I meddelandet redogör landskapsregeringen för sina prioriteringar i förhållande till dagordningen inom Europeiska unionen år 2013. Dessutom innehåller meddelandet en redogörelse för verksamheten beträffande EU-ärenden under år 2012.

Självstyrelsepolitiska nämndens förslag

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

Självstyrelsepolitiska nämndens synpunkter

Inflytandefrågor

Åländsk representation i Europaparlamentet

Genom Lissabonfördraget har EU-parlamentet fått en starkare ställning i lagstiftningsprocessen. Detta innebär att det har blivit ännu viktigare att se till att Åland får en plats i EU-parlamentet. Nämnden anser att Finland inte har tagit tillvara de möjligheter som funnits att argumentera för att Finland bör få behålla sina parlamentsplatser då en av dem bör ges till Åland. Landskapsregeringen och självstyrelsepolitiska nämnden är ense om att det med hänsyn till nuvarande erfarenheter inte finns anledning att förvänta sig att kommande omförhandlingar om fördelningen av parlamentsplatserna kommer att leda till en åländsk plats. Nämnden understryker att kravet på att Finland i första hand ska lösa frågan inomstatligt kvarstår.

Nämnden uppmanar landskapsregeringen att sammanställa samtliga dokument inkluderande betänkanden, beslut och skrivelser som framförts av landskapet i frågan om en parlamentsplats alltsedan EU-anslutningen samt de dokument som uppgjorts och åtgärder som genomförts av riksmyndigheterna och inom unionens organ. Sammanställningen behövs inför landskapets vidare åtgärder i ärendet.

Landskapets deltagande i den nationella beredningen av EU-ärenden

Landskapsregeringen beskriver utförligt hur landskapet deltar i den nationella beredningen av EU-ärenden. Det framkommer bl.a. att det finns problem när det gäller att få dagordningarna på svenska från vissa beredningssektioner, att översättningen av ärendedokument inte prioriteras vilket medför att tiden för att inkomma med synpunkter hinner löpa ut eller att det finns otillräckligt med tid tills synpunkterna ska sändas in. Enligt landskapsregeringen brukar en begäran om tolkning i regel tillgodoses. Samtidigt understryker landskapsregeringen att det inte är acceptabelt med en sammanfattning av dokument eller en muntlig sammanfattning i slutet av ett möte. För att landskapsregeringens tjänstemän ska kunna delta i diskussioner vid möten behövs kontinuerlig tolkning under hela mötet. Landskapsregeringen avser att under år 2013 öka informationen till tjänstemännen om landskapets rätt till svenskspråkig service.

Nämnden framhåller att justitieombudsmannen i ett avgörande den 27 juni 2008 konstaterar att landskapsregeringens farhågor vad gäller att effektivt och jämlikt påverka EU-beredningen, i enlighet med självstyrelagens syften, var befogade.

Nämnden anser att en meningsfull beredning av EU-ärenden förutsätter en språkservice i enlighet med självstyrelselagen som ger landskapsregeringen möjlighet att medverka i beredningen och i tid inkomma med sina positioner.

Vidare ber nämnden att landskapsregeringen överväger att framföra krav på att simultantolkning införs på beredningssektionernas möten.

Utskottens utlåtande

I finans- och näringsutskottets utlåtande till nämnden framgår under rubriken ”Tobaksdirektivet” att landskapsregeringens utlåtande till Social- och hälsovårdsministeriet, med landskapsregeringens synpunkter på förslag till ändringar i tobaksdirektivet inte har framförts till EU:s institutioner. I utskottets utlåtande sägs ”Trots att systemet förutsätter att även den åländska positionen ska framföras vid beredningen inom EU:s institutioner om det är så att den åländska och nationella positionen skiljer sig åt har detta inte skett.”

Nämnden anser att frågan om landskapets rätt att få avvikande synpunkter framförda är av stor principiell vikt. Nämnden uppmanar därför landskapsregeringen att påtala att bestämmelserna i självstyrelselagen om landskapets deltagande i EU ärenden inte har följts i det här ärendet.

Vidare har finans- och näringsutskottet i sitt utlåtande till nämnden lyft fram att antalet informations- och samrådsärenden minskat under år 2012. Enligt utskottet har ministrarna ett särskilt ansvar för att tillse att väsentliga frågor förs till lagtinget som informationsärenden eller samrådsärenden.

Nämnden anser i likhet med finans- och näringsutskottet att det är viktigt att landskapsregeringen tillser att det finns nödvändiga resurser vid landskapsregeringen att hantera EU frågorna så att dessa kan prioriteras på det sätt som är nödvändigt för att Åland ska kunna utöva inflytande i ärenden som handläggs vid EU:s institutioner.

Lag- och kulturutskottet har i sitt utlåtande till nämnden lyft väsentliga frågor inom kultur- och utbildningspolitikens område. Nämnden delar utskottets synpunkter.

I finans- och näringsutskottets utlåtande betonas vikten av att landskapsregeringen i god dialog med näringen verkar för att den reformering av branschen, som svavelutsläppsminskningen innebär, går smidigt med bibehållen konkurrenskraft för åländsk sjöfart.

Enligt social- och miljöutskottets utlåtande har en nordisk arbetsgrupp tillsatts för att utreda konsekvenserna av svaveldirektivet. Arbetsgruppen har en åländsk representant. Nämnden konstaterar med oro att följden av nya bestämmelser som berör svavelutsläpp från sjöfarten från och med den 1 januari 2015 kan äventyra konkurrenskraften för sjötransporter i förhållande till landtransporter. I likhet med finans- och näringsutskottet anser därför nämnden att det är viktigt att landskapsregeringen noggrant och aktivt följer med utvecklingen inom detta område. Den tekniska utvecklingen av drivmedel och motorer kommer att vara avgörande för sjöfartens framtid som en livskraftig näring i landskapet. Landskapsregeringen bör därför engagera sig i forsknings- och utvecklingsfrågor i syfte att främja att nya stödformer utvecklas för sådana projekt.

I övrigt stöder nämnden lag- och kulturutskottets, finans- och näringsutskottets samt social- och miljöutskottets synpunkter i utlåtandena.

Artikel 4(2) EU-fördraget – respekt för medlemsstaternas nationella identitet

Självstyrelsepolitiska nämnden har i samband med behandlingen av ärendet på eget initiativ valt att fördjupa sig i art. 4(2) i EUF. I art. 4(2) EUF finns en bestämmelse om att EU skall respektera medlemsstaternas ”nationella och konstitutionella identitet.” Bestämmelsen har i ett antal nyare rättsfall tillämpats av EU-domstolen när man accepterat vissa undantag från EU-rättens tillämplighet.

Art. 4(2)EUF lyder: ”Unionen skall respektera medlemsstaternas jämlikhet i förhållande till fördragen liksom deras nationella identiteter, som de uttrycks i deras grundläggande politiska och konstitutionella strukturer, inklusive regionalt och lokalt självstyre. Den skall respekteras deras centrala statliga funktioner, inklusive skyddet för statens territoriella integritet, upprätthållande av lag och ordning och skydd för den nationella säkerheten. I synnerhet är den nationella säkerheten varje medlemsstats ensamma ansvar.”

Nämnden har erfarit att det finns ett utrymme att använda artikel 4.2 EUF som argument i frågor där landskapet har valt egna lösningar vid implementeringen av EU-rätten. Särskilt när det gäller bestämmelser vars avsikt är att skydda ett språk kan artikeln komma till användning. Nämnden har erfarit att skyddet för nationella språk bl.a. hänger samman med Art. 22 EU-stadgan som föreskriver att den kulturella och språkliga mångfalden skall skyddas. Bestämmelser om språkregler, skyddet för och främjandet av ett lands eller en autonomis språk kan därför ses som ett legitimt syfte som kan motivera inskränkningar i fördraget.^{^[1]} Enligt nämnden finns det mot denna bakgrund anledning för landskapsregeringen att analysera artikeln och vid lämpligt tillfälle använda sig av artikeln i sin argumentation för en viss lösning som landskapet har valt att gå in för.

Landskapsregeringens specialrådgivare i Bryssel

Den åländske specialrådgivaren vid Finlands representation i Bryssel är formellt anställd av utrikesministeriet men arbetar endast för Åland. Landskapsregeringen finansierar tjänsten. Enligt landskapsregeringens redogörelse har landskapsregeringen för avsikt att utvärdera och analysera tjänstens innehåll och inriktning inför kommande tjänsteförordnande för att säkerställa att tjänsten optimerar landskapets behov.

På nämndens initiativ har specialrådgivaren utrett specialrådgivarens diplomatiska ställning jämfört med de rättigheter och den ställning som tillerkänts de självstyrande områdena Grönland och Färöarna vid handläggningen av EU-ärenden. Varken Färöarna eller Grönland är med i EU. Grönland är s.k. OCTA-medlem (Overseas Countries and Territories Association som genom vissa medlemmar har avtal med EU). Genom medlemskapet i OCTA ges Grönland möjlighet att ansöka om EU-finansiering för projekt inom kultur, utbildning, innovation och utveckling av småföretag m.m. EU är Färöarnas viktigaste handelspartner. Färöarna har ett frihandelsavtal med EU och en överenskommelse om vetenskapligt och tekniskt samarbete. Danmark skriver tillsammans med Färöarna under de avtal som Färöarna ingår med EU.

Färöarna och Grönland har egna representationer i Bryssel. Representationerna finns i byggnaden intill Danmarks representation med egna ingångar, skyltar och med de självstyrande områdenas respektive flagga. Färöarnas representation lyder juridiskt under Danmarks ambassad, dvs. inte Danmarks representation. De självstyrande områdenas representationer har inte status som egna ambassader.

Vid Färöarnas representation arbetar tre personer: en Minister Counsellor, en sekreterare som även har hand om kulturfrågor och en praktikant. Alla är ackrediterade vid den danska ambassaden. De tre medarbetarna har fysiskt tillgång till rådets möten och även tillträde till Europaparlamentet. De kan dock inte delta med Danmark i rådets arbetsgrupper.

Nämnden har erfarit att det har blivit allt vanligare att de nordiska länderna samordnar sina ståndpunkter i EU. Det är därför viktigt att landskapet alltid är representerat vid de nordiska samordningsmötena. Det har framkommit att landskapsregeringens specialrådgivare vid något tillfälle inte har fått inbjudan till ett samordningsmöte, men att denna har fått tillträde till mötet när en begäran har framförts.

Nämnden anser i likhet med landskapsregeringen att det finns anledning att utvärdera och analysera tjänstens som specialrådgivare både vad gäller innehåll och inriktning. Utöver detta bör landskapsregeringen även utvärdera tjänstens diplomatiska status med hänsyn till de arbetsuppgifter som specialrådgivaren har och med beaktande av den funktion som var avsedd den inrättades. I samband med EU-inträdet var avsikten att tjänstemannen skulle få högsta möjliga diplomatiska status med tillgång till alla dokument samt tillträde till de möten där ärenden av åländskt intresse behandlas.

Nämnden anser att Ålands närvaro i Bryssel utvecklas och stärkas. Landskapsregeringen bör utreda hur det kan göras genom tjänsten vid Finlands representation och genom ett ökat engagemang hos politiker och tjänstemän inom landskapsförvaltningen.

Övrigt

När det gäller innehållet i redogörelsen så konstateras att den andra delen av redogörelsen är en rapport över arbetet under det gångna året. Nämnden upprepar sin uppfattning från i fjol att den andra delen i kommande redogörelser även ska redovisa huruvida de målsättningar som uppställdes i föregående års redogörelse helt eller delvis har uppfyllts.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 11 mars 2013 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens yttrande över meddelandet.

Nämnden har i ärendet inbegärt utlåtanden från finans- och näringsutskottetutskottet, lag- och kulturutskottet samt social- och miljöutskottet. Utlåtandena bifogas detta betänkande.

Nämnden har i ärendet hört lantrådet Camilla Gunell, minister Gun-Mari Lindholm, EU-specialrådgivaren Hanna Bertell och doktoranden vid Stockholms universitet Carl Lebeck.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Britt Lundberg, viceordföranden Danne Sundman, ledamöterna Gunnar Jansson, Harry Jansson, vtm Roger Jansson, Axel Jonsson och Barbro Sundback (delvis) samt ersättaren Sara Kemetter (delvis).

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom

__________________

Mariehamn den 26 april 2013

Ordförande

Britt Lundberg

Sekreterare

Marine Holm-Johansson


	Ålands lagting	UTLÅTANDE 2012-2013
		Datum
	Lag- och kulturutskottet	2013-04-16



	Till självstyrelsepolitiska nämnden

Lag- och kulturutskottets utlåtande

Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2013 och verksamhet år 2012

· Landskapsregeringens redogörelse nr 1/2012-2013

INNEHÅLL

Allmän ordning och säkerhet 6

Utbildning, kultur, idrott och media. 6

E-justice portalen och andra portaler från kommissionen. 2

Yrkeskvalifikationer och småmål 2

Statligt stöd. 2

Hembygdsrätten – en diskriminsering?. 3

Forskning. 3

Pensionsregler 3

Nätpedagogikprojektet 3

Den digitala agendan. 3

TV frågor 4

Självstyrelsepolitiska nämnden har den 15 mars 2013 med hänvisning till 52 och 57 §§ arbetsordningen begärt lag- och kulturutskottets utlåtande över landskapsregeringens redogörelse nr 1/2012-2013, Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2013 och verksamhet år 2012, till den del ärendet berör utskottets ansvarsområden. Nämnden framhöll i begäran att nämnden själv kommer att behandla kapitel 2.1 förutom 2.1.3.

Lag- och kulturutskottet konstaterar inledningsvis att en stor del av de ärenden som berör utskottets ansvarsområden antingen är sådana ärenden där unionen har enbart en stödjande befogenhet eller sådana ärenden där några större förändringar inte är aktuella inom unionen. Utskottet vill ändå med några kortare kommentarer beröra några av områdena inom utskottets ansvarsområde samt näraliggande områden.

Allmän ordning och säkerhet

Rådets arbetsgrupp för brottsbekämpning har i februari behandlat ett meddelande från kommissionen om ett starkt EU-samarbete inom brottsbekämpningen. Ärendet rör framförallt arbetet mot våld på och vid idrottsarenor. På området finns mycket få lagstiftningsförslag men däremot slutsatser från rådet och andra icke-bindande dokument. Medlemsländerna har olika typer av problem och det är därför svårt att hitta gemensamma lösningar som passar alla.

Utbildning, kultur, idrott och media

Även på detta område förekommer mycket litet lagstiftning på EU-nivå. Irlands ordförandeskap har som ett av sina mer prioriterade områden haft ”ERASMUS för alla”, unionens program för allmänbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott. Det nya ERASMUS-programmet innehåller bl.a. en lånegaranti för högre utbildning vilket bedöms ha större betydelse i framförallt länder med dåligt studiestödssystem och med höga terminsavgifter.

Rådets arbetsgrupp för kultur arbetar med kommissionens förslag om inrättande av programmet ”Kreativa Europa”. I förslaget från kommissionen slår man samman de pågående programmen kultur, media och mediaMundus och inför en ny finansieringsmöjlighet för små och medelstora företag samt organisationer i den kulturella och den kreativa sektorn.

Det pågår även förhandlingar i Europaparlamentet om kommissionens förslag om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för perioden 2014 – 2020 vars syfte är att få till stånd en verklig debatt om EU-frågorna på lokal, regional och nationell nivå.

Rådets arbetsgrupp för idrott arbetar för tillfället med ett utkast till slutsatser om dubbla karriärer för idrottare, vilket kan vara av ett visst intresse också för Åland.

Kommissionen kan komma att presentera en grönbok om smart-TV under våren men det finns inga uppgifter ännu om innehållet i den.

E-justice portalen och andra portaler från kommissionen

Kommissionen upprätthåller sedan år 2011 en portal som samlar lagstiftning från samtliga EU-länder. Utskottet har blivit uppmärksammat på att portalen, liksom många andra av de portaler som upprätthålls av kommissionen, saknar information om självstyrelsen. Portalen länkar till nationella databaser med lagstiftning som t.ex. Finlex. Eftersom en motsvarande databas ännu saknas i landskapet kan portalen inte länka till landskapslagstiftningen. Utskottet har i andra sammanhang efterlyst en E-lagbok också för Ålands del men i avvaktan på en sådan databas kan portalen dock kompletteras med allmän information om självstyrelsen och om behörigheten i fråga om lagstiftningen. Utskottet finner det också i övrigt viktigt att landskapsregeringen noga bevakar den information som inom EU läggs ut om medlemsstaterna så att Åland synliggörs.

Utskottet vill vidare framhålla att Åland borde vara ett eget statistikland så att det inom Eurostat redovisades särskilt för Åland.

Yrkeskvalifikationer och småmål

Ett yrkeskvalifikationsdirektiv kommer under året att antas av rådet och Europaparlamentet. Genom direktivet föreslås yrtkesutövare inom områden som exempelvis fastighetsförmedling och bilskoleverksamhet snabbare kunna få tillstånd att verka i andra EU-länder. Landskapet kommer sannolikt att implementera direktivet under år 2015.

Ett nytt förslag behandlas i kommissionen i syfte att förenkla proceduren för småmålsförfarande i domstolar. Förslaget förbättrar möjligheterna att bedriva process i ett annat EU-land och det är meningen att det ska bli lättare att få pengar från företag i andra länder om man har fordringar. Förslaget är viktigt för att småföretag ska kunna etablera sig i andra länder vilket stärker tillväxten varför utskottet välkomnar förslaget.

Statligt stöd

En ny förordning som förenklar användningen av gruppundantag för statligt stöd är under utarbetande. Avsikten är att det ska vara enklare att notifiera stöd i och med att kommissionen ska få kortare tid på sig att svara och om inget svar ges inom en viss tidsfrist ska kommissionen anses ha givit sitt tillstånd till den notifierade åtgärden. Enligt vad utskottet fått erfara skulle de nya reglerna förenkla notifieringarna t.ex. i sådana fall som när stödet för elkabeln notifierades då det inte fanns några uppgifter om hur notifieringen skulle skötas.

Hembygdsrätten – en diskriminsering?

En ny förordning som kodifierar tidigare domar från EU-domstolen rörande fri rörlighet, är under utarbetande. Enligt den nya förordningen ska varje medlemsstat införliva ett explicit förbud mot diskriminering på grund av nationalitet i sin rättsordning.

Den åländska hembygdsrätten som sådan är klarerad i Ålandsprotokollet i Finlands anslutningsfördrag men utskottet vill här fästa uppmärksamheten vid att finländsk lagstiftning genom självstyrelselagen diskriminerar personer som inte har finländskt medborgarskap eftersom medborgarskapet är ett krav för erhållande av åländsk hembygdsrätt. Enligt utskottets mening borde hembygdsrätten vara öppen för samtliga EU-medborgare.

Forskning

Inom ramen för det s.k. Horizon 2020 pågår förhandlingar mellan kommissionen, rådet och parlamentet kring framtida forskningsanslag. Mer pengar kommer att investeras i riskkapital och i övrigt rör förhandlingarna valet mellan kohesion eller excellens.

Organisationer på Åland såsom exempelvis fredsinstitutet är ofta för små för att vara projektägare för forskningsprojekt men kan väl vara delaktiga i projekt som ägs utanför landskapet. Även privata företag kan gå med i t.ex. högteknologiska projekt som drivs av andra företag eller andra universitet.

Enligt vad utskottets har fått erfara finns det i landskapet ett visst behov av en ökad samordning och en mera medveten forskningspolitik. Samordningsansvaret kunde ligga t.ex. på Högskolan.

Pensionsregler

Ett arbete med en översyn av pensionsreglerna och reglerna för social säkerhet pågår inom EU. Dagens krav på möjlighet till egen försörjning för en person som vill stanna i ett annat land innebär att man efter tre månaders vistelse med arbetslöshet i ett annat EU-land blir tvungen att lämna landet. Detta medför en osäkerhet för EU-medborgarna vilket föranleder översynen.

I fråga om tjänstepensioners portabilitet diskuteras en europeisk pensionsfond eller överföring av pensionen till det land man flyttar till. I takt med att antalet EU-medborgare som flyttar till ett annat land stadigt ökar påskyndas behovet av ett direktiv för portabilitet av tjänstepensioner.

Nätpedagogikprojektet

Landskapsregeringens nätpedagogikprojekt, som är ett ESF-projekt är avslutat men man har inom utbildnings- och kulturavdelningen behållit viss personal som kan jobba vidare med projektets prioriterade områden dit utbildning, läromedel och rekommendationer av användande av sociala medier hör.

Den digitala agendan

I fråga om den digitala agendan jobbar landskapsregeringen vidare och nästa steg är att fatta beslut om konkreta handlingsplaner. Det är ännu oklart om utbildningen kommer att ligga med i den första fasen vid utvecklingen av agendan.

Forskningsresultat visar att användning av IT i undervisningen kan ha stor betydelse för t.ex. pojkars läsinlärning. Avdelningen tar som bäst fram en IT-strategi på området.

Vidare önskar avdelningen dra igång ett projekt med öppna läromedel där lärare delar med sig av de läromedel de själva producerar. I fråga om elektroniska läromedel är upphovsrätten ett stort problem och landskapsregeringen planerar att jobba med frågan på det nordiska planet.

TV frågor

Upphovsrättsfrågorna på TV-området tilhör utbildnings- och kulturavdelningens ansvarsområde. Saken diskuteras på EU-nivå där bl.a. en egen europeisk kanal utgör ett av alternativen. Från åländsk sida bedömer man att en europeisk kanal snarare är en risk än en möjlighet eftersom frågan på så sätt skulle anses löst på europeisk nivå medan den för åländsk del kvarstår gällande svensk TV. Arbetet med SVT-play fortgår mellan landskapsregeringen och Sveriges utbildningsdepartement.

Mariehamn den 16 april 2013

Ordförande

Katrin Sjögren

Sekreterare

Susanne Eriksson


	Ålands lagting	UTLÅTANDE 2012-2013
		Datum
	Finans- och näringsutskottet	2013-04-05



	Till Självstyrelsepolitiska nämnden

Finans- och näringsutskottets utlåtande

Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2013 och verksamhet år 2012

· Landskapsregeringens redogörelse nr 1/2012-2013

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 6

Konsoliderad bolagsskattebas. 6

Mervärdesbeskattningen och skattegränsen. 6

Informations och samrådsärenden. 4

Ärendets behandling. 4

Utskottets förslag. 4

Självstyrelsepolitiska nämnden har med stöd av 52 § 1 mom. och 57 § arbetsordningen för Ålands lagting anhållit om finans- och näringsutskottets utlåtande över redogörelsen.

Utskottets synpunkter

Utskottet har valt ut några frågor ur redogörelsen som utskottet närmare granskat. Det handlar om frågor som har särskild betydelse på landskapets ekonomi och den ekonomiska utvecklingen på Åland.

Konsoliderad bolagsskattebas

Kommissionen har i förslaget till rådets direktiv KOM(2011) 121 slutligt föreslagit att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas införs inom EU. Kommissionens syfte med förslaget är att bekämpa vissa skatterelaterade hinder för tillväxt på den inre marknaden. Förslaget har konsekvenser för Åland, eftersom landskapet har beskattningsbehörigheten för den kommunala beskattningen som utgör en del av samfundsbeskattningen. Landskapsregeringens uppfattning är att förslaget inskränker på landskapets lagstiftningsbehörighet eftersom det innehåller regler som påverkar fördelningen av beskattningen och beräkningen av samfunds beskattningsbara inkomst.

Utskottet uppmanar landskapsregeringen att följa med ärendet och vid behov vidta åtgärder.

Mervärdesbeskattningen och skattegränsen

I och med protokoll nr 2 om Åland som fogats till Finlands anslutningsfördrag till den Europeiska unionen står Åland utanför harmoniseringen av den indirekta beskattningen. Detta innebär dels att tullförfarandena tillämpas i handeln mellan Åland och resten av EU i fråga om uppbörden av mervärdesskatt dels att varor kan säljas skattefritt ombord på fartyg och flyg som trafikerar Åland. Den skattefria försäljningen vid resor till och från Åland är alltjämt av stor betydelse för det åländska samhället.

Tullförfarandena tillämpas på handeln mellan Åland och resten av EU och dessa förfaranden styrs av gemenskapens tullagstiftning (tullkodex och dess tillämpningsföreskrifter). Utskottet betonar att det är av största vikt att landskapsregeringen tillser att EU:s tullagstiftningen utformas på ett sätt som möjliggör smidig handel över skattegränsen nu då dessa är under reformering. Målsättningen måste vara att särskilt handeln mellan Åland och Ålands närregioner förenklas ytterligare. Landskapsregeringen bör aktivt samarbeta med de åländska näringslivsorganisationerna, riksmyndigheterna och EU:s institutioner för att åstadkomma detta.

Åland påverkas indirekt av de EU-bestämmelser som gäller på området för indirekt beskattning. Med beaktande av protokoll nr 2 om Åland som fogats till Finlands anslutningsfördrag till den Europeiska Unionen står Åland utanför regleringen gällande all indirekt beskattning. Finland har ändå valt att så långt som möjligt inom ramen för sin lagstiftningsbehörighet påföra samma indirekta beskattning på Åland som i det övriga landet. I fråga om kommissionens arbete med att skapa ett framtida mervärdesbeskattningssystem framhåller utskottet därför betydelsen av att landskapsregeringen följer med utvecklingen och verkar för lämpliga lösningar för Ålands del.

Sjöfart

Utskottet har erfarit att Finland tagit fram ett stödsystem för fartyg som minskar svavelutsläpp till den nivå som gäller för Östersjöområdet från och med år 2015. Ansökningstiden går ut den sista maj år 2013 och åtgärderna att minska utsläppen ska vara vidtagna och tagna i bruk under år 2014. Den snäva tidsplanen i kombination med att tekniken att rena utsläppen från den s.k. tjockoljan som fartygen drivs med är inte färdigutvecklad vilket leder till osäkerhet. Hur stödet ska beräknas är därtill en osäker faktor. Enbart nettokostnaden de första fem åren är en stödberättigad kostnad av vilken stödets andel är 50 procent. I statsbudgeten har det avsatts 30 miljoner euro i stöd, vilket kanske inte räcker till alla projekt.

Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen i god dialog med näringen verkar för att den reformering av branschen, som svavelutsläppsminskningen innebär, går smidigt med bibehållen konkurrenskraft för åländsk sjöfart.

Statligt stöd

I likhet med landskapsregeringen konstaterar utskottet att statligt stöd innebär att nationella, regionala eller lokala myndigheter använder allmänna medel för att hjälpa vissa företag eller näringsgrenar. För att bevara ett fritt och rättvist konkurrensklimat inom EU har kommissionen till uppgift att kontrollera statliga stöds förenlighet med EU-rätten.

Enligt artikel 107 EUF-fördraget är det förbjudet för medlemsländerna att ge selektivt stöd eller stöd som tas från statliga medel som kan påverka handelsutbytena mellan medlemsländerna och snedvrida konkurrensen. Utskottet konstaterar att det undantagsvis är tillåtet att ge statligt stöd antingen om kommissionen, efter notifiering, godkänt stödet eller stödordningen (tex en stödlagstiftning) eller om stödet faller under någon av de gruppundantagsförordningar som utfärdats.

På detta sätt kan statligt stöd efter notifiering till kommissionen tillåtas om det ges till projekt av allmänt intresse, exempelvis stöd till mindre gynnade regioner, tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, främjande av små och medelstora företag, forskning och utveckling, miljöskydd, utbildning, sysselsättning eller kultur.

Regelverket kring statligt stöd är mycket omfattande och notifieringsproceduren tar mycket tid. Om tiden för den s.k. förnotifieringen inräknas så tar notifieringsproceduren minst ett år, men kan ta upp till flera år. Detta gäller särskilt i mer komplicerade fall.

Tobaksdirektivet

Landskapsregeringen lämnade den 30.1.2013 på begäran ett utlåtande till Social- och hälsovårdsministeriet, i vilket landskapsregeringen talar för att alla produkter för användning i munnen bör behandlas lika. Så länge förbudet mot snus kvarstår anser landskapsregeringen att det ska kombineras med en bestämmelse som möjliggör för medlemsstaterna att tillåta vissa av de i direktivet förbjudna tobaksprodukterna av kulturella eller hälsopolitiska skäl.

Trots att systemet förutsätter att även den åländska positionen ska framföras vid beredningen inom EU:s institutioner om det är så att den åländska och nationella positionen skiljer sig åt har detta inte skett. Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen tillser att principerna för landskapets deltagande i EU ärenden även följs på detta område.

Utskottet har erfarit att flera parlament anfört subsidaritetsinvändningar mot förslaget till direktiv. Landskapsregeringen har å sin sida bl.a. ifrågasatt om direktivets föreslagna artikel 15, ”Tobak för användning i munnen”, är i linje med subsidiaritetsprincipen, då förutsättningarna inte är desamma i medlemsstater där snus är en känd tobaksprodukt och i medlemsstater där snus inte finns på marknaden.

Utskottet finner det angeläget att landskapsregeringen fortsatt bevakar utvecklingen och verkar för att tobaksdirektivets utformning vid beredningen vid EU:s institutioner leder till att det i tobaksdirektivet anges att alla tobaksprodukter för användning i munnen bör behandlas lika. Utskottet anser att det är viktigt att det i direktivet införs en bestämmelse som möjliggör för medlemsstaterna att tillåta vissa av de i direktivet förbjudna tobaksprodukterna av kulturella eller hälsopolitiska skäl, så länge förbudet mot snus kvarstår.

Trafik

Kommissionen lade i juli 2012 ett förslag till ett trafiksäkerhetspaket (COM (2012) 380, 381 och 382) genom vilket antalet besiktningar per år skulle öka markant i landskapet eftersom flera fordon skulle kräva kontrollbesiktningar och ursprungsförslaget hade inneburit att antalet besiktningar per år skulle utökas med 1 400 motorcyklar, 1 800 mopeder, ca 50 traktorer och ca 1 500 bilar. Tillsammans utgör detta 4 750 stycken fler besiktningar per år. Förslaget från kommissionen har därefter förändrats att t.ex. fordonen i kategori L, O₁ och O₂ som fanns med i kommissionens ursprungsförslag är borttagna från kravet på kontrollbesiktning.

Utskottet har erfarit att ett nytt förslag kommit, som om det går igenom kommer att leda till att ökningen av antalet besiktningar minimerats. Besiktningskravet på moped och motorcykel har utgått samt besiktningsintervallen för personbil och paketbil utökats. Det som kvarstår från det ursprungliga förslaget är några fåtal traktorer i klass T5. Traktorer som används inom jordbruket föreslås bli undantagna.

Det är väsentligt att landskapsregeringen följer med förslaget och aktivt verkar för att det nu aktuella förslaget går igenom. Om förslaget igen förändras så att antalet besiktningar ökar bör lagtinget underrättas genom ett samrådsförfarande eller informationsförfarande.

Informations och samrådsärenden

Utskottet noterar att antalet informations- och samrådsärenden minskat under år 2012 och konstaterar att ministrarna har ett särskilt ansvar att tillse att väsentliga frågor förs till lagtinget som informationsärenden eller samrådsärenden. Det är viktigt att landskapsregeringen tillser att det finns nödvändiga resurser vid landskapsregeringen att hantera EU frågorna så att dessa kan prioriteras på det sätt som är nödvändigt för att Åland ska kunna nå framgång vid EU:s institutioner.

Ärendets behandling

Självstyrelsepolitiska nämnden har med stöd av 52 § 1 mom. och 57 § arbetsordningen för Ålands lagting anhållit om finans- och näringsutskottets utlåtande över redogörelsen.

Utskottet har i ärendet hört vicelantrådet Roger Nordlund, förvaltnings- och utvecklingschefen Dan E Eriksson, byråchefen Fanny Granskog, avdelningsjuristen Ida Hellgren, EU-sakkunnige tjänstemannen Anna-Lena Sjöberg, europarättschefen Michaela Slotte och vd:n Olof Widén från Rederierna i Finland rf.

I ärendets avgörande behandling har deltagit ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordföranden Mika Nordberg samt ledamöterna Tony Asumaa, Petri Carlsson (delvis), Brage Eklund och Karl-Johan Fogelström.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att självstyrelsepolitiska nämnden vid uppgörande av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

__________________

Mariehamn den 5 april 2013

Ordförande

Jörgen Pettersson

Sekreterare

Niclas Slotte


	Ålands lagting	UTLÅTANDE 2012-2013
		Datum
	Social- och miljöutskottet	2013-04-04



	Till Ålands lagting

Social- och miljöutskottets utlåtande

Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2013 och verksamhet år 2012

· Landskapsregeringens redogörelse 1/2012-2013

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 5

Miljöfrågor 5

EU-strategin för Östersjöområdet 5

Barnfattigdom.. 2

Utskottets överväganden. 2

Ärendets behandling. 3

Utskottets förslag. 3

Självstyrelsepolitiska nämnden har med stöd av 52 § 1 mom. och 57 § arbetsordningen för Ålands lagting anhållit om social- och miljöutskottets utlåtande över redogörelsen.

Utskottets synpunkter

Social- och miljöutskottet har i utlåtandet valt att behandla avsnitten 2.2.12 Miljöfrågor, 2.2.15 EU-strategin för Östersjöområdet samt 2.2.18 Barnfattigdom.

Miljöfrågor

Av meddelandet framgår bl.a. att landskapsregeringen avser att särskilt bevaka initiativen ”Översyn av den tematiska strategin för luftföroreningar och tillhörande lagstiftning” och ”Översyn av avfallsstrategin och lagstiftningen.” Utskottet har erfarit att flera direktiv ska genomföras inom en nära framtid, men vid sidan av dessa har mängden brådskande lagstiftningsärenden minskat märkbart. Som en följd av att landskapet har blivit bättre på att implementera EU-direktiv i tid har antalet klagomål från kommissionen blivit färre. Ett initiativ om ”Invasiva främmande arter” väntas under året, men det är ännu oklart om det kommer att leda till ny lagstiftning.

EU-strategin för Östersjöområdet

När det gäller Östersjöstrategin konstateras att den gäller över 100 olika projekt och åtgärder som fördelas på olika pelare. De är grupperade på femton olika insatsområden. De ärenden som omnämns i redogörelsen har landskapet valt att vara särskilt aktiv i. Den viktigaste miljöåtgärden är Helcoms åtgärdsprogram för Östersjön. Landskapsregeringen har bl.a. deltagit i arbetet med att ta fram riktlinjer för kretsloppsanpassade fiskodlingar. Vid sådana anläggningar ska fodret framställas från råvaror från Östersjön. Vid RAS-anläggningar kan utsläppen minskas med uppemot 70-80 procent.

Implementeringen av det nya svaveldirektivet är på gång. De åtgärder som diskuteras när det gäller svavelreduktion har visat sig vara komplicerade och kostsamma. Konsekvenserna och miljöeffekterna är fortfarande i viss mån oklara.

Miljöbyrån bidrar även till arbetet med de nya strukturfonderna, landsbygdsutvecklingsprogrammet, miljöstödsprogrammet m.fl. För närvarande är arbetet med ett nytt vattendirektiv dessutom aktuellt. Programmet för att omhänderta avloppsvatten pågår samtidigt kontinuerligt. Utskottet konstaterar att regelverket för enskilda avlopp ska vara genomfört senast den första januari år 2014.

Utskottet har erfarit att Clean Shipping-projektet som skulle förhindra utsläpp av avloppsvatten i Östersjön inte genomförts inom tidsramen. Det har framkommit att förbud mot att släppa ut avloppsvatten från fartyg torde genomföras tidigast år 2016 för nya fartyg och år 2018 för befintliga fartyg.

Utskottet konstaterar att landskapsregeringens nya riktlinjer för jordbruket ska främja ett miljövänligt och produktivt jordbruk. Detta kan medföra att vallodlingen minskar. Utskottet vill understryka att detta inte får innebära att utsläppen tillåts öka. Det är alltjämt viktigt att alla verksamhetsområden bidrar till minskade utsläpp till Östersjön.

Barnfattigdom

I redogörelsen sägs att landskapsregeringen planerar en uppföljning av ÅSUB:s rapport ”Ekonomisk utsatthet och social trygghet” från år 2007. Det är enligt utskottet bra att de åländska hushållens ekonomi kartläggs i syfte att klargöra om situationen har försämrats. Det är bl.a. viktigt att ta reda på vilka målgrupper som har det sämre ställt och hur dessa familjer ser ut. Av utredningen bör antalet barn och ålder i hushållen framgå. Det är också viktigt att titta närmare på familjer som flyttat till landskapet från länder utanför Norden. Utskottet föreslår att det ges utrymme åt en särskild ”barndel” som tar sikte på att synliggöra i vilka grupper det finns utsatta barn.

Utredningar har visat att fattigdom drabbar de små barnen på längre sikt. Barn i fattiga hushåll är mer sjuka. Därtill får de i regel sämre stöd från hemmet för deras personliga utveckling i skola och på fritid. För att utsatta barn ska ha samma förutsättningar och möjligheter att utvecklas som andra barn i samma ålder behövs olika stödåtgärder från samhället. Genom att identifiera utsatta grupper kan tidiga insatser göras för att förbättra de utsatta barnens situation. I detta sammanhang vill utskottet lyfta fram vikten av förebyggande utkomststöd. Det har framkommit att detta stöd ges i en väldigt liten omfattning och att det utges på basen av en bedömning som kan variera mellan kommunerna. Med hänvisning till barnens rätt till likabehandling bör de regionala skillnaderna synliggöras så att åtgärder kan vidtas för att förhindra en olik behandling.

Utskottet vill vidare framhålla vikten av att olika inkomstöverföringar utreds i syfte att klarlägga vilka effekter de ger och hur de olika inkomstöverföringarna samverkar, dvs. minskar utkomststödet om ett visst bidrag höjs? Samtidigt är det också betydelsefullt att sätta in stödåtgärder vid rätt tidpunkt för att kunna hjälpa hushållen. Sysselsättningsåtgärder, dagvård, språkutbildning för barn och vuxna är sådana åtgärder som kan förhindra att en familj blir beroende av utkomststöd om de sätts in i god tid.

Utskottet föreslår att landskapsregeringen i den planerade uppföljningen ser till att barnen själva bli delaktiga i kommande utredningar så att barnen får komma till tals. I regel görs utredningar om barn utgående från vuxnas perspektiv, då det är vuxnas svar som ligger till grund för utredningarna.

Utskottets överväganden

Utskottet är nöjt med det som framkommit under utskottsbehandlingen och konstaterar att landskapsregeringen gör ett utmärkt arbete både när det gäller miljöfrågorna i allmänhet och EU-strategin för Östersjöområdet. Vidare konstateras att en nordisk arbetsgrupp har tillsatts för att utreda konsekvenserna av svaveldirektivet.

Utskottet stöder avslutningsvis den planerade uppföljningen av ÅSUB:s rapport ”Ekonomisk utsatthet och social trygghet” från år 2007 och ber landskapsregeringen beakta de synpunkter som utskottet framför ovan.

Ärendets behandling

Självstyrelsepolitiska nämnden har den 15 mars 2013 inbegärt social- och miljöutskottets utlåtande över redogörelsen.

Utskottet har i ärendet hört verksamhetsledaren Janina Björni vid Rädda Barnen r.f., byråchefen Helena Blomqvist, miljöingenjören Ann Nedergård, och vattenbiologen Mikael Wennström.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Christian Beijar, viceordföranden Åke Mattsson samt medlemmarna Anders Eriksson (delvis), John Hilander, Runar Karlsson (delvis), Sara Kemetter och Torsten Sundblom.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att självstyrelsepolitiska nämnden vid uppgörande av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

__________________

Mariehamn den 4 april 2013

Ordförande

Christian Beijar

Sekreterare

Marine Holm-Johansson

[1] Doktorand Carl Lebeck, Stockholm ”Respekt för medlemsstaternas nationella identitet, eller för EU-rättens effektivitet?: Något om Art. 4(2) EU-fördraget.”

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 1/2012-2013

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter