Landskapsregeringen har till lagtinget överlämnat den i 32 § lagtingsordningen föreskrivna redogörelsen över självstyrelsepolitiska frågor som väsentligen berör landskapets författningsenliga rättigheter.

Självstyrelsepolitiska nämndens förslag

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget meddelar landskapsregeringen för kännedom vad som anförs i betänkandet.

Nämndens synpunkter

Svenska språket

Landskapsregeringen hänvisar till det språkpolitiska program som i form av ett meddelande överlämnades till lagtinget i mars 2007 (M nr 3/2006-2007). Självstyrelsepolitiska nämnden har i sitt betänkande nr 3/2006-2007 ingående kommenterat meddelandet och dess innehåll.

Sedan landskapsregeringens redogörelse överlämnades till lagtinget har landskapsregeringen tillsatt ett språkråd. Rådets uppgifter beskrivs i redogörelsen. Beträffande språkrådets verksamhet konstaterar nämnden att landskapsregeringen beaktat vad som anfördes i nämndens betänkande nr 3/2006-2007. Nämnden betonar vikten av att rådets verksamhet inleds och att lagtingets intentioner som det uttryckts i olika betänkanden förverkligas.

I redogörelsen hänvisar landskapsregeringen till att den gett Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i uppdrag att verkställa en utredning om det finska språkets ställning inom det åländska arbetslivet. Nämnden konstaterar att ÅSUB:s rapport publicerades i mars 2008. Landskapsregeringen konstaterar i sitt svar på ltl Danne Sundmans m.fl. spörsmål nr 1/2007-2008 om språkpolitik att den sedan språkrådet behandlat utredningen noga kommer att analysera den i ljuset av språksituationens utveckling och följa upp resultaten av analyserna med konkreta åtgärdsförslag.

Nämnden betonar vikten av att de övriga utredningar som aviserats beträffande landskapets språkliga situation likaså kommer att verkställas. Det gäller en av arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten (AMS) beställd utredning med fokus på den åländska flyttningsrörelsen sedd ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Vidare har landskapsregeringen av ÅSUB inbegärt en utredning avseende enskilda ålänningars syn på finska språkets roll i vardagslivet. Enligt vad nämnden erfarit kommer den förstnämnda utredningen att publiceras ännu under våren 2008 medan den senare skall kunna slutföras under våren 2009.

Nämnden har erfarit att landskapsregeringen i enlighet med sitt handlingsprogram inom kort avser att tillsätta en kommitté för att se över tillämpningen av näringsrätts- och jordförvärvsbestämmelserna samt hembygdsrätten. Nämnden betonar i sammanhanget betydelsen av att man i kommittéarbetet också gör en uppföljning av hur de villkor, bl.a. gällande språket, som fogas till landskapsregeringens beslut om rätt att idka näring i landskapet i praktiken efterlevs.

Justitiekanslerns befogenheter i landskapet

I sitt betänkande nr 2/2005-2006 berör nämnden ingående frågan om justitiekanslerns befogenheter i landskapet. Nämnden uppmanade landskapsregeringen att utreda frågan om hur de uppgifter som i riket ankommer på justitiekanslern skall skötas i landskapet särskilt med beaktande av Ålands konstitutionella ställning och rättssäkerheten inom förvaltningen. Frågan berördes kort i den redogörelse landskapsregeringen avgav för arbetsåret 2005-2006 och i årets redogörelse uppger landskapsregeringen att den ännu inte verkställt utredningen men att den avser att inleda den under år 2008.

Nämnden har närmare bekantat sig med justitiekanslerns och justitiekanslersämbetets verksamhet och uppgifter. Med stöd av 108 § 1 mom. grundlagen övervakar justitiekanslern att "domstolarna och andra myndigheter samt tjänstemännen, offentligt anställda arbetstagare och också andra, när de sköter offentliga uppdrag, följer lag och fullgör sina skyldigheter." Justitiekanslern skall också övervaka att de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna tillgodoses.

Bestämmelserna innebär att justitiekanslern har befogenhet att i efterhand, i samband med inspektioner eller efter hänvändelser utifrån, granska också verksamheten inom landskapsregeringens förvaltning, myndigheter som underlyder landskapsregeringen samt de åländska kommunernas förvaltning. I denna övervakningsrätt ingår även rätten att granska att landskapsregeringen utövar sin förordningsrätt på det sätt grundlagen föreskriver. Nämnden konstaterar samtidigt att justitiekanslern inte har befogenhet att ingripa i frågor som gäller ändamålsenlighet eller hur riksdagen och lagtinget använder sin lagstiftningsmakt. När det gäller kontrollen av hur lagtinget utövar sin lagstiftningsmakt inom ramen för sin i självstyrelselagen givna behörighet finns ett särskilt system där Ålandsdelegationen, högsta domstolen och republikens president medverkar.

Självstyrelsepolitiska nämnden upprepar vad den tidigare anfört i ärendet och förväntar sig att landskapsregeringen inleder den aviserade utredningen. Nämnden konstaterar i sammanhanget att den nya förvaltningslagen för landskapet Åland har trätt i kraft den 1 april 2008. Den nya lagen understryker vikten av ett lagenligt förfarande i allt beslutsfattande och av att medborgarnas rättsskydd ges tillbörlig uppmärksamhet.

Spel och penningtvätt

Nämnden har i sina betänkanden över landskapsregeringens två senaste redogörelser ingående behandlat den s.k. spelkonflikten mellan Ålands penningautomatförening och rikets myndigheter. I betänkandet nr 2/2006-2007 berördes centralkriminalpolisens åtgärder att kalla lantrådet och den ansvarige landskapsregeringsledamoten till förhör som misstänkta för försummelse av tjänsteplikt. Likaså behandlade nämnden det medlingsuppdrag landshövdingen erhållit av republikens president i den pågående konflikten. Nämnden ansåg att det fanns orsak att avvakta resultatet av dels statsåklagarens och centralkriminalpolisens utredningar, dels landshövdingens fortsatta åtgärder i ärendet.

Nämnden kan nu konstatera att landshövdingens medlingsuppdrag i praktiken slutförts men att landshövdingen kontinuerligt håller sig informerad i ärendet. Statsåklagarens och centralkriminalpolisens utredningar har veterligen inte lett till att ärendet förts framåt. En omständighet som möjligen påverkar saken är utvecklingen inom EU, där kommissionen utrett möjligheterna att ställa flera länder, bland dem Finland, inför EG-domstolen utgående från åsikten att rådande monopolsystem i länderna kan anses strida mot EG-rätten. Nämnden har i sammanhanget informerats om den utredning landskapsregeringen låtit göra om hur spelverksamheten i landskapet framdeles kunde regleras i ljuset av EG-bestämmelserna. Utredningen är för närvarande föremål för remissbehandling.

Nämnden har tidigare gett sitt stöd till landskapsregeringens agerande i dessa frågor samt uppmanat landskapsregeringen att som tillståndsgivande och övervakande myndighet medverka till en utveckling som bidrar till att främja en behärskad utveckling av penningautomatföreningens verksamhet och till att eftersträva samförståndslösningar med andra som är verksamma på området. Enligt nämndens åsikt är det inte tillfredsställande att olika uppfattningar mellan myndigheter, i detta fall angående spelfrågorna, leder till att en myndighet polisanmäler en annan. Den omständigheten att åtalsfrågan fortfarande är öppen påverkar också på ett negativt sätt landskapsregeringens och penningautomatföreningens arbete vad gäller spelfrågorna. Det förefaller dock som om denna öppna fråga ändå inte i avgörande grad på senare tid påverkat relationerna i övrigt mellan landskapet och riket. Nämnden understryker vikten av att sådana avgöranden kommer till stånd som leder till att de aktuella konfliktfrågorna avlägsnas från dagordningen.

Landskapsregeringen behandlar i redogörelsen även sina kontakter med arbetsgruppen för finansiella åtgärder mot penningtvätt. Nämnden beklagar att landskapsregeringen inledningsvis inte gavs möjlighet att agera i ärendet och att delvis felaktiga uppgifter härigenom vidarebefordrades. Nämnden uttalar sin tillfredsställelse över att landskapsregeringen i ett senare skede fick möjlighet att ingripa och därigenom kunde tillrättalägga missuppfattningar och tillföra ny och korrekt information.

Demilitariserade zonen

I redogörelsen för perioden 1.11.2005-31.10.2006 redogjorde landskapsregeringen för den utredning som gjorts av en arbetsgrupp som justitieministeriet i mars 2005 tillsatte för att utreda gränsdragningen för den neutraliserade och demilitariserade zonen runt Åland. I sitt betänkande nr 2/2006-2007 konstaterade nämnden att ärendet genomgår remissbehandling och att de förslag arbetsgruppen presenterat harmonierar med de synpunkter nämnden tidigare framfört.

I årets redogörelse upprepar landskapsregeringen huvudlinjerna i arbetsgruppens förslag men konstaterar att gruppens betänkande tillsvidare inte föranlett några åtgärder.

Nämnden har tagit del av landskapsregeringens yttrande till justitieministeriet, i vilket landskapsregeringen meddelar att den omfattar arbetsgruppens förslag och att den samtidigt betonar vikten av att utrikesministeriet hanterar ärendet på sätt som arbetsgruppen föreslår. Nämnden har härutöver bekantat sig med olika detaljer från utredningsarbetet.

Nämnden vill i detta skede understryka betydelsen av att arbetsgruppens förslag förverkligas. Det är enligt nämndens åsikt betydelsefullt att de justerade och preciserade gränserna för det demilitariserade och neutraliserade området tydligt anges på en uppdaterad karta som statsmakten tillhandahåller. Den notifiering arbetsgruppen föreslagit i relation till Ålandskonventionens signatärmakter och Ryssland är enligt nämndens åsikt nödvändig. Dessutom borde utredas om dokumenten som utvisar den preciserade gränsdragningen kunde deponeras hos något internationellt forum.

Säkerhetspolitiska frågor

I redogörelsen ingår enligt praxis en förteckning över de fartygsbesök marinen företagit i åländska farvatten samt de flygövningar luftstridskrafterna företagit över landskapet område. Nämnden konstaterar att det rapporteringssystem som såväl marinen som flygvapnet numera tillämpar fått hävdvunna former och att informationsutbytet fungerar tillfredsställande.

Nämnden konstaterar att försvars- och säkerhetspolitiska diskussioner pågår såväl i Finland som i övriga europeiska länder. För Finlands del tar diskussionerna utgångspunkt i det förändrade säkerhetspolitiska läget i Europa och Finlands medlemskap i Europeiska unionen. Genom ändringarna i det s.k. Lissabonfördraget utvecklas säkerhets- och försvarspolitiken inom EU som en del av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken på ett sätt som anses stärka unionen som helhet. Nämnden noterar att regeringen i sin proposition till riksdagen med förslag om godkännande av Lissabonfördraget anför att vid genomförandet av biståndsklausulen i fördraget "... måste även tas hänsyn till internationella förpliktelser som gäller en demilitarisering och neutralisering av Åland." Nämnden noterar vidare att i utrikesministeriets utredning från december 2007 om verkningarna av ett eventuellt finländskt NATO-medlemskap fästs uppmärksamhet vid att avtalen om Ålands demilitarisering och neutralisering bör beaktas.

Nämnden understryker vikten av att landskapsregeringen aktivt håller sig underrättad om beredningen av kommande ställningstaganden i ovan berörda frågor och vid behov vidtar åtgärder som påkallas av detta.

Behörighetsfrågor inom luftfart

I redogörelsen konstateras att lagstiftningsbehörigheten gällande luftfart tillkommer riket men att arbete pågår med en utredning om behovet av en överenskommelseförordning vad gäller flygplatsen i Mariehamn. Nämnden konstaterar med tillfredsställelse att samstämmighet har nåtts om att utarbeta en överenskommelseförordning. Ett förslag till förordning har enligt vad nämnden erfarit färdigställts och kommer inom kort att utfärdas. Genom ett utökat inflytande för landskapet skapas bland annat förbättrade förutsättningar för att säkerställa flygplatsens tillgänglighet och därmed tryggheten för den åländska befolkningen. Nämnden noterar samtidigt att landskapsregeringen redan genom 30 § 15 och 16 punkten självstyrelselagen har närmare definierade befogenheter vad gäller förvaltningen av vissa frågor rörande lufttrafiken.

Behörighetsfördelningen mellan landskapet och riket

I redogörelsen ingår en detaljerad beskrivning för behandlingen av den blankettlag om ny lagstiftning om offentlig upphandling som lagtinget antog i april 2007. I högsta domstolens utlåtande till republikens president ansåg domstolen att landskapslagen rör ett rättsområde inom vilket riket till större delen har lagstiftningsbehörigheten även om det i samband med tidigare motsvarande lagstiftning bedömts att området tillhör landskapets lagstiftningsbehörighet. Högsta domstolen baserade sin åsikt på den omständigheten att lagstiftningen rörande offentlig upphandling under senare år alltmera fått karaktären av konkurrenslagstiftning.

Republikens president fann dock att motsvarande landskapslag tidigare har ansetts höra till landskapets behörighet och att det antagna lagförslaget uppfyller kraven enligt EU:s rättsordning. Presidenten framhöll vidare att tröskeln bör vara hög för omprövning av en fråga om behörighet som avgjorts tidigare, varför presidenten ansåg att motiv inte fanns för att utöva den i självstyrelselagen föreskrivna vetorätten.

Självstyrelsepolitiska nämnden noterar med tillfredsställelse den bedömning i ärendet som gjorts både i justitieministeriet och av republikens president. I presidentens beslut konstaterades att utgångspunkten för en ändring av synen på lagstiftningsbehörigheten mellan landskapet och riket i regel bör vara att självstyrelselagen ändras. Ärendets behandling understryker enligt nämndens bedömning den avgörande roll republikens president innehar i fråga om tolkningen av självstyrelselagens behörighetsfördelning.

Av nämnden väckta frågor

Rösträtt och valbarhet i kommunalval

Rösträtten och valbarheten i kommunalval och lagtingsval på Åland hör till de angelägenheter som berör landskapets författningsenliga rättigheter i enlighet med den fjärde punkten i Ålandsöverenskommelsen av den 27 juni 1921. Vid de lagtings- och kommunalval som hölls den 21 oktober 2007 tillämpades för första gången en lagändring som avsevärt utvidgade rösträtten och valbarheten i kommunalvalen. Genom ändringen (2007/10) av landskapslagen om rösträtt och valbarhet i kommunalval för personer som saknar åländsk hembygdsrätt sänktes de i lagen ingående kraven på bosättning i landskapet. Personer som saknar åländsk hembygdsrätt kunde därför i valen 2007 utöva sin rösträtt och uppställas som kandidater i kommunalval om de under ett år närmast före valdagen utan avbrott haft en kommun i landskapet som sin hemkommun.

Nämnden har tagit del av Ålands statistik- och utredningsbyrås detaljerade sammanställningar av valdeltagandet. Av dem framgår att antalet röstberättigade i kommunalvalet 2007 som saknade hembygdsrätt uppgick till 2715 eller närmare en fördubbling jämfört med valet 2003. Valdeltagandet i kommunalvalen sjönk däremot totalt sett till 66,4 procent jämfört med 68,4 procent vid valet 2003. Valdeltagandet bland dem som saknade åländsk hembygdsrätt uppgick till 37,2 procent mot 70.7 procent bland de väljare som innehar hembygdsrätt. Närmare analyser till detta finns inte men nämnden vill ändå understryka vikten av åtgärder som stimulerar valdeltagandet också inom denna kategori röstberättigade i syfte att bland annat underlätta integrationen i det åländska samhället.

Tjänsten som landshövding på Åland

Posten som landshövding på Åland återbesattes under berättelseperioden i och med att den dittillsvarande tjänsteinnehavarens ämbetsperiod utlöpte den 31 mars 2007. Statsmakten hade från landskapets sida tidigare uppmärksammats på bestämmelserna i självstyrelselagen om tillsättande av landshövding och deras förhållande till de bestämmelser som i övrigt tillämpas vid besättande av statliga tjänster. Från landskapets sida har det särskilt framhållits att bestämmelserna i rikslagstiftningen inte får vara ägnade att kringskära den förslagsrätt lagtingets talman enligt självstyrelselagen har vid tillsättandet av landshövding. Vid överläggningar mellan landskapsregeringen och justitieministeriet enades man därför redan för några år sedan om att en arbetsgrupp skulle granska förfarandet och de bestämmelser som styr det. En sådan arbetsgrupp tillsattes av inrikesministeriet så sent som i maj 2006 med uppdrag att fastställa författningsgrunden för förfarandet för utnämningen och de åtgärder denna förutsätter. Gruppen skulle även kartlägga eventuella motstridigheter i författningarna eller i tolkningen av dem. Nämnden har erfarit att lagtingets och justitieministeriets tjänstemannarepresentanter för arbetsgruppen framförde olika synpunkter för närmare överväganden men att arbetsgruppen inte gavs möjlighet att fullgöra sitt uppdrag förrän det blev aktuellt att för en ny ämbetsperiod tillsätta tjänsten som landshövding på Åland.

Nämnden har vidare erfarit att det för närvarande i riket pågår ett reformarbete som kan leda fram till förslag om att såväl länsstyrelserna som landshövdingstjänsterna i riket indras. Alternativa modeller för den statliga regionförvaltningen har uppgjorts. Enligt dessa förslag skulle dock tjänsten som landshövding på Åland bibehållas så att landshövdingen förutom att leda statens regionförvaltningsmyndighet på Åland skulle bibehålla de i självstyrelselagen avsedda särskilda uppgifterna som representant för statsmakten i landskapet.

Nämnden betonar vikten av att landskapsregeringen följer med de aktuella reformerna i riket och härvid bevakar behovet av specialbestämmelser för Åland som innebär att Ålandsöverenskommelsens bestämmelser om utnämning av landshövding på Åland följs till alla delar. Det är samtidigt viktigt att den kartläggning av författningsgrunden som inte slutfördes före utnämningen av landshövding 2007 genomförs på det sätt landskapet och statsmakten ursprungligen hade kommit överens om.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 3 mars 2007 inbegärt självstyrelsenämndens yttrande över redogörelsen.

Nämnden har i ärendet hört landshövdingen Peter Lindbäck, förvaltningschefen Arne Selander, lagberedningschefen Lars Karlsson, riksdagsledamoten Elisabeth Nauclér, kanslichefen vid justitiekanslersämbetet Nils Wirtanen samt landskapsregeringens särskilda utredare, förre kammarrättspresidenten Jan Francke.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden, talman Roger Nordlund, viceordföranden vtm Gunnar Jansson, medlemmarna ltla Gun Carlson, Raija-Liisa Eklöw (delvis), Harry Jansson, Roger Jansson (delvis) och Göte Winé samt ersättaren Ulla-Britt Dahl (delvis).

Nämndens förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår nämnden

att lagtinget meddelar landskapsregeringen till kännedom vad nämnden anfört i ärendet.

__________________

Mariehamn den 15 april 2008

Ordförande

Roger Nordlund

Sekreterare

Lars Ingmar Johansson

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 1/2007-2008

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter