Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 1/2010-2011

Lagtingsår: 2010-2011

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 1/2010-2011

 

Datum

 

Självstyrelsepolitiska nämnden

2011-04-12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande

Redogörelse enligt 32 § lagtingsordningen för tiden 1 november 2009 - 31 oktober 2010

·      Landskapsregeringens redogörelse nr 1/2010-2011

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Nämndens förslag. 1

Nämndens synpunkter 1

Hembygdsrätt, jordförvärvsrätt och näringsrätt 1

Reformering av självstyrelsesystemet 2

Lagstiftningsbehörigheten avseende standardisering. 3

Grundlagen. 3

Svenska språket 4

Språket i utbildningen. 4

Kontakter till Sverige. 5

Allmänna kollektivavtal 5

Ålands demilitarisering och neutralisering, gränsarbetsgruppens betänkande. 5

Fartygsbesök och överflygningar 6

Lotterilagstiftningen. 7

Kärnavfall 7

Gränsbevakningsväsendet 8

Skattegränsen. 8

Det ekonomiska systemet och beskattningen. 9

Reservkraftsförsörjningen. 9

Tillträde för åländska studerande i svenska högskolor 10

Förnyelsebar energi 10

Ärendets behandling. 11

Nämndens förslag. 11

 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen har till lagtinget överlämnat den i 32 § lagtingsordningen föreskrivna redogörelsen över självstyrelsepolitiska frågor som väsentligen berör landskapets författningsenliga rättigheter.

 

Nämndens förslag

 

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget meddelar landskapsregeringen för kännedom vad som anförts i betänkandet.

 

Nämndens synpunkter

 

Hembygdsrätt, jordförvärvsrätt och näringsrätt

 

Redogörelsen

 

Av redogörelsen framgår att landskapsregeringen i april 2008 tillsatte en parlamentarisk kommitté med uppdrag att se över tillämpningen av näringsrätts- och jordförvärvsbestämmelserna samt hembygdsrätten. Kommittén slutförde sitt arbete i april 2009 och dess betänkande innehåller ett antal förslag till både lagstiftnings- och tillämpningsåtgärder. Landskapsregeringen antog därefter i juni 2010 riktlinjer för landskapsregeringens tillämpning av 8 § jordförvärvslagen för Åland. Landskapsregeringen har inlett ett arbete med att precisera riktlinjerna.

 

Nämndens synpunkter

 

     Självstyrelsepolitiska nämnden anser fortsättningsvis att kommitténs betänkande snarast måste förverkligas så att behövliga lagstiftnings- och övriga ändringar kan genomföras utan dröjsmål. Fokus bör enligt nämndens mening i första hand sättas på åtgärder som syftar till att främja en ökad fast bosättning och en turistisk utveckling utan att syftet med jordförvärvslagstiftningen äventyras. Det är viktigt att den politiska linjedragningen i frågan blir tydlig och att de politiska riktlinjerna styr juridiken och inte tvärtom.

     Landskapsregeringen begärde i augusti 2010 samråd med nämnden med anledning av riktlinjerna för tillämpningen av 8 § jordförvärvslagen. Nämnden beslöt efter ett omfattande hörande, den 11 oktober 2010 att till landskapsregeringen framföra följande synpunkter:

     1. Idén med lagtingsordningen 29 § enligt vilken självstyrelsepolitiska nämnden har till uppgift att verka som rådgivande i frågor rörande landskapets författningsenliga rättigheter är enligt nämndens mening att samråd hålls redan under beredningen av ett ärende. Nämnden finner det därför önskvärt att samråd i framtiden hålls redan innan beslut fattas.

     2. Nämnden finner landskapsförordningen om jordförvärvstillstånd problematisk mot bakgrund av förordningsfullmakten i självstyrelselagens 21 §. Enligt nämndens mening bör landskapsförordningen därför inte tillämpas.

     3. Nämnden poängterar att de av landskapsregeringen antagna riktlinjerna, som även kan läsas av allmänheten, måste överensstämma med gällande lag och bör korrigeras.

     Nämnden, som nu konstaterar att landskapsregeringen enligt redogörelsen avser precisera riktlinjerna, vidblir sin tidigare framförda ståndpunkt att riktlinjerna bör korrigeras.

 

Reformering av självstyrelsesystemet

 

Redogörelsen

 

I redogörelsen redogörs för förslaget från den av landskapsregeringen tillsatta parlamentariska kommittén för reformering av självstyrelsesystemet och självstyrelselagen för Åland. Kommittén har bland annat föreslagit en text för nästa riksregerings regeringsprogram och texten har enligt redogörelsen presenterats hos de nuvarande riksdagsgrupperna. Av redogörelsen framgår också att landskapsregeringen i sina kontakter med regeringen har framfört att man eftersträvar en mellan riket och Åland partsammansatt kommitté med uppdrag att se över självstyrelsesystemet.

 

Nämndens synpunkter

 

Nämnden konstaterar att betänkandet från den parlamentariska kommittén var enhälligt och att det därför föreligger ett mycket bra underlag för en reformering av självstyrelsesystemet. Nämnden vill betona vikten av att den föreslagna texten tas in i nästa regeringsprogram varför landskapsregeringen i ett tillräckligt tidigt skede bör vara synnerligen aktiv i förhållande till rikspartierna.

 

Lagstiftningsbehörigheten avseende standardisering

 

Redogörelsen

 

Landskapsregeringen redogör för att högsta domstolen i juli 2009 förordnade att ett moment i landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av elsäkerhetslagen skulle förfalla med hänvisning till att bestämmelsen gäller standardisering som enligt självstyrelselagen hör till rikets lagstiftningsbehörighet. Enligt landskapsregeringens mening är högsta domstolens ställningstagande problematiskt på grund av att det i praktiken betyder att landskapets lagstiftningsbehörighet är utan innehåll på de rättsområden där standarder tillämpas. Vidare förefaller det som om domstolen inte verkar dra de slutsatser som ställningstagandet leder till, vilket innebär osäkerhet och tolkningssvårigheter. Landskapsregeringen anser att den nuvarande situationen är ohållbar och en ändring av självstyrelselagen måste därför fås till stånd så snart som möjligt.

 

Nämndens synpunkter

 

Nämnden delar landskapsregeringens bedömning att situationen är ohållbar i fråga om tolkningen av självstyrelselagens 27 § 19 punkt. Enligt nämndens mening är därför en ändring av självstyrelselagen till denna del angelägen och brådskande.

 

Grundlagen

 

Redogörelsen

 

Landskapsregeringen redogör för att ett en begäran om utlåtande har lämnats till landskapsregeringen över ett kommittébetänkande om ändring av grundlagen och att betänkandet var författat på finska med undantag från ett sammandrag. Enligt landskapsregeringens mening är ett sådant förfarande oacceptabel. Landskapsregeringen redogör även för vilka synpunkter som framfördes i utlåtandet. I utlåtandet framhölls att grundlagen bör klarlägga att statsmakten i landet tillkommer folket som företrätts av både riksdagen och Ålands lagting. Vidare framhölls bl.a. att förslag till ett system enligt vilket riksdagen och lagtinget ömsesidigt godkänner förändringar av grundlagen beträffande frågor inom landskapets behörighet för att inte landskapets lagstiftningsbehörighet ska kringskäras av att flera grundrättigheter fastställs i grundlagen.

 

Nämndens synpunkter

 

Enligt nämndens mening är självstyrelselagen den lag där förhållandet mellan landskapet och riket ska regleras. Denna princip är av synnerligen stor betydelse eftersom självstyrelselagen inte kan ändras utan lagtingets medverkan. Nämnden delar samtidigt de synpunkter som landskapsregeringen framförde i utlåtandet och konstaterar att synpunkterna dessvärre inte beaktades i kommittéförslaget om ändringar i grundlagen. I grundlagens 120 § hänvisas till att landskapet Åland har självstyrelse i enlighet med vad som bestäms i självstyrelselagen men samtidigt framkommer det inte av grundlagens 2 § att befolkningen i landskapet Åland företräds av lagtinget och inte av riksdagen på de områden där statsmakten överförts till självstyrelsen. En sådan ändring av 2 § skulle inte i något avseende ändra på maktfördelningen mellan riket och landskapet enligt självstyrelselagen utan skulle bara innebära ett förtydligande och därmed synliggörande av maktdelningen. Nämnden anser att landskapsregeringen fortsatt bör verka för de föreslagna ändringarna av grundlagens 2 § samt för att säkerställa att behörighetsförskjutningar enligt självstyrelselagen inte kan ske genom ändringar av grundlagen.

     Finlands grundlag gäller även i det enligt självstyrelselagen enspråkigt svenska landskapet Åland. Nämnden finner det därför synnerligen anmärkningsvärt att begäran om utlåtande över kommittébetänkandet om ändring av grundlagen i strid med självstyrelselagen lämnades till landskapsregeringen på finska med undantag från ett sammandrag. Ett sådant förfarande får enligt nämndens mening inte förekomma.

 

Svenska språket

 

Av redogörelsen framgår att situationen beträffande språket i kommunikationen mellan landskapet och rikets myndigheter inte har förbättrats under året. Den negativa utvecklingen på språkområdet ställer krav på landskapsregeringen att ytterligare intensifiera bevakningen av att landskapets ställning som enspråkigt svenskt område respekteras. Landskapsregeringen påtalar därför systematiskt att svenska ska användas i kommunikationen och landskapsregeringen har till landets regering framfört ett förslag att landskapsregeringen och regeringen skulle tillsätta en partsammansatt arbetsgrupp med uppdrag att avge konkreta förslag på hur Åland kan kommunicera på svenska med staten samt hur ålänningarnas svenska service kan tryggas.

 

Nämndens synpunkter

 

Frågan om svenskans bevarande är enligt nämndens mening tudelad. Vad gäller svenskans bevarande i Finland konstaterar nämnden att en av Finlands svenska folkting utsedd utredning under ledning av president Martti Ahtisaari presenterat ett handlingsprogram med konkreta förslag om hur Finland ska förbli ett land med två levande nationalspråk. Styrgruppen bestod bl.a. av riksdagsledamöter från alla partier med svensk verksamhet och i styrgruppen ingick även vicetalman Gunnar Jansson. Nämnden finner de föreslagna åtgärderna, som sammanlagt utgör 25 till antalet, mycket positiva också för Åland men konstaterar samtidigt att frågan om svenska språkets bevarande på Åland är en separat fråga av både nationell och internationell bärvidd. För Ålands del vill nämnden betona Finlands särskilda ansvar och skyldighet att tillse att självstyrelselagens regler och intentioner till fullo efterlevs i syfte att bibehålla Åland svenskspråkigt. Detta innebär bland annat att det är rikets ansvar att tillse att nödvändiga resurser och kunskaper föreligger för att självstyrelselagen ska kunna efterlevas.

     Enligt nämndens mening vore det till fördel om en partsammansatt arbetsgrupp med uppdrag att avge konkreta förslag skulle tillsättas i enlighet med redogörelsen. Dock konstaterar nämnden att endast informella diskussioner med representanter för regeringen har förts i ärendet och att det därför inte i dagsläget finns några konkreta planer på tillsättande av en sådan arbetsgrupp. Landskapsregeringen måste enligt nämndens mening vidta kraftfulla åtgärder för att komma vidare i frågan.

 

Språket i utbildningen

 

I betänkandet över föregående redogörelse konstaterade nämnden att det är synnerligen viktigt att utbildningen i svenska språket i skolor i riket hålls på en fortsatt hög nivå. Om kunskaperna i svenska försvagas i Finland kommer det bland annat på sikt i praktiken att bli svårt att kräva kunskaper i svenska språket av exempelvis högre statstjänstemän. Vidare framhöll nämnden bl.a. vikten av att det i riket ges tillräcklig utbildning på svenska för poliser och gränsbevakare.

     Nämnden har nu vid behandlingen av ärendet erfarit att det, på grund av språket inom utbildningen, kommer att uppstå svårigheter med rekryteringen inom gränsbevakningen. Nämnden vidblir sina tidigare framförda åsikter och enligt nämnden mening bör frågan om språket i utbildningen i riket tillhöra landskapsregeringens prioriterade områden.

 

Kontakter till Sverige

 

Nämndens synpunkter

 

I nämndens betänkande över föregående redogörelse konstaterades att Sverige alltid haft stor betydelse för landskapets möjlighet att upprätthålla svenska som ett levande språk i utveckling och att inga tecken tyder på att betydelsen skulle minska i framtiden. Enligt nämndens betänkandet finns det därför skäl att undersöka hur de politiska kontaktytorna mellan Sverige och Åland ytterligare kunde utvecklas. Nämnden hade under behandlingen av ärendet bekantat sig med Öresundskommittén och konstaterar att kommittén kunde låna modell för kontakterna mellan Åland, Sverige och Finland. Frågan har också berörts i finansutskottets betänkande över budgeten för 2011.

     Nämnden emotser fortsättningsvis landskapsregeringens åtgärder i ärendet. Kontakterna till Sverige är än mer angelägna med beaktande av den aktuella språkutvecklingen i Finland. Kontakter bör upprätthållas på många plan, inklusive på EU-området. Landskapsregeringen bör verka för att frågan om bildande av en Ålandshavskommitté tas upp på det planerade gemensamma sammanträdet för Finlands och Sveriges regeringar. Ett sådant möte kunde med fördel hållas på Åland.

 

Allmänna kollektivavtal

 

Redogörelsen

 

Landskapsregeringen redogör för att den tidigare framfört ställningstaganden om att allmänt bindande kollektivavtal ska finnas tillgängliga på både svenska och finska och att justitiekanslern har meddelat att han stöder detta synsätt. Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte därefter en arbetsgrupp som uppmanade landskapsregeringen att försöka kategorisera kollektivavtalen utifrån den betydelse de har för Åland. Landskapsregeringen har gjort en kategorisering och har i ett utlåtande till ministeriets arbetsgrupp framhållit att samtliga allmänt bildande kollektivavtal som tillämpas på Åland ska finnas på svenska.

 

Nämndens synpunkter

 

Nämnden konstaterar att riksdagen i december 2010 godkände en budgetmotion som garanterar medel för översättning av kollektivavtal till svenska under 2011. Arbetsgruppen vid ministeriet bedömer att grundöversättningsarbetena kommer att ta två till tre år i anspråk och därefter borde medel garanteras för översättning för nya kollektivavtal och uppdatering av de gamla. Arbetsgruppen vid ministeriet har vidare föreslagit att behovet av översättningar slås fast i lag. Ett sådant lagförslag finns dock inte och nämnden sätter därför sin förhoppning till att lagen ska kunna antas av kommande riksdag.

 

Ålands demilitarisering och neutralisering, gränsarbetsgruppens betänkande

 

Redogörelsen

 

Landskapsregeringen redogör för den fortsatta utvecklingen i fråga om förverkligandet av justitieministeriets arbetsgrupp för att utreda gränsdragningen för den neutraliserade och demilitariserade zonen. Statens beredning av ärendet fortsatte under hösten 2008 genom ett informellt nätverk av tjänstemän från olika myndigheter. Vid nätverkets kontakt med landskapsregeringen framfördes att glappet mellan demilitariseringsgränsen och självstyrelsen bör kvarstå men landskapsregeringen vidhöll sin tidigare uppfattning att demilitariseringsgränsen ska justeras.

 

Nämndens synpunkter

 

Nämnden stöder till fullo landskapsregeringens åsikt att arbetsgruppens förslag om en justering av demilitariseringsgränsen ska verkställas. Enligt nämndens mening bör de ministerier som ingick i arbetsgruppen vidbli överenskommelsen och omedelbart tillse att den förverkligas.

     I betänkanden över redogörelsen för tiden 1 november 2008 - 31 oktober 2009 anförde nämnden även synpunkter på Ålands roll i Finlands säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse. Nämnden noterade bl.a. att landskapsregeringen enligt sitt handlingsprogram avser utarbeta en strategi som förankrats i lagtinget och som ska ligga till grund för det fortsatta arbetet som berör demilitariseringen och neutraliseringen. Nämnden fann strategin brådskande. Vidare anfördes att landskapsregeringen, som är i avsaknad av ett utrikesministerium, med fördel kan vända sig till Ålands fredsinstitut som besitter kunskap på området i sin förberedelse inför nämnda utredningar. Nämnden påminde även om att landskapsregeringen bör utreda hur lagtingets inflytande över internationella avtal som rör Ålands folkrättsliga ställning kan förstärkas. Nämnden vidblir nu sina ställningstaganden och ser fram emot den av landskapsregeringen utlovade strategin för demilitariseringen och neutraliseringen.

 

Fartygsbesök och överflygningar

 

Redogörelsen

 

Landskapsregeringen redogör för de av marinen planerade besöken i åländska vatten. Av statistiken framgår antalet fartygsbesök under perioden 2001-2010.

 

Nämndens synpunkter

 

Från landskapets och försvarsministeriets sida har det länge rått olika uppfattningar om hur artikel IV i 1921 års konvention om Ålandsöarnas icke-befästande och neutralisering ska tolkas i fråga om fartygens rätt att temporärt förankra i de till öarna hörande vattnen. Från landskapets sida har det hävdats att konventionen måste tolkas så att fartygen ska avlägsna sig under nästa dygn. Tolkningen har stött sig på att konventionen har tillkommit vid en sådan tid då fartygen var så beskaffade att en möjlighet att tillfälligt förankra var en nödvändighet medan dagens moderna fartygsutrustning leder till att ett sådant behov inte längre föreligger. Från rikets sida har det däremot hävdats en tolkning enligt vilken fartygen måste avlägsna sig ett dygn senare än enligt landskapsregeringens tolkning. Landskapsregeringen och försvarsministeriet har dock" varit överens om att man inte är överens" ifråga om tolkningen vilket innebär att något konkludent samtycke från landskapets sida inte ska anses föreligga fastän landskapsregeringen inte vidtar åtgärder i situationer då fartygen stannar längre i landskapets vatten än de bör göra enligt landskapsregeringen tolkning.

     Nämnden har nu vid behandlingen av ärendet fått erfara att marinen vid det årliga mötet med representanter för landskapet redogjorde för sin syn på fartygsbesökens längd. Enligt marinens uppfattning kan fartygen stanna högst 48 timmar inom den demilitariserade zonen. Nämnden ser tolkningen som en god avgränsning i jämförelse med tidigare tolkningar.

     I sitt förra betänkande över landskapsregeringens redogörelse konstaterade nämnden att landskapsregeringen betraktade fartygsbesöken som sedvanliga. Nämnden ville då fästa uppmärksamheten på att olika uppfattningar fortsättningsvis råder om fartygsbesökens antal, syfte och längd. Nämnden uppmanade landskapsregeringen att återuppta diskussionerna med försvarsministern för att uppmärksamma försvarsministern på de skiljaktiga tolkningarna.

     Nämnden noterar nu att något sådant möte ännu inte har kommit till stånd. Oavsett preciseringen i fråga om marinens tolkning anser nämnden fortsättningsvis att landskapsregeringen bör återuppta diskussionerna med försvarsministern och försvarsmaktens övriga ledning. Vid mötet bör landskapsregeringen även försäkra sig om att marinens tolkning har en politisk förankring. Genom en kontinuerlig bevakning från landskapsregeringens sida av efterlevnaden av konventionerna om demilitarisering och neutralisering tydliggörs och stärks landskapets ställning som part samtidigt som alla parter görs medvetna om att konventionerna är i högsta grad giltiga och levande.

 

Lotterilagstiftningen

 

Redogörelsen

 

Av redogörelsen framgår att nya bestämmelser i lotterilagstiftningen respektive strafflagen träder i kraft den 1 oktober 2010 och att landskapsregeringen med anledning av ikraftträdandet inledde diskussioner med polisstyrelsen som är ny tillsynsmyndighet inom lotteriområdet. Diskussionen gällde Åland penningautomatförenings verksamhetsförutsättningar. I slutet av oktober 2010 meddelade polisstyrelsen i en skrivelse att den avser att inom ramen för sin övervakningsbefogenhet inleda åtgärder för att avsluta den spelverksamhet som Åland penningautomatförening bedriver i riket och som i högsta domstolens och statsåklagarens beslut har konstaterats vara i strid med rikets lotterilag.

     Landskapsregeringen har påpekat vikten av att Åland penningautomatförening ska ha goda verksamhetsförutsättningar.

 

Nämndens synpunkter

 

Nämnden konstaterar att diskussioner mellan landskapsregeringen och polisstyrelsen har förts efter det att skrivelsen inkom till landskapsregeringen. Landshövdingen, som av presidenten har utsetts till medlare i fråga om lotterilagstiftningen, har också medverkat vid diskussionerna. Några åtgärder har således veterligen inte vidtagits av polisstyrelsen med anledning av skrivelsen.

     Nämnden konstaterar att grundlagsutskottet i sitt utlåtande över den nya lotterilagen angett  att Åland penningautomatförenings verksamhet inte är otillåten och enligt nämndens åsikt är det synnerligen angeläget att landskapsregeringen fortsättningsvis framhåller grundlagsutskottets tolkning av lotterilagstiftningen. Nämnden vill även understryka att det är landskapsregeringen som är den myndighet som utövar tillsynen över Åland penningautomatförening verksamhet.

 

Kärnavfall

 

Nämnden har i de två senaste betänkandena över landskapsregeringens redogörelser berört frågan om förvaringen av högaktivt avfall från kärnkraftverken i framförallt Forsmark och Olkiluoto. Nämnden har sett synnerligen allvarligt på frågan och uppmanat landskapsregeringen att inhämta tillräcklig kunskap i ärendet för att kunna bevaka ålänningarnas intresse.

     Nämnden har på nytt inhämtat information om de planerade slutförvaren i Sverige och Finland och vill med anledning av att ärendet är högaktuellt i framförallt Sverige på nytt uppmana landskapsregeringen att bevaka Ålands intresse i frågan.

     Särskild uppmärksamhet bör förutom åt slutförvaret ägnas åt mellanförvaret som också är av stor betydelse vilket inte minst händelserna i samband med jordbävningen i Japan har visat.

 

Gränsbevakningsväsendet

 

Redogörelsen

 

Landskapsregeringen redogör för de organisatoriska förändringar som gränsbevakningen vidtagit med anledning av att en ny lag om gränsbevakningen har trätt i kraft. Landskapsregeringen har inför omorganisationen  framhållit bl.a. att minst nuvarande personalresurser måste bibehållas för att trygga servicen och säkerheten till sjöss och enligt landskapsregeringens bedömning är förslaget att avskaffa Ålands sjöbevakningsområde som eget område mycket negativt. Den organisatoriska strukturen är en garanti för samverkan mellan landskapet och gränsbevakningsväsendet och utgör en grundläggande förutsättning att trygga det svenska språket som arbetsspråk inom Ålands sjöbevakningsområde.

     I redogörelsen efterlyser landskapsregeringen också en långsiktig plan beträffande Åland med särskild beskrivning av de effekter förändringarna får för Åland och den åländska befolkningen och med beaktande av hur Ålands status som självstyrt demilitariserat och neutraliserat område.

 

Nämndens synpunkter

 

Nämnden konstaterar att Ålands sjöbevakningsområde upphörde vid årsskiftet och att Åland numera ingår i Västra Finlands sektion. Områdeschefen benämns nu stationschef men har enligt uppgift fortsättningsvis samma befogenheter som tidigare. Nämnden noterar vidare att gränsbevakningen på Åland nu arbetar enligt en ny modell men att verksamheten på fältet enligt uppgift inte har minskat i omfattning.

     Nämnden har redan i sitt betänkande nr 2/2008-2009 över landskapsregeringens redogörelse för tiden 1 november 2007 - 31 oktober 2008 konstaterat att gränsbevakningen visserligen underlyder inrikesministeriet men att det enligt nämndens mening inte är förenligt med demilitariserings- och neutraliseringskonventionerna att gränsbevakningen även på Åland har blivit en alltmer integrerad del av Finlands försvarssystem. Nämnden vidblir nu denna åsikt och anser att landskapsregeringen bör ta upp frågan med statsledningen inkluderande försvarsmaktens ledning.

 

Skattegränsen

 

Redogörelsen

 

Landskapsregeringen redogör för sitt fortsatta arbete med att i samarbete med finansministeriet och tullstyrelsen utforma förslag till tillämpningsföreskrifter för den nya tullkodexen. Det gemensamma målet har varit att handeln med varor över skattegränsen ska vara minst lika smidig och förenklad som för närvarande. Kommissionen har tillsatt en arbetsgrupp för att fortsätta arbetet med utformningen av tillämpningsföreskrifterna och vid gruppens första möte deltog representanter för landskapet.

 

Nämndens synpunkter

 

Nämnden anser att målet att handeln med varor över skattegränsen ska vara minst lika smidig och förenklad som för närvarande är för lågt ställt och att landskapsregeringen även bör arbeta för att handeln med Finland och övriga EU inklusive Sverige ska vara likställd.

     Nämnden konstaterar att riksdagen den 22 februari 2011 antog en ändring av mervärdesskattelagen så att det minsta mervärdesskattebelopp som uppbärs vid import sänks från 10 euro till 5 euro. I fråga om ändringen av det minsta mervärdesskattebelopp som uppbärs vid import kommer lagen träda i kraft från och med ingången av 2013. Lagändringen får konsekvenser för bl.a. Posten Ålands verksamhet. Nämnden förutsätter att landskapsregeringen vid behov vidtar nödvändiga och möjliga åtgärder för att förhindra att ytterligare ändringar av mervärdesskattelagen företas i samma riktning ifall ett sådant förändringstryck skulle uppstå.

 

Det ekonomiska systemet och beskattningen

 

Redogörelsen

 

Landskapsregeringen redogör bl.a. för att samarbetet i skattefrågor mellan landskapsregeringen och finansministeriet har stärkts under året. Regelbundna informationsmöten har hållits och finansministeriet har i ökad omfattning inbegärt utlåtande från landskapsregeringen. Landskapsregeringen har presenterat ett underlag för finansministeriet och processen kommer att fortgå i syfte att avräkningsgrunderna ska justeras.

 

Nämndens synpunkter

 

Nämnden noterar att det i betänkandet från den parlamentariska kommittén om förslag till reformering av självstyrelsesystemet och självstyrelselagen för Åland (ÅU 2010:2) konstateras att det finns ett behov av att se över förfarandet för ändring av avräkningsgrunden och grunderna för avräkningsbeloppet. Detta behov föreligger oberoende av kommitténs senare förslag om en utökad ekonomisk självstyrelse och beskattningsbehörighet för landskapet.

     Nämnden anser att justeringen av avräkningsgrunden är en högprioriterad fråga.

     Vidare konstaterar nämnden att ett betänkande från den skattearbetsgrupp som arbetat under ledning av understatssekreterare Martti Hetemäki, presenterades den 21 december 2010. I betänkandet föreslås en rad ändringar i den finländska beskattningen. En av dem är att kommunernas andel av samfundsskatteintäkten helt ska flyttas till staten. Inkomstförlusterna för kommunerna ska enligt arbetsgruppens förslag istället kompenseras över statsbidragssystemet. Förverkligandet av ett sådant förslag skulle få allvarliga konsekvenser för kommunerna på Åland och enligt nämndens mening är det därför viktigt att landskapsregeringen bevakar utvecklingen på området i ljuset av självstyrelselagens behörighetsfördelning på beskattningens område.

     I redogörelsen redogörs för att landskapsregeringen i september 2009 har tillsatt en arbetsgrupp för att utarbeta ett förslag till en ny kommunalskattelag. Nämnden finner denna redogörelse intressant men ser fram emot att lagtinget ska få ta ställning till dem i ett annat lämpligt sammanhang.

 

Reservkraftsförsörjningen

 

Redogörelsen

 

Landskapsregeringen redogör för det fortsatta arbetet med stödfrågan avseende Kraftnät Ålands AB:s planerade byggnation av en likströmskabel mellan landskapet och riket.

 

Nämndens synpunkter

 

Nämnden konstaterar att frågan om att trygga reservkraftsförsörjningen för landskapet är synnerligen brådskande. Elförbrukningen ökar och en ohållbar situation kan uppstå redan år 2013 vilket kan leda till att elförsörjningen måste ransoneras. Den planerade kabeln till riket måste således omedelbart fås till stånd.

     Nämnden vill också framhålla att konsumenterna i landskapet redan i dag har högre elkostnader än i riket och att de ytterligare kan förväntas stiga. Såväl de höga elkostnaderna som en framtida ransonering drabbar konsumenterna och kan därtill hämma näringslivsutvecklingen. Staten har därför ett stort ansvar mot bakgrund av intentionerna i grundlagen om allas rätt till lika behandling och trygghet samt självstyrelselagens uttryckliga bestämmelse om extra anslag som har tillkommit i syfte att utpeka statens ansvar för utgifter som inte rimligen kan finansieras enbart ur landskapets medel.

 

Tillträde för åländska studerande i svenska högskolor

 

Redogörelsen

 

Landskapsregeringen redogör för att Sveriges regering i oktober 2010 beslöt ge högskoleverket i uppdrag att utarbeta föreskrifter om hur betyg från utländsk gymnasialutbildning ska värderas så att sökanden med sådana betyg kan konkurrera på likvärdiga villkor som sökanden med svensk gymnasialutbildning. Landskapsregeringen inleder omedelbart ett arbete med att påminna om den vikt tillträdet till svenska högskolor har för Åland. Landskapsregeringen har även påmint Sveriges regering om Nationernas förbunds beslut 1921 och det särskilda ansvar som Sverige har.

 

Nämndens synpunkter

 

Nämnden anser att det fortsättningsvis är synnerligen viktigt att åländska studerande har möjlighet att ansöka till högskolor i Sverige på samma villkor som svenska studerande.

     Nämnden vill också påminna om att det är viktigt att landskapsregeringen följer upp tillämpningen av de nya reglerna för åländska studerande så att omräkningssystemet för såväl elever från yrkesutbildningen som från Ålands lyceum är rättvisa och relevanta.

 

Förnyelsebar energi

 

Redogörelsen

 

Landskapsregeringen redogör för förslaget till lag om stöd till produktion av el från förnyelsebara källor. Utgångspunkten i regeringens proposition till riksdagen från september 2010 är att stödsystemet inte skulle omfatta Åland eftersom lagstiftningsbehörigheten gällande näringsverksamhet tillkommer Åland. Vidare redogörs för Ålandsdelegationens utlåtande i ärendet där det konstateras att behörighetsfördelningen inte hindrar riket och landskapet att komma överens om att skapa ett system med vilket stöd även kan betalas till elproducenter på Åland. Landskapsregeringen har aktivt arbetat för att i samråd med berört ministerium åstadkomma en överenskommelse som innebär att även Åland omfattar systemet.

 

Nämndens synpunkter

 

Nämnden konstaterar inledningsvis att landskapet givetvis bör åta sig sin andel av förverkligandet av klimatmålen och finansiering av andelen vilket kräver såväl lagstiftning som budgetmedel. Samtidigt konstaterar nämnden att de naturliga förutsättningarna samt intresset för vindkraft på Åland är så stora att produktionen kan bli mycket omfattande i relation landskapets storlek. Om de förväntade och planerade vindkraftverken förverkligas kommer elproduktionen från vindkraft på årsbasis att överstiga landskapets totala elförbrukning. Eftersom produktionen är ojämn kan vindkraften dock inte till 100 procent ersätta importen av elkraft. Åland har därför möjlighet att utöver sitt eget klimatmål bidra till hela Finlands miljömål på ett betydelsefullt sätt och till denna del borde landskapet inkluderas i rikets tariffsystem. En utbyggnad av vindkraften på Åland förutsätter att vindkraftbolagen får samma konkurrensförutsättningar som i omkringliggande regioner.     

     Enligt nämndens mening har riksdagen klart och tydligt uttalat sig om att Åland kan ingå i det finländska inmatningstariffsystemet och några formella skäl att Åland inte ska vara med föreligger inte. Enligt nämndens mening är det således möjligt att, under förutsättning att den politiska viljan finns, ta med landskapet i tariffsystemet vilket innebär att Finland för att uppnå sina klimatmål kan ta tillvara de platser i landet där förhållandena för vindkraft är som mest optimala.

     Nämnden har fått kännedom om finansministeriets utlåtande till arbets- och näringsministeriet i ärendet och konstaterar att det inte överensstämmer med riksdagens skrivningar. Enligt nämndens mening har Finland dessutom ett ansvar också för Ålands del och bör därför inte anföra formella skäl för att frånsäga sig ansvaret.

     Avslutningsvis påpekar nämnden att ärendet är mycket brådskande. Tariffsystemet har tagits i bruk i riket från och med den 1 april 2011 och eftersom det är fördelaktigt att gå tidigt in i inmatningstariffsystemet hamnar åländska företag i en sämre ställning än motsvarande företag i Finland om ärendet ytterligare fördröjs.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 10 januari 2011 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens yttrande över redogörelsen.

     Nämnden har i ärendet hört lantrådet Viveka Eriksson, vicelantrådet Britt Lundberg, ministern Roger Eriksson, ministern Mats Perämaa, EU-specialrådgivaren Hanna Bertell (per telefon), finanschefen Dan E. Eriksson, Europaparlamentarikern Carl Haglund (per telefon), stationschefen Timo Hissa, polischefen Camilla Hägglund, avdelningschefen Rainer Juslin, energiutvecklaren Henrik Juslin, landshövdingen Peter Lindbäck, VD:n Henrik Lindqvist, Sveriges generalkonsul Ingrid Ihremark, konsultativa tjänstemannen Janina Groop-Bondestam (per telefon), lagstiftningsrådet  Sten Palmgren (per telefon), avdelningsjuristen Erica Pettersson, förvaltningschefen Arne Selander, chefsjuristen Sören Silverström, t.f. byråchefen Elisabeth Storfors, ministern Astrid Thors (per telefon),  specialmedarbetaren Wille Valve (per telefon), VD:n Jan Wennström,  tekn. Dr. Torbjörn Åkermark,  programchefen vid Folktinget Markus Österlund (per telefon) , överdirektören Esa Härmälä (per telefon).

     I ärendets avgörande behandling deltog, ordföranden, talman Roger Nordlund, viceordföranden vicetalman Gunnar Jansson samt medlemmarna vicetalman Gun-Mari Lindholm, lagtingsledamöterna Anders Eriksson, Camilla Gunell, Raija-Liisa Eklöw, Harry Jansson och Roger Jansson.

 

Nämndens förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår nämnden

 

att lagtinget meddelar landskapsregeringen till kännedom vad nämnden anfört i ärendet.

 

__________________

 

 

 

Mariehamn den  12 april 2011

 

 

Ordförande

 

 

Roger Nordlund 

 

 

Sekreterare

 

 

Susanne Eriksson