I meddelandet redogör landskapsregeringen för sina prioriteringar i förhållande till dagordningen inom Europeiska unionen år 2012. Dessutom innehåller meddelandet en redogörelse för verksamheten beträffande EU-ärenden under år 2011.

Självstyrelsepolitiska nämndens förslag

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

Utskottets synpunkter

Allmänt

Nämnden konstaterar inledningsvis att behandlingen av landskapsregeringens EU-redogörelse i många år har överlämnats i början på året och att betänkandet ofta har diskuterats i plenum först under septembersessionen. Diskussionen i plenum och behandlingen i nämnden har i regel varit öppen såtillvida att varken nämnden eller lagtinget i plenum har begränsat diskussionen till de ärenden som redovisas i redogörelsen. Ärendet har därigenom legat till grund för en allmän debatt om EU-ärenden. Nämnden konstaterar att landskapsregeringen i diskussionerna i plenum får den politiska respons som behövs på ett mer allmänt plan. När det gäller specifika ärenden har landskapsregeringen dessutom möjlighet att begära samråd med lagtinget då ärendena kan behandlas mer detaljerat i nämnden alternativt i något av utskotten.

När det gäller innehållet konstateras att den andra delen av redogörelsen är en rapport över arbetet under det gångna året. Nämnden önskar att den andra delen i kommande redogörelser även ska redovisa huruvida de målsättningar som uppställdes i föregående års redogörelse helt eller delvis har uppfyllts.

Nämnden omfattar i stort utskottens synpunkter i de bifogade utlåtandena. Några av de frågor som utskotten har behandlat har nämnden valt att särskilt lyfta fram och kommenterar dem i betänkandet nedan.

Åländsk representation i Europaparlamentet

Förslag till ändringar av valen till Europaparlamentet

Europaparlamentet (EP) ska enligt artikel 223 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt utarbeta ett förslag till nödvändiga bestämmelser för val av ledamöter till EP. Rådet ska enhälligt fastställa dessa bestämmelser. Därefter ska varje medlemsstat i enlighet med respektive stats konstitutionella bestämmelser godkänna de nya reglerna. Genom Lissabonfördraget infördes att bestämmelserna om val till EP antas genom ett särskilt lagstiftningsförfarande som medför att de allmänna principer som gäller EU-lagstiftningen kan tillämpas på dem.

För närvarande regleras de gemensamma reglerna om val till EP i en särskild valakt (1976 års beslut om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, 76/787/EKSG, EEG, senaste ändring 21.10.2002, som har satts ikraft i Finland). Enligt nuvarande valakt finns inget krav på ett enhetligt valförfarande. EP-val förrättas i enlighet med medlemsstaternas nationella vallagstiftningar. Sedan år 2008 har man inom parlamentet arbetat med ett förslag till ändring av den nu gällande valakten. Förslaget om ändring av 1976 års valakt bereds i EP av utskottet för konstitutionella frågor. Rapportör i ärendet är Andrew Duff. Duff lade redan under föregående valperiod fram ett förslag till betänkande som förföll då det inte blev färdigbehandlat. Ett nytt förslag till betänkande lades därför fram den 15 april 2010 av Duff. Detta betänkande behandlades i utskottet och i plenarsessionen men fick inte tillräckligt understöd. Duff lade därefter fram ett andra förslag till betänkande. Det andra förslaget godkändes i utskottet för konstitutionella ärenden och behandlades därefter i plenarsessionen den 14 mars 2012.

Inför plenarsessionen sändes Duffs andra förslag till betänkande för utlåtande till medlemsstaterna. Statsrådets EU-ministerutskott har i en E-skrivelse tagit ställning till Duffs förslag till betänkande. Justitieministeriets förslag till E-skrivelse behandlades den 9 mars 2012 i EU-ministerutskottet. Landskapsregeringen gav före mötet ett utlåtande om innehållet i E-skrivelsen. Under behandlingen av redogörelsen har också självstyrelsepolitiska nämnden informerats om innehållet i förslaget till E-skrivelse i form av en promemoria. I denna promemoria noteras att Ålands lagting år 2006 har överlämnat ett initiativ till riksdagen (M3/2006 rd) med förslag om ändring av vallagen så att en av Finlands dåvarande 14 parlamentsplatser reserveras för landskapet Åland. Förslaget förkastades av riksdagen. I grundlagsutskottets betänkande 13/2006 rd sägs bl.a. att initiativet är fullt begripligt med hänsyn till Ålands särställning. Vidare sägs att det är viktigt med fortsatt diskussion på europeisk nivå om landskapets medinflytande i EP och att det är motiverat också för att landskapet Ålands särställning är unik i Europa. Betänkandet innebär att Finlands riksdag erkänner att Ålands krav på en parlamentsplats har ett konstitutionellt berättigande.

I promemorian sägs vidare att Finland i förhandlingarna om Lissabonfördragets bestämmelser om fördelningen av parlamentsplatserna mellan medlemsstaterna strävade efter att få ett beslut på EU-nivå om att landskapet Åland får en egen representant i EP. Vidare sägs att statsrådet i april 2009 fattade ett principbeslut om landskapet Ålands medverkan och inflytande i EU-ärenden. I principbeslutets ingress konstateras att det finns ett behov av att kompensera landskapet för den behörighet som genom EU-medlemskapet har överförts till unionens kompetensområde. Vidare sägs att regeringen ska medverka till att utveckla landskapets inflytande på arbetet i EP. Enligt beslutet ska statsrådet i kommande förhandlingar på gemenskapsnivå om fördelning av parlamentsplatser hävda Ålands internationella särställning och självstyrande status.

Av promemorian framgår att landskapsregeringen i sitt utlåtande framfört att det med hänsyn till landskapets internationella särställning och landskapets självstyrande status är motiverat att landskapet har en egen ledamotsplats i EP. Landskapsregeringen föreslår i utlåtandet att statsrådet fortsätter sina strävanden att få en egen extra parlamentsplats för Åland.

Under förslag nr 4 i statsrådets promemoria om Duffs förslag till beslut om grunderna för parlamentets sammansättning med beaktande av anslutningen av de nya medlemsstaterna och på basis av EU:s statistikmyndighet, Eurostats, befolkningsuppgifter säger statsrådet avslutningsvis: I enlighet med statsrådets principbeslut om Ålands medverkan och inflytande i EU-ärenden från 2009 ska statsrådet också i fortsättningen i förhandlingar på gemenskapsnivå om fördelning av parlamentsplatser hävda Ålands internationella särställning och självstyrande status.

Nämnden konstaterar att Duffs förslag till betänkande berör den framtida fördelningen av parlamentsplatser endast till den del det föreslås att parlamentet framöver ska lägga fram ett förslag till beslut om grunder för fördelningen av platser i EP med beaktande av nya medlemsstater och befolkningsuppgifter. I det här skedet är det därför inte möjligt att dra några slutsatser hur ett sådant förslag kommer att se ut, när det läggs fram och vilka konsekvenser det skulle få när det gäller antalet platser som tillkommer Finland. Mot denna bakgrund framstår möjligheterna att förverkliga Ålands plats i EP som i högsta grad osäker både när det gäller den tidpunkt som en begäran om en åländsk parlamentsplats kommer att framföras från finländsk sida och om en sådan begäran kommer att bifallas. Nämnden har å ena sidan erfarit att statsrådet har för avsikt att följa den linje som stakades ut i principdokumentet från år 2009, men att det å andra sidan saknas en konkret strategi för hur en egen åländsk parlamentsplats ska förverkligas.

Enligt nämnden är det Finlands ansvar att vidta de åtgärder som behövs, oavsett antalet platser som Finland har i EP. Landskapsregeringen bör uppmana statsrådet att omgående inleda de lagstiftningsåtgärder som krävs för att Åland i valet till EP 2014 ska utgöra en egen valkrets och därigenom garanteras en parlamentsplats.

Samarbetet med Europaparlamentariker

Landskapsregeringen redogör för det samarbete som bedrivs med parlamentariker i EP. Nämnden anser att det är viktigt att landskapsregeringen följer med ärendena i EP och utnyttjar de möjligheter till inflytande som detta ger. Samtidigt konstateras att samarbetet med parlamentariker särskilt hör till lagtingets ansvar. Nämnden vill uttrycka sitt stöd för att lagtingsgrupperna är aktiva och utökar kontakterna med partigrupper och enskilda ledamöter i Europaparlamentet. Vidare konstateras att en studieresa för alla lagtingsledamöter planeras till inkommande höst och att tillfälle till att knyta nya kontakter till parlamentariker i EP kommer att finnas.

Landskapets deltagande i den nationella beredningen av EU-ärenden

Landskapsregeringens deltagande i den nationella beredningen

Nämnden har under behandlingen av redogörelsen diskuterat vikten av att landskapsregeringen aktivt deltar i den nationella beredningen av EU-ärendena. De tillgängliga resurserna tvingar landskapsregeringen att prioritera i vilka ärenden som landskapsregeringen ska delta i möten som hålls i Helsingfors.

Ambitionen bör enligt nämnden vara att landskapsregeringen deltar aktivt i alla de ärenden som bedöms vara betydelsefulla för landskapet. Deltagandet ska inte enbart genomföras skriftligen. Landskapsregeringen bör delta fysiskt eller virtuellt på lämpligt sätt i alla sådana möten där det finns anledning att bevaka landskapets intressen. Det kan finnas skäl att påminna ministerierna om att de har ett ansvar för att mötena alltid planeras och genomförs på ett sådant sätt att landskapsregeringens representanter har en reell möjlighet att medverka.

Servicen på svenska

Av redogörelsen framgår att den allmänna uppfattningen om servicen på svenska i landskapsregeringens kontakter med ministerierna är att den generellt sett är god. När översättning av dokument till svenska begärs brukar önskemålet tillgodoses. Ett problem sägs vara den korta tid för beredning av ärenden som ofta finns i beredningssektionerna. Detta leder till att översättningen ofta kommer sent. Tjänstemän som deltagit i möten vid beredningssektionerna har antingen fått tolk, en intern översättare eller en översättning till svenska i efterhand. Det senare anser landskapsregeringen inte vara optimalt, men säger att det har fungerat. Landskapsregeringens uppfattning är att servicen på svenska har förbättrats under det senaste året.

Landskapsregeringen har under nämndens behandling av redogörelsen närmare redogjort för EU-enhetens utredning om språksituationen i de arbetsgrupper och beredningssektioner som landskapsregeringen deltar i. Utredningen har utgått från de krav som framfördes av lagtinget i samband med behandlingen av Lissabonfördraget och statsrådets principdokument från år 2009. Tjänstemännen i har enkätsvar uppgett att servicen har blivit bättre. Det har bl.a. blivit lättare att få tolk och interna översättningar. Ett undantag nämndes där en arbetsgrupp har gett svenskspråkig service i form av en sammanfattning vid mötenas slut. Dokumenten översätts i regel alltid till svenska då landskapsregeringen begär eller då landskapet har ett klart intresse av ärendet, men med en viss fördröjning. Det har uppfattats som att den förbättrade servicen på svenska är en följd av nya anvisningar för ministerierna som justitieministeriet har utfärdat (Ålands ställning i lagberedningen och i EU-ärenden. Anvisningar för ministeriernas handläggare, 8/2012 ). Anvisningarna har antagits efter det att Statsrådets antog sitt principdokument i samband med behandlingen av Lissabonfördraget.

Nämnden vill understryka vikten av att alla landskapets anställda är medvetna om vilken service de ska kräva och att de konsekvent ställer krav på denna service. Landskapsregeringen har uppgett att de kommer att gå ut med information till alla tjänstemän om vad som gäller i fråga om rätten till svenskspråkig service för att säkerställa att alla känner till vilken service som ministerierna är skyldiga att ge. Informationen bör ges på nytt när nya tjänstemän tillträder och när det finns anledning att påminna om vad som gäller.

Nämnden vill vidare framhålla att det är viktigt att landskapsregeringen alltid är tydlig och att en uttrycklig begäran framställs om tolkning och översättningar till svenska då någon från landskapet deltar i handläggningen av ett ärende, oavsett om det sker skriftligen eller genom att närvara vid möten. Alla ärenden som landskapsregeringen prioriterar bör översättas till svenska så snabbt som möjligt. Vidare understryks att det inte är acceptabelt med enbart en översatt sammanfattning över dokument eller med muntliga sammanfattningar på svenska i slutet på ett möte.

Parlamentens subsidiaritetsövervakning

I redogörelsen ingår ett eget avsnitt om subsidiaritetsprincipen. Genom Lissabonfördraget har medlemsstaternas nationella parlament getts rätt att få del av förslag till EU-lagstiftning och att invända mot sådana förslag som inte är förenliga med subsidiaritetsprincipen. En ny bestämmelse om lagtingets rätt att delta i subsidiaritetskontrollen i självstyrelselagen trädde ikraft den 1 december 2011. Förslagen till ny EU-lagstiftning har därefter inkommit till lagtinget via riksdagen och vidaresänts till alla lagtingsledamöter. En diskussion pågår nu om hur behandlingen av dessa ärenden ska utvecklas och förbättras. Enligt nämnden bör lagtingets beredning samordnas så långt som möjligt med landskapsregeringens så att möjligheterna till samarbete utnyttjas till fullo. Lagtinget kommer att återkomma till frågan om hur subsidiarietskontrollen ska organiseras så snart ärendet är färdigberett.

EU 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Allmänt

EU 2020 innehåller de övergripande prioriteringar som kommissionen föreslår om smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla. Prioriteringarna är allmänt hållna och fastställda på en nivå som är rimlig med hänsyn till hela EU. När det gäller kommissionens förslag till konkreta mål, t.ex. när det gäller fattigdom, sysselsättning och utbildning så torde landskapet i huvudsak ha uppnått dem redan. Nämnden konstaterar att tillväxten är viktigt för att kunna bibehålla och utveckla välfärden. Nämnden anser i likhet med utskotten att landskapsregeringen bör anta egna hållbara tillväxtmål som är anpassade till åländska förhållanden. Dessa ska vara mätbara och bör regelbundet följas upp.

Nämnden uppmanar därför landskapsregeringen att återkomma till lagtinget för att redovisa de konkreta målsättningar som landskapsregeringen fastställer för landskapets del.

Innovation och tillväxt

Lag- och kulturutskottet för i sitt utlåtande fram flera konkreta förslag till åtgärder som ska stimulera innovationer och nytänkande. Nämnden stöder dessa förslag. Det föreslås bl.a. att landskapet i ökad utsträckning ska gå in för totalentreprenader på byggsidan. Utskottet menar att målstyrning av projekt stimulerar till innovationer och nytänkande. Ett annat förslag som framförs är att utbud och efterfrågan bättre ska matchas på arbetsmarknaden. Större flexibilitet i fråga om korttidsutbildningar, t.ex. i samarbete med skolor i omkringliggande regioner på områden såsom VVS efterfrågas. Vidare framhålls att utbud också kan leda till efterfrågan, d.v.s. om det temporärt finns ett överskott på personal med viss utbildning så skapas också nya arbeten. Slutligen föreslås ökade avdragsmöjligheter i beskattningen som ett instrument för att öka nyföretagande och innovationer. Riskkapitalutbildning och forskning inom företag kan stödas genom s.k. expertskatter, d.v.s. särskild beskattning för personer med spetskompetens som plockas in i företag.

Den digitala agendan

Nämnden stöder landskapsregeringens arbete och de målsättningar som redogörs för samt de synpunkter som framförs i lag- och kulturutskottets utlåtande. Det är viktigt att landskapsregeringen noggrant följer upp att utvecklingen sker rättvist och parallellt i hela landskapet så att alla skolor, såväl elever som lärare, får tillgång till ny teknik och kunskap att använda den i enlighet kommissionens huvudinitiativ ”En digital agenda för Europa.” Uppföljningen bör vara en prioriterad tillsynsuppgift. Nämnden konstaterar att förmedlingen av denna kunskap utgör en nödvändig bas för all samhällsutveckling och tillväxt i landskapet. Till landskapsregeringens uppgift hör samtidigt att tillse att de digitala verktygen är tillgängliga för alla befolkningsgrupper, t.ex. även äldre och inflyttade så att den ”digitala klyftan” mellan olika generationer och samhällsgrupper kan minskas. Nämnden föreslår att landskapsregeringen undersöker möjligheterna att utnyttja EU- finansiering för projekt som syftar till att minska den digitala klyftan mellan olika mellan befolkningsgrupper.

Jämställdhet och kvinnors deltagande

Lag- och kulturutskottet konstaterar i sitt utlåtande att lagtinget vid en internationell jämförelse med andra parlament har en exceptionellt låg andel kvinnliga ledamöter. Nämnden finner att endast åtta kvinnor blev invalda till lagtinget år 2011. När landskapsregeringen bildades blev fyra av de invalda kvinnorna ministrar. Bland de ersättare som då fick lagtingsuppdrag är bara två kvinnor. Det nu sittande lagtinget har därför endast sex kvinnliga ledamöter av totalt 30. Av de godkända rösterna i lagtingsvalet tillföll 34,7 procent de kvinnliga kandidaterna. Av de röstande i lagtingsvalet var 52,3 procent kvinnor. Totalt samlade de kvinnliga lagtingskandidaterna tillsammans närmare 4.500 röster medan de uppställa männen fick nästan 8.500 röster. Valstatistiken visar att männen fick bättre utdelning än kvinnorna när det gäller mandat i förhållande till antalet röster. För de manliga kandidaterna blev antalet röster per mandat 385 jämfört med 562 för de kvinnliga kandidaterna. År 2007 var dessa i genomsnitt lika stora, vilket betyder att mandaten för vardera könet i det föregående valet bättre motsvarade andelen av rösterna. (källa: ÅSUB 2011:7)

Nämnden anser i likhet med utskottet att orsaken till att andelen invalda kvinnor är så låg måste analyseras inför nästa val. De politiska partierna har ett ansvar för ytterligare kunskap insamlas om varför kvinnor tackar nej till att ställa upp i val och att åta sig politiska uppdrag. Målsättningen bör vara att öka kvinnors tyngd i beslutsfattande så att deras kunskap och erfarenheter kan tas tillvara.

Enligt nämnden finns det relevant forskning i övriga Norden och Europa som bör användas för att belysa problematiken. Med hjälp av tillgänglig forskning och valstatistik bör landskapsregeringen och partigrupperna gemensamt överenskomma om åtgärder för att förbättra jämställdhetssituationen när det gäller de politiska beslutsorganen i landskapet.

Vidare noteras i utlåtandet att landskapets jämställdhetsplan inte har uppdaterats sedan år 2007 och att planen därför bör ses över. Av utlåtandet framgår att landskapsregeringen avser att överlämna ett meddelande till lagtinget under hösten om ett nytt ramprogram för jämställdhetsarbetet. Nämnden emotser detta meddelande och konstaterar samtidigt att lagtinget och landskapsregeringen har en viktig roll när det gäller opinionsbildning i jämställdhetsfrågor. När det gäller områden där landskapet saknar lagstiftningsbehörighet, t.ex. i fråga om aktiebolag och andra samfund så är opinionsbildning ett allt viktigare verktyg för att försöka åstadkomma förändringar i det åländska samhället.

Spelverksamheten

Lag- och kulturutskottet behandlar i sitt utlåtande Ålands penningautomatförening (PAF) och de framtida förutsättningarna för deras verksamhet. Enligt utlåtandet förväntas inte någon avreglering av spelverksamheten inom en överskådlig tid. Nämnden efterlyser dock ett klart ställningstagande av landskapsregeringen. Hur anser landskapsregeringen att gemenskapslagstiftningen bör utvecklas i framtiden? Bör målsättningen vara en avreglering? Vidare framgår av utlåtandet att lagen och förordningen om PAF bör moderniseras. Lagstiftningsåtgärder behövs också när det gäller tillsynen över spelverksamheten. Utskottet har dock erfarit att landskapsregeringen tillsvidare inte har några bestämda planer på hur tillsynen ska organiseras.

Nämnden finner med hänvisning till det anförda att landskapsregeringen bör vidta nödvändiga åtgärder för att revidera lagstiftningen och utarbeta en klar målsättning när det gäller EU-regelverket om on-line spel.

EU-program 2014-2020

Landskapsregeringen informerade om beredningen av föreslagen till ändringar i de förordningar som ska ge ramarna för den kommande programperioden 2014-2020 vid ett EU-samråd den 16 mars.

Det framkom bl.a. att den nya programperioden inte kommer att medföra några större förändringar mot bakgrund av de redan antagna målen och strategierna. Ett kärnproblem är om de nya förordningarna kommer att tillåta att regioner såsom Åland kan ingå egna partnerskapsavtal i stället för att avtalen bara ingås med medlemsstaterna samt om fler myndigheter ska kunna utses i varje medlemsstat i stället för endast en nationell myndighet per medlemsstat. Enligt nämnden är det viktigt att landskapet även i fortsättningen får administrera de egna programmen inom ramen för sin behörighet. Vidare förutsätter nämnden att landskapsregeringen arbetar för en förenklad administration så att bl.a. arbetet med rapportering, utvärdering och revision står i proportion till de åländska programmens storlek. Avslutningsvis konstaterades att landskapsregeringen anser att självstyrelselagens 59a § utgör en tillräcklig grund för landskapsregeringen att delta i och utöva inflytande i arbetet med att utforma regelverket för den kommande programperioden. Självstyrelsepolitiska nämnden stöder landsskapsregeringens ställningstaganden till kommissionens förslag inför den fortsatta behandlingen.

Framtida mervärdesskattesystem

Kommissionen presenterade i december 2010 en grönbok om mervärdesskattens framtid. Åland står utanför detta system genom protokoll 2 till Finlands anslutningsfördrag. Lanskapsregeringen har framfört att om ett nytt system införs så bör detta inte medföra en ökad administrativ börda och större kostnader för näringslivet och ideella föreningar. Möjligheten att bevilja undantag för vissa verksamheter bör kvarstå. Finans- och näringsutskottet framhåller vikten av att landskapsregeringen bevakar dessa frågor. Nämnden anser å sin sida att landskapsregeringen bör vara mer aktiv i denna fråga. När det gäller frågan om möjligheten till en avvikande mervärdesskattesats i landskapet konstateras att det i första hand är en fråga mellan landskapet och riket.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 5 mars 2012 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens yttrande över meddelandet.

Nämnden har i ärendet inbegärt utlåtanden från finans- och näringsutskottetutskottet, lag- och kulturutskottet samt social- och miljöutskottet. Utlåtandena bifogas detta betänkande.

Nämnden har i ärendet hört lantrådet Camilla Gunell, minister Gun-Mari Lindholm, EU-sakkunniga Anna-Lena Sjöberg, EU-enhetschefen Michaela Slotte samt justitieminister Anna-Maja Henriksson och Europa- och utrikeshandelsminister Alexander Stubb per telefon. Den 16 mars hölls dessutom ett gemensamt EU-samråd tillsammans med social- och miljöutskottet och finans- och näringsutskottet om EU-programmen 2014-2020 som också ingår i föreliggande redogörelse. Vid detta tillfälle hördes minister Gun-Mari Lindholm, minister Fredrik Karlström, minister Johan Ehn, EU-enhetschefenen Michaela Slotte, t.f. landskapsagronomen Sölve Högman, koordinatorn Christel Lindholm, avdelningschefen Linnea Johansson och ESF-program-ansvarige Tomas Fellman.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Britt Lundberg, viceordföranden Danne Sundman (delvis) och ledamöterna Gunnar Jansson, Harry Jansson, vtm Roger Jansson, Axel Jonsson, Barbro Sundback, samt ersättaren Mika Nordberg (delvis).

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom

__________________

Mariehamn den 20 april 2012

Ordförande

Britt Lundberg

Sekreterare

Marine Holm-Johansson


	Ålands lagting	UTLÅTANDE 2011-2012
		Datum
	Lag- och kulturutskottet	2012-03-27



	Till självstyrelsepolitiska nämnden

Lag- och kulturutskottets utlåtande

Europeiska unionen och Åland - prioriteringar år 2012 och verksamhet år 2011

· Landskapsregeringens redogörelse nr 2/2011-2012

INNEHÅLL

Innovation och tillväxt 9

Den digitala agendan. 10

Jämställdhet och kvinnors deltagande. 11

Spelverksamheten. 12

Europol 12

Ärendets behandling. 13

Utskottets förslag. 13

Självstyrelsepolitiska nämnden har i ett brev av den 5 mars 2012 med hänvisning till 41 § 1 mom. lagtingsordningen, inbegärt lag- och kulturskottets utlåtande över landskapsregeringens redogörelse nr 2/2011-2012, Europeiska unionen och Åland - prioriteringar år 2012 och verksamhet år 2011. Utskottet vill i anledning härav anföra följande:

Innovation och tillväxt

Av meddelandet framgår att kommissionen, till följd av den europeiska strategin för smart och hållbar tillväxt för alla, vilken antogs den 17 juni 2010, önskar att EU:s mål omvandlas till nationella mål och strategier i medlemsländerna. Sju huvudinitiativ föreslås för att påskynda framstegen inom varje prioriterat område och ett av huvudinitiativen är ”Innovationsunionen”.

Lag- och kulturutskottet konstaterar att innovationer har betydelse för samhällets tillväxt och utveckling. För åländsk del handlar det såväl om vikten av nya innovationer som betydelsen av att kommersialisera redan befintliga upptäckter och uppfinningar.

Enligt vad utskottet fått erfara pågår det inom näringsavdelningen en översyn av de olika verktyg som finns tillgängliga för att främja innovationer. Ett av dessa verktyg är Ålands teknologicentrum (ÅTC) som enligt landskapsregeringen bör få större fokus på att söka riskkapitalister och en klarare koppling till Högskolan på Åland. ÅTC har tidigare haft en framskjuten plats i fråga om vindkraftens utveckling och tänkbara utvecklingsområden, med tanke på den kunskap som finns inom organsationen, är s.k. grön teknologi och energifrågor.

ÅTC informerar om det operativa programmet för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) på Åland. Målet för programmet är att utveckla den åländska ekonomin mot högre förädlingsgrad och ett ökat kunskapsinnehåll i produktionsprocesser och produkter. Inom programmet kan entreprenörsprojekt som stimulerar entreprenörsanda och innovationer i små och medelstora företag finansieras. Programmet är till hälften finansierat via strukturfonderna.

Ett ytterligare potentiellt instrument är Tekes, utvecklingscentralen för teknologi och innovationer. Det har hittills visat sig vara relativt svårt för åländska företag att komma med i Tekes utvecklingsprojekt men diskussioner med arbets- och näringsministeriet pågår om möjligheterna att få del av den stora kompetens som Tekes har i samarbete med universitet och forskningsinstitut.

Utskottet konstaterar att landskapsregeringen planerar att under våren tillsätta ett s.k. tillväxtråd vars uppdrag bland annat är att fastställa mål för tillväxten. Utskottet delar landskapsregeringens synpunkt att tillväxtmålen ska vara mätbara.

Ur landskapsregeringens synvinkel är det också viktigt att kvinnliga företagare fortsättningsvis sporras eftersom de tillför ett nytt perspektiv till en i övrigt mansdominerad bransch. Utskottet konstaterar att det i det sammanhanget är viktigt att även produktion av service och tjänster stöds och inte enbart produktion av varor.

En åländsk portal för de som önskar starta eget (Startaeget.ax) har tillkommit i ett samarbete mellan Högskolan på Åland, landskapsregeringen, företagarna på Åland, Ålands Näringsliv och Ålands teknologicentrum.

Landskapsregeringens avsikt är också att skapa ett system som är mindre byråkratiskt så att företagare kan få snabbare besked om stödmöjligheter. Almi-invest i Sverige som förmedlar investeringspartner och entreprenörer kan här vara en modell. Vid hörande i utskottet har det även framkommit att en bolagisering av Högskolan på Åland kunde vara ett sätt att åstadkomma en mera flexibel miljö för innovationer.

Även inom Ålands Näringsliv pågår projekt som syftar till att driva på tillväxt och sysselsättning genom att främja innovation. Ett nytt skolprojekt kommer att startas i april. Projektet heter ”Ungt entreprenörskap” och finansieras till 50 procent av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Det har tidigare inom Ålands gymnasium funnits ett projekt vars namn har varit ”Ung företagsamhet” och som har riktat sig till dem som är under 18 år. Projektet har varit lyckat och nästa steg är att utveckla ”Ungt företagande” till att även omfatta utbildning av entreprenörer och kreativa tankegångar hos elever i lågstadiet och högstadiet.

En tanke som har förts fram i utskottet är att i ökad utsträckning gå in för totalentreprenader på byggsidan. En målstyrning av projekt stimulerar nämligen till innovationer och nytänkande.

Matchning mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden är en ytterligare utmaning. Här efterfrågas å ena sidan en större flexibilitet i fråga om korttidsutbildningar, t.ex. i samarbete med skolor i omkringliggande regioner på områden såsom VVS. Å andra sidan framhålls att utbud ofta föder efterfrågan, d.v.s. om det temporärt finns ett överskott på personal med viss utbildning så skapas också nya arbeten, varför det är viktigt att satsa på bredd och arbetsmarknadsduglighet i fråga om utbildningen.

Ett ytterligare möjligt instrument för att öka nyföretagande och innovationer är ökade avdragsmöjligheter i beskattningen för riskkapitalutbildning och forskning inom företag. S.k. expertskatter, d.v.s. särskild beskattning för personer med spetskompetens som plockas in i företag är ett ytterligare instrument. När det handlar om att få tillgång till utländsk specialkompetens är dessutom bestämmelserna om uppehållstillstånd och arbetstillstånd centrala så att det ska vara enkelt att flytta in.

Den digitala agendan

Den digitala agendan anses av många vara en ödesfråga för det framtida offentliga Åland där ibruktagandet av digitala verktyg hittills inte varit lika omfattande som på många håll inom näringslivet. I landskapsregeringens regeringsprogram finns därför ett mål att förverkliga en e-förvaltning som ska tillmötesgå den moderna medborgarens behov av snabb och effektiv service från landskapets förvaltning och underlydande myndigheter. Under mandatperioden inleds enligt programmet en betydande förnyelse av IT-systemet inom det offentliga Åland och landskapsregeringens IT-utveckling ska samordnas med utvecklingen i kommunerna.

Utskottet konstaterar att landskapsregeringen på utbildningsområdet varit en föregångare i fråga om samordningen av utvecklingen av IKT-system. På många andra områden däremot, såsom i fråga om dokumenthanteringssystem och ekonomihanteringssystem, har de olika kommunerna helt utan samordning med landskapsregeringen eller inbördes tagit i bruk olika system vilket lett till ökad administration och minskade möjligheter till synergieffekter.

På utbildningsområdet har landskapsregeringen däremot infört en klar och tydlig rekommendation i fråga om vilken läroplattform som bör tas i bruk. Tanken är här att samma plattform ska användas från grundskolans början till gymnasiets slut. Ibruktagandet av en gemensam plattform möjliggjorde även gemensam utbildning av lärare och skoladministratörer. Andra synergieffekter har också gått att uppnå bland annat i fråga om hårdvaror.

Landskapsregeringens uppgift i fråga om den digitala utvecklingen i skolorna är, förutom samordning, att kontrollera verksamheten och att stödja genom kompetensutveckling och pedagogisk utveckling. Landskapsregeringens styrinstrument på området är läroplansgrunder, läroplaner och målsättningar och enligt vad utskottet fått erfara uppfyller instrumenten kraven på EU-nivå även om det kan bli nödvändigt med vissa justeringar till följd av utvärderingar av pågående projekt.

I fråga om digital utveckling kan man inom utbildningssektorn skilja mellan å ena sidan en digital utveckling av studieadministrativa tjänster som ansökningsförfaranden etc. och å andra sidan digitalisering av den pedagogiska verksamheten. I fråga om den sistnämnda är utbildningen av lärarna och skolledarna ett nyckelord. Genom utbildning får lärarna kunskap om att tekniken finns och landskapsregeringen kan uppmuntra till användningen av den. De digitala verktygen är ”verktyg bland andra verktyg” som pedagogerna har att välja mellan men landskapsregeringens mål är att pedagogerna ska ha en sådan kunskap om de olika verktygen att de kan göra ett medvetet och aktivt val.

På initiativ av utbildnings- och kulturavdelningen pågår sedan fyra år tillbaka har ett s.k. MIP-projekt. MIP betyder media och IT i pedagogiken och är en fortbildning av personer som arbetar inom skolsektorn. Projektet som är finansierat av Europeiska socialfonden, avslutas under året. På grund av den finansiella situationen är det inte aktuellt att i dagsläget starta ett nytt nätverksprojekt men stöd för kompetensutveckling kommer fortsättningsvis att ges från utbildningsavdelningens sida. Det är även viktigt att skolledarnas kompetens är på en hög nivå eftersom de är drivande i fråga om utvecklingen.

Sammantaget konstaterar utskottet att styrdokumenten är i det skick som EU förutsätter men att det är angeläget med fortsatta insatser, framför allt i fråga om kompetensutveckling.

Jämställdhet och kvinnors deltagande

Landskapsregeringens övergripande mål för jämställdhetsarbetet är att kvinnor och män ska ha samma makt att utforma sina liv vilket inkluderar såväl politisk som ekonomisk makt samt rätten att inte utsättas för våld. Målet överensstämmer med EU:s målsättningar gällande Färdplan för jämställdhet. Utskottet konstaterar att det dock fortfarande råder ett underskott i fråga om kvinnlig representation i beslutandeorgan såväl som inom offentlig sektor som inom näringslivet.

Jämställdhetsarbete handlar till stor del om kunskapsinhämtning. Landskapsregeringen har redan tidigare tillsatt ett expertråd med experter utifrån och nuvarande landskapsregering kompletterar expertrådet med åländsk expertis i syfte att bredda kunskapen.

Utskottet konstaterar att lagtinget vid en internationell jämförelse med andra parlament har en exceptionellt låg andel kvinnliga ledamöter. Här gäller det att analysera orsaken och att titta över valsystemet samtidigt som de politiska partierna har anledning att skaffa sig ytterligare kunskap om t.ex. varför kvinnor tackar nej till att ställa upp i val och att åta sig politiska uppdrag.

Utskottet noterar att landskapets jämställdhetsplan inte har uppdaterats sedan år 2007 och att planen därför bör ses över. Enligt vad utskottet fått erfara diskuterar landskapsregeringen just nu vilka tyngdpunktsområden som ska tas med i nästa ramprogram för jämställdhetsarbetet. Programmet förväntas överlämnas till lagtinget under hösten i form av ett meddelande.

I fråga om inflytande i näringslivet konstaterar utskottet att det ligger utanför åländsk behörighet vilket dock inte förhindrar ett opinionsbildande arbete i landskapet. Utskottet vill i sammanhanget även nämna den isländska lagstiftningen som fördelar föräldraledigheten mellan föräldrarna och konstaterar att frågan om en fördelning av kostnaden för föräldraledigheten mellan båda föräldrars arbetsgivare, är intressant.

Spelverksamheten

Utskottet har vid hörandet kunnat konstatera att Ålands penningautomatförening (PAF) enligt egen uppfattning bedriver underhållningsverksamhet. Begreppet hasardspel, som används i självstyrelsepolitiska nämndens brev till utskottet, bör inte användas eftersom det kan ha en negativ klang och det är inte liktydigt med underhållande spel om pengar.

Utskottet delar Ålands penningautomatförenings åsikt att spelverksamheten bör omfattas av den fria rörligheten inom EU. Det anses dock inte sannolikt att det inom överskådlig tid kommer att ske en avreglering varför det handlar om att anpassa sig till de gällande reglerna. EG-domstolen har år 2009 i fallet Santa Casa i Portugal uttalat sig om spelmonopolet. Enligt EG-domstolen är spelmonopol tillåtet så länge syftet inte är konkurrensbegränsning utan att skydda medborgarna mot kriminalitet och missbruk. Enligt vad utskottet fått erfara kan det anses tveksamt om spelmonopolen i omkringliggande regioner till alla delar används på ett sådant sätt.

Utskottet konstaterar att landskapslagen om utverkande av tillstånd till föranstaltande av vissa nöjen samt hållande av spelautomat och penningautomat ursprungligen är från 1945. Lagen ändrades senast år 1993 och den beaktar inte att spel numera kan bedrivas över Internet. Även överenskommelsen om penningspel ombord på fartyg borde ses över. Lanskapsförordningen om Ålands penningautomatförening och dess verksamhet är också från år 1993. Enligt vad utskottet fått erfara borde lagen och förordningen moderniseras. Utskottet noterar vidare att lagstiftningsåtgärder kommer att bli nödvändiga ifråga om tillsynen över spelverksamheten. Landskapsregeringen har ännu inte några bestämda planer på hur tillsynen ska organiseras.

Europeiskt polisiärt samarbete

Utskottet har i samband med behandlingen av ärendet valt att även bekanta sig med hur det europeiska polissamarbetet (EUROPOL) påverkar polisverksamheten i landskapet. Utskottet konstaterar att Europolsamarbetet huvudsakligen handlar om utbyte av information, om samordning mellan de nationella polismyndigheterna och om ett relativt omfattande analysarbete. Polismyndigheter kan således inte med stöd av Europol bedriva verksamhet i andra länder, däremot finns det i varje medlemsland en s.k. Sirenabyrå som är öppen 24 timmar per dygn. När den lokala polisen upptäcker brottslighet som är gränsöverskridande kan kontakt till andra medlemsländers polismyndigheter tas via Sirene byråerna. Utskottet har erfarit att det gränsöverskridande polisiära samarbetet förefaller fungera bra då behov föreligger.

Ärendets behandling

Självstyrelsepolitiska nämnden har den 5 mars 2012 inbegärt lag- och kulturutskottets utlåtande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Camilla Gunell, ministrarna Johan Ehn, Gun-Mari Lindholm och Fredrik Karlström, byråchefen Elisabeth Storfors, juristen Robert Sundström, VD:n för Ålands näringsliv Daniel Dahlén, skoldirektören P-O Friberg, rektorn Berndt Isaksson, rektorn Edvard Johansson, IT-chefen Ronny Lundström, polismästaren Teijo Ristola, VD:n för Ålands penningautomatförening Anders Ingves samt jämställdhetschefen Vivan Nikula.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Katrin Sjögren, viceordföranden Göte Winé samt ledamöterna Harry Jansson, Axel Jonsson, Carita Nylund, Roger Slotte och Wille Valve.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att självstyrelsepolitiska nämnden vid uppgörande av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

Mariehamn den 27 mars 2012

Ordförande

Katrin Sjögren

Sekreterare

Susanne Eriksson


	Ålands lagting	UTLÅTANDE 2011-2012
		Datum
	Finans- och näringsutskottet	2012-03-15



	Till Självstyrelsepolitiska nämnden

Finans- och näringsutskottets utlåtande

Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2012 och verksamhet år 2011

· Landskapsregeringens redogörelse nr 2/2011-2012

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 14

Sjöfart 14

Översyn av EU:s svaveldirektiv. 14

Hur Åland påverkas av det finansiella läget i EU?. 15

Upphandling. 15

Framtida mervärdesskattesystem.. 15

Ärendets behandling. 16

Utskottets förslag. 16

Självstyrelsepolitiska nämnden har med stöd av 52 § 1 mom. och 57 § arbetsordningen för Ålands lagting anhållit om finans- och näringsutskottets utlåtande över redogörelsen.

Utskottets synpunkter

Sjöfart

Landskapsregeringen konstaterar i redogörelsen att EU avser vidta åtgärder inom klimat- och energiområdet för att sjötransporter ska minska utsläppen av växthusgaser. Landskapsregeringen anger vidare i redogörelsen att man bedömer det viktigt att kommissionen beslutar om kompletterande åtgärder för att främja sjöfartens investeringar för att minska utsläppen och på så sätt motverka en situation där transporter flyttar från relativt miljövänliga maritima sjötransporter till landtransporter med ökad miljöbelastning som följd.

Utskottet har erfarit att IMO under år 2011 fattat beslut om inrättande av ett EEDI index (energi effektivitets design index) för vissa typer av fartyg. Syftet med indexet är att bygga fartyg som genererar så lite växthusgaser som möjligt. Indexet har en korrektionsfaktor för isklass. IMO har ännu inte lyckats enas om en formel för EEDI bestämmelser gällande RO-RO fartyg, ropax fartyg eller passagerarfartyg. Enligt vad utskottet uppfattat avser indexet fartyg som kölsträcks år 2013 eller därefter.

Utskottet finner det vara av yttersta vikt att indexet får en korrektionsfaktor för isklass som även beaktar RO-RO fartyg, ropax fartyg och passagerarfartyg.

Översyn av EU:s svaveldirektiv

Kommissionen lämnade den 15 juli 2011 ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 1999/32/EG vad gäller svavelhalten i marina bränslen, KOM(2011) 439 som baserar sig på IMO-bestämmelser från oktober 2008. Kommissionen föreslår att den maximala svavelhalten i marina bränslen som används på alla fartyg sänks till 0,1 % inom svavelkontrollområden (SECA), vilket bl.a. Östersjön är, från år 2015. Utsläppsminskningsmetoder ska tillåtas som alternativ till användning av ovan nämnda bränslen.

Landskapsregeringen har den 6 september 2011 tillskrivit miljöministeriet och konstaterat att man i huvudsak stöder kommissionens förslag men anser bl.a. att det är synnerligen viktigt att förutsättningarna för varutransporterna till havs är fortsatt goda. Utskottet konstaterar att landskapsregeringen i sitt ställningstagande föreslagit en övergångsperiod till år 2020, vilket även blivit Finlands förhandlingsposition.

Utskottet har emellertid erfarit att det är problematiskt att åstadkomma en övergångsperiod. Utskottet har vidare erfarit att det inte är realistiskt med en övergångsperiod till år 2025, som framgår av landskapsregeringens regeringsprogram. Landskapsregeringen arbetar därför med en övergångsperiod till år 2020. Med beaktande av att samtliga alternativ för att minska utsläpp av svavel är mycket kostsamma betonar utskottet vikten av att landskapsregeringen gör vad den kan för att göra övergången så smidig som möjligt. Det är viktigt att den åländska sjöfarten står konkurrenskraftig när de nya reglerna träder i kraft oavsett om det blir fråga om en övergångsperiod eller inte.

Hur Åland påverkas av det finansiella läget i EU?

Sedan årsskiftet har ekonomin inom EU varit skakig och präglats av den instabila ekonomiska situationen inom eurozonen. Det finns dock inte något konkret som skulle tyda på att finansministeriets prognos från december inte skulle hålla. Utskottet har erfarit att ÅSUB kommer med en konjunkturrapport efter påsk och finansministeriet förväntas komma med sin konjunkturrapport i slutet av mars. Utskottet konstaterar vidare att redogörelsen från landskapsregeringen inte innehåller någon konjunkturbedömning. Rent generellt konstaterar utskottet att om den ekonomiska utvecklingen inom EU leder till minskade statliga inkomster, t.ex. i form av minskade skatteinkomster, så leder detta även till minskade inkomster till den offentliga ekonomin på Åland. Utskottet har vidare erfarit att Åland är mer beroende av bränsle än Finland generellt och därmed bränslepriset och detta hämmar den ekonomiska utvecklingen på Åland. De skärpta solvensreglerna gentemot finans- och försäkringsbranschen påverkar Åland mer än genomsnittet på grund av den åländska småskaligheten.

Upphandling

Utskottet har erfarit att tre olika förslag till direktiv gällande offentlig upphandling kommit från kommissionen. Dessa är ett förslag till direktiv om offentlig upphandling, ett förslag till direktiv om offentlig upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster samt slutligen ett direktiv om tilldelning av koncessioner.

Förslagen syftar b.la. till att förenkla regleringen, öka möjligheterna för små och medelstora företag att ge anbud, öka kvaliteten på upphandlingarna samt att motverka intressekonflikter.

Utskottet stöder målen med förslagen.

Framtida mervärdesskattesystem

I december 2010 presenterade kommissionen en grönbok om mervärdesskattens framtid – Ett enklare, stabilare och mera effektivt mervärdesskattesystem. Åland påverkas indirekt av de EU-bestämmelser som gäller på området för indirekt beskattning. Med beaktande av protokoll nr 2 om Åland som fogats till Finlands anslutningsfördrag till den Europeiska Unionen står Åland utanför regleringen gällande all indirekt beskattning. Finland har ändå valt att så långt som möjligt inom ramen för sin lagstiftningsbehörighet påföra samma indirekta beskattning på Åland som i det övriga landet.

Landskapsregeringen lämnade ett utlåtande till kommissionen i maj 2010 och framhöll att mervärdesskattesystemet inte bör ändras så att reglerna blir mer komplicerade än tidigare. Systemet får inte heller medföra ökad administrativ börda och/eller större kostnader för affärslivet och ideella föreningar. Undantagen från mervärdesbeskattning för vissa verksamheter bör kvarstå.

Kommissionen antog den 6 december 2011 ett meddelande om mervärdesskattens framtid. Landskapsregeringen kommer under år 2012 fortsätta att aktivt följa mervärdesskattesystemets utveckling för att bland annat kunna bevara skatteundantag för ideella föreningar och momsfriheten för restaurangtjänster ombord på fartyg.

Utskottet framhåller vikten av att landskapsregeringen bevakar dessa frågor.

Ärendets behandling

Självstyrelsepolitiska nämnden har med stöd av 52 § 1 mom. och 57 § arbetsordningen för Ålands lagting anhållit om finans- och näringsutskottets utlåtande över redogörelsen.

Utskottet har i ärendet hört vicelantrådet Roger Nordlund, ministern Fredrik Karlström, vd:n Daniel Dahlén från Ålands Näringsliv rf, upphandlingsjuristen Maud Hansen, finanschefen Dan E Eriksson, direktören Bjarne Lindström från ÅSUB, avdelningschefen Linnea Johansson, avdelningsjuristen Katarina Porko och vd:n Olof Widén från Rederierna i Finland rf.

I ärendets avgörande behandling har deltagit ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Tony Asumaa, Brage Eklund, Karl-Johan Fogelström och Mats Perämaa.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att självstyrelsepolitiska nämnden vid uppgörande av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

__________________

Mariehamn den 15 mars 2012

Ordförande

Jörgen Pettersson

Sekreterare

Niclas Slotte


	Ålands lagting	UTLÅTANDE 2011-2012
		Datum
	Social- och miljöutskottet	2012-03-29



	Till Ålands lagting

Social- och miljöutskottets utlåtande

Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2012 och verksamhet år 2011

· Landskapsregeringens redogörelse 2/2011-2012

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 17

Ärendets behandling. 18

Utskottets förslag. 18

Självstyrelsepolitiska nämnden har med stöd av 52 § 1 mom. och 57 § arbetsordningen för Ålands lagting anhållit om social- och miljöutskottets utlåtande över redogörelsen.

Utskottets synpunkter

EU 2020 - En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Utskottet konstaterar att de övergripande prioriteringar som kommissionen föreslår om smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla är viktiga, men allmänt hållna. När det gäller kommissionens förslag till konkreta mål så torde landskapet i huvudsak ha uppnått dem redan. Utskottet emotser därför att landskapsregeringen senare i processen återkommer för att redogöra för de konkreta målsättningar som landskapsregeringen fastställer för landskapets del.

EU-program 2014-2020

Arbetet med utformandet av regelverk och de nya programmen för programperioden 2014-2020 pågår. Kommissionen har lagt fram förslag till förändringar i regelverken utgående från EU 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. Kommissionen föreslår 17 olika åtgärdsområden i landsbygdsutvecklingsförordningen. Handlingsprogrammen blir sannolikt klara först under år 2013. Landskapsregeringens målsättning är att regelverket ska vara brett och möjliggöra åtgärder som passar de åländska förhållandena. Avsikten är att i nästa steg i processen inhämta bransch- och intresseorganisationers synpunkter för att sedan analysera vilka behov som finns. Därefter kommer landskapsregeringen välja de åtgärdsområden som är lämpliga för landskapet. Tillsvidare är EU:s budget för programperioden öppen.

Utskottet omfattar de riktlinjer som landskapsregeringen lagt upp för arbetet med den kommande programperioden. Programmen bör utformas så att de stöder en hållbar utveckling. Enligt utskottet bör sådana åtgärder väljas som ur ett hållbarhetsperspektiv är till största möjliga nytta för näringarna och miljön.

När det gäller jordbruket är landskapsregeringens målsättning ett brett regelverk som tillåter så många åtgärder som möjligt. Längre fram i processen återkommer landskapsregeringen till de specifika åtgärder som väljs för landskapets program. Utskottet anser att de åländska programmen bl.a. bör innehålla åtgärder som tar sikte på att minska näringsutsläppen till vattenområden.

EU-strategin för Östersjöområdet

Utskottet konstaterar att landskapsregeringens arbete med Östersjöstrategin har varit framgångsrikt när det gäller landskapets möjlighet att utöva inflytande i frågor som rör Östersjöns miljö. Det seminarium som hölls på Åland 2009 ledde till att landskapsregeringen fick ansvar för ett av miljöprojekten som startades upp för att minska utsläppen från fartyg, Clean Shipping. Ett konkret beslut som är resultat av ett mångårigt arbete som drivits av både politiker och tjänstemän är bestämmelsen som klassar Östersjön som särskilt känsligt område för avloppsvattenutsläpp. Detta innebär att avloppsvattenutsläpp från passagerarfartyg är förbjudna från och med den 1 januari 2013. Fram till dess är det tillåtet att släppa ut avloppsvatten utanför 12 sjömil från kusten.

Landskapsregeringen deltar även aktivt i arbetet med att ta fram metoder och riktlinjer för hållbar fiskodling i Östersjön. Utskottet förordar en fortsättning av detta arbete. När det gäller fiske stöder utskottet landskapsregeringens arbete för ett hållbart fiske i Östersjön. Arbetet för en åtskillnad av regelverken för det kustnära fisket och det storskaliga fisket på öppna havet bör fortsätta.

Slutligen har utskottet erfarit att de minskade näringsutsläppen under en rad år har lett till att de inre vattenområdena i landskapet har blivit renare.

Den senaste utvecklingen rörande sjöfågeljakten.

Utskottsledamöterna har fått information om den senaste utvecklingen när det gäller sjöfågeljakten under våren. Kommissionen har vänt sig till landskapsregeringen med frågor om jakten som landskapsregeringen har besvarat. Utskottsledamöterna har fått möjlighet att ta del av handlingarna i ärendet.

Utskottet konstaterar att många olika faktorer påverkar de aktuella fågelpopulationernas utveckling i Östersjön. Det är viktigt att landskapsregeringen i sitt beslutsfattande ansvarsfullt tar hänsyn till den biologiska mångfalden och ser till att sjöfågeljakten inte äventyrar fågelarternas fortlevnad.

Ärendets behandling

Självstyrelsepolitiska nämnden har den 5 mars 2012 inbegärt social- och miljöutskottets utlåtande över redogörelsen.

Utskottet har i ärendet hört ministern Fredrik Karlström, landskapsagronomen Sölve Högman, avdelningschefen Linnea Johansson och vattenbiologen Mikael Wennström.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Christian Beijar, viceordföranden Åke Mattsson samt medlemmarna Anders Eriksson (delvis), John Hilander, Runar Karlsson, Sara Kemetter och Torsten Sundblom.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att självstyrelsepolitiska nämnden vid uppgörande av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

__________________

Mariehamn den 29 mars 2012

Ordförande

Christian Beijar

Sekreterare

Marine Holm-Johansson

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 1/2011-2012

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter