns i meddelandet. Utskotten delar landskapsregeringens uppfattning att det är ändamålsenligt att landskapsregeringen koncentrerar sina begränsade resurser på sådana områden där särskilda åländska intressen kan urskiljas. Utskotten omfattar också landskapsregeringens förslag till prioriteringar av de olika politikområdena.

Inflytandefrågor

Grundlagsutskottets betänkande över lagtingets lagmotion

Lagtingets initiativ

Lagtinget beslöt den 28 april 2006 att på basen av en framställning från landskapsregeringen (FR 15/2005-2006) med stöd av 22 § självstyrelselagen föreslå att Finlands regering skall förelägga riksdagen ett förslag till ändring av vallagen. Syftet med lagmotionen var att en av Finlands ledamöter i Europaparlamentet skall väljas inom landskapet Åland.

Med anledning av lagmotionen överlämnade regeringen en skrivelse i ärendet till riksdagen som remitterade skrivelsen (Ö 3/2006 rd ) till grundlagsutskottet för beredning. Efter att ha hört ett antal sakkunniga, däribland representanter för landskapsmyndigheterna, avgav utskottet den 7 februari 2007 ett betänkande i vilket föreslogs att lagförslaget skulle förkastas. Riksdagen fattade sitt beslut i enlighet med grundlagsutskottets betänkande.

Grundlagsutskottets betänkande

I grundlagsutskottets betänkande finns en beskrivning av Ålands särställning. Åland uppges ha en exceptionell folkrättslig status och dess särställning framgår av 120 § i grundlagen. Betänkandet hänvisar också till självstyrelselagen för Åland som säkerställer bl.a. skyddet för svenska språket och den svenskspråkiga kulturen i landskapet och reglerar hur långt landskapets och rikets lagstiftningsmakt sträcker sig. Lagtinget och riksdagen delar således på lagstiftningsmakten enligt betänkandet. Landskapet Ålands särställning karaktäriseras dessutom av att landskapet i praktiken har sitt eget separata partiväsen. I betänkandet sägs vidare att Finlands anslutning till Europeiska gemenskapen betydde att regeringen representerar landskapet Åland i EG:s råd när det behandlar frågor som faller inom landskapets behörighet.

Representation i Europaparlamentet

Av grundlagsutskottets betänkande framgår också att lagtingets förslag att landet vid Europaparlamentsval ska bestå av två valkretsar motiveras med att Ålands behov av en egen företrädare ökar ju mer makt medlemsstaterna delegerar till Europeiska unionen. Om det föreslagna konstitutionella fördraget i sin nuvarande form antas i unionen, betyder det att parlamentet får ökat inflytande, men att Ålands lagtings inflytande samtidigt minskar. I Belgien finns en procentuellt lika stor tysk minoritet som har egen representation i Europaparlamentet. I betänkandet sägs vidare att EG-fördraget inte föreskriver hur ledamotsplatserna ska bestämmas inom varje medlemsstat.

Initiativet är enligt grundlagsutskottet fullt begripligt med hänsyn till Ålands särställning. Men enligt den föreslagna lagstiftningen skulle Ålands representation i Europaparlamentet vara 1 ledamot per 27 000 invånare mot 1 ledamot per 408 000 invånare i riket. Även om det finns anledning att beakta att Åland delvis har sin egen rättsordning rimmar förslaget enligt grundlagsutskottets uppfattning illa med kravet på ett proportionellt valsätt och principen om lika rösträtt. På det hela taget kan frågan om Ålands representation i Europaparlamentet inte lösas med folkrättsliga principer eller bestämmelser i grundlagen, utan lösningen måste i sista hand vara politisk. Utskottet beaktar dessutom att antalet ledamöter från Finland minskar med en till totalt 13 och föreslår att lagförslaget förkastas.

Utskottet anser ändå att det är viktigt med fortsatt diskussion på europeisk nivå om landskapets medinflytande i Europaparlamentet. Det är motiverat också för att landskapet Ålands särställning är unik i Europa.

Talerätten

Grundlagsutskottet för även en diskussion om talerätten i EG-domstolen och medinflytande i ministerrådet. Från åländskt håll har man i sammanhanget också velat uppmärksamma frågan om landskapets talerätt i unionens domstolar. Ålands lagting anser att landskapets rätt att agera självständigt i relation till myndigheterna i riket bör stärkas, inte minst i frågor där kommissionen har väckt talan om genomförandet av EG-rätten.

Grundlagsutskottet har tidigare konstaterat att det är angeläget med fortsatta diskussioner mellan riket och landskapet för att hitta en lösning på hur Ålands självstyrande status ska kunna beaktas i de situationer då EG-domstolen handlägger frågor som faller inom landskapets befogenhet. Utrikesministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att dryfta hur Ålands talerätt i EG-domstolen kan utvecklas. Arbetsgruppens betänkande emotses i början av hösten 2007.

Deltagande i ministerrådet

Den viktigaste beslutsfattande institutionen i unionen är ministerrådet. Regeringen har därför, enligt grundlagsutskottet, anledning att överväga hur Åland ska kunna få större medinflytande i ministerrådet när frågor som är viktiga för landskapet behandlas.

Subsidiaritetskontrollen

Även kontrollen av att subsidiaritetsprincipen efterlevs berörs i grundlagsutskottets betänkande. De nationella parlamenten ska se till att subsidiaritetsprincipen i artikel I-11 i det konstitutionella fördraget, som fortfarande är under behandling i medlemsstaterna, följs i enlighet med det förfarande som anges i protokollet. I detta system med s.k. tidig varning är det, enligt utskottet, angeläget att staten genom interna åtgärder värnar landskapet Ålands ställning.

Nämndens synpunkter på inflytandefrågorna

Representation i Europaparlamentet

Enligt nämndens mening är kravet på representation i Europaparlamentet fortsättningsvis synnerligen berättigat mot bakgrund av den av grundlagsutskottet beskrivna delningen av lagstiftningsmakten mellan lagtinget och riksdagen samt det självständiga åländska partiväsendet som gör att de åländska väljarna inte kan representeras av rikspartierna. Nämnden finner att grundlagsutskottets motiveringar till största delen är positiva men anser inte att landskapets befolkningsmängd är ett relevant argument mot att Åland skulle utgöra en egen valkrets i valet till Europaparlamentet. Ingen representation i parlamentet står i direkt proportion till befolkningsmängden utan en avvägning görs mellan befolkningsmängd och respekten för medlemsstaternas självbestämmanderätt. Samma respekt borde, enligt nämndens mening, visas för Ålands självbestämmanderätt. Nämnden delar inte heller grundlagsutskottets slutsatser.

Grundlagsutskottet anser att det är viktigt med en fortsatt diskussion på europeisk nivå om landskapets medinflytande i Europaparlamentet. Nämnden har hittills inte hyst några större förhoppningar om en lösning på den europeiska nivån .

Enligt nämndens mening är det fortsättningsvis synnerligen angeläget att landskapsregeringen på alla plan driver frågan om representation i Europarlamentet.

Talerätten

Beträffande talerätten i EG-domstolen noterar nämnden att grundlagsutskottet finner det angeläget med fortsatta diskussioner mellan riket och landskapet för att hitta en lösning på hur Ålands självstyrande status ska kunna beaktas i de situationer då EG-domstolen handlägger frågor som faller inom landskapets befogenhet. Nämnden ställer sin förhoppning till ett positivt resultat från den av utrikesministeriet tillsatta arbetsgruppen samt uppmanar landskapsregeringen att fortsatt driva frågan på det politiska planet.

Subsidiariteten

I fråga om övervakningen av subsidiaritetsprincipens efterlevnad är det, enligt grundlagsutskottet, angeläget att staten genom interna åtgärder värnar landskapet Ålands ställning. Mot bakgrund av utskottets skrivningar om delningen av lagstiftningsmakten förutsätter nämnden att möjligheterna till ett för lagtinget acceptabelt arrangemang ökar. Landskapsregeringen bör enligt nämndens mening fortsättningsvis driva frågan.

Deltagande i ministerrådet

Förhållandevis positiv finner nämnden grundlagsutskottets åsikt att regeringen har anledning att överväga hur Åland ska kunna få större medinflytande i ministerrådet när frågor som är viktiga för landskapet behandlas. Nämnden utgår här från att landskapsregeringen gör allvarliga ansträngningar för att det uppdrag som riksdagen givit regeringen resulterar i konkreta förbättringar så att landskapsregeringens möjligheter till deltagande och inflytande förstärks och vid behov formaliseras.

Sammanfattning

Nämnden anser fortsättningsvis att landskapets möjligheter till inflytande på EU-ärenden måste förstärkas. Landskapsregeringen bör därför vidta kraftfulla åtgärder i syfte att tillförsäkra landskapet representation i Europaparlamentet, att tillgodose lagtingets behov av tillräckligt inflytande i subsidiaritetsövervakningen, att möjliggöra landskapets talerätt i EG-domstolen samt att stärka landskapsregeringens inflytande över ministerrådets ärenden. En första åtgärd är här att tillse att dessa frågor tas med i den nya regeringens program.

Lagtingets hantering av EU-ärenden

Bakgrunden

Självstyrelsepolitiska nämnden företog år 2003 en översyn av lagtingets hantering av EU-ärenden. Översynen gav vid handen att hanteringen bör breddas och intensifieras så att EU-ärendena i större utsträckning blir en del av lagtingets löpande arbete. Lagtinget skall genom sitt engagemang i EU-ärenden utöva såväl inflytande som kontroll. För att lagtinget skall kunna utöva inflytande bör lagtingsorganen komma in i ett tillräckligt tidigt skede av ärendenas hantering inom EU. För att kontrollen skall kunna utövas bör informationen till lagtinget vara kontinuerlig och tillräcklig. EU-hanteringen bör därtill i största möjliga utsträckning präglas av transparens.

Nya rutiner infördes

Nämnden beslöt med anledning av översynen att i mars 2003 i en skrivelse till talmanskonferensen föreslå att det på försök införs delvis nya rutiner för lagtingets hantering av EU-ärenden. Förslaget innebar i korthet att:

-landskapsstyrelsens samråd med utskotten och självstyrelsepolitiska nämnden skall hållas i ett mycket tidigt skede av behandlingen,

-en ny typ av informationsärenden införs,

-landskapsstyrelsen skall lämna en årlig EU-redogörelse till lagtinget och

-lagtingets utskott rekommenderas att regelbundet höra landskapsstyrelsen i fråga om aktuella EU-ärenden samt på annat sätt aktivt följa aktuella EU-ärenden inom sitt ämnesområde. Åtgärderna var avsedda att komplettera varandra och tillsammans medföra ökade möjligheter för lagtinget till såväl inflytande som insyn.

Så fungerar det

Det meddelande som nu behandlas är ett resultat av nämndens tidigare förslag. Meddelandet över EU-prioriteringarna har utvecklats till det bättre genom åren och enligt vad nämnden fått erfara planerar landskapsregeringen ytterligare förbättringar av meddelandets innehåll och utformning.

Målsättningen att EU-ärendena i större utsträckning blir en del av lagtingets löpande arbete har dock enligt nämndens mening inte till fullo uppnåtts. Detta beror delvis på att endast ett litet antal ärenden förs till utskotten för samråd eller information.

Enligt rekommendationen från självstyrelsepolitiska nämnden bör utskotten regelbundet, ca fyra gånger per år, kalla den eller de ansvariga landskapsregeringsledamöterna inom utskottets sakområde till "EU-hörande" varvid utskottet får en allmän information bl.a. om vilka nya ärenden som inkommit till landskapsregeringen. Nämnden konstaterar att utskotten inte följt denna rekommendation. Frågan berörs dock i utlåtandet från kulturutskottet som anser att målsättningen om fyra årliga EU-höranden är i överkant ambitiös och att det dessutom råder oklarhet om på vems initiativ sådana EU-höranden skall hållas. För kulturutskottets del skulle sannolikt mera kontinuitet i fråga om informationsärenden vara tillräcklig. Ett sådant förfarande skulle vara ändamålsenligt också mot bakgrund av att hörandet inte skulle vara ett självändamål utan landskapsregeringen skulle komma till utskotten då det finns ny information att förmedla. Nämnden delar kulturutskottets bedömning att kontinuerliga samråd och informationsärenden utgör en bra ersättning för EU-höranden. Möjligheten för utskotten att ta initiativ till hörande bör dock kvartså.

Beredningen av ministerrådsbesluten

Nämnden noterar att självstyrelselagen ger landskapsregeringen rätt att delta när EU-ärenden som berör landskapets behörighet eller som annars är av särskild betydelse för landskapet bereds vid statsrådet. Dessutom skall landskapsregeringen hållas informerad om förslag till nya rättsakter och beredningen av dem.

I praktiken innebär detta att samtliga kommissionsinitiativ sänds till landskapsregeringen som bedömer om ett ärende är av intresse för landskapet eller inte. En månatlig lista över inkomna kommissionsinitiativ samt över de ärenden som landskapsregeringen bedömt vara av intresse (diarieförda ärenden) delges lagtingets ledamöter.

I de ärenden som bedöms vara av intresse för landskapet finns flera vägar för påverkan av Finlands positioner i ärendet. Informella kontakter kan upprätthållas med det beredande ministeriet, landskapsregeringens tjänstemän har rätt att delta i de s.k. beredningssektionerna och förvaltningschefen kan delta i EU-kommittens möten. Det har även förekommit att landskapsregeringens ledamöter deltagit i EU-ministerutskottets möten och i ministerns delegation vid ministerrådets möte. Som exempel kan nämnas lantrådets deltagande i statministerns delegation vid toppmötet i Laeken.

Eftersom ministerrådet är det mest inflytelserika organet i EU finner nämnden det synnerligen angeläget att landskapsregeringen utnyttjar alla tillbudsstående möjligheter att försöka påverka de ärenden som bedöms vara av intresse för Åland. För att möjligheten till påverkan skall vara så stor som möjligt är det viktigt att landskapets synpunkter framförs i ett tidigt skede av behandlingen varvid landskapsregeringen i enlighet med lagtingsordningen i ökad utsträckning också bör samråda med lagtinget. Nämnden vill i sammanhanget även peka på utskottens ansvar för att samråden med lagtinget skall bli meningsfulla.

Utlåtanden från specialutskotten

Nämnden har inbegärt utlåtanden från samtliga specialutskott över meddelandet till den del det berör utskottens verksamhetsområden. Utlåtandena bifogas betänkandet.

Finansutskottet understryker i sitt utlåtande vikten av att landskapsregeringen fortsätter arbetet för att påverka förslaget till en ny tullkodex så att förfarandet vid export av varor från Åland blir så enkelt som möjligt.

Kulturutskottet konstaterar i sitt utlåtande att det nya programmet Kultur 2007-2013 erbjuder vissa möjligheter till stöd för projekt inom kultur- och mediasektorn men att en utökad hjälp vid projektplanering och stödansökningar vore till fördel eftersom den byråkrati som är förenad med EU-stöden ofta blir tung för små projektägare.

Näringsutskottet anser för sin del att de direktiv och förordningar som reglerar programmen under den nya strukturstödsperioden 2007-2013 avgivits i ett mycket sent skede. Landskapsregeringens mål är att förseningen från EU:s sida inte skall drabba näringsidkarna vilket utskottet omfattar. Utskottet anser även att landskapsregeringen med förnyad styrka bör påtala vikten av att EG-regelverket utarbetas i god tid.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 15 januari 2007 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens yttrande över meddelandet.

Nämnden har i ärendet hört lantrådet Roger Nordlund och vik. enhetschefen Alexandra Oksman.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden talman Barbro Sundback (delvis), vice ordföranden vtm Johan Ehn, vtm Viveka Eriksson samt ledamöterna ltl Gun Carlson, Torbjörn Eliasson, Henrik Lagerberg och Danne Sundman.

Nämnden har utsett vice ordföranden vtm Johan Ehn att i lagtinget presentera betänkandet.

Nämndens förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår nämnden

att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande nr 1/2006-2007 för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 23 mars 2007

Ordförande

Barbro Sundback

Sekreterare

Susanne Eriksson

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 1/2006-2007

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter