Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 1/2013-2014
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 1/2013-2014 | ||
|
| Datum |
| |
| Självstyrelsepolitiska nämnden | 2014-04-25 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande
Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2014 och verksamhet år 2013
· Landskapsregeringens redogörelse nr 2/2013-2014
INNEHÅLL
Självstyrelsepolitiska nämndens förslag................................................ 1
Självstyrelsepolitiska nämndens synpunkter
Självstyrelsepolitiska nämndens förslag
Sammanfattning
Landskapsregeringens förslag
I redogörelsen redogör landskapsregeringen för sina prioriteringar i förhållande till dagordningen inom Europeiska unionen år 2014. Dessutom innehåller meddelandet en redogörelse för verksamheten beträffande EU-ärenden under år 2013.
Självstyrelsepolitiska nämndens förslag
Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens redogörelse för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.
Självstyrelsepolitiska nämndens synpunkter
Allmänt
Nämnden omfattar utskottens synpunkter i de bifogade utlåtandena. Ett par av de frågor som utskotten har behandlat har nämnden valt att särskilt lyfta fram och kommentera i betänkandet nedan.
Nämnden konstaterar att år 2014 är ett valår, vilket innebär att ett nytt parlament tillträder och en ny kommission väljs under året. För att fortsättningsvis kunna påverka den politiska processen inom EU till förmån för landskapets intressen är det därför enligt nämnden viktigt att landskapsregeringen analyserar befintligt EU-samarbete samt skapar nya kontakter och samarbeten med parlamentet, rådet och kommissionen.
Åländsk representation i Europaparlamentet
Genom Lissabonfördraget har EU-parlamentet fått en starkare ställning i lagstiftningsprocessen. Det demokratiska underskottet som råder då Åland inte har någon representation i EU-parlamentet har således ökat i och med parlamentets ökade inflytande. Detta innebär att det blivit ännu viktigare att se till att Åland får en plats i EU-parlamentet. Nämnden anser i likhet med landskapsregeringen att frågan ska lösas nationellt genom en ändring av vallagen, så att landskapet Åland från och med Europaparlamentsvalet år 2019 utgör en egen valkrets. I samband med revideringen av självstyrelselagen bör ett stadgande intas i självstyrelselagen om att Åland utgör en egen valkrets i Europaparlamentsvalet.
Subsidiaritetsprincipen
Genom Lissabonfördraget har medlemsstaternas nationella parlament getts rätt att få del av förslag till EU-lagstiftning och att invända mot sådana förslag som inte är förenliga med subsidiaritetsprincipen. Lagtinget deltar enligt 59a § i självstyrelselagen i subsidiaritetskontrollen. Subsidiaritetsförfarandet i Ålands lagting regleras i lagtingsordningens 6 § och arbetsordningens 43 §.
Förslagen till ny EU-lagstiftning inkommer till lagtinget via riksdagen och vidaresänds till alla lagtingsledamöter. Lagtingets ledamöter samt utskott kan begära att självstyrelsepolitiska nämnden ska ta upp ett sådant förslag till behandling. Om nämnden beslutar att ärendet ska tas upp till behandling görs en prövning av hur förslaget förhåller sig till subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i EU-fördraget. Om nämnden anser att ett utkast inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen ska betänkandet även innehålla ett förslag till ett motiverat yttrande, som ska delges Finlands riksdag. Lagtingets ståndpunkt tillställs sedan genom riksdagens försorg Europeiska unionens institutioner. Nämnden har hittills upptagit ett ärende för subsidiaritetsprövning. Ärendet gällde KOM (2011) 370 slutlig med förslag till Europarlamentets och rådets direktiv om energieffektivitet.
Enligt nämnden bör förfarandet för hantering av subsidiaritetsärenden i lagtinget effektiviseras. Enligt nämnden ska lagtingets beredning samordnas med landskapsregeringens.
Upphandling
Europarlamentet och EU:s ministerråd har i början av året antagit tre nya direktiv för offentlig upphandling (Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU, 2014/24/EU och 2014/25/EU). Direktiven ska vara genomförda i den nationella lagstiftningen senast den 18 april 2016. Syftet med de nya upphandlingsreglerna är att skapa ett enklare och mer effektivt upphandlingsregelverk samt att öka de små och medelstora företagens möjligheter att delta i upphandlingar. Samtidigt avser de nya reglerna att göra den offentliga upphandlingen mer kvalitetsinriktad genom att sociala och miljömässiga kriterier får en mer framträdande roll.
I landskapet har genom landskapslag (1994:43) angående tillämpning i landskapet Åland av lagen om offentlig upphandling rikets lagstiftning för offentlig upphandling över EU:s tröskelvärden med vissa undantag gjorts tillämplig i landskapet. Ändringar i rikslagstiftningen träder automatiskt i kraft i landskapet från den tidpunkt de träder i kraft i riket. Vid upphandlingar under EU:s tröskelvärden tillämpar landskapsregeringen och under landskapsregeringen lydande myndigheter med undantag av Ålands hälso- och sjukvård landskapsregeringens beslut gällande vissa upphandlingar (ÅFS 41/2006) samt anvisningar i handboken om landskapets upphandling. Ålands hälso- och sjukvård har antagit egna anvisningar för upphandlingar under EU:s tröskelvärden.
Social- och miljöutskottet konstaterar i sitt utlåtande att frånvaron av ett gemensamt regelverk för upphandlingar under EU:s tröskelvärden är en omständighet som försvårar företagens verksamhet. Nämnden delar utskottets åsikt att ett gemensamt regelverk skulle vara till fördel för såväl näringslivet som de upphandlande enheterna. I syfte att möjliggöra tillämpning av ett gemensamt regelverk föreslår social- och miljöutskottet att landskapsregeringen uppdaterar sin handbok inom offentlig upphandling och informerar kommunerna om möjligheten att fatta beslut om att tillämpa landskapsregeringens regelverk för upphandlingar under EU:s tröskelvärden.
I redogörelsen konstateras att blankettlagstiftning tillämpas för upphandlingar över EU:s tröskelvärden och att landskapsregeringen därför måste invänta Finlands lagstiftningsarbete. Nämnden anser att det är viktigt att landskapsregeringen aktivt följer med implementeringen av direktiven i riket samt noggrant analyserar den lagstiftning som föreslås och vid behov föreslår anpassning av lagstiftningen till åländska förhållanden.
Skogsbruk
Kommissionen presenterade i september 2013 en ny EU-skogsstrategi för skogarna och den skogsbaserade sektorn (COM(2013) 659 slutlig). Inom EU finns inga särskilda bestämmelser kring en gemensam skogspolitik, men man har trots det verkat för en hållbar skogsförvaltning bl.a. genom EU:s skogsbruksstrategi från 1998 och handlingsplanen för skog 2007-2011.
Landskapsregeringen anger i redogörelsen att man har mycket begränsade resurser för detta arbete, men att man om möjligt avser att följa med utvecklingen på nationell nivå. Nämnden vill i likhet med finans- och näringsutskottet understryka vikten av att landskapsregeringen följer med utvecklingen inom sektorn och aktivt verkar för att ett produktivt åländskt skogsbruk ska kunna bedrivas även i framtiden.
Nämndens synpunkter om redogörelsen
Nämnden önskar i fråga om formerna för rapportering av EU-ärenden till lagtinget hänvisa till sitt tidigare ställningstagande (betänkande nr 2/2012-2013 över redogörelsen enligt 32 § arbetsordningen för Ålands lagting för perioden 1 november 2011 – 31 oktober 2012) om att det enligt nämndens mening kunde vara ändamålsenligt med exempelvis två årliga redogörelser, en för den självstyrelsepolitiska relationen mellan Åland och riket och en för övriga externpolitiska relationer innefattande nordiska frågor, Östersjöfrågor, EU-frågor samt övriga utrikespolitiska frågor.
Nämnden anser att landskapsregeringens redogörelse ”Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2014 och verksamhet år 2013” utgör en informativ sammanställning över de ärenden som landskapsregeringen avser att prioritera under året, men vill samtidigt framhålla vikten av att lagtinget involveras i EU-ärendena kontinuerligt under året bland annat genom att lagtinget tillställs informations- och samrådsärenden.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 15 januari 2014 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens yttrande över redogörelsen.
Nämnden har i ärendet inbegärt utlåtanden från lag- och kulturutskottet, finans- och näringsutskottet samt social- och miljöutskottet. Utlåtandena bifogas detta betänkande.
Nämnden har i ärendet hört ministern Wille Valve.
I ärendets avgörande behandling deltog viceordföranden Danne Sundman, ledamöterna Gunnar Jansson, Harry Jansson och Axel Jonsson samt ersättaren Sara Kemetter.
Självstyrelsepolitiska nämndens förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår självstyrelsepolitiska nämnden
att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens redogörelse för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.
| Mariehamn den 25 april 2014 | |
|
Ordförande |
Danne Sundman |
|
Sekreterare |
Carina Strand |
|
|
| ||
| Ålands lagting | UTLÅTANDE nr 2/2013-2014 | ||
|
| Datum |
| |
| Lag- och kulturutskottet | 2014-03-20 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till självstyrelsepolitiska nämnden |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Lag- och kulturutskottets utlåtande
Europeiska unionen och Åland - prioriteringar år 2014 och verksamhet år 2013
· Landskapsregeringen redogörelse nr 2/2013-2014
INNEHÅLL
Självstyrelsepolitiska nämnden har den 14 mars 2014 med hänvisning till 52 och 57 §§ arbetsordningen begärt lag- och kulturutskottets utlåtande över landskapsregeringens redogörelse nr 2/2013-2014, Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2014 och verksamhet år 2013, till den del ärendet berör utskottets ansvarsområden. Nämnden ber även om utskottets synpunkter på behandlingsprocessen.
Utskottets synpunkter
Allmänt
Utskottet konstaterar att år 2014 är ett valår vilket kommer att påverka arbetet i såväl Europaparlamentet som i kommissionen som ska omformas efter valet till parlamentet. Fokus på arbetet inom institutionerna riktar sig därför till att avsluta pågående ärenden och initiativ medan nya förslag inte uppkommer i samma utsträckning.
Kommissionens prioriteringar under år 2014 tar sikte på tillväxt och jobb. Bland övriga större ärenden kan nämnas lagstiftningen om bankunionen, klimatfrågor, reglerna för en civilskyddsmekanism i syfte att förebygga katastrofer samt förändringar av Schengens visaregler bl.a. för att möjliggöra för affärsresenärer, studenter och forskare att få fem års visum för flera in- och utresor. På utrikespolitikens område står frågan om Ukraina högt på dagordningen och även förhållandet mellan EU och Schweiz är under diskussion, bl.a. mot bakgrund av den nyligen hållna folkomröstningen som resulterade i en majoritet för en begränsning av invandringen från EU till Schweiz.
Ordförandeskapet inom EU tillkommer under våren 2014 Grekland och övertas till hösten 2014 av Italien. Det grekiska ordförandeskapet avser att arbeta bland annat med social sammanhållning, effektiv och innovativ utbildning, kvalitetssäkring och högre utbildning. Till de prioriterade områdena hör en minskning av ungdomsarbetslösheten och kommissionen uppmuntrar medlemsstaterna att använda t.ex. strukturfondsmedel och andra fonder i syfte att minska arbetslösheten.
Utskottet konstaterar att EU:s behörighet på utskottets ansvarsområden är begränsad och att det i första hand handlar om samarbete och utbyte av erfarenheter.
Allmän ordning och säkerhet
På området för ordning och säkerhet kan noteras att Greklands ordförandeskap kommer att arbeta med att ta fram de strategiska linjerna för implementering av det s.k. Stockholmsprogrammet som tar sikte på området frihet, säkerhet och rättvisa. Programmet rör i första hand terroristbekämpning och utbyte av information mellan EU och USA. Avsikten är att Europeiska rådet ska anta programmet under sitt toppmöte i juni. Utskottet vill här påminna om de nyligen företagna ändringarna av polislagen vilka i huvudsak rör bestämmelser om hemliga metoder för inhämtande av information.
Som en konsekvens av Lissabonfördraget behövs ändringar av den s.k. Europolförordningen som reglerar Europolsamarbetet som nu verkat i 15 år. På den europeiska agendan står även centret för polis- och tullsamarbetet (PCCC). Syftet är att diskutera framtiden för centret för polis- och tullsamarbetet och centrets deltagande i samarbetet med tredje länder.
Utbildning
Till de frågor som diskuteras under det grekiska ordförandeskapet hör även en europeisk allians för lärlingsutbildning. Från kommissionens sida betonas betydelsen av att investera i utbildning och man vill uppmärksamma medlemsstaterna på vikten av att utbildningsfrågor ses i ett tillväxtperspektiv.
Kultur
I sitt utlåtande till självstyrelsepolitiska nämnden över fjolårets EU-meddelande beskrev utskottet arbetet i rådets arbetsgrupp för kultur beträffande programmet ”Kreativa Europa”. Genom programmet sammanslogs tidigare program för kultur, media och det s.k. Mediamundus. Programmet är nu antaget och ska implementeras. För projektet har 1,5 miljarder euro anslagits att användas från år 2014. Projektet innebär ett samarbete för ett nätverk för kulturorganisationer inom EU och projektet kan möjligen vara intressant för åländska föreningar.
Det grekiska ordförandeskapet kommer även att titta på kulturen och kulturens roll som drivkraft för utvecklingen. Även vikten av kulturarvet betonas liksom den kreativa sektorns betydelse för tillväxt, sysselsättning och ekonomiskt och socialt välstånd.
En utvärdering av arbetsplanen för kultur 2011-2014 kommer under året att företas av rådet. På lagstiftningsområdet kommer förslagen framförallt att handla om unionsåtgärder för de Europeiska kulturhuvudstäderna 2020-2033. Man kommer även att arbeta med en omarbetning av direktivet om återlämnande av kulturföremål som olagligen avlägsnats från territoriet i en medlemsstat.
Jämställdhet
På jämställdhetens område finns ett program för perioden 2010-2015 och de stora lagstiftningsförändringarna förväntas komma under programperiodens sista år. Större frågor på jämställdhetsområdet, t.ex. frågan om kvotering i börsbolags styrelser, är beroende av utgången av de kommande valen till Europaparlamentet.
Idrott
På idrottens område kommer det grekiska ordförandeskapet huvudsakligen att fokusera på idrott och samhälle inklusive jämställdhet samt HEPA (hälsofrämjande fysisk aktivitet). Även idrottens ekonomiska dimension inklusive insamling av data om idrottens roll för anställbarhet och hälsovårdsinbesparingar, finansiering av idrottsstrukturer och resultatet av stora idrottsevenemang kommer att ses över. För åländsk del kan det vara intressant att följa arbetet med idrottens integritet inklusive antidopning, matchfixning och skydd av minderåriga eftersom även spelområdet berörs.
Media och TV
Utskottet skrev i fjolårets utlåtande om upphovsrättsfrågorna på TV-området och framhöll då att diskussionen på EU-nivå om en egen europeisk kanal bedömdes som ointressant ur åländsk synvinkel eftersom en europeisk kanal snarare skulle innebära en risk än en möjlighet mot bakgrund av att frågan om svensk TV-utsändning på Åland i så fall skulle anses löst på europeisk nivå. Utskottet har inte någon närmare information om hur arbetet med det mycket långsiktiga projektet framskrider.
Enligt vad utskottet fått erfara i samband med behandlingen av ärendet har kommissionen initierat en s.k. antitrustutredning som framförallt sätter fokus på de exklusivitetsklausuler som ofta ingår i avtal om inköp av amerikanska filmer, TV-program och musik och som innebär att programmen enbart får visas inom begränsade områden. Det är inte otänkbart att kommissionen skulle komma till slutsatsen att dessa exklusivitetsklausuler är oförenliga med fördraget vilket skulle kunna öppna för att möjliggöra s.k. Play-TV också i andra medlemsstater. Utskottet anser att det är angeläget att landskapsregeringen följer utvecklingen på det här området men att det huvudsakliga arbetet med TV-problematiken bör ske i relation till Sverige och Finland.
Vad gäller audiovisuella tjänster är det främst Europarådets konvention som är intressant när det gäller tekniska hjälpmedel som blockerar så att man kan kringgå utsändningsrättigheterna på ett olagligt sätt. EU-domstolens dom i detta fall gäller dock bara behörigheter.
Spelverksamhet
Utskottet har i samband med behandlingen noterat att det på EU-området pågår viss planering ifråga om åtgärder för antidopning mot matchfixing och skydd av minderåriga vid spelverksamhet. Utskottet anser att det är viktigt att det i lag finns åldersgränser för spel och att tillräckliga åtgärder vidtas för att förhindra pengatvätt genom spel. Utskottet noterar att planer finns i landskapet på en separat myndighet för tillsynen över spelverksamheten och de välkomnas av utskottet.
Ungdomssysselsättning
Till de frågor som diskuteras under det grekiska ordförandeskapet hör även ungdomsgarantin och ungdomssysselsättningsinitiativet. Utskottet välkomnar att fokus sätts på ungdomar och ungdomsarbetslösheten och noterar att vissa åtgärder även vidtagits i landskapet. Till de åtgärder som genomförts hör en utökning av antalet utbildningsplatser på gymnasialstadiet, ekonomiska möjligheter för en fortsatt verksamhet inom Katapult samt en satsning på ungdomslotsprojektet och utskottet förväntar sig fortsatta insatser i syfte att förhindra ungdomars utanförskap.
Utskottets synpunkter på behandlingsprocessen
Självstyrelsepolitiska nämnden har i sin begäran om utlåtande från lag- och kulturutskottet inbegärt utskottets synpunkter även på behandlingen av landskapsregeringens EU-meddelande.
Trots att EU-ärendena, från att i inledningen av medlemskapet ha utgjort ett separat politikområde, alltmer har blivit en integrerad del av den dagliga politiken inom medlemsländerna anser utskottet att det är viktigt att lagtinget med viss regelbundenhet för en mer övergripande diskussion om EU-ärenden. Diskussionen bör bl.a. inbegripa landskapets EU-prioriteringar samt aktuella EU-ärenden som kan ha betydelse för landskapet.
I fråga om formerna för landskapsregeringens rapportering till lagtinget har utskottet inte bildat sig någon bestämd åsikt utan konstaterar att ett alternativ vore en sammanslagning av den självstyrelsepolitiska redogörelsen och EU-meddelandet. Vidare har utskottet diskuterat möjligheten att införa meddelandets tillbakablickande del i landskapsregeringens allmänna verksamhetsberättelse men samtidigt konstateras att en viss tillbakablick, framförallt i form av en uppföljning av tidigare prioriteringar, är av värde även i ett meddelande där prioriteringarna utgör huvudsaken.
För utskottets egen del har arbetet med de begärda utlåtandena till självstyrelsepolitiska nämnden inte alltid upplevts som meningsfullt på så sätt att det inte har föranlett någon större debatt i lagtinget. Som exempel kan nämnas att utskottet i fjolårets utlåtande tog upp frågor som rörde hembygdsrätten och Åland som eget statistikland vilket inte satt några större spår i den fortsatta politiken. Samtidigt konstaterar utskottet att nämndens begäran om ett utlåtande föranleder utskottet att företa en regelbunden uppdatering i fråga om EU-ärenden inom utskottets verksamhetsområde med såväl hörande som diskussioner i utskottet.
Sammantaget anser utskottet att det är viktigt att landskapsregeringen redovisar sina prioriteringar till lagtinget som ges tillfälle att diskutera EU-frågor men att formen är underordnad.
Ärendets behandling
Utskottet har i ärendet hört ministern Johan Ehn, specialrådgivaren Hanna Bertell och policy officer Andreas Dahlén vid Europeiska kommissionen.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att självstyrelsepolitiska nämnden beaktar det som framförs i detta utlåtande i sitt betänkande.
| Mariehamn den 20 mars 2014 | |
|
Ordförande |
Katrin Sjögren |
|
Sekreterare |
Susanne Eriksson |
| |
| ||
| Ålands lagting | UTLÅTANDE 2013-2014 | ||
|
| Datum |
| |
| Finans- och näringsutskottet | 2014-03-11 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Självstyrelsepolitiska nämnden |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Finans- och näringsutskottets utlåtande
Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2014 och verksamhet år 2013
· Landskapsregeringens redogörelse nr 2/2013-2014
INNEHÅLL
Informations och samrådsärenden
Självstyrelsepolitiska nämnden har med stöd av 52 § 1 mom. och 57 § arbetsordningen för Ålands lagting anhållit om finans- och näringsutskottets utlåtande över redogörelsen.
Utskottets synpunkter
Utskottet har valt ut några frågor ur redogörelsen som utskottet närmare granskat. Det handlar om frågor som har särskild betydelse på landskapets ekonomi och den ekonomiska utvecklingen på Åland.
Konsoliderad bolagsskattebas
Kommissionen har i förslaget till rådets direktiv (KOM(2011) 121 slutlig) föreslagit att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas införs inom EU. Kommissionens syfte med förslaget är att bekämpa vissa skatterelaterade hinder för tillväxt på den inre marknaden. Förslaget innehåller bestämmelser för beräkningen av det skattepliktiga resultatet, för konsolidering av koncerners skattepliktiga resultat samt bestämmelser för fördelningen av den konsoliderade skattebasen till de medlemsstater där företagen inom koncernen har sin verksamhet. Förslaget innebär att samma skatteregler ska tillämpas i alla medlemsstater och att en gemensam skattebas beräknas för alla EU-företag i en koncern av en skattemyndighet. Skattebasen fördelas därefter till de stater där företagen har verksamhet i enlighet med en fördelningsnyckel. Medlemsstaterna bestämmer vilken bolagsskattesats som ska tillämpas på deras andel av skattebasen.
Utskottet konstaterar i likhet med landskapsregeringen att landskapets faktiska lagstiftningsbehörighet avseende den kommunala beskattningen minskar om förslaget går igenom så att regler om koncerners skattepliktiga resultat ska beslutas på EU-nivå istället för på lokalnivå. Utskottet framhåller vikten av att landskapsregeringen tillsammans med andra regeringar i andra autonoma områden inom EU verkar för att de autonoma områdenas rätt till egen beskattning säkras.
Mervärdesbeskattningen
I december 2010 presenterade kommissionen en grönbok om mervärdesskattens framtid – Ett enklare, stabilare och mera effektivt mervärdesskattesystem (KOM(2010) 695 slutlig). Landskapsregeringen lämnade ett utlåtande till kommissionen i maj 2010 och framhöll att mervärdesskattesystemet inte bör ändras så att reglerna blir mer komplicerade än tidigare och medför ökad administrativ börda, större kostnader, omvälvande förändringar för affärslivet och ideella föreningar samt att undantagen från mervärdesbeskattning för vissa verksamheter kvarstår. Den 6 december 2011 kom ett meddelande om mervärdesskattens framtid (KOM(2011) 851/3). Meddelandet innehåller inte några konkreta lagstiftningsförslag men däremot de grundläggande egenskaper som ska känneteckna det nya mervärdesskattesystemet för att skapa ett enklare och mer effektivt mervärdesskattesystem inom EU.
Landskapsregeringen har under år 2013 bevakat ärendet för att bland annat kunna bevara skatteundantag för ideella föreningar och momsfriheten för restaurangtjänster ombord på fartyg. Utskottet betonar att det som kanske förenklar för riktigt stora företag kan verka helt motsatt för små företag varför landskapsregeringen bör vara särskilt observant gällande de små företagens situation i samband med förändringar av mervärdesbeskattningen inom EU. Dessutom kan åtgärder inom området för mervärdesbeskattningen indirekt få särskilda konsekvenser för Åland med beaktande av skatteundantaget i anslutningsfördraget till den Europeiska unionen.
Tullkodex och skattegränsen
Unionens tullkodex är nu tillämplig och arbetet med tillämpningsföreskrifterna kommer att fortsätta men nu som delegerade- och genomförandeakter i enlighet med Lissabonfördraget. Stora delar av unionens tullkodex kan inte tillämpas innan de delegerade akterna och genomförandeakterna fastställts.
Delar av unionens tullkodex kommer också att börja tillämpas först den 1 juni 2016, och enligt förordningen ska de elektroniska system som krävs för att tullkodexen ska tillämpas fullt ut vara i bruk senast den 1 januari 2021. Unionens tullkodex, liksom den moderniserade tullkodexen, utgår från två principer som kommer att inverka på skattegränshanteringen. För det första avses tullprocedurerna inom unionen bli så enhetliga som möjligt, vilket medför ett mycket begränsat utrymme för nationella avvikelser. För det andra ska tullförfarandena hanteras fullt ut elektroniskt.
Kommissionens expertgrupp för tullfrågor förväntas påbörja arbetet med delegerade och genomförandeakter i februari 2014. Landskapsregeringen arbetar för närvarande med att föra en diskussion med det åländska näringslivet för att ytterligare förstå behovet av förenklingar och med finansministeriet för att bevaka att de förenklingar man diskuterat under arbetet med tillämpningsföreskrifterna tas med i arbetet med de delegerade akterna.
Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen aktivt arbetar med att tillse att de delegerade- och genomförandeakterna blir så ändamålsenligt utformade som möjligt. Utskottet konstaterar att mycket resurser har använts på att lösa olika problem och förenkla förfaranden på kort- och medellång sikt.
Skatteundantaget tillkom i sitt ursprungliga syfte för att säkra kommunikationerna och därmed bevara en livskraftig åländsk ekonomi. Landskapsregeringen bör säkra att skatteundantaget inte överutnyttjas eller återverkar negativt på unionsintressena. Utskottet betonar vikten av att kortsiktiga företagsintressen inte äventyrar skatteundantaget. Landskapsregeringen bör verka för att skatteundantaget tillämpas och säkras på lång sikt samtidigt som den byråkrati som är förknippad med densamma minimeras för företag och privatpersoner.
Sjöfart
De striktare utsläppsgränserna för sjöfarten som innebär att svavelhalten i fartygsbränsle sänks till 0,1 % i Östersjön träder i kraft 1.1.2015 genom det s.k. svaveldirektivet. Landskapsregeringen konstaterar att reglerna inte skulle vara problematiska om de tillämpades globalt och för nya fartyg. Med de nuvarande bestämmelserna finns en överhängande risk att konkurrensen snedvrids och fartyg med hemvist i Östersjön som efterlever reglerna möter en orimlig kostnadsbörda.
Utskottet konstaterar att det stödsystem Finland tagit fram för fartyg som minskar svavelutsläpp inte utfallit som man tänkt. Utskottet betonar därmed även i år vikten av att landskapsregeringen i god dialog med näringen verkar för att den reformering av branschen, som svavelutsläppsminskningen innebär, går smidigt med bibehållen eller förbättrad konkurrenskraft för åländsk sjöfart.
I sammanhanget betonar utskottet vikten av att det utövas en faktisk kontroll av bränslet som används inom SECA området så att alla aktörer verkar på lika villkor. Utskottet betonar även vikten av att flampunkten i marindiesel och annan diesel förenhetligas. Det är viktigt att landskapsregeringen verkar för att sjöfarten inom EU får verka på en faktisk inre marknad utan onödig byråkrati, varvid krav på klareringar och lotsning minimeras.
Skog
Kommissionen presenterade i september 2013 en ny EU-skogsstrategi för skogarna och den skogsbaserade sektorn (COM(2013) 659 slutlig). Inom EU finns inga särskilda bestämmelser kring en gemensam skogspolitik, men man har trots detta verkat för en hållbar skogsförvaltning bl.a. genom EU:s skogsbruksstrategi från 1998 och Handlingsplanen för skog 2007-2011.
Utskottet finner det angeläget att landskapsregeringen följer med utvecklingen inom sektorn och aktivt verkar för att ett produktivt åländskt skogsbruk även i framtiden ska kunna bedrivas. Utskottet konstaterar i sammanhanget att skogsprogrammet för Åland borde uppdateras.
Onlinespel
Kommissionen lade den 24 mars 2011 fram en grönbok om onlinespel på inre marknaden (KOM (2011) 128 slutlig). Det främsta syftet med grönboken var att skapa en bild av situationen på EU:s marknad för onlinespel och av lagstiftningen i de olika staterna. Man ville samtidigt undersöka om det kan behövas särskilda åtgärder på EU-nivå för att nå bättre samstämmighet i regleringen av penningspel. På basis av de svar som inkom vid samrådet och efterföljande diskussioner konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att i detta skede föreslå sektorspecifik EU-lagstiftning. Den 23 oktober 2012 presenterade kommissionen en handlingsplan för onlinespel, Kommissionens meddelande till Europaparlamentet, Rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En övergripande europeisk ram för onlinespel (KOM (2012) 596 slutlig). I meddelandet föreslår kommissionen inte EU-omfattande lagstiftning för onlinespel men nog en rad åtgärder och gemensamma principer för sådan verksamhet.
Landskapsregeringen inledde under hösten 2013 ett arbete som syftar till en total revidering av den åländska lotterilagstiftningen. Som en del av detta lagstiftningsarbete kommer en tillsynsmyndighet med uppgift att övervaka penningspel att inrättas.
Utskottet har erfarit att regelverket på EU nivå inom sektorn ännu inte utvecklats särskilt långt. Utskottet finner det ändå angeläget att landskapsregeringen aktivt följer med vad som händer på EU nivån samt att man aktivt verkar för att ett licensförfarande i fråga om penningspel införs inom hela EU området. Utskottet betonar att landskapsregeringens i brådskande ordning gör en översyn av den åländska lotterilagstiftningen och i ett lagförslag återkommer om ett inrättande av en särskild tillsynsmyndighet.
Behandlingsgången samt informations- och samrådsärenden
Utskottet konstaterar att frågor om EU reglering ofta finns med i de flesta ärenden som utskottet behandlar och att redogörelsen utgör en god sammanställning och avrapportering för vad som händer inom de olika områdena. Redogörelsen tillsammans med de höranden som utskottet har i de ärenden utskottet behandlar och de I-ärenden samt samrådsärenden som tillställs utskottet ger utskottet en god bild av vad som är på gång inom EU och vilka strategier landskapsregeringen har i olika ärenden.
I fråga om statistiken gällande informationsärenden önskar utskottet framhålla att utskottet under år 2013 hade ett informationsärende gällande det sk. trafiksäkerhetspaketet.
Ärendets behandling
Självstyrelsepolitiska nämnden har med stöd av 52 § 1 mom. och 57 § arbetsordningen för Ålands lagting anhållit om finans- och näringsutskottets utlåtande över redogörelsen.
Utskottet har i ärendet hört vicelantrådet Roger Nordlund, ministern Fredrik Karlström, ministern Wille Valve, avdelningsjuristen Ida Hellgren, vvd:n Jhonny Husell från Bore Ltd., avdelningschefen Linnea Johansson, vd:n Dan Mikkola från Godby Shipping Ab, byråchefen Mikael Sandvik och juristen Robert Sundström.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordföranden Mika Nordberg samt ledamöterna Brage Eklund, Karl-Johan Fogelström, Annette Holmberg-Jansson och Mats Perämaa.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att självstyrelsepolitiska nämnden vid uppgörande av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.
| Mariehamn den 11 mars 2014 | |
|
Ordförande | Jörgen Pettersson |
|
Sekreterare |
Niclas Slotte |
|
|
| ||
| Ålands lagting | UTLÅTANDE nr 1/2013-2014 | ||
|
| Datum |
| |
| Social- och miljöutskottet | 2014-03-18 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Social- och miljöutskottets utlåtande
Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2014 och verksamhet år 2013
· Landskapsregeringens redogörelse nr 2/2013-2014
INNEHÅLL,
Självstyrelsepolitiska nämnden har med stöd av 52 § 1 mom. och 57 § arbetsordningen för Ålands lagting anhållit om social- och miljöutskottets utlåtande över redogörelsen.
Utskottets synpunkter
Social- och miljöutskottet har i utlåtandet valt att behandla avsnitten 2.2.4 Upphandling, 2.2.13 EU-strategin för Östersjön, 2.2.16 Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid och 2.3.2 Varroa.
Upphandling
Europaparlamentet har den 15 januari 2014 antagit nya regler för offentlig upphandling. Direktivet träder i kraft 20 dagar efter att det har publicerats i EU:s officiella tidning. Efter detta datum har EU-länderna 24 månader på sig att implementera direktivet. Syftet med det nya regelverket är att förenkla regleringen och förfaranden kring offentlig upphandling samt att öka flexibiliteten. Syftet med reformeringen av EU:s upphandlingsregler är även att öka de små och medelstora företagens möjligheter att delta i upphandlingar. Samtidigt avser de nya reglerna att göra den offentliga upphandlingen mer kvalitetsinriktad genom att sociala och miljömässiga kriterier får en mer framträdande roll i upphandlingen.
I landskapet har genom landskapslag (1994:43) angående tillämpning i landskapet Åland av lagen om offentlig upphandling rikets lagstiftning för offentlig upphandling över EU:s tröskelvärden med vissa undantag gjorts tillämplig i landskapet vid upphandlingar som görs av landskapsregeringen, under landskapsregeringen lydande myndigheter och inrättningar, kommunala myndigheter samt vissa övriga upphandlingsenheter. Vid upphandlingar under EU:s tröskelvärden tillämpar landskapsregeringen och under landskapsregeringen lydande myndigheter med undantag av Ålands hälso- och sjukvård landskapsregeringens beslut gällande vissa upphandlingar (ÅFS 41/2006) samt anvisningarna i handboken om landskapets upphandling. Ålands hälso- och sjukvård och kommunerna har antagit egna anvisningar för upphandlingar under EU:s tröskelvärden.
Utskottet konstaterar att frånvaron av ett gemensamt regelverk för upphandlingar under EU:s tröskelvärden är en omständighet som försvårar för de åländska företagen att lämna anbud. Ett gemensamt regelverk för upphandlingar under EU:s tröskelvärden skulle enligt utskottets mening vara till fördel för såväl näringslivet som de upphandlande enheterna. I syfte att möjliggöra tillämpning av ett gemensamt regelverk föreslår utskottet att landskapsregeringen uppdaterar sin handbok inom offentlig upphandling samt informerar kommunerna om möjligheten att fatta beslut om att tillämpa landskapsregeringens regelverk för upphandlingar under EU:s tröskelvärden.
Utskottet har erfarit att det som huvudregel inte är möjligt att ställa krav på att varor ska vara lokalt producerade vid upphandlingar. Ett krav på att en produkt ska vara lokalt producerad strider mot EU:s princip om fri rörlighet av varor och tjänster. All offentlig upphandling, såväl under som över EU:s tröskelvärden, ska därtill präglas av proportionalitet, icke-diskriminering, förutsebarhet och transparens. EU:s nyligen antagna direktiv för offentlig upphandling innebär dock att det blir möjligt att ytterligare ställa krav på hållbarhet och produktionsmetoder, vilket torde gynna lokalt producerade produkter. Enligt direktivet kommer även främjande av djurskydd att kunna vara ett övergripande mål i upphandlingen. Även möjligheten att använda sig av delupphandlingar främjar upphandling av lokalt producerade produkter. Varje delvärde ska dock ingå i beräkningen av upphandlingens värde. Utskottet finner det positivt om EU:s nya direktiv om offentlig upphandling innebär att lokalt producerade produkter främjas.
Utskottet konstaterar avslutningsvis att regelverket för offentliga upphandlingar är komplicerat och svåröverskådligt, varför det enligt utskottet är angeläget att landskapsregeringen verkar för att höja kompetensen på området även utanför den egna förvaltningen genom information och kunskapsspridning samt i enlighet med regeringsprogrammets skrivning om att all upphandling ska kvalitetssäkras så att den sker på lika villkor för alla.
EU-strategin för Östersjön
Europeiska rådet antog i november 2009 en strategi för Östersjöområdet inklusive en tillhörande åtgärdsplan. Landskapsregeringen har aktiverat sig i några av de prioriteringsområden som finns med i åtgärdsplanen.
I Östersjöstrategin betonas att genomförandet av HELCOM:s Åtgärdsplan för Östersjön (Baltic Sea Action Plan, BSAP) är en av de viktigaste strategiska åtgärderna för att nå miljömässig hållbarhet. Landskapsregeringen har i sina budgetmål betonat vikten av att uppfylla målen och åtgärderna i BSAP. HELCOM:s mål reviderades under år 2013. Landskapsregeringen säger i redogörelsen att de nya målsättningarna inom HELCOM kommer att vara ett viktigt underlag då landskapsregeringen tar fram utsläppsmål för olika sektorer och verksamheter under år 2014.
Utskottet, som är allvarligt oroat över situationen i Östersjön, stöder till fullo landskapsregeringens målsättning att minska utsläppen av fosfor och kväve inom alla sektorer och att minska övergödningen i Östersjön i enlighet med HELCOM:s åtgärdsplan BSAP. Enligt utskottets mening är det gränsöverskridande samarbetet av avgörande betydelse i arbetet för att återställa Östersjöns ekologiska status. Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen aktivt deltar i det gränsöverskridande vattenvårdsarbetet inom HELCOM och Nordiska ministerrådet samt inom ramen för EU:s Östersjöstrategi.
Landskapsregeringen har under år 2013 varit aktiv inom projektet AquaBest i vilket nya metoder och tekniker för hållbart vattenbruk utvecklas. Landskapsregeringen anger i redogörelsen att tyngdpunkten i arbetet lagts på att utveckla nya innovativa styrmedel för en kretsloppsbaserad fiskodling. Landskapsregeringen avser att under år 2014 följa de projekt som undersöker möjligheterna att införa land- och havsbaserade recirkulationsanläggningar.
Utskottet konstaterar att fiskodlingarna står för en mycket stor andel av fosforbelastningen på de åländska vattenområdena, varför utskottet finner det positivt att landskapsregeringen arbetar för en kretsloppsbaserad och mer hållbar fiskodling.
Landskapsregeringen anger att Åland fortsättningsvis under år 2014 kommer att driva frågan om att utsläpp från avloppsvatten (toalettavfall) från passagerarfartyg och fritidsbåtar ska vara förbjuden.
IMO:s marina miljöutskott (MEPC) antog i juli 2011 resolutionen MEPC.200 (62) om ändring av MARPOL bilaga IV, som innehåller regler för att förhindra förorening av avloppsvatten från fartyg. Genom resolutionen utses Östersjön till ett så kallat särskilt område enligt bilaga IV inom vilket det är förbjudet att släppa ut avloppsvatten från nya passagerarfartyg efter den 1 januari 2016 samt från existerande passagerarfartyg efter den 1 januari 2018, om det inte på fartyget finns ett certifierat och godkänt reningsverk med hög reningskapacitet.
De ovanstående bestämmelserna träder i kraft under förutsättning att varje land med hamnar i Östersjön ser till att det finns ändamålsenliga anläggningar att ta emot avloppsvatten från passagerarfartyg, och att man sedan notifierar IMO om detta. När IMO bedömer att det finns tillräckliga mottagningsmöjligheter ska IMO slå fast ett datum från vilket kraven om förbud mot utsläpp får sin verkan. Organisationen ska underrätta alla parter om det datumet minst tolv månader i förväg.
Utskottet har erfarit att det vid HELCOM:s årliga kommissionsmöte som hölls den 5-6 mars 2014 i Helsingfors fattades beslut om att skicka en notifiering till IMO om att det nu finns tillräckliga mottagningsmöjligheter för avloppsvatten och att HELCOM uppmanar IMO att fastställa en tidpunkt från vilket kraven om förbud mot utsläpp av avloppsvatten i MARPOL bilaga IV får sin verkan.
Utskottet finner det positivt att ärendet om införande av förbud mot utsläpp av avloppsvatten i Östersjön framskrider, men är samtidigt bekymrat över att det ännu kommer att dröja innan ett förbud mot utsläpp av avloppsvatten i Östersjön från passagerafartyg och fritidsbåtar träder i kraft. Utskottet vill understryka vikten av att arbetet med frågan om att utsläpp av avloppsvatten från passagerarfartyg och fritidsbåtar ska vara förbjuden drivs kraftfullt.
Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid
I redogörelsen anges att landskapsregeringen planerar en uppföljning av ÅSUB:s rapport "Ekonomisk utsatthet och social trygghet" från år 2007.
Utskottet har erfarit att ÅSUB har påbörjat arbetet med en delrapport gällande barnfamiljers ekonomiska utsatthet, som beräknas vara klar till hösten 2014. Därefter fortsätter arbetet med en uppföljning av ÅSUB:s rapport "Ekonomisk utsatthet och social trygghet".
Utskottet anser att det är angeläget att det klargörs om situationen för de ekonomiskt utsatta hushållen har förändrats sedan år 2007 samt om de åtgärder som vidtagits har haft någon effekt. Utskottet stöder därför den planerade uppföljningen av ÅSUB:s rapport ”Ekonomisk utsatthet och social trygghet”.
Varroa
Åland har i samarbete med riket under flera år arbetat med att få Åland klassat som ett varroafritt område. Den 11 oktober 2013 fattade kommissionen ett genomförandebeslut om erkännande av delar av unionen som fria från varroa hos bin och om fastställande av tilläggsgarantier som krävs vid handel inom unionen och vid import för att skydda dessa områdens status som varroafria. Beslutet innebär att det är förbjudet att importera täckt biyngel och fullbildade, vuxna levande honungsbin till Åland från områden där varroa finns och ställer även krav på årlig övervakning.
Utskottet har erfarit att det är riksmyndigheternas uppgift att bedöma vilken typ av övervakning som är nödvändig för att fortsättningsvis hålla Åland varroafritt, medan landskapsregeringen och Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ansvarar för verkställigheten av övervakningen enligt riksmyndigheternas anvisningar. Från år 2015 ska det finnas en flerårig plan för den årliga övervakningen. Resultaten av den årliga övervakningen ska enligt kommissionens beslut varje år rapporteras till kommissionen senast den 31 maj.
Utskottet har informerats om att provtagningar för att undersöka förekomst av varroa har genomförts på samtliga bisamhällen på Åland år 2011. Under år 2012 och 2013 genomfördes provtagningar på en del av bisamhällena. Provtagningar på rikssidan visar att 70 procent av bisamhällena i sydvästra Finland är smittade av varroa. För att förhindra spridningen av varroa till Åland anser utskottet att det är angeläget att landskapsregeringen noggrant följer utvecklingen samt medverkar till att den årliga övervakningen genomförs och utförs i tillräcklig omfattning.
Behandlingsprocessen
Utskottet anser att landskapsregeringens redogörelse utgör en bra sammanställning och beskrivning av de EU-ärenden som handlagts under år 2013 och över vilka EU-ärenden som kommer att prioriteras under innevarande år. Utskottet anser dock att lagtinget har bäst möjligheter att påverka ärenden som behandlas i samråds- och informationsförfarande, varför utskottet gärna ser att ärenden i större utsträckning än hittills tillställs lagtinget som samråds- eller informationsärenden.
Ärendets behandling
Självstyrelsepolitiska nämnden har den 27 januari 2014 inbegärt social- och miljöutskottets utlåtande över redogörelsen.
Utskottet har i ärendet hört vicelantrådet Roger Nordlund, ministern Carina Aaltonen, byråchefen Helena Blomqvist, direktören Bo-Gustav Donning från Rederi Ab Eckerö, vd:n Anders Ekström från Ålands näringsliv, kommundirektören John Eriksson, upphandlingsjuristen Maud Hansen, hygienikern Ketzia Karring, miljösamordnaren Ulf Simolin och vattenbiologen Mikael Wennström.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Christian Beijar, viceordföranden Petri Carlsson samt medlemmarna Anders Eriksson, John Hilander, Runar Karlsson (delvis), Sara Kemetter och Torsten Sundblom.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att självstyrelsepolitiska nämnden vid uppgörande av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.
| Mariehamn den 18 mars 2014 | |
|
Ordförande |
Christian Beijar |
|
Sekreterare |
Carina Strand |